Skräprapporten 2005
Nedskräpningen kostar svenskarna 377 miljoner kronor varje år Var tredje svensk över 15 år slänger skräp på marken, visar en SIFO-undersökning gjord för Stiftelsen Håll Sverige Rent. Stiftelsens egna undersökningar visar att upplockningen av skräpet kostar landets kommuner och Vägverket minst 377 miljoner kronor varje år. Till detta kommer bostadsföretags, privata renhållningsentreprenörers och andra verksamheters kostnader för nedskräpningen. Minst 377 miljoner kronor kostar nedskräpningen landets skattebetalare varje år. Det visar en undersökning genomförd av Håll Sverige Rent. En mängd kommuner i landet tillfrågades om årskostnaden för upplockning av skräp som ligger på marken. Anmärkningsvärt få kommuner har kontroll på denna kostnad, som ofta låg sammanbakad med andra utgifter. Mer eller mindre skräp? Ännu färre kommuner har information om vikten eller volymen på det upplockade skräpet. Men i en av Stockholms innerstads stadsdelar, Katarina- Sofia, är man säker: mängden upplockat skräp har ökat med 75 procent. Den totala vikten på skräpet har minskat, men däremot har volymen ökat, eftersom det som slängs i dag till stor del är föremål som är lättare, men mer skrymmande. Vad skulle pengarna kunna räcka till istället? De 377 miljoner kronor som nedskräpningen kostar kommuner och Vägverket skulle räcka till en årslön för 1 405 grundskolelärare. Källa: Undersökning gjord av Håll Sverige Rent 2004-2005 samt information från SCB. Foto: Jan Eve Olsson 2
Varför skräpar vi ned? En undersökning från Storbritannien visar att människor skräpar ned mer på platser som de inte identifierar sig med eller där de inte känner sig hemma. Likaså tycks det lättare att skräpa ned på platser där man inte känner någon respekt för människorna som vistas på platsen. Det gör att offentliga stadsmiljöer drabbas mycket hårt av nedskräpningen*. Nedskräpning skapar otrygghet Det är allmänt känt att en nedskräpad plats snabbt drar till sig mer skräp. Och nedskräpade områden blir snabbt något som allmänheten undviker, eftersom de gör att vi känner oss otrygga. I New York städade man bort klotter och skräp i tunnelbanan och fick resenärerna tillbaka. Den tidigare skräpiga miljön förknippades med våld och kriminalitet, trots att det inte var farligare att vistas i t-banan än någon annanstans*. Enligt undersökningen tycker 44 procent av allmänheten att nedskräpningen ökat. I Stockholm, Göteborg och Malmö upplever närmare hälften av de tillfrågade att den blivit värre. Det är främst äldre kvinnor som tycker att mängden skräp har ökat. Åsikten om var svenskarna tycker det är skräpigast har förändrats. Tidigare var det vägar, vägrenar och parkeringsfickor som låg i topp. I dag har den tvivelaktiga tätpositionen övertagits av städernas gator och torg. *Källa: ENCAMS: Public Behavioural Survey Into Littering, 2001. *Källa: M Gladwell, Den tändande gnistan, 2003. Svenskarna om nedskräpning Att de större städerna drabbas hårt av nedskräpningen även i Sverige visar också en SIFOundersökning, som gjordes i september 2004. Där framkom att drygt var tredje boende skräpar ned, mot var fjärde på mindre orter. De värsta nedskräparna hittar man bland ungdomar: 56 procent i åldrarna 15-29 år och hela 64 procent av männen i den gruppen uppger att de kastar skräp på marken. Bland de äldre kvinnorna råder motsatsen: 94 procent missar aldrig att använda papperskorgen. Den genomsnittliga nedskräparen är en man mellan 15 och 29 år. Troligen bor han i en storstad och är rökare. Den klassiska hjälten är en kvinna över 65 år som bor i en mindre stad. Men vem är offret för nedskräpningen? Är det barnet som leker i sandlådan, bland fimpar, glaskross och hundbajs? Eller renhållningsarbetaren? Eller är det den som upplever att hon lever i en ful och otrygg miljö? Svaret är att vi alla, på ett eller annat sätt, är offer för nedskräpningen och dess konsekvenser. 3
Slöhetens fem-i-topp Det fanns ingen papperskorg (40%) Ingen papperskorg? 28 procent av den svenska allmänheten slänger ofta eller ibland skräp på marken. Närmare en femtedel av de tillfrågade i SIFO-undersökningen uppgav spontant att de gjorde det av ren slöhet. 40 procent förklarade sitt beteende med att det inte fanns någon papperskorg. Andra undersökningar som Håll Sverige Rent gjort har visat att det snarare är inställningen till nedskräpning som avgör var skräpet hamnar, än om det finns en papperskorg i närheten. I t ex det hårt nedskräpningsdrabbade Stockholm har dock de kommunala papperskorgarna blivit fler de senaste åren. Fimpen vinner skräpligan Fimpen tycks vara det vanligaste skräpet i städerna. En skräpinventering som Håll Sverige Rent gjort på fyra platser i Stockholm visade att det på Medborgarplatsen, nattetid under ett år, slängs drygt 700 000 fimpar. Då får man ha i åtanke att mängden fimpar som slängs dagtid är 750 000 000 fimpar på marken varje år 1 200 000 vuxna svenskar röker dagligen. De slänger i snitt 1,7 fimpar på marken varje dag. Det blir 750 000 000 fimpar på ett år! Källa: SIFO-undersökning för Håll Sverige Rent, april 2005 samt statistik från Folkhälsoinstitutet. 4
väsentligt högre när betydligt fler människor rör sig på Medborgarplatsen. I Malmö räknar man med 30 000 fimpar som slängs på marken varje dag, eller drygt 10 miljoner om året. En rökare kastar fimpen på marken om han inte hittar en papperskorg inom tre meter enligt den australiensiska kampanjen Butts out. I Sverige röker 1,2 miljoner av den vuxna befolkningen varje dag. En SIFO-undersökning för Håll Sverige Rent april 2005 visade att drygt hälften av rökarna fler män än kvinnor kastar i genomsnitt 1,7 fimpar på marken varje dag, trots att 92 procent av rökarna tycker att fimpen är ett skräpföremål. Sett till vad rökarna slänger på marken varje år blir det på ett år omkring 750 000 000 fimpar! Gör det lätt att fimpa rätt! 69 procent av rökarna vill fimpa utan att skada miljön. Varför erbjuder inte tobaksbolagen sina kunder bärbara askkoppar? Dessutom är fimpen ett seglivat skräp, eftersom den består av enfintrådig plast: Nedbrytningstiden för en fimp i vårt klimat är 1 5 år. Fimpen en miljöbov Fimparna inte bara skräpar ned, förfular miljön och utgör en fara för små barn och djur. De är samtidigt en miljöbov, med tanke på att de innehåller kadmium. Denna tungmetall kan aldrig brytas ned utan lagras och förs vidare i miljön. Vattenloppor utgör en avgörande länk i den marina näringskedjan. Forskaren Kathleen Register har testat fimparnas giftighet. Hon fann att en fimp som hamnat i 7,5 liter vatten var dödlig för lopporna i vattnet*. Enligt svenska Miljömålsportalen är kadmium ett särskilt farligt ämne som inte får ingå i nyproducerade varor från och med år 2010. *Källa: Underwater Naturalist, Bullentin of the American Littoral Society, Volume 25, number 2, 2000. Källa: SIFO-undersökning för Håll Sverige Rent, april 2005. 5
80 % 70 % 64 Vi slänger skräp på marken 60 % 50 % 47 40 % 30 % 31 21 30 20 % 10 % 14 16 5 Män Kvinnor 15-29 Män Kvinnor 30-49 Män Kvinnor 50-64 Män Kvinnor < 65 år En kampanj för att informera rökarna om fimpens giftighet skulle kunna minska mängden fimpar på marken. Men enligt Håll Sverige Rents SIFOundersökning så skulle nästan var fjärde rökare fortsätta fimpa på marken trots att de visste att det skadar miljön. Fler fimpar efter den 1 juni 1. fimpar 2. papper Efter den första juni 2005, då rökförbudet på restauranger träder i kraft, kommer problemet med fimpar på gatan troligtvis att öka. Ytterst är det naturligtvis rökaren som har ansvar för vad han eller hon gör med sin fimp. Men det vore rimligt att det erbjöds möjligheter att fimpa på rätt sätt. Är då restauranger och fastighetsägare förberedda? Tveksamt, eftersom de företag som säljer askkoppar för utomhusmiljöer uppger till Håll Sverige Rent att de bara märkt en viss ökning i orderingången. 3. tändstickor 4. snusprillor 5. tuggummin Källa: Skräpinventering gjord av Håll Sverige Rent på fyra platser i Stockholms innerstad, våren 2004 6
40% 37 Var upplever vi det mest nedskräpat 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 23 13 12 12 11 I stan, på gator och torg Parker Vägrenar och parkeringsfickor Återvinningsstationer Kollektivtrafikens hållplatser Naturen Politikerna om nedskräpningen En politisk barometer som Håll Sverige Rent gjorde våren 2005 visar att samtliga riksdagspartier är eniga om att nedskräpning förfular miljön, att den medför onödiga kostnader för samhället och innebär slöseri med resurser samt skapar såväl otrivsel som otrygghet. Kristdemokraterna är det parti som tycks ha den tydligaste hållningen i nedskräpningsfrågan. Partiet kopplar t ex frågan till vikten av EU-arbetet med en integrerad produktpolitik (IPP). Moderaterna påpekar att nedskräpningen är en kommunal angelägenhet och att det är upp till varje kommun att väga kostnaderna för renhållning mot andra utgifter. Centern betonar den enskildes ansvar, medan Folkpartiet vill att det genomförs mer opinionsbildning och informationsinsatser för att minska nedskräpningen. 1 procent av svenskarna slänger 27 miljoner skräp Närmare en tredjedel av den svenska befolkningen över 15 år slänger skräp på marken. 1 procent gör det varje dag. Om man tänker sig att denna enda procent (drygt 74 000 personer) nöjer sig med att slänga ett enda skräp på marken varje dag så blir det drygt 27 miljoner skräpföremål under ett år. Detta är skräp som någon annan måste plocka upp, skräp som förfular miljön, skapar otrivsel och kan skada både människor och miljö. Källa: SIFO-undersökning för Håll Sverige Rent, september 2004. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet pekar på Kretsloppspropositionen som ett viktigt led i arbetet mot nedskräpningen. Vänsterpartiet ser dessutom gärna ökade tillsynsoch sanktionsmöjligheter mot nedskräpare. 7
Håll Sverige Rent om nedskräpningen Håll Sverige Rent, som redan 1962 startade som kampanjen Håll naturen ren, är den enda organisation i samhället som fokuserar specifikt på nedskräpningsfrågan. Nedskräpningen resulterar i en onödig kostnad för samhället. I vissa fall skadar den miljön, människor och djur. Den orsakar dessutom både otrivsel och otrygghet. Nedskräpningen är dessutom ett miljöproblem som vi kan göra något åt, med förhållandevis enkla medel. Stiftelsen Håll Sverige Rent fokuserar stora delar av sitt arbete med att grundlägga attityder och bra miljöbeteenden hos de allra yngsta. Detta sker bland annat i de skolor och förskolor runt om i landet som är med i nätverket Grön Flagg. Omkring 900 av dem har redan fått den gröna flaggan, en utmärkelse som visar att man bedriver ett aktivt miljöarbete där hela verksamheten är engagerad. EU. Först och främst måste vi alla ta ett större ansvar för hur det ser ut i vår närmiljö. Detta gör man enklast genom att sluta skräpa ned och dessutom ta för vana att plocka upp skräp som ligger på marken något som drygt 30 000 Håll Sverige Rent-supporters i hela landet redan gör. En nedskräpad plats drar nämligen alltid till sig mer skräp! Landets kommuner bör prioritera insatser som förebygger nedskräpning. Att tillse att alla landets skolor har ett aktivt miljöarbete, där eleverna är engagerade, är ett första viktigt steg. I vissa fall tycks det även nödvändigt att kommuner, och företag, ökar de konkreta renhållningsinsatserna. Kommunerna måste också bilda sig en uppfattning om vad nedskräpningen innebär i faktiska kostnader. Våra undersökningar visar att kommunerna i mycket stor utsträckning saknar dessa uppgifter. Vi arbetar även aktivt för att rensa landet från skräp och skrot och se till att så mycket som möjligt återvinns. Bland insatserna kan nämnas de drygt 100 000 skrotbilar som anmälts till vår Skrotbilskampanj. Tidigare i år deltog 60 000 personer, främst skolelever, i de nationella Skräpplockardagarna. Det bör också tillsättas mer resurser för att öka tillsynsoch sanktionsmöjligheterna mot nedskräpare. Håll Sverige Rents önskan är också ett utökat och väl fungerande internationellt samarbete för att komma tillrätta med nedskräpningen i våra hav. Håll Sverige Rents uppfattning är att ett samhälle där det är rent och snyggt är ett samhälle där människor trivs och där alla vet att ett litet skräp på marken faktiskt har betydelse. För om vi inte bryr oss om hur det ser ut i vår vardagliga omgivning hur hanterar vi då de globala miljöproblemen? Företag, vars produkter medverkar till nedskräpningen, bör ta ett ökat ansvar för såväl produkten som dess förpackning och eventuella restprodukter. Att till exempel tobaksindustrin genom olika insatser medverkade till att få bort fimpen, städernas vanligaste skräp, borde vara en självklarhet! För att uppnå Håll Sverige Rents vision, att Sverige ska vara världens renaste land, så krävs det samarbete och insatser på många olika nivåer både nationellt och inom till exempel Gilbert Henriksson Stiftelsen Håll Sverige Rent www.hsr.se/skraprapporten Skräprapporten 2005 är skyddad av upphovsrättslagen. Mindre delar av innehållet får gärna citeras förutsatt att Källa: Stiftelsen Håll Sverige Rent uppges. Om materialet citeras eller används i större utsträckning ska Håll Sverige Rent ge sitt godkännande innan publicering. E-post: info@hsr.se eller tel: 08-505 263 00.