Årsredovisning Internationella programkontoret för utbildningsområdet

Årsredovisning 2011 Internationella programkontoret för utbildningsområdet

Internationella programkontoret 2012 Grafisk form och layout: Matador kommunikation Omslagsbild: Matador kommunikation Foto: Emanuel Almborg sid. 3, Stock photo sid 4 & 9, Jöns Ahlén sid. 7 & 54, Ida Lindström sid. 13, Charlotte Carlberg Bärg sid 21, 32 & 51, Johnér/Kari Kohvakka sid. 26, Jesper Petersson sid. 39, Johanna Hauno sid. 51, Magnus Rosshagen sid. 54, Stefan Lindblom sid. 75

Kort om Internationella programkontoret under 2011 Vår vision Internationellt samarbete ger förutsättningar för det bästa lärandet Internationella programkontoret ska: Växa och utvecklas som aktör Överträffa kundernas förväntningar Bli mer känd för rätt saker Vara en effektiv myndighet Så vill vi vara: öppna engagerade professionella INTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET omfattade 68 årsarbetskrafter, administrerade ett sjuttiotal olika program, aktiviteter och verksamheter för internationalisering av utbildning, hanterade ca 3 200 ansökningar om deltagande i programmen varav de flesta programmen hade minst dubbelt så många sökande som kunde få stöd än vad som kunde beviljas, betalade ut ca 342 miljoner kr i olika former av stöd för internationalisering, har beslutat om och implementerat en ny organisation, har tagit fram en strategisk plan med myndighetens övergripande mål, har utbildat 46 regionala skolambassadörer som inspirerar och stöder svensk skola i EU-frågor.

4 Internationella programkontoret ÅRSREDOVISNING 2011

Innehållsförteckning Generaldirektören har ordet...6 2. Så arbetar Internationella programkontoret... 8 2.1 Internationella programkontoret främjar internationellt utbyte, samarbete och lärande...9 2.2 Verksamhetens prestationer...10 2.3 Organisation...10 2.4 Program och verksamheter vid programkontoret...11 3. Mål och resultat... 14 3.1 Planera, leda och styra verksamheten... 15 3.2 Fördela medel och platser...22 3.3 Skaffa ansökare och deltagare...42 3.4 Främja internationellt samarbete inom utbildnings området...47 3.5 Utveckla program, verksamhet och arbetssätt...55 3.6 Skapa förutsättningar...55 4. Ekonomisk redovisning...58 4.1 Resultaträkning... 59 4.2 Balansräkning... 60 4.3 Anslagsredovisning... 61 4.4 Redovisning mot bemyndiganden... 61 4.5 Tilläggsupplysningar och noter... 62 4.6 Sammanställning av väsentliga uppgifter... 68 4.7 Omslutning 2011... 69 5. Godkännande av årsredovisningen och intygande om intern styrning och kontroll... 72 5.1 Processen för intern styrning och kontroll...73 5.2 Tillfredställande intern styrning och kontroll...73 5.3 Generaldirektörens bedömning...73 ÅRSREDOVISNING 2011 Internationella programkontoret 5

GENERALDIREKTÖREN HAR ORDET När jag lägger 2011 till handlingarna konstaterar jag att det för Internationella programkontorets del har varit ett händelserikt och framgångsrikt år. Myndigheten har flyttat fram positionerna bland annat genom att två nya program tillförts verksamheten: stipendier för studieavgiftsskyldiga studenter samt praktikantprogrammet. Vi har uppnått de mål som finns i regleringsbrevet. Sammantaget redovisar en majoritet av de program som programkontoret tillhandahåller ett ökat antal ansökningar. Söktrycket har i flera fall varit så stort att ansökningar av hög kvalitet har fått avslås på grund av bristande bidragsmedel. Webbplatsen är en central kanal för att nå ut med information och vägledning till ansökare och deltagare. Under året har satsningar gjorts för att förbättra webbplatsens struktur och göra det lättare för kunderna att finna den information de söker. Samarbetet med andra myndigheter och organisationer har under året intensifierats. Under Almedalsveckan samarbetade programkontoret med Svenska institutet, Myndigheten för yrkeshögskolan och Föreningen Norden. Tillsammans med Skolverket, Högskoleverket, Arbetsförmedlingen och Stockholms universitet anordnades en stor vägledningskonferens. Programkontoret var medarrangör vid Folkbildningsrådets världskonferens i Malmö. Lägg därtill konferenser, informationsmöten och seminarier som programkontoret har arrangerat, flera av dem tillsammans med våra systermyndigheter, för att få större spridning och nå nya målgrupper. Ett exempel på det senare är utbildningen av EU-ambassadörer och skolledare inom ramen för Förvaltningspartnerskapet. Under 2011 har en särskild satsning på ökad internationalisering bland skolor i Stockholms län genomförts. Bakgrunden till satsningen är att antalet ansökningar i förhållande till befolkningstalet är relativt låg, samtidigt som Stockholmsregionen är ett område som bedömts som strategiskt viktigt att nå. Hösten 2010 fick ett konsultföretag i uppdrag att göra en organisationsöversyn utifrån givna direktiv. Målet var att anpassa myndighetens organisation så att den blir mer effektiv och ändamålsenlig utifrån kundens behov, finansiärernas krav och medarbetarnas arbetssituation. Våren 2011 presenterades föreslaget till ny organisation som bygger på myndighetens prestationer i kombination med finansiärerna. Implementeringen av den nya organisationen, som är slutförd under 2011, har gått över förväntan och resultaten har inte låtit vänta på sig. Under året har en strategisk plan tagits fram i syfte att stärka myndighetens målstyrning. De fyra strategiska områdena är att bli mer känd för rätt saker, överträffa kundens förväntningar, växa och utvecklas som aktör samt vara en effektiv myndighet. I samband med att den strategiska planen reviderades myndighetens vision till Internationellt samarbete ger förutsättningar för det bästa lärandet. Våren 2011 fick myndigheten besked om en myndighets översyn enligt direktiv 2011:52, En effektiv myndighets struktur i fråga om Högskoleverket, Verket för hög skoleservice och Internationella programkontoret för utbildningsområdet. Utredningens arbete har pågått under hösten 2011, och delbetänkande kommer att lämnas i januari 2012. Slutligen vill jag tacka alla medarbetare, samarbetspartners och kunder för ett framgångsrikt 2011 och jag ser fram emot ett intensivt och händelserikt 2012. Ulf Melin Generaldirektör 6 Internationella programkontoret ÅRSREDOVISNING 2011

Myndigheten har flyttat fram positionerna, bland annat genom att nya program tillförts verksamheten. Ulf Melin, Generaldirektör ÅRSREDOVISNING 2011 Internationella programkontoret 7

2. Så arbetar Internationella programkontoret 2.1 Internationella programkontoret främjar internationellt utbyte, samarbete och lärande 2.2 Verksamhetens prestationer 2.3 organisation 2.4 program och verksamheter vid programkontoret 9 10 10 11 8 Internationella programkontoret ÅRSREDOVISNING 2011

2.1 Internationella programkontoret främjar internationellt utbyte, samarbete och lärande Programkontoret verkar för att det internationella perspektivet ska vara en integrerad del i målgruppernas verksamhet i enlighet med myndighetens instruktion (2010:1773) genom att: 1. Vara det svenska programkontoret för EU-program och andra internationella program inom utbildningsområdet. 2. Informera och ge råd om programmen, handlägga ansökningar och besluta om deltagande samt besluta om bidrag och följa upp användningen av bidrag. 3. Redovisa och analysera omfattningen och utvecklingen av programmen. 4. Främja svenskt deltagande i programmen, följa upp, analysera och sprida resultat och andra erfarenheter från projekten i syfte att öka kvaliteten inom utbildningsområdet. 5. Samverka med berörda myndigheter och organisationer. 6. Ha kontakt med Kommissionen och institutioner i andra länder. Enligt regleringsbrevet för 2011 ska myndigheten redogöra för vilka åtgärder den har vidtagit för att öka deltagandet i de program och delprogram där det inte råder fullt programutnyttjande. Vidare ska myndigheten redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att öka kvaliteten i ansökningarna. Myndigheten ska också redovisa och analysera deltagandet i de program som myndigheten ansvarar för i syfte att utveckla programmen och programmens genomslagskraft. Ytterligare ett uppdrag för myndigheten är att redovisa hur man sprider resultat och andra erfarenheter från programmen i syfte att främja en ökad kvalitet inom utbildningsområdet. Internationella programkontoret för utbildningsområdet var under 2011 ordförande i forum för internationalisering. Ordförandeskapet alterneras med Högskoleverket. Under 2011 har myndigheten tagit fram en strategisk plan i syfte att stärka myndighetens målstyrning. Som ett resultat av detta arbete har myndigheten bland annat reviderat visionen. ÅRSREDOVISNING 2011 Internationella programkontoret 9

2.2 Verksamhetens prestationer All verksamhet, i enlighet med myndighetsinstruktionen, är indelad i de sex processer som illustreras nedan. Programkontoret identifierar sina processer som myndighetens prestationer. Processerna är kartlagda och myndigheten planerar, budgeterar, genomför och följer upp verksamheten utifrån dessa sedan 2009. Av de sex processerna är tre identifierade som väsentliga prestationer; skaffa ansökare och deltagare, främja internationellt samarbete inom utbildningsområdet och fördela medel och platser. Övriga tre prestationer styr och stödjer verksamheten. Den totala kostnaden för processen/ prestationen definieras som myndighetens direkta kostnader för arbete och material samt overheadkostnader. Under 2011 beslutade och genomförde programkontoret en ny organisation. Den nya organisationen underlättar myndighetens styrning, ledning och uppföljning av verksamheten eftersom den bygger på de sex prestationerna. Utifrån instruktion, regleringsbrev och styrdokument från övriga uppdragsgivare har myndigheten 2011 tagit fram en strategisk plan i vilken strategiska områden samt mål har identifierats. De strategiska områdena tillsammans med myndighetens prestationer ligger till grund för den nya organisation som implementerades under 2011. Måluppfyllelse och resultat för verksamhetsåret 2011 kommer att presenteras i respektive prestationsavsnitt. 2.3 Organisation Myndigheten leds av en generaldirektör, Ulf Melin. Till stöd för generaldirektören finns en ledningsgrupp och stab. Myndigheten finns vid två orter, Stockholm och Visby. I mars 2011 beslutade generaldirektören om en ny organisation. Förändringen har implementerats under våren för att träda i kraft vid halvårsskiftet. Den decentralise- Prestationsflöde 10 Internationella programkontoret ÅRSREDOVISNING 2011

rade organisationen bygger på myndighetens prestationer och finansiärer. Det innebär att den nya organisationen består av tre verksamhetsavdelningar som ansvarar för de tre väsentliga prestationerna, Främja, Skaffa och Fördela medel och platser. För att stödja verksamheten finns en enhet för verksamhetsstöd och en för ekonomi. Staben ansvarar för de strategiska och övergripande frågorna. Myndigheten har också en internrevisor som rapporterar direkt till generaldirektören. 2.4 Program och VErksamheter vid programkontoret Europeiska kommissionen, Nordiska ministerrådet (NMR) och Sida som uppdragsgivare och finansiärer. Programkontorets ansvar för programmen skiftar beroende på finansiär och verksamheternas karaktär. Alltifrån ett fullt ansvar med information, administration av ansöknings- och projektprocessen samt uppföljning till ansvar för enbart information och spridning av resultat då andra institutioner fattar beslut. Myndigheten har också fullt ansvar för flera verksamheter där ansökningsförfarande för tilldelning av medel inte tillämpas. I översikten på nästa sida presenteras samtliga verksamheter med beskrivning av vilken typ av aktivitet som sker inom projekten och programmets målgrupp. Internationella programkontoret är det svenska programkontoret för de EU-program och andra internationella program inom utbildningsområdet som regeringen har beslutat om. Det innebär att myndigheten utöver regeringen har Organisationsskiss Avdelningen för globalt samarbete Avdelningen för europeiskt samarbete ÅRSREDOVISNING 2011 Internationella programkontoret 11

Presentation av samtliga verksamheter Studier utomlands Praktik utomlands Programmen ger möjlighet för elever eller studerande inom skola, vuxnas lärande och högskola att studera under en längre eller kortare tid utomlands. Ibland kan detta inkludera att utländska elever och studenter tillbringar en tid på en utbildningsinstitution i Sverige. Elever och studerande vid gymnasieskolor, KY-utbildningar, högskolor mfl har möjlighet att praktisera under en kortare eller längre tid utomlands. Ibland kan detta inkludera praktik på företag och organisationer i Sverige. Comenius elevmobilitet 1 Atlas praktik 1 Erasmus mobilitet 1 Comenius assistenter 1 Erasmus EILC 1 Comenius värdskolor 5 Erasmus intensivprogram 1 Erasmus praktik 1 Ettårsprogrammen 1 Grundtvig assistenter 1 Grundtvig workshops 1 IAESTE 1 Linnaeus-Palme 1 Minor Field Studies 1 Mobilitet för lärare och 1 studenter på högskola Leonardo praktik 1 4 och utbyten Nordplus junior 1 Nordplus vuxen 1 1 1 4 Sidas resestipendium 1 Deltagande i kurser och konferenser Personal inom förskola, skola och vuxenutbildning har möjlighet att delta i kurser och internationella konferenser med kollegor från andra delar av världen samt etablera kontakter för framtida samarbeten. Ibland kan detta även inkludera lärarutbildare på högskolan. Atlas konferens 2 Comenius fortbildning 2 Grundtvig besök och utbyten 2 Grundtvig fortbildning 2 Utbildningsnivå Målgrupper Skola: Elever, lärare och annan pedagogisk personal inom förskola och skola. Skolledare, experter och beslutsfattare inom skolområdet. Organisationer och myndigheter inom utbildningssektorn. 1 Elev/studerande 2 Lärare och övrig personal Yrkesutbildning: Elever, studerande, lärare samt annan personal inom skolor och organisationer som erbjuder yrkesutbildning eller är verksamma inom yrkesutbildningsområdet. Företag, organisationer och myndigheter som genomför kompetensutveckling inom sitt yrkesområde. Högskola: Studerande, lärare och administrativ personal inom högskola och universitet. 3 Personalansvariga, utbildningsansvariga, utbildare, studie- och yrkesvägledare 4 Anställda, företagare och arbetssökande 5 Samtliga målgrupper inom organisationen Vuxnas lärande: Studerande, lärare och annan personal inom området vuxnas lärande. Formella utbildningsinstitutioner (t.ex. kommunal vuxenutbildning) icke formella (t.ex. studieförbund, folkhögskola) och informella (t.ex. bibliotek, föreningar, museer). Erfarenhetsutbyte och studiebesök Projektsamarbete Utvecklingsprojekt och nätverk Internationalisering stärks i Sverige Stöd för arbetsskuggning, kortare studiebesök och utbyte mellan lärare, utbildare och administratörer inom utbildningsområdet. Möjlighet för lärare, främst inom högre utbildning, att undervisa på utländskt lärosäte. Ett- till tvååriga samarbetsprojekt mellan utbildningsorganisationer i Sverige och andra länder i världen. Samarbetet kan vara mellan två eller flera länder och inkludera elev-, studerande- och lärarutbyte. Fokus i samarbetet ligger på processen och erfarenhetsutbytet mellan de deltagande organisationerna. Inkluderar även möjlighet att söka stöd för att förbereda ett samarbete. Samarbetsprojekt och nätverk som har till syfte att tillsammans skapa, genomgöra och överföra nyskapande inslag inom utbildningsområdet. Det kan röra sig om nya kurser, utbildningsprogram, system för tillgodoräkning m.m. Spridningen av resultat är en viktig del av projekten. Kan inkludera student- och lärarutbyte. Programmen innefattar olika former av stöd för utveckling av internationaliseringen av utbildningsområdet. Inom dessa program fördelas inga platser eller bidrag. Aktiviteter sker oftast på hemmaplan men studiebesök kan förekomma. Comenius fortbildning 2 Erasmus mobilitet 2 Grundtvig assistenter 2 Grundtvig besök och utbyten 2 Leonardo praktik 2 3 1 och utbyten 2 3 1 Linnaeus-Palme 2 Minor Field Studies 2 Mobilitet för lärare och 2 studenter på högskola Nordplus högre utbildning 2 Studiebesök 3 3 3 3 Athena 5 Atlas förberedande besök 5 Atlas partnerskap 5 Comenius förberedande 5 besök Comenius partnerskap 5 Comenius Regio partnerskap 5 Erasmus förberedande 5 besök Grundtvig förberedande 5 besök Grundtvig partnerskap 5 Grundtvig volontärprojekt 5 5 5 Comenius multilaterala 5 5 projekt Comenius nätverk 5 5 Erasmus Mundus 5 Erasmus multilaterala projekt 5 Erasmus nätverk 5 EU-tredje land samarbete 5 Grundtvig multilaterala 5 5 projekt Grundtvig nätverk 5 5 Leonardo multilaterala 5 5 projekt Leonardo nätverk 5 5 Aspnet 5 Bolognaexpertgruppen 5 Den Globala Skolan 5 5 etwinning 5 Euroguidance 5 5 5 5 Europass 5 5 5 5 Eurydike 5 5 5 5 EU-kunskap 2 2 Leonardo förberedande 5 besök 5 Leonardo vidareut- 5 5 vecklingsprojekt Leonardo partnerskap 5 Nordisk-ryskt samarbete 5 Nordplus junior 5 Nordplus horisontal 5 5 5 5 Nordplus nordiska 5 5 språk och kultur Nordplus vuxen 5 5 5 Nordplus högre utbildning 5 Tempus 5 Transversala 5 5 5 5 programmet 12 Internationella programkontoret ÅRSREDOVISNING 2011

En stor del handlar om den personliga utveckling eleverna genomgår under tiden utomlands. De växer genom att få ta ansvar för allt i vardagen att planera sin ekonomi och sina matinköp. Gisela Bohlin, internationell koordinator på Göteborgs tekniska gymnasieskola (GTG), om praktikprojekt på Volvo i Kina genom Atlas praktik ÅRSREDOVISNING 2011 Internationella programkontoret 13

3. MÅL OCH RESULTAT 3.1 Planera, leda och styra Verksamheten 3.2 fördela medel och platser 3.3 skaffa ansökare och deltagare 3.4 främja internationellt samarbete inom utbildnings området 3.5 utveckla program, verksamhet och arbetssätt 3.6 skapa förutsättningar 15 22 42 47 55 55 14 Internationella programkontoret ÅRSREDOVISNING 2011

3.1 Planera, leda och styra veerksamheten Myndighetsförordningen (2007:515) slår fast att verksamheten ska bedrivas effektivt och enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, att verksamheten ska redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten ska hushålla väl med statens medel. Prestationen Planera, leda och styra syftar till att säkerställa att detta efterföljs och att mål satta av myndighetens uppdragsgivare uppfylls. Den svenska utbildningspolitiken har som övergripande mål att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 3.1.2 Ökad kvalitet i svensk utbildning Under 2011 skickade programkontoret för tredje gången ut en kundundersökning till alla kunder som har sökt medel eller plats inom något av myndighetens program. Undersökningen har gjorts i syfte att mäta kundernas uppfattning om myndighetens bemötande och genom detta också mäta graden av måluppfyllelse. Enkäten gick ut till 1 620 kontaktpersoner för projekt som är avslutade, alternativt ansökningar som inkommit och behandlats, från juni 2010 till och med maj 2011. Svarsfrekvensen hamnade på 62 procent jämfört med 55 procent för 2010. Ett av förbättringsområdena från 2010 års undersökning var att öka svarsfrekvensen. Rutinerna kring utskicket har förbättrats och som ett resultat av detta har svarsfrekvensen ökat. Enkäten är utformad utifrån myndighetens prestationer/processer med frågor som rör information inför ansökan, tillgänglighet, administrativ hantering av ansökan och ärendet. Sista avsnittet behandlar myndighetens övergripande verksamhet att stärka internationalisering och kvaliteten inom utbildningsområdet samt spridning av resultat. Generellt är kundernas uppfattning om myndighetens samlade verksamhet fortsatt god. Medelvärdet för alla påståendefrågor är, precis som året innan, fortsatt högt. Ytterligare ett förbättringsområde från 2010 var att öka nöjdheten av spridning av resultat. Den upplevda nöjdheten av spridning av resultat har ökat från 2,8 till 3,1. Ökningen beror dels på att det har varit stort fokus på det främjande arbetet under 2010/11, dels på att frågorna kring området spridning av resultat har omformulerats något i kundundersökningen. Som ett resultat av föregående års resonemang att utöka undersökningen till den målgrupp som inte söker bidrag, har undersökningens sista avsnitt även skickats ut till etwinning- och Den globala skolan-användare. Tyvärr var svarsfrekvensen från denna målgrupp låg och resultatet kan därför inte användas. Det är dock fortfarande intressant för programkontoret att ta del av denna målgrupps uppfattning av verksamheten. Med anledning av detta kommer resultat från de utvärderingar som görs efter alla externt anordnade evenemang att systematiskt samlas in och sammanställas inför årsredovisning 2012. Stort tack för medel som möjliggjort stort lärande, ökad förståelse och skapat förutsättningar som gjort att alla i en årskurs, inte bara ett utvalt fåtal, har kunnat delta i utbytesprojekt. Det är oskattbart Citat ur kundundersökning 2011 ÅRSREDOVISNING 2011 Internationella programkontoret 15

3.1.3 Ekonomiskt utfall 2011 Myndigheten har fyra uppdragsgivare och tillika finansiärer: regeringen, Europeiska kommissionen, Nordiska ministerrådet (NMR) och Sida. Med dessa tecknas på uppdrag av regeringen kontrakt och överenskommelser med övriga finansiärer som reglerar medel för drift och bidrag. Krav och önskemål från finansiärerna kan skilja sig vilket gör att tydlighet och transparens i uppföljningen och rapporteringen är nödvändig. Under 2011 transfererade myndigheten ca 342 miljoner kr till bidragsmottagare och driftskostnaderna uppgick till ca 88 miljoner kr. Anslagsredovisningen Totalt disponibla anslagsmedel för drift uppgick 2011 till ca 39,1 miljoner kr (varav ca 1,1 miljoner kr är anslagssparande från 2010). Utgifterna för 2011 uppgick till ca 37,6 miljoner kr vilket innebär att myndigheten har ett utgående överföringsbelopp om ca 1,1 miljoner kr. Resultaträkningen Resultaträkningen visar att programkontorets totala intäkter uppgår till ca 88 miljoner kr, vilket är en ökning med ca 5 miljoner kr jämfört med 2010. Intäkter av avgifter med mera är jämförbart med tidigare år. Beloppet omfattar huvudsakligen intäkter av konferensavgifter som tas ut av myndigheten. Intäkter av bidrag utgörs av intäkter från Kommissionen avseende driftkontrakt för administrationen av LLP, Europass, Euroguidance Sweden, Eurydike, Nationella Bolognaexpertgruppen och etwinning. Därtill kommer intäkter för administrationen av Sidafinansierade program, övriga statligt finansierade program och Nordplus ramprogram. Ökningen av intäkter jämfört med 2010 av bidrag för drift beror på att planerad verksamhet har genomförts i större omfattning för de Sidafinansierade programmen till skillnad från föregående år. Dessutom har en extra satsning genomförts inom Nordplus-programmet inför den nya programperioden som inleds 2012. Ökningen förklaras också av intäkter för det nya programmet för inresande studenter samt för Eurydike från Kommissionen. Kostnaderna för personal är ca 2,9 miljoner kr högre än 2010. De beror på löneökningar, ökad semesterlöneskuld och ökade kostnader för pension. Dessutom har kostnader för interna kurser och konferenser ökat med anledning av implementeringen av den nya organisationen. Kostnaderna för lokaler är i nivå med 2010. Övriga driftskostnader har 2011 ökat med 2,3 miljoner kr jämfört med 2010. Ökningen beror bland annat på satsningar i samband med omorganisationen i form av konsultstöd och reviderad webbplats. Programkontoret har dessutom valt att ersätta vakanta tjänster med externt konsultstöd för IT och arkiv. Kostnaderna för avskrivningar ligger på ungefär samma nivå som 2010. Myndigheten gör årliga investeringsbudgetar och följer löpande hur utfallet ser ut i förhållande till den tilldelade låneramen för investeringar om 3,4 miljoner kr. Låneramen var vid årets slut utnyttjad till ett belopp om knappt 1,2 miljoner kr. 16 Internationella programkontoret ÅRSREDOVISNING 2011

Transfereringar Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag utgörs av bidragen inom Atlas och nationell finansiering av aktiviteter inom LLP:s sektorsprogram Grundtvig, Leonardo da Vinci och Comenius. Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag utgörs huvudsakligen av bidragsmedel för de Sidafinansierade programmen: Linnaeus-Palme, MFS, Sidas resestipendier, Athena och praktikantprogrammet. Totalt har de Sidafinansierade programen en ökning om ca 20 miljoner kr, varav det nya praktikantprogrammet har inneburit en ökning om ca 10 miljoner kr. Övriga statliga bidragsmedel för inresande studenter har tillkommit med ca 30 miljoner kr. Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag utgörs av bidragsmedel som erhållits från Kommissionen och Nordiska ministerrådet. Transfereringarna av dessa bidrag har enligt resultaträkningen ökat jämfört med föregående år. Ökningen utgörs i huvudsak av medel för LLP och kommer från Kommissionens reservfond med anledning av Sveriges höga söktryck. EU-verksamhet För Programmet för livslångt lärande (LLP) har myndigheten ett kontrakt med Kommissionen som reglerar såväl bidragsvolymer som medel för att administrera programmet. Programkontoret har vidare tecknat separata kontrakt med Kommissionen rörande verksamheterna Europass, Euroguidance Sweden, Eurydike, etwinning och Nationella Bolognaexpertgruppen. De separata kontrakten rör verksamheter där inga bidragsmedel fördelas. Programkontoret är sedan 2009 den myndighet som verkställer Förvaltningspartnerskapet som regeringen avtalat med EU-kommissionen och EU-parlamentet. Driften av LLP motsvarar drygt en tredjedel av myndighetens totala kostnader. Verksamheten har växt i omfattning sedan programperiodens start 2007. Driften av EU-verksamheten finansieras både av statliga medel och EU-bidrag, se omslutningstabellen 2011. Utbetalda medel När utbetalning och återbetalning sker i euro används en fast kurs om nio kr 1 i redovisningssystemet. 1 För att möjliggöra ett kvalitativt redovisningsarbete har myndigheten valt en fast växelkurs i ekonomisystemet. En fast växelkurs är dessutom en förutsättning för jämförelse över tid. Vid bokslutstidpunkterna bokförs värdet av programkontorets eurotillgångar till dagskurs. Tabell 1. eu-verksamhet Driftskostnader (tkr) 2009 2010 2011 LLP Övriga EUprogram Totalt LLP Övriga EUprogram Totalt LLP Övriga EUprogram Totalt Planera, leda och styra 2 692 2 191 4 883 2 336 88 2 424 2 600 46 2 646 Fördela medel och platser 13 005 34 13 039 15 948 2 15 950 14 750 0 14 750 Utveckla 600 458 1 058 720 20 740 209 0 209 Skaffa ansökare 3 422 48 3 470 3 185 8 3 193 3 058 0 3 058 Främja 4 146 5 183 9 329 3 525 5 426 8 951 3 481 9 826 13 307 Skapa 6 808 635 7 443 7 094 4 268 11 362 8 590 999 9 589 Totalt 30 673 8 549 39 222 32 808 9 812 42 620 32 688 10 871 43 559 Utbetalda bidrag (tkr) 158 396 0 158 396 156 428 0 156 428 171 879 2 0 171 879 1 Euroguidance Sweden, Europass, Nationella Bolognaexpertgruppen, etwinning, Förvaltningspartnerskapet, Eurydike. 2 enligt resultaträkning. ÅRSREDOVISNING 2011 Internationella programkontoret 17

Figur 1. Utbetalda bidrag LLP 2011 (tkr) Leonardo 46 824 Grundtvig 7 916 Studiebesöksprogrammen 420 Comenius 36 517 Erasmus 80 202 Verksamhet finansierad av Nordiska ministerrådet De program för utbildning som Nordiska ministerrådet finansierar är samlade under Nordplus ramprogram. För finansieringen av verksamheten tecknas ett separat kontrakt avseende drift och bidragsmedel. Driftskostnaderna finansieras både av Nordiska ministerrådet och av statliga medel, se omslutningstabell 2011. Bidragsvolymen inom Nordplus Junior har ökat 2011. I den nya programperioden som startade 2008 sker utbetalningar till projekt i Sverige såväl som de andra deltagarländerna i euro, varpå omräkningskurs nio kr använts. Tabell 2. Nordiska ministerrådet Driftskostnader (tkr) 2009 2010 2011 Planera, leda och styra 152 55 235 Fördela medel och platser 891 1 196 1 492 Utveckla 9 5 71 Skaffa ansökare 188 118 194 Främja 241 43 376 Skapa 626 435 465 Totalt 2 107 1 852 2 833 Utbetalda bidrag (tkr) 18 398 17 008 17 796 Sidafinansierad verksamhet Programkontoret och Sida har under 2011 träffat en ny överenskommelse kring de utbildningsprogram för samarbete med utvecklingsländer som administreras vid myndigheten och finansieras av Sida. Ramöverenskommelsen trädde i kraft vid halvårsskiftet och gäller tills vidare. Bidragsmedel betalas ut till projekt som pågår under flera år. Ökningen i utbetalda medel förklaras dels av det nya praktikantprogrammet och dels av volymökningar inom övriga programdelar. Tabell 3. Sida Driftskostnader (tkr) 2009 2010 2011 Verksamhet med bidragshantering Den Globala Skolan Totalt Verksamhet med bidragshantering Den Globala Skolan Totalt Verksamhet med bidragshantering Den Globala Skolan Totalt Planera, leda och styra 595 327 922 488 16 504 1 069 38 1 107 Fördela medel och platser 3 732 527 4 259 3 603 826 4 429 3 199 1 362 4 561 Utveckla 876 662 1 538 947 31 978 564 0 564 Skaffa ansökare 925 438 1 363 773 128 901 1 441 0 1 441 Främja 3 979 1 577 5 556 3 073 3 599 6 672 1 979 2 989 4 968 Skapa 6 139 4 671 10 810 6 757 3 580 10 337 7 470 4 791 12 261 Totalt 16 246 8 202 24 448 15 641 8 180 23 821 15 722 9 180 24 902 Utbetalda bidrag (tkr) 70 304 0 70 304 66 956 0 66 956 88 928 0 88 928 1 MFS, LP, Athena, resestipendier, praktikantprogrammet (ny för 2011). 18 Internationella programkontoret ÅRSREDOVISNING 2011

Figur 2. Utbetalda bidrag Sida 2011 (tkr) Athena 11 596 Sidas resestipendier 4 035 Minor Field Studies (MFS) 22 172 Praktikantprogrammet 10 418 Linnaeus-Palme 40 707 Mål Mål Myndigheten ska redovisa hur medlen under anslag 4:1 Internationella programkontoret för utbildningsområdet, anslagspost 2, Statsbidrag för att främja internationella kontakter inom skolans och vuxenutbildningens område har använts. Enligt regleringsbrev 2011 Myndigheten ska redovisa hur medlen under anslag 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet, anslagspost 3 Till Statens skolverks disposition. Enligt regleringsbrev 2011 Statligt finansierad verksamhet Programmen och verksamheterna finansieras genom förvaltningsanslaget. Av regleringsbrevet framgår att 2 miljoner kr av anslaget kan användas för Comenius fortbildning, maximalt 1,3 miljoner kr för underskott inom LLP, 300 tkr till Erasmus Mundus och minst 3,5 miljoner kr till Atlas praktik. Myndigheten ska redovisa hur medlen under anslag 2:53 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., anslagspost 7, Stödåtgärder inom ramen för EU:s utbildningsprogram. Enligt regleringsbrev 2011 Tabell 4. Statligt finansierade program Utbetalda bidrag (tkr) 2009 2010 2011 Atlas 12 078 12 796 12 254 Atlas praktik 4 310 4 310 4 858 Erasmus Mundus 1 218 Nat. stödmedel Comenius 3 062 3 010 1 962 Delsumma 19 450 19 582 19 292 Asem-Duo Sverige och mobilitetssatsningen 2 16 394 12 406 Inresande studenter 1 29 700 Nat. stödmedel Tempus 3 1 111 1 060 1 112 Nat. stödmedel Leonardo 3, 4 78 468 486 Nat. stödmedel EILC 3 219 430 430 Delsumma 1 408 18 352 44 134 Totalt 20 858 37 934 63 426 1 Ny för 2011. 2 Nya för 2010. 3 2:53 anslagspost 7. 4 1:5 anslagspost 3. ÅRSREDOVISNING 2011 Internationella programkontoret 19

Tabell 5. Verksamhet finansierade av svenska staten Driftskostnader (tkr) 2009 2010 2011 Verksamhet med bidragshantering 1 Verksamhet utan bidragshantering 2 Totalt Verksamhet med bidragshantering 1 Verksamhet utan bidragshantering 2 Totalt Verksamhet med bidragshantering 1 Verksamhet utan bidragshantering 2 Planera, leda och styra 86 2 197 2 283 127 2 031 2 158 167 2 280 2 447 Fördela medel och platser 1 433 1 336 2 769 1 731 835 2 566 1 811 549 2 360 Utveckla 195 214 409 55 52 107 64 44 108 Skaffa ansökare 629 892 1 521 570 1 194 1 764 1 202 60 1 262 Främja 303 10 608 10 911 293 2 067 2 360 258 3 572 3 830 Skapa 953 4 354 5 307 964 5 037 6 001 1 289 5 856 7 145 Totalt 3 599 19 601 23 200 3 740 11 216 14 956 4 791 12 361 17 152 Utbetalda bidrag (tkr) 20 858 0 20 858 37 934 0 37 934 63 426 0 63 426 Totalt 1 Atlas, Tempus och nationella stödmedel till Comenius, Erasmus Mundus (ny för 2011). 2 Ettårsprogrammen, ASPnet, IAesTE, Erasmus Mundus (endast 2009 2010), Förvaltningspartnerskapet och Forum för internationalisering, myndighetskostnader, periodiseringar, särskilda prestationer och intäkter och avgifter. 3.1.3.1 Sammanfattning driftskostnader och utbetalda medel Tabell 6. Utbetalda medel (tkr) 2009 2010 2011 LLP 158 396 156 428 171 879 1 Nordplus 18 398 17 008 17 796 Sida 70 304 66 956 88 928 Verksamhet finansierade av 20 858 37 934 63 426 svenska staten Totalt 267 956 278 326 342 029 1 Tabell 7. Driftskostnader per finansiär (tkr) 2009 2010 2011 EU 39 222 42 620 43 559 NMR 2 107 1 852 2 833 Sida 24 448 23 821 24 902 Verksamhet finansierade av 23 200 14 956 17 152 svenska staten Totalt 88 977 83 249 88 446 1 Enligt resultaträkning. Driftskostnader per prestation bygger på redovisad tid och tillkommande kostnader för att genomföra aktiviteter. Från och med 2009 redovisar alla medarbetare sin arbetstid per prestation. Utvecklingsarbetet inom tidredovisningen kan förklara eventuella skillnader inom en prestation mellan åren. Tabell 8. Driftskostnader per prestation (tkr) 2009 2010 2011 Planera, leda och styra 8 240 5 141 6 435 Fördela medel och platser 20 958 24 141 23 163 Utveckla 3 014 1 830 952 Skaffa ansökare 6 542 5 976 5 955 Främja 26 037 18 026 22 481 Skapa förutsättningar 24 186 28 135 29 460 Totalt 88 977 83 249 88 446 20 Internationella programkontoret ÅRSREDOVISNING 2011

Peruansk arkeologi är av världsintresse och stipendierna från Linnaeus-Palme ger en spännande möjlighet både för mig och studenterna att ta del av ett annat lands arkeologi och levnadsförhållanden. Kristina Jennbert, professor i arkeologi på arkeologiska institutionen vid Lunds universitet. Institutionen har ett utbytesprojekt med Universidad Católica i Lima med finansiering från programmet Linnaeus-Palme ÅRSREDOVISNING 2011 Internationella programkontoret 21

3.2 Fördela MEdel och platser Under 2011 förbrukade prestationen fördela medel och platser ca 23,2 miljoner kronor. Prestationen omfattar kärnverksamheten programadministrationen. Processen/prestationen hanterar myndighetsinstruktionens uppgift att handlägga ansökningar och besluta om deltagande och bidrag. Processen pågår från att ansökan om medel eller plats inkommit till myndigheten och ärendet upprättas till att ärendet avslutas. Processens syfte är att med tillgängliga resurser effektivt och rättssäkert fördela medel och platser som finns att tillgå inom de samarbets- och utbytesprogram som myndigheten administrerar. Resultatet av ansökningsomgångar 2011 kommer att presenteras i ordningsföljd efter finansiär. Antal inkomna och beviljade ansökningar, beviljat antal deltagare samt utfallet efter slutrapporterade aktiviteter redovisas. Under 2011 har graden av måluppfyllelse ökat. Sammanfattningsvis redovisar en majoritet av programmen ett ökat antal inkomna ansökningar. Söktrycket 2011 har varit stort, så stort att medlen inte har räckt till i vissa fall. Det innebär att flera ansökningar avslås på grund av bristande bidragsmedel. Mål Myndigheten ska enligt regleringsbrev 2011, redogöra för vilka åtgärder den har vidtagit för att öka deltagandet i de program och delprogram där det inte råder fullt programutnyttjande. Enligt regleringsbrev 2011 3.2.1 Programmet för livslångt lärande (llp) EU:s Program för livslångt lärande (LLP) är uppbyggt kring fyra sektorsprogram baserade på huvudmålgrupperna: Comenius för skola, Leonardo da Vinci för yrkesutbildning, Erasmus för högskola och Grundtvig för vuxnas lärande. Dessutom finns det så kallade Transversala programmet (inklusive Studiebesöksprogrammet), vars innehåll riktar sig mot samtliga målgrupper. Stora delar av LLP:s programutbud är decentraliserat till nationella kontor i respektive medlemsland. Programkontoret är nationellt kontor för LLP i Sverige vilket innebär fullt ansvar för administration, information och spridning, samt uppföljning och kontroll av projekten. Nedan följer resultatet av 2011 års ansökningsomgångar inom dessa delar. 3.2.1.1 Comenius Comenius är sektorsprogrammet för utbildningsområdena förskola, grundskola och gymnasium. Programmets målgrupper är all pedagogiskt verksam personal och elever samt lärarstudenter. Även lokala och regionala myndigheter med ett utbildningsuppdrag inom någon av utbildningsformerna ovan kan delta. Programmets mål är att höja kvaliteten på undervisningen, stärka den europeiska dimensionen i undervisningen och främja språkinlärning. Svensk skolpolitik genomsyras för närvarande av ett stort antal reformer som håller på att implementeras i förskolor, skolor och lärarutbildningar. De genomgripande reformerna ska ses i ljuset av att svenska elevers resultat i flera skolämnen har sjunkit, sett i ett internationellt perspektiv. Detta faktum borde kunna motivera skolor och utbildningsansvariga att engagera sig än mer i internationella samarbeten. För att få lärdomar, vidare perspektiv och värdefulla kontakter. Nya styrdokument betonar också på olika sätt internationaliseringens betydelse. Under 2011 har graden av måluppfyllelse ökat. Sammanfattningsvis redovisar en majoritet av programmen ett ökat antal inkomna ansökningar. Söktrycket 2011 har varit stort, så stort att medlen inte har räckt till i vissa fall. Det innebär att flera ansökningar avslås på grund av bristande bidragsmedel. Ansökningsomgången 2011 visar emellertid att reformarbetet tagit visst fokus från det internationella engagemanget, vilket är märkbart framför allt inom de program där beslutsfattare eller motsvarande nivå ingår. Comenius Regio, som vänder sig till myndigheter med ansvar för utbildningsfrågor, har som exempel halverat antalet ansökningar mot året innan. Även antalet inkomna ansökningar för Comenius assistenter har minskat. Intresset för programmen riktade mot målgrupp skola har dock som helhet varit fortsatt högt. Partnerskap och 22 Internationella programkontoret ÅRSREDOVISNING 2011

Resultat ansökningsomgångar 2011 Tabell 9. Comenius Antal ansökningar (tkr) 2009 2010 2011 Inkomna Beviljade Inkomna Beviljade Inkomna Beviljade Förberedande besök 126 69 156 71 112 81 Multilaterala partnerskap 242 136 218 130 235 138 Bilaterala partnerskap 42 13 49 18 45 15 Regio partnerskap 9 6 16 9 8 6 Elevmobilitet 6 6 4 4 7 i.u. 1 Värdskolor för assistenter 63 56 73 68 77 72 Assistenter 57 31 58 33 43 27 Fortbildning 641 449 665 495 726 541 Totalt 1 186 766 1 239 824 1 253 880 1 Beslut fattas under 2012 fortbildning, som båda är volymmässigt stora programdelar, har fler sökande 2011 än 2010. Genom ett extra tillskott från EU-kommissionen har Comenius-programmet haft en något större budgetram i år än tidigare år. En omdisponering av hela LLP-budgeten har också medgivit att fler projekt än tidigare kunnat beviljas. Sverige har genom sitt höga söktryck inom partnerskapsprogrammen tagit del av de så kallade reservfonderna. Det är medel som Kommissionen inte fördelar förrän den slutliga budgettilldelningen sker i juli. Detta för att kompensera länder med många ansökningar. En fortsatt trend är att ansökare, inom de programdelar som använder sig av schablonbelopp för resor, i allt högre grad söker det maximala antalet (24 mobiliteter). Detta leder till att färre projekt kan beviljas givet samma budgetram. Comenius individuell elevmobilitet riktar sig till skolor som deltar eller har deltagit i Comenius partnerskap. Intresset för programmet är fortsatt måttligt. Från och med 2012 deltar 29 länder (mot tidigare 13) vilket sannolikt kan påverka intresset i positiv riktning. Fortfarande deltar dock inte Storbritannien vilket är det land de flesta vill ha elevutbyten med. Ökade informationsinsatser har genomförts 2011 och antalet inkomna ansökningar per den 1 dec 2011 var sju (jämfört med fyra föregående år). En tendens är att skolor som tidigare deltagit söker om igen. Av de nytillkomna skolorna var flertalet sådana som tidigare deltagit som mottagande skola och som nu också väljer att själva skicka iväg sina elever. Hur många elever som slutligen reser ut per skola fastställs inte förrän under 2012. Regio partnerskap har i Sverige, till skillnad från övriga Europa, haft en negativ utveckling 2011. Antalet inkomna ansökningar har halverats jämfört med 2010. Skälet kan antas vara att många utbildningsförvaltningar, som fungerar som projektägare inom Regioprogrammet, inte upplevt sig ha tid att engagera sig i internationella projekt på grund av pågående implementeringsarbete. Antalet inkomna och beviljade ansökningar inom Comenius fortbildning har fortsatt öka. Sedan 2008 har EU-medel förstärkts med nationella medel, vilket gör att ytterligare drygt hundra ansökningar per år kan beviljas. Det riktade informationsarbete som bedrivits de senaste åren har gett ett gott resultat med en stabil positiv trend. Programdelen har genom den nationella medfinansieringen samt omdisponering av LLP-budgeten, kunnat Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhället. Läroplan för förskolan ÅRSREDOVISNING 2011 Internationella programkontoret 23

bevilja hela 541 ansökningar en ökning med 10 procent jämfört med året före. I tabellerna presenteras antal deltagare i aktiviteter som riktar sig till individer respektive projekt med flera deltagare, så kallade mobiliteter. Värdskolor för assistenter har inte krav på slutrapporter, vilket innebär att utfall för antal deltagare inte kan redovisas. En av orsakerna till att utfallet avviker från antalet beviljade gällande fortbildningsstipendierna är att kurser utomlands ibland ställs in på grund av för få deltagare. Ytterligare orsaker är sjukdom och att skolorna i en del fall har svårigheter att bekosta vikarier vid frånvaron som uppstår när läraren åker iväg. Ibland väljer projekten att själva finansiera deltagande/resor utöver det som är beviljat enligt kontraktet. I tabell 10 och 11 redovisas endast de mobiliteter som är direkt kopplade till EU-finansieringen. Det faktiska antalet kan alltså vara något högre. Som en del av partnerskapsprojektens aktiviteter anordnas lokala och regionala spridningsarrangemang. Erfarenheterna från projekten når därmed ut i en vidare krets, framför allt inom den egna organisationen. Till exempel till elever och övrig skolpersonal men också till föräldrar och andra intressenter i närsamhället. Många skolor anordnar exempelvis öppet hus under Fantastiskt trevligt och bra att det finns denna möjlighet att få komma ut i världen och lära känna nya kollegor och nya arbetssätt. Citat ur kundundersökning 2011 Comeniusveckan som äger rum i maj. Inom Regio sprids projektresultat via den projektägande utbildningsförvaltningen, som kan nå ut till alla skolor inom kommunen men också till närliggande kommuner. Ett av syftena med Regio är just att få ett större genomslag och spridning av projektresultat. 3.2.1.2 Leonardo da Vinci Leonardo da Vinci är sektorsprogrammet för yrkesutbildning och kompetensutveckling. Programmet har som mål att förbättra färdigheter och höja kompetensen hos deltagare i yrkesutbildning på alla nivåer, samt att förbättra Tabell 10. Comenius Antal deltagare 2009 2010 2011 Beviljat Utfall Beviljat Utfall Beviljat Utfall Assistenter 31 22 1 33 29 27 i.u. Kvinna 26 15 1 25 21 16 i.u. Man 5 7 1 8 8 11 i.u. Fortbildning 449 412 495 467 1 541 388 2 Kvinna 372 340 417 391 1 441 327 Man 77 72 78 76 1 94 61 Totalt 480 434 528 496 568 388 1 Förändring jämfört med årsredovisning 2010 2 Alla beviljade har ännu inte slutrapporterat och uppgiften kan därför komma att revideras i framtida redovisningar Tabell 11. Comenius Antal deltagare 2009 2010 2011 Beviljat Utfall Beviljat Utfall Beviljat Förberedande besök 69 67 77 72 98 Bilaterala partnerskap 1 288 288 396 i.u. 312 Multilaterala partnerskap 1 2 544 2 412 2 628 i.u. 2 888 Elevmobilitet 34 20 21 i.u. i.u. Regio partnerskap 1 132 132 180 i.u. 144 Totalt 3 067 2 939 3 302 72 3 442 1 Partnerskapsprojekt är tvååriga. 24 Internationella programkontoret ÅRSREDOVISNING 2011

och höja statusen inom yrkesutbildningen. Leonardo da Vinci vänder sig till alla typer av aktörer som är verksamma inom yrkesutbildning och kompetensutveckling, till exempel gymnasieskolor med yrkesprogram, yrkeshögskoleutbildningar, kommuner, myndigheter, företag samt arbetsmarknadens parter och föreningar. Leonardo da Vinci programmet har under flera år haft som mål att öka rörligheten inom Europa. För att det ska bli möjligt är det viktigt att individernas kunskaper, färdigheter och kompetenser kan valideras och erkännas på ett kvalitetssäkert sätt. Verktyg som EQF 1, ECVET 2 och EQARF 3 har testats genom Leonardo da Vinci-programmet. Nu implementeras de i de europeiska programländerna samtidigt som ECVET och EQARF fortsatt är en prioritet inom Leonardo da Vinci vidareutvecklingsprojekt. Totalt för hela Leonardo da Vinci har antalet ansökningar ökat över åren. Intresset för att vara koordinator för partnerskapsprojekt har också ökat. Handledningen av ansökare förbättras kontinuerligt och antalet ogiltiga ansökningar inom partnerskap har minskat från tio ogiltiga ansökningar 2010 till en ogiltig ansökan 2011. Värt att notera är att flera partnerskapsprojekt tidigare deltagit i praktik och utbyten. Under 2011 var riktlinjerna från Kommissionen att minst 60 procent av medlen inom Leonardo da Vinci skulle tillfalla praktik och utbyten. Detta innebar att en större andel av budgeten tillföll praktik och utbyten än tidigare (2010 var riktlinjerna minst 55 procent). Antalet beviljade projekt minskade trots det inom praktik och utbyten samtidigt som antalet beviljade platser ökade ganska markant. Det beror på att projekt sökte och beviljades fler platser per projekt i genomsnitt än året innan. I tabell 12 visas antal deltagare i programdelar som bland annat ger stöd till att genomföra aktiviteter innehållande ett antal resor, så kallade mobiliteter, inom Europa. Samtliga programdelar inom Leonardo da Vinci är projektbaserade, med undantag för förberedande besök. Inom partnerskapsprojekt behöver dessa inte motsvara antalet individuella deltagare, eftersom en deltagare kan 1 European Qualification Framework är en europeisk referensram för att jämföra nivåerna på utbildningar/certifikat/kvalifikationer mellan europeiska länder. 2 Med det europeiska meritöverföringssystemet för yrkesutbildning (ECVET) kan lärande som uppnåtts i olika länder eller på annat sätt förvärvad kompetens tillgodoräknas som en del av examina på ett enhetligt 3 sätt inom Europa. European Quality Assurance Referens Framework utgör en gemensam europeisk referensram för kvalitetssäkring av yrkesutbildning och ett verktyg som kan hjälpa medlemsländerna att kontinuerligt förbättra kvalitetsarbetet och, i förlängningen, systemen för yrkesutbildning. Resultat ansökningsomgångar 2011 Tabell 12. Leonardo da Vinci Antal ansökningar 2009 2010 2011 Inkomna Beviljade Inkomna Beviljade Inkomna Beviljade Förberedande besök 70 56 96 73 85 66 Partnerskap 57 28 72 1 23 70 24 Praktik och utbyten 134 66 124 92 128 69 Praktik 97 48 92 73 94 47 Utbyten 37 18 32 19 34 22 Vidareutvecklingsprojekt 18 9 15 7 15 7 Totalt 279 159 307 195 298 166 1 Siffrorna från 2010 visar alla inkomna ansökningar inklusive dubbletter. För 2011 visas inte dubbletter. Därför är den jämförbara siffran 68 inkomna ansökningar för 2010. Därmed kan man säga att det har skett en liten ökning från 2010. Tabell 13. Leonardo da Vinci Antal mobiliteter 2009 2010 2011 Beviljat Utfall Beviljat Utfall Beviljat Förberedande besök 56 48 76 36 90 Partnerskap 412 372 372 i.u. 436 Praktik och utbyten 1 163 1 045 1 406 i.u. 1 766 Praktik 945 851 1 153 i.u. 1 249 Utbyten 218 194 253 i.u. 517 Totalt 1 631 1 465 1 854 36 2 292 ÅRSREDOVISNING 2011 Internationella programkontoret 25

26 Internationella programkontoret ÅRSREDOVISNING 2011

göra flera resor. En stor förändring när det gäller beviljade deltagare är att antalet utbyten (erfarenhetsutbyten för anställda) mer än fördubblades jämfört med föregående år. Orsaken till detta är att det för 2011 infördes en nationell prioritering, där projekt som sökte erfarenhetsutbyte för lärare, handledare och skolledare inom yrkesutbildning gavs extra poäng i bedömningen. 3.2.1.3 Erasmus Målsättningen med Erasmus är att höja kvaliteten och stärka den europeiska dimensionen i utbildningen vid högskolor och universitet. Programmet ska främja rörlighet över gränserna samt förbättra öppenheten och det akademiska erkännandet av studier och kvalifikationer inom Europa. Totalt deltar 38 svenska lärosäten i Erasmus för 2011 års ansökningsomgång. Antal ansökningar om att delta i Erasmus är stabilt. I ansökan om medel har lärosätet ett val att ansöka om medel för studentmobilitet för studier, studentmobilitet för praktik, lärarmobilitet samt personalfortbildning. Alla lärosäten ansöker inte om alla dessa aktiviteter varför antalen varierar i tabell 14. Möjligheten att ansöka om studentmobilitet för praktik samt medel för personalfortbildning tillkom 2007, och alla lärosäten utnyttjar ännu inte denna möjlighet. Konsortier bestående av ett antal samarbetande lärosäten och/eller organisationer kan endast ansöka om mobilitetsmedel för praktik. Antalet inkomna och beviljade ansökningar har varit stabilt under 2009 2011. Under 2010 gick Högskolan i Kalmar och Växjö universitet samman och bildade Linnéuniversitetet. Högskolan i Skövde, som brukar delta i Erasmus, missade ansökningstiden och kunde därför inte skicka ut någon person inom student- eller personalmobilitet. Under 2011 var dock Högskolan i Skövde tillbaka. Samtidigt slogs Teaterhögskolan och Dramatiska institutet samman till Stockholms dramatiska högskola. Ett konsortium, WiTEC, deltog i Erasmus 2009, 2010 och 2011. Inkomna och beviljade ansökningar till de förberedande språkkurserna (EILC) är nu åter på tidigare nivå. Intensivprogramsprojekten är omfattande och möjliggör en kvalitetshöjning av utbildningen vid Sveriges universitet och högskolor. Mot bakgrund av detta får ett fåtal ansökningar stor effekt för internationaliseringen inom högskoleområdet. Antalet intensivprogramansökningar minskade 2011. Detta kan bero på att flera lärosäten har använt intensivprogrammedel till lärosätets overheadkostnader, vilket inte varit tillåtet enligt Erasmusreglerna. Möjligen är det anledningen till att vissa projekt valt att förlägga koordinatorskapet till annat land än Sverige. Totalt sett minskade dock inte antalet finansierade projekt utan enbart antalet ansökningar. Resultat ansökningsomgångar 2011 Tabell 14. Erasmus Antal ansökningar 2009 2010 2011 Inkomna Beviljade Inkomna Beviljade Inkomna Beviljade Mobilitet 41 1 41 1 39 1 39 1 39 1 39 1 Studier 39 39 37 37 38 38 Praktik 29 29 26 26 30 30 Lärare 40 40 38 38 38 38 Personal 39 39 37 37 38 38 Intensivprogram (IP) 16 12 15 11 11 11 EILC (Erasmus Intensive Language Course) 9 9 6 6 9 8 Totalt 66 62 60 56 59 58 1 Varav en ansökan avsåg konsortium ÅRSREDOVISNING 2011 Internationella programkontoret 27