Kursplaner för Latin Latin A D, utökade kurser och orienteringskurser

Institutionen för lingvistik och filologi Kursplaner för Latin Latin A D, utökade kurser och orienteringskurser Vårterminen 2004 Målbeskrivning/Aim Latin 3 Latin Baskurs/Elementary course Latin A, 20 poäng 4 Latin A, 20 points Fortsättningskurser/Intermediate courses Latin B, 20 poäng 9 Latin B, 20 points Latin C1, 20 poäng 13 Latin C1, 20 points Latin C2, 20 poäng 17 Latin C2, 20 points Latin D1, 20 poäng 20 Latin D1, 20 points Latin D2, 20 poäng 22 Latin D2, 20 points Latin D3, 20 poäng 24 Latin D3, 20 points Utökade kurser/advanced courses Latinsk prosa, 20 poäng 26 Latin prose, 20 points Latinsk poesi, 20 poäng 28 Latin poetry, 20 points

Introduktionskurs/Introductory course Latin, 10 poäng 30 Latin, 10 points Orienteringskurser/General courses Latinet i vår kulturella omvärld, 5 poäng 32 The Latin language in our cultural environment, 5 points Latin för naturvetare, 5 poäng 36 Latin for scientists, 5 points Latinsk paleografi med kodikologi, 5 poäng 39 Latin palaeography with codicology, 5 points Möjliga kurskombinationer Latin A D Latin A Latin B Latin C1 Latin A Latin B Latin C2 (C2: 10 p. examensarbete) Latin A Latin B Latin C1 Latin D1 Latin A Latin B Latin C1 Latin D2 (D2: 10 p. examensarbete) Latin A Latin B Latin C1 Latin D3 (D3: 20 p. examensarbete) Latin A Latin B Latin C2 Latin D1 (C2: 10 p. examensarbete) Latin A Latin B Latin C2 Latin D2 (C2+D2: 10+10 p. examensarbete) Latin A Latin B Latin C2 Latin D3 (D3: 20 p. examensarbete) För filosofie kandidatexamen krävs ett examensarbete, 10 poäng. För filosofie magisterexamen krävs ett examensarbete, 20 poäng, eller två examensarbeten om vardera 10 poäng. Observera att det inte är möjligt att kombinera examensarbeten från olika ämnen till magisterexamen. Se för övrigt kapitlet Examen i Uppsala universitets utbildningskatalog. 2

MÅLBESKRIVNING för Latin Aim of the studies in Latin Inom ämnet latin studeras främst litterära, men också andra texter från antiken, medeltiden och tiden fram till 1700-talets mitt ur språkvetenskaplig och filologisk synvinkel. Ett närmast omätligt källmaterial finns bevarat på latin. Ur rent lingvistisk synvinkel är latinet av speciellt intresse vid jämförande språkstudier och vid studiet av romanska språk. Även andra språk, som svenskan, har under tidens gång påverkats kraftigt av latinet i ordförråd och uppbyggnad. Kunskapsmål De första kurserna inom utbildningen ger grundläggande kunskaper om det klassiska latinets grammatik och antikens litteratur. Därefter kommer även senare tiders latin in. Studierna är främst inriktade på att ge god läsfärdighet, men genom de texter som studeras förmedlas även de litterära och kulturhistoriska värdena i den latinska litteraturen. Latin ger även nödvändiga bas- och ramkunskaper för studier i andra ämnen, t.ex. teologi, historia, idéhistoria, litteraturhistoria samt historiskt inriktad språkforskning. Färdighetsmål Utbildningens mål för baskurserna är att ge elementära kunskaper i det klassiska latinets formlära, syntax och ordförråd samt viss färdighet i textinterpretation. Fortsättningskurserna skall ytterligare befästa dessa kunskaper samt dessutom successivt introducera studenten i vetenskaplig metod och självständigt arbete med latinska texter. De utökade kurserna i latinsk prosa och poesi är främst avsedda att erbjuda den större beläsenhet som är nödvändig för fortsatta studier i latin på forskarutbildningsnivå eller för självständigt arbete med latinskt källmaterial inom andra discipliner. Det är av stor betydelse att redan från kursstarten ha goda kunskaper i grundläggande grammatisk terminologi eftersom studierna inledningsvis främst är inriktade på det latinska språkets uppbyggnad. Rätt snart kommer även engelskspråkig kurslitteratur (t.ex. lexika och kommentarer) att användas, varför förmåga att läsa engelska är av största vikt. På högre nivåer är kunskaper i tyska nödvändiga. 3

Kursplan för BASKURS Latin A, 20 poäng Elementary course Latin A, 20 points Kurskod: 5LA012 1. Beslut Kursen är en fristående kurs. Kursplanen är fastställd av språkvetenskapliga sektionsnämnden 1998-06-03 och senast ändrad av språkvetenskapliga fakultetsnämnden 2000-05-30. Kursen avser första terminens studier i ämnet Latin. För ämnesfördjupning till filosofie kandidatexamen krävs ytterligare 40 poäng (Latin B och C2). För ämnesfördjupning till filosofie magisterexamen krävs därutöver ytterligare 20 poäng (Latin D2). 2. Syfte Utbildningen syftar till att i första hand ge de språkliga och grammatiska kunskaper, som krävs för att tolka enklare latinska prosatexter samt vissa kunskaper om romersk historia och litteratur. Kursen är avsedd att tillgodose deras behov, som utbildar sig exempelvis till bibliotekarier, arkivarier m.m. eller avser att bedriva forskning i moderna språk, kyrkohistoria, historia, idé- och lärdomshistoria, litteraturvetenskap, musikvetenskap m.m. 3. Innehåll och uppläggning Kursen består av följande fem delkurser: Delkurs 1. Latinsk formlära med kasussyntax, 2 poäng. Innehåll: Repetition av den latinska formläran med övningar i satslösning. Undervisningen har formen av lektioner. Kunskapskontroll sker genom skriftligt prov vid delkursens slut. Delkurs 2. Latinsk syntax, 5 poäng. Innehåll: Systematiskt studium av latinsk formlära, syntax och stilistik med övningar i översättning från latin till svenska. Undervisningen har formen av lektioner. 4

Kunskapskontroll sker vid delkursens slut genom ett skriftligt prov: ett stycke latinsk prosatext skall utan hjälpmedel översättas till svenska. Delkurs 3. Antik prosa I, 6 poäng. Innehåll: En översikt över den romerska prosalitteraturens historia. Studium av valda partier (sammanlagt c:a 60 sidor originaltext) ur Caesar, Cicero och Tacitus. Språkliga, historiska och litterära kommentarer till de studerade texterna. Dessutom studium av ett par viktiga texter i översättning. Undervisningen har formen av lektioner. En betydande del av textkursen behandlas i undervisningen. Återstoden jämte den litteraturhistoriska översikten inläses på egen hand. Kunskapskontroll kan delvis ske i samband med undervisningen, annars genom ett prov, i regel muntligt, vid delkursens slut. Delkurs 4. Antik prosa II, 4 poäng. Innehåll: Studium av c:a 35 sidor originaltext (urval ur Sallustius). Språkliga, historiska och litterära kommentarer till den studerade texten. Historia och romersk fornkunskap. Undervisningen består av introduktionsföreläsningar. F.ö. inläses Sallustius, två texter i översättning, romersk historia och fornkunskap på egen hand. Kunskapskontroll sker genom ett prov, i regel skriftligt, vid terminens slut. Delkurs 5. Antik poesi, 3 poäng. Innehåll: Valda dikter av Catullus och Ovidius, sammanlagt c:a 500 vers, med språkliga, historiska och litterära kommentarer. Studium av grekisk och romersk mytologi av relevans för de lästa dikterna. Undervisningen har formen av lektioner och en betydande del av textkursen behandlas i undervisningen. Kunskapskontroll sker delvis i samband med undervisningen, i övrigt genom ett muntligt prov vid delkursens slut. 4. Examination Examination sker muntligt, skriftligt och genom fortlöpande bedömning. Som betyg används något av uttrycken väl godkänd, godkänd eller underkänd. 5

För student som ej godkänts i ordinarie prov anordnas ett nytt provtillfälle inom rimlig tid efter det första. Student som underkänts i visst prov tre gånger har rätt att få antingen annan examinator eller annan examinationsform. 5. Förkunskapskrav Förutom grundläggande behörighet för högskolestudier krävs särskilda förkunskaper i svenska och latin enligt standardbehörighet C.2: Programgymnasiet/nya vuxenutbildningen: Svenska B/Svenska B2 och Latin A Linjegymnasiet: Svenska 3 åk HSENT och Latin 2 åk Komvux (äldre vuxenutbildning): Svenska etapp 3 och komvuxkursen i latin eller motsvarande kunskaper inhämtade i annan ordning. Intresserade utan särskild behörighet uppmanas kontakta institutionen för information om möjligheter att läsa in gymnasielatinet. Inläsningen bör börja senast i samband med anmälningstillfället. 6. Övriga föreskrifter och anvisningar De studerande rekommenderas att på ett tidigt stadium uppsöka institutionens studerandeexpedition, där viss kurslitteratur säljes och där man kan fråga om råd och hjälp. De studerande bör också göra sig förtrogna med institutionsbiblioteket, där texter, kommentarer, översättningar och handböcker finns tillgängliga (hemlån medges inte). Delkurserna 1 och 2 löper till stor del parallellt med delkurserna 3 och 5. Delkurs 4 inläses på egen hand. För inhämtandet av varje delkurs beräknas åtgå ungefär lika många veckor som delkursen ger poäng. Det ligger i de studerandes eget intresse att i största möjliga utsträckning följa undervisningen inom de olika delkurserna, även om i princip undervisningen inte är obligatorisk. 7. Kurslitteratur och övriga läromedel Delkurs 1: Latinsk formlära med kasussyntax, 2 poäng. Sjöstrand, Nils, Ny latinsk grammatik (Lund: Gleerup 1953 el. 1960, el. senare omtryck). 6

Eklund, Sten, Övningar i latinsk grammatik (Uppsala 1996). Thomasson, Bengt E., Latinska basordlistor jämte kort ordbildningslära, (Göteborg: Radius 1990 el. senare). Ahlberg, Axel W., Lundqvist, Nils & Sörbom, Gunnar, Latinsk svensk ordbok. 2:a uppl. (Stockholm: Svenska bokförlaget 1964 el. senare). Används även till övriga kurser. Delkurs 2. Latinsk syntax, 5 poäng. Samma som för delkurs 1. Delkurs 3. Antik prosa I, 6 poäng. Norberg, Dag, Den romerska litteraturen, i Eugen N. Tigerstedt (utg.), Bonniers allmänna litteraturhistoria, vol. 1, Israel, Hellas, Rom (Stockholm: Bonnier 1959), 279 89 (Cicero, Caesar och Sallustius), 317 24 (Livius och Seneca) och 332 8 (Quintilianus och Tacitus). Caesar, De bello Gallico. Utg. i urval av Sten Eklund (Uppsala 1983). Cicero, In Catilinam I and II. Utg. av Harold E. Gould & Joseph L. Whiteley (London: Macmillan 1943 el. senare). Tacitus, Agricola. Utg. av Sven Lundström. 3:e uppl. [Kompendier för latinundervisning, 6] (Uppsala 1995). Cicero, Om ålderdom Om vänskap. Övers. av Tore Janson (Stockholm: Natur & kultur 1968), 87 169 och 177 81 ( Laelius om vänskap, med anmärkningar). Livius, Roms kungatid. Övers. av Sture Linnér (Stockholm: Wahlström & Widstrand 2002) tidigare uppl. Livius, Roms historia. Första boken. Roms konungahävder. Övers. av Sture Linnér (Stockholm: Svenska bokförlaget 1964). eller Tacitus, Germania. Övers. av Alf Önnerfors (Stockholm: Wahlström & Widstrand 2000) tidigare uppl. Tacitus, Germania. Övers. av Alf Önnerfors (Stockholm: Natur & kultur 1961 el. senare). Delkurs 4. Antik prosa II, 4 poäng. Sallustius, De coniuratione Catilinae. Utg. av Sven Lundström. 2:a uppl. [Kompendier för latinundervisning, 10] (Uppsala 1995). Montgomery, Hugo, Medelhavsvärldens historia till omkring 400 e. Kr. (Stockholm: Esselte 1978 el. senare), 145 296 (avsnittet Rom från stadsstat till Medelhavsrike ). eller 7

Nilsson, Martin P:n, Forntidens historia. 3:e uppl. reviderad av Krister Hanell (Stockholm: Almqvist & Wiksell 1956 el. senare), 186 284 (avsnittet Rom ). Söderström, Gunnar, Romersk fornkunskap. 6:e uppl. (Stockholm: Läromedelsförlaget 1970 el. senare). Delkurs 5. Antik poesi, 3 poäng. Norberg, Dag, Den romerska litteraturen, i Eugen N. Tigerstedt (utg.), Bonniers allmänna litteraturhistoria, vol. 1, Israel, Hellas, Rom (Stockholm 1959), 274 77 (Catullus) och 314 17 (Ovidius). Sjövall, Harald & Wistrand, Erik, Latinsk poesi i urval, 2 vol. [Skrifter utgivna av Svenska klassikerförbundet, 41 & 42] (Lund: Gleerup 1954 5). Söderström, Gunnar, Den olympiska gudavärlden och dess återspegling i den svenska diktningen. 2:a uppl. (Stockholm: Almqvist & Wiksell 1974 el. senare). 8

Kursplan för FORTSÄTTNINGSKURS Latin B, 20 poäng Intermediate course Latin B, 20 points Kurskod: 5LA022 1. Beslut Kursen är en fristående kurs. Kursplanen är fastställd av språkvetenskapliga sektionsnämnden 1998-06-03 och senast ändrad av språkvetenskapliga fakultetsnämnden 2000-05-30. Kursen avser andra terminens studier i ämnet Latin. För ämnesfördjupning till filosofie kandidatexamen krävs ytterligare 20 poäng (Latin C2). För ämnesfördjupning till filosofie magisterexamen krävs därutöver ytterligare 20 poäng (Latin D2). 2. Syfte Utbildningen syftar till att ge de kunskaper som erfordras för att på ett kompetent sätt kunna tolka antika och efterantika prosa- och poesitexter. Kursen ger tillsammans med baskursen i latin den blivande gymnasieläraren de grundläggande fackkunskaperna i ämnet latin, men är även avsedd att på ett mer kvalificerat sätt än baskursen tillgodose deras behov av latinkunskaper, som utbildar sig till bibliotekarier, arkivarier m.m. eller avser att bedriva forskning i t.ex. romanska språk, kyrkohistoria, historia, idé- och lärdomshistoria, litteraturvetenskap, musikvetenskap m.m. 3. Innehåll och uppläggning Kursen består av följande fyra delkurser: Delkurs 1. Antik prosa, 6 poäng. Innehåll: Läsning av valda partier ur Livius, Seneca och Plinius den yngre, sammanlagt c:a 100 sidor. Språkliga, historiska och litterära kommentarer till de studerade texterna. Undervisningen har formen av lektioner. Viss del av textkursen läses på egen hand. Kunskapskontroll sker genom muntligt prov vid delkursens slut. Delkurs 2. Antik poesi, 6 poäng. 9

Innehåll: Läsning av valda partier ur Catullus, Horatius, Vergilius, Propertius, Tibullus och Ovidius. Språkliga, historiska och litterära kommentarer till de lästa texterna. En översikt över den antika poesins historia. Studium av grekisk och romersk mytologi. Undervisningen har formen av lektioner. Viss del av textkursen läses på egen hand, liksom mytologin. Kunskapskontroll sker genom muntligt prov vid delkursens slut. Delkurs 3. Syntax och stilistik med översättningsövningar, 2 poäng. Innehåll: Översättning till latin av enstaka meningar och kortare enkla textstycken. Lektioner med genomgång av grammatik och övningsskrivningar. Kunskapskontroll sker genom skriftlig översättning av kortare enkel text. Härvid är grammatik samt svensk latinskt och latinsk svenskt lexikon tillåtna hjälpmedel. Delkurs 4. Sen- och efterantik prosa och poesi, 6 poäng. Innehåll: Läsning av c:a 100 sidor sen- och efterantik prosatext samt medeltida och nylatinsk poesi (c:a 250 vers), t.ex. ur Vulgata, Einhard, Rimbert, Adam av Bremen, Birgitta, Ericus Olai, Schefferus och Carmina Burana. Litteraturhistoriska notiser om de lästa författarna. Kort översikt över medeltidens historia. Undervisningen har formen av lektioner. En del av kursen inhämtas på egen hand. Kunskapskontroll sker genom muntligt prov vid delkursens slut. 4. Examination Examination sker muntligt, skriftligt och genom fortlöpande bedömning. Som betyg används något av uttrycken väl godkänd, godkänd eller underkänd. För student som ej godkänts i ordinarie prov anordnas ett nytt provtillfälle inom rimlig tid efter det första. Student som underkänts i visst prov tre gånger har rätt att få antingen annan examinator eller annan examinationsform. 5. Förkunskapskrav 10

Minst 14 poäng i latin A, vari skall ingå delkurserna Latinsk formlära med kasussyntax och Latinsk syntax, eller motsvarande kunskaper. 6. Övriga föreskrifter och anvisningar Institutionens studievägledare bistår med råd. Det ligger i de studerandes eget intresse att i största möjliga utsträckning följa undervisningen inom de olika delkurserna, även om i princip undervisningen inte är obligatorisk. 7. Kurslitteratur och övriga läromedel Delkurs 1. Antik prosa, 6 poäng Livius, Ius, fas, lex. Utg. av Sam. Cavallin. 2:a uppl. [Skrifter utgivna av Svenska klassikerförbundet, 36] (Lund: Gleerup 1956). Seneca, Sex brev. Utg. av Sven Lundström. 2:a uppl. [Kompendier för latinundervisning, 8] (Uppsala 1995). Plinius, Fifty letters. Utg. av Adrian N. Sherwin-White. 2:a uppl. (Oxford: Oxford UP 1969 el. senare), c:a 40 sidor text. Delkurs 2. Antik poesi, 6 poäng. Norberg, Dag, Den romerska litteraturen, i Eugen N. Tigerstedt (utg.), Bonniers allmänna litteraturhistoria, vol. 1, Israel, Hellas, Rom (Stockholm 1959), 274 77 (Catullus) och 314 17 (Ovidius). Sjövall, Harald & Wistrand, Erik, Latinsk poesi i urval, 2 vol. [Skrifter utgivna av Svenska klassikerförbundet, 41 & 42] (Lund: Gleerup 1954 5), c:a 80 sidor text jämte den löpande kommentaren till de lästa dikterna (utom de dikter som lästs i kursen A5) samt inledningen. Horatius, Tolv dikter. Utg. av Sven Lundström [stencil] (Uppsala 1997). Vergilius, Aeneiden, c:a 250 vers som tillhandahålles i samband med undervisningen. Söderström, Gunnar, Den olympiska gudavärlden och dess återspegling i den svenska diktningen. 2:a uppl. (Stockholm: Almqvist & Wiksell 1974 el. senare). Delkurs 3. Syntax och stilistik med översättningsövningar, 2 poäng. Sjöstrand, Nils, Ny latinsk grammatik (Lund: Gleerup 1953 el. 1960, el. senare omtryck). Lundström, Sven, Att översätta till latin (Stockholm: Almqvist & Wiksell 1961 el. senare). Delkurs 4. Sen- och efterantik prosa och poesi, 6 poäng. 11

Söderlund, Ernst, Seth, Ivar & Johannesson, Gösta, Medeltidens och nya tidens historia för gymnasiet (Stockholm: Svenska bokförlaget 1958), 10 75. Versio vulgata. Utg. i urval med språklig kommentar av Emanuel Svenberg [Skrifter utgivna av Svenska klassikerförbundet, 33] (Lund: Gleerup 1946 el. senare). Svennung, Josef, Från senantik och medeltid, 2 hft. [Skrifter utgivna av Svenska klassikerförbundet, 49a & 49b] (Lund: Gleerup 1963), c:a 60 sidor text med tillhörande kommentarer enligt anvisningar vid undervisningen. I del 2 läses dessutom Kort språklig inledning om medeltidslatinet, 3 25. Hedfors, Hjalmar, Svenskt 1600-talslatin. 2:a uppl. [Skrifter utgivna av Svenska klassikerförbundet, 32] (Lund: Gleerup 1959). Sjövall, Harald & Wistrand, Erik, Latinsk poesi i urval, 2 vol. [Skrifter utgivna av Svenska klassikerförbundet, 41 & 42] (Lund: Gleerup 1954 5), vol. 1, 50 72, med tillhörande kommentar. Salutem in Domino sempiternam. Fem medeltida brev. Utg. med kommentar och översättning av Charlotte Lindgren [Kompendier för latinundervisning, 1] (Uppsala 1990). 12

Kursplan för FORTSÄTTNINGSKURS Latin C1, 20 poäng Intermediate course Latin C1, 20 points Kurskod: 5LA032 1. Beslut Kursen är en fristående kurs. Kursplanen är fastställd av språkvetenskapliga sektionsnämnden 1998-06-03. Kursen avser tredje terminens studier i ämnet Latin. För ämnesfördjupning till filosofie magisterexamen krävs därutöver ytterligare 20 poäng (Latin D3). 2. Syfte Utbildningen syftar till att ge fördjupade och utvidgade kunskaper om antik latinsk prosa och poesi, säkrare behärskning av det klassiska latinets syntax och stilistik, kunskaper om det latinska språkets utveckling, särskilt i förklassisk tid. 3. Innehåll och uppläggning Kursen består av följande fyra delkurser: Delkurs 1. Latinets ljud- och formhistoria, 3 poäng. Innehåll: Studium av det äldre latinets fonetiska och morfologiska utveckling. Läsning av förklassiska texter, främst inskrifter. Undervisningen har formen av lektioner och seminarieövningar, varvid de förklassiska texterna genomarbetas och sättes in i sitt språkhistoriska sammanhang. Kunskapskontroll sker genom prov i samband med undervisningen och muntligt prov vid delkursens slut. Delkurs 2. Syntax och stilistik med översättningsövningar, 4 poäng. Innehåll: Systematisk genomgång av det klassiska latinets syntax. Översättning till latin av enkla svenska texter. Undervisningen har formen av lektioner med genomgång av syntax och stilistik samt övningsskrivningar. 13

Kunskapskontroll sker genom skriftligt prov i översättning från svenska till latin vid delkursens slut. Härvid är svensk latinskt och latinsk svenskt lexikon tillåtet hjälpmedel. Delkurs 3. Antik prosa, 10 poäng. Innehåll: studium av c:a 280 sidor text av särskilt stor litterär, historisk och kulturhistorisk betydelse: Cicero, Tacitus, Petronius eller Quintilianus (se närmare litteraturlistan). Ciceros liv och verk och hans betydelse för eftervärlden. Två böcker av Livius. När resurser finns ges undervisning i form av introduktionsföreläsningar. Eljest läses litteraturen på egen hand med hjälp av kommentarer. Kunskapskontroll sker genom muntligt prov vid delkursens slut. Delkurs 4. Antik poesi, 3 poäng. Innehåll: C:a 300 vers ur Horatius satirer eller epistlar. Sjätte boken av Vergilius Aeneid. Vergilius litterära produktion och dess betydelse för eftervärlden. Undervisningen har formen av föreläsningar och seminarieövningar. Kunskapskontroll sker genom muntligt prov vid delkursens slut. 4. Examination Examination sker muntligt, skriftligt och genom fortlöpande bedömning. Som betyg används något av uttrycken väl godkänd, godkänd eller underkänd. För student som ej godkänts i ordinarie prov anordnas ett nytt provtillfälle inom rimlig tid efter det första. Student som underkänts i visst prov tre gånger har rätt att få antingen annan examinator eller annan examinationsform. 5. Förkunskapskrav Fullständig A-kurs och minst 14 poäng från Latin B, vari skall ingå delkursen Syntax och stilistik med översättningsövningar. 6. Övriga föreskrifter och anvisningar 14

Institutionens studievägledare bistår med råd. Det ligger i de studerandes eget intresse att i största möjliga utsträckning följa undervisningen inom de olika delkurserna, även om i princip undervisningen inte är obligatorisk. 7. Kurslitteratur och övriga läromedel Delkurs 1. Latinets ljud- och formhistoria, 3 poäng. Lundström, Sven, Latinets ljud- och formhistoria. 2:a uppl. (Uppsala: Almqvist & Wiksell 1962). Diehl, Ernst, Altlateinische Inschriften. 3:e uppl. [Kleine Texte für Vorlesungen und Übungen, 38/40] (Berlin: W. de Gruyter 1930 el. senare), ett urval av c:a 10 sidor. Stolz, Friedrich & Debrunner, Albert, Geschichte der lateinischen Sprache. 3:e uppl. [Sammlung Göschen, 492] (Berlin: W. de Gruyter 1953), 72 83. eller Stolz, Friedrich, Debrunner, Albert & Schmid, Wolfgang P., Geschichte der lateinischen Sprache. 4:e uppl. [Sammlung Göschen, 492/492a] (Berlin: W. de Gruyter 1966), 80 92. Delkurs 2. Syntax och stilistik med översättningsövningar, 4 poäng. Sjöstrand, Nils, Ny latinsk grammatik (Lund: Gleerup 1953 el. 1960, el. senare omtryck). Lundström, Sven, Att översätta till latin (Stockholm: Almqvist & Wiksell 1961). Delkurs 3. Antik prosa, 10 poäng. Cicero, Brevväxling. Utg. i urval av Erik Wistrand. 2:a uppl. [Skrifter utgivna av Svenska klassikerförbundet, 12] (Lund: Gleerup 1958 el. senare) eller Cicero, Thirty-five letters. Utg. av David Stockton (Oxford: Oxford UP 1969). Motsvarande mängd. Cicero, Tusculanernas första bok. Utg av Sven Lundström. 2:a uppl. [Kompendier för latinundervisning, 14] (Uppsala 1997). Tacitus, Annals. Book I. Utg. av Norma P. Miller (London: Methuen 1959 el. senare). Petronius, Cena Trimalchionis. Utg. av Martin S. Smith (Oxford: Clarendon Press 1975 el. senare). eller 15

Quintilianus, Institutionis oratoriae liber I. Utg. av Francis H. Colson (Cambridge: Cambridge UP 1924 el. senare) denna utgåva finns bara till låns på institutionen. Briscoe, John, A Commentary on Livy. Books XXXI XXXIII, 2:a uppl. (Oxford: Clarendon Press 1989). Löfstedt, Einar, Romare (Stockholm: Norstedt 1956), 67 89 (kap. Kring Ciceros liv och verk ) pocketupplaga (Stockholm: PAN/Norstedt 1967), 59 78. Wistrand, Erik, Politik och litteratur i antikens Rom (Stockholm: Almqvist & Wiksell 1962 el. Göteborg: Paul Åström 1978), 43 70 (kap. Ciceros vältalighet ). Delkurs 4. Antik poesi, 3 poäng. Horatius, The satires. Utg. av Arthur Palmer (London: MacMillan 1883 el. senare), 1 53 och 113 240 (bok 1). Vergilius, Aeneidos liber sextus. Utg. av Roland G. Austin (Oxford: Clarendon Press 1977). Wistrand, Erik, Politik och litteratur i antikens Rom (Stockholm: Almqvist & Wiksell 1962 el. Göteborg: Paul Åström 1978), 139 70 (kap. Vergilius ). 16

Kursplan för FORTSÄTTNINGSKURS Latin C2, 20 poäng Intermediate course Latin C2, 20 points Kurskod: 5LA033 1. Beslut Kursen är en fristående kurs. Kursplanen är fastställd av språkvetenskapliga sektionsnämnden 1998-06-03 och senast ändrad av språkvetenskapliga fakultetsnämnden 2000-05-30. Kursen avser tredje terminens studier i ämnet Latin. För ämnesfördjupning till filosofie magisterexamen krävs därutöver ytterligare 20 poäng (Latin D2). 2. Syfte Kursen har samma mål som kurs C1 ovan, men en del av den är utformad som examensarbete om 10 poäng för filosofie kandidatexamen. 3. Innehåll och uppläggning Kursen består av följande fyra delkurser: Delkurs 1. Antik prosa, 3 poäng. Innehåll: Ett urval om c:a 90 sidor ur Cicero och Livius. När resurser finns ges undervisning i form av introduktionsföreläsningar, eljest läses litteraturen på egen hand med hjälp av kommentarer. Kunskapskontroll sker genom muntligt prov vid delkursens slut. Delkurs 2. Syntax och stilistik med översättningsövningar, 4 poäng. Innehåll: Systematisk genomgång av det klassiska latinets syntax. Översättning till 1atin av enkla svenska texter. Undervisningen har formen av lektioner med genomgång av syntax och stilistik samt övningsskrivningar. Kunskapskontroll sker genom skriftligt prov i översättning från svenska till latin vid delkursens slut. Härvid är svensk latinskt och latinsk svenskt lexikon tillåtet hjälpmedel. 17

Delkurs 3. Examensarbete, 10 poäng. Innehåll: Examensarbetet utgörs av ett skriftligt arbete baserat på ett studium av texter och vetenskaplig litteratur. Undervisningen sker genom seminarieövningar och individuell handledning. Examensarbetet behandlas på ett seminarium. Delkurs 4. Antik poesi, 3 poäng. Innehåll: C:a 300 vers ur Horatius satirer eller epistlar. Sjätte boken av Vergilius Aeneid. Vergilius litterära produktion och dess betydelse för eftervärlden. Undervisningen har formen av föreläsningar och seminarieövningar. Kunskapskontroll sker genom muntligt prov vid delkursens slut. 4. Examination Examination sker muntligt, skriftligt och genom fortlöpande bedömning. Som betyg används något av uttrycken väl godkänd, godkänd eller underkänd. För student som ej godkänts i ordinarie prov anordnas ett nytt provtillfälle inom rimlig tid efter det första. Student som underkänts i visst prov tre gånger har rätt att få antingen annan examinator eller annan examinationsform. 5. Förkunskapskrav Fullständig A-kurs och minst 14 poäng från Latin B, vari skall ingå delkursen Syntax och stilistik med översättningsövningar, eller motsvarande kunskaper inhämtade i annan ordning. 6. Övriga föreskrifter och anvisningar Institutionens studievägledare bistår med råd. Det ligger i de studerandes eget intresse att i största möjliga utsträckning följa undervisningen inom de olika delkurserna, även om i princip undervisningen inte är obligatorisk. 7. Kurslitteratur och övriga läromedel 18

Delkurs 1. Antik prosa, 3 poäng Cicero, Brevväxling. Utg. i urval av Erik Wistrand. 2:a uppl. [Skrifter utgivna av Svenska klassikerförbundet, 12] (Lund: Gleerup 1958 el. senare) eller Cicero, Thirty-five letters. Utg. av David Stockton (Oxford: Oxford UP 1969). Motsvarande mängd. Cicero, Tusculanernas första bok. Utg av Sven Lundström. 2:a uppl. [Kompendier för latinundervisning, 14] (Uppsala 1997). Briscoe, John, A Commentary on Livy. Books XXXI XXXIII. 2:a uppl. (Oxford: Clarendon Press 1989). Löfstedt, Einar, Romare (Stockholm: Norstedt 1956), 67 89 (kap. Kring Ciceros liv och verk ) pocketupplaga (Stockholm: PAN/Norstedt 1967), 59 78. Wistrand, Erik, Politik och litteratur i antikens Rom (Stockholm: Almqvist & Wiksell 1962 el. Göteborg: Paul Åström 1978), 43 70 (kap. Ciceros vältalighet ). Delkurs 2. Syntax och stilistik med översättningsövningar, 4 poäng. Sjöstrand, Nils, Ny latinsk grammatik (Lund: Gleerup 1953 el. 1960, el. senare omtryck). Lundström, Sven, Att översätta till latin (Stockholm: Almqvist & Wiksell 1961). Delkurs 3. Examensarbete för filosofie kandidatexamen, 10 poäng. Litteraturlista görs upp av den studerande i samråd med examinator. Delkurs 4. Antik poesi, 3 poäng. Horatius, The satires. Utg. av Arthur Palmer (London: MacMillan 1883 el. senare), bok 1. Vergilius, Aeneidos liber sextus. Utg. av Roland G. Austin (Oxford: Clarendon Press 1977). Wistrand, Erik, Politik och litteratur i antikens Rom (Stockholm: Almqvist & Wiksell 1962 el. Göteborg: Paul Åström 1978), 139 70 (kap. Vergilius ). 19

Kursplan för FORTSÄTTNINGSKURS Latin D1, 20 poäng Intermediate course Latin D1, 20 points Kurskod: 5LA042 1. Beslut Kursen är en fristående kurs. Kursplanen är fastställd av språkvetenskapliga sektionsnämnden 1998-06-03 och senast ändrad av språkvetenskapliga fakultetsnämnden 2000-05-30. Kursen avser fjärde terminens studier i ämnet Latin. 2. Syfte Utbildningen syftar till att ytterligare utvidga kunskaperna i latinska språket och litteraturen samt att ge fördjupade insikter inom ett av den studerande valt specialområde. 3. Innehåll och uppläggning Kursen består av följande två delkurser: Delkurs 1. Textkurs, 10 poäng. Innehåll: Texturvalet sker i samråd med examinator varvid dock de fem områdena förklassiskt drama, antik prosa, antik poesi, efterantik prosa och efterantik poesi skall vara representerade. Prosakursen bör omfatta c:a 350 sidor och poesikursen c:a 2000 vers hexameter eller motsvarande. Texterna skall om möjligt studeras i kommenterade utgåvor och analyseras litterärt och historiskt. I huvudsak självstudier men viss undervisning förekommer på nya moment som det antika dramat. Undervisningen meddelas som föreläsningar där övningar i versläsning ingår. För den som läst Latin C2 (med examensarbete) skall Latinets ljud- och formhistoria (Latin C1, delkurs 1) inkorporeras i delkurs 1, varvid c:a 90 sidor antik prosa utgår. Kunskapskontroll sker genom muntlig tentamen. Delkurs 2. Textkurs, 10 poäng. 20

Innehåll: Kursen skall omfatta samma mängd text som delkurs 1. Vid texturvalet ges här möjlighet till specialisering och fördjupning. Texterna inläses på egen hand. Kunskapskontroll sker genom muntlig tentamen. 4. Examination Examination sker muntligt. Som betyg används något av uttrycken väl godkänd, godkänd eller underkänd. För student som ej godkänts i ordinarie prov anordnas ett nytt provtillfälle inom rimlig tid efter det första. Student som underkänts i visst prov tre gånger har rätt att få antingen annan examinator eller annan examinationsform. 5. Förkunskapskrav Fullständig A- och B-kurs och minst 14 poäng i Latin C1 eller C2, vari skall ingå delkursen Syntax och stilistik, eller motsvarande kunskaper inhämtade i annan ordning. 6. Övriga föreskrifter och anvisningar Institutionens studievägledare bistår med råd. Fortsättningskursen skall ge en nyttig och för den blivande forskaren och läraren nödvändig breddning och fördjupning av tidigare inhämtade kunskaper och utgör i någon mån en introduktion till eget vetenskapligt arbete. I högre grad än tidigare är de studerande hänvisade till självstudier, men i den mån undervisning ges, är det av stor vikt att den utnyttjas. 7. Kurslitteratur och övriga läromedel Litteraturlista görs upp av den studerande i samråd med examinator. 21

Kursplan för FORTSÄTTNINGSKURS Latin D2, 20 poäng Intermediate course Latin D2, 20 points Kurskod: 5LA043 1. Beslut Kursen är en fristående kurs. Kursplanen är fastställd av språkvetenskapliga sektionsnämnden 1998-06-03 och senast ändrad av språkvetenskapliga fakultetsnämnden 2000-05-30. Kursen avser fjärde terminens studier i ämnet Latin och ger den ämnes fördjupning som krävs för filosofie kandidat- eller magisterexamen. 2. Syfte Utbildningen syftar till att ytterligare utvidga kunskaperna i latinska språket och litteraturen samt att ge fördjupade insikter inom ett av den studerande valt specialområde. 3. Innehåll och uppläggning Kursen består av följande två delkurser: Delkurs 1. Textkurs, 10 poäng. Innehåll: Texturvalet sker i samråd med examinator varvid dock de fem områdena förklassiskt drama, antik prosa, antik poesi, efterantik prosa och efterantik poesi skall vara representerade. Prosakursen bör omfatta c:a 350 sidor och poesikursen c:a 2000 vers hexameter eller motsvarande. Texterna skall om möjligt studeras i kommenterade utgåvor och analyseras litterärt och historiskt. I huvudsak självstudier men viss undervisning förekommer på nya moment som det antika dramat. Undervisningen meddelas genom föreläsningar där övningar i versläsning ingår. För den som läst Latin C2 (med examensarbete) skall Latinets ljud- och formhistoria (Latin C1, delkurs 1) inkorporeras i delkurs 1, varvid c:a 90 sidor antik prosa utgår. Kunskapskontroll sker genom muntlig tentamen. Delkurs 2. Examensarbete, 10 poäng. 22

Innehåll: Examensarbetet utgörs av ett skriftligt arbete baserat på ett studium av texter och vetenskaplig litteratur. Arbetet skall ha en högre grad av självständighet och uppvisa att studenten skaffat sig fördjupade kunskaper om vetenskapliga metoder och redskap samt har förmåga att använda dem. Undervisningen sker genom seminarieövningar och individuell handledning. Examensarbetet behandlas på ett seminarium. 4. Examination Examination sker muntligt. Som betyg används något av uttrycken väl godkänd, godkänd eller underkänd. För student som ej godkänts i ordinarie prov anordnas ett nytt provtillfälle inom rimlig tid efter det första. Student som underkänts i visst prov tre gånger har rätt att få antingen annan examinator eller annan examinationsform. 5. Förkunskapskrav Fullständig A- och B-kurs och minst 14 poäng i Latin C1 eller C2, vari skall ingå delkursen Syntax och stilistik med översättningsövningar, eller motsvarande kunskaper inhämtade i annan ordning. 6. Övriga föreskrifter och anvisningar Institutionens studievägledare bistår med råd. Fortsättningskursen skall ge en nyttig och för den blivande forskaren och läraren nödvändig breddning och fördjupning av tidigare inhämtade kunskaper och utgör i någon mån en introduktion till eget vetenskapligt arbete. I högre grad än tidigare är de studerande hänvisade till självstudier, men i den mån undervisning ges, är det av stor vikt att den utnyttjas. 7. Kurslitteratur och övriga läromedel Litteraturlista görs upp av den studerande i samråd med examinator. 23

Kursplan för FORTSÄTTNINGSKURS Latin D3, 20 poäng Intermediate course Latin D3, 20 points Kurskod: 5LA044 1. Beslut Kursen är en fristående kurs. Kursplanen är fastställd av språkvetenskapliga sektionsnämnden 1998-06-03 och senast ändrad av språkvetenskapliga fakultetsnämnden 2000-05-30. Kursen avser fjärde terminens studier i ämnet Latin och ger den ämnesfördjupning som krävs för filosofie magisterexamen. 2. Syfte Utbildningens mål är att ytterligare utvidga kunskaperna i latinska språket och litteraturen samt att ge fördjupade insikter inom ett av den studerande valt specialområde. 3. Innehåll och uppläggning Examensarbete, 20 poäng. Innehåll: Examensarbetet utgörs av ett skriftligt arbete baserat på ett studium av texter och vetenskaplig litteratur. Uppsatsen skall ha en högre grad av självständighet och uppvisa att studenten skaffat sig fördjupade kunskaper om vetenskapliga metoder och redskap, samt har förmåga att använda dem. Undervisningen sker genom seminarieövningar och individuell handledning. Examensarbetet behandlas på ett seminarium. 4. Examination Examination sker muntligt. Som betyg används något av uttrycken väl godkänd, godkänd eller underkänd. För student som ej godkänts i ordinarie prov anordnas ett nytt provtillfälle inom rimlig tid efter det första. 24

Student som underkänts i visst prov tre gånger har rätt att få antingen annan examinator eller annan examinationsform. 5. Förkunskapskrav Fullständig A- och B-kurs och minst 14 poäng i Latin C1, vari skall ingå delkursen Syntax och stilistik med översättningsövningar, eller motsvarande kunskaper inhämtade i annan ordning. 6. Övriga föreskrifter och anvisningar Institutionens studievägledare bistår med råd. Fortsättningskursen skall ge en nyttig och för den blivande forskaren och läraren nödvändig breddning och fördjupning av tidigare inhämtade kunskaper och utgör i någon mån en introduktion till eget vetenskapligt arbete. I högre grad än tidigare är de studerande hänvisade till självstudier. Examensarbetet utförs under individuell handledning och behandlas på ett seminarium. 7. Kurslitteratur och övriga läromedel Litteraturlista görs upp av den studerande i samråd med examinator. 25

Kursplan för UTÖKAD KURS Latinsk prosa, 20 poäng Advanced course Latin prose, 20 points Kurskod: 5LA045 1. Beslut Kursen är en fristående kurs. Kursplanen är fastställd av språkvetenskapliga sektionsnämnden 1998-06-03. Kursen avser fjärde terminens studier i ämnet Latin och är avsedd för den som vill fördjupa sina kunskaper i latinsk prosa. 2. Syfte Utbildningen syftar till att ge fördjupade kunskaper om prosa från högklassisk tid, silveråldern och efterklassisk tid. 3. Innehåll och uppläggning Kursen består av följande tre delkurser: Delkurs 1. Högklassisk prosa, 6 poäng. Innehåll: Texturvalet sker i samråd med examinator och bör omfatta c:a 350 sidor. Texterna skall om möjligt studeras i kommenterade utgåvor och analyseras litterärt och historiskt. Textkursen inläses på egen hand. Delkurs 2. Silverålderns prosa, 10 poäng. Innehåll: Texturvalet sker i samråd med examinator och bör omfatta c:a 500 sidor. Texterna skall om möjligt studeras i kommenterade utgåvor och analyseras litterärt och historiskt. Textkursen inläses på egen hand. Delkurs 3. Sen- och efterantik prosa, 4 poäng. Innehåll: Texturvalet sker i samråd med examinator och bör omfatta c:a 250 sidor. Texterna skall om möjligt studeras i kommenterade utgåvor och analyseras litterärt och historiskt. Textkursen inläses på egen hand. Delkurs 1 3: 26

Kunskapskontroll sker genom muntlig tentamen. 4. Examination Examination sker muntligt. Som betyg används något av uttrycken väl godkänd, godkänd eller underkänd. För student som ej godkänts i ordinarie prov anordnas ett nytt provtillfälle inom rimlig tid efter det första. Student som underkänts i visst prov tre gånger har rätt att få antingen annan examinator eller annan examinationsform. 5. Förkunskapskrav Fullständig A- och B-kurs och minst 14 poäng i C1 eller C2, vari skall ingå delkursen Syntax och stilistik, eller motsvarande kunskaper inhämtade i annan ordning. 6. Kurslitteratur och övriga läromedel Litteraturlista görs upp av den studerande i samråd med examinator. 27

Kursplan för UTÖKAD KURS Latinsk poesi, 20 poäng Advanced course Latin poetry, 20 points Kurskod: 5LA046 1. Beslut Kursen är en fristående kurs. Kursplanen är fastställd av språkvetenskapliga sektionsnämnden 1998-06-03. Kursen avser fjärde terminens studier i ämnet Latin och är avsedd för den som vill fördjupa sina kunskaper i latinsk poesi. 2. Syfte Utbildningen syftar till att ge fördjupade kunskaper om lyrik, epik och drama från högklassisk tid, silveråldern och efterklassisk tid. 3. Innehåll och uppläggning Kursen består av följande fyra delkurser: Delkurs 1. Antik lyrik och elegi, 6 poäng. Innehåll: Texturvalet sker i samråd med examinator och bör omfatta c:a 5000 vers hexameter eller motsvarande. Texterna skall om möjligt studeras i kommenterade utgåvor och analyseras litterärt och historiskt. Textkursen inläses på egen hand. Delkurs 2. Antik epik och övrig hexameterdiktning, 6 poäng Innehåll: Texturvalet sker i samråd med examinator och bör omfatta c:a 5000 vers. Texterna skall om möjligt studeras i kommenterade utgåvor och analyseras litterärt och historiskt. Textkursen inläses på egen hand. Delkurs 3. Drama, 4 poäng Innehåll: Texturvalet sker i samråd med examinator och bör omfatta c:a 3500 vers. Texterna skall om möjligt studeras i kommenterade utgåvor och analyseras litterärt och historiskt. Textkursen inläses på egen hand. 28

Delkurs 4. Sen- och efterantik poesi, 4 poäng Innehåll: Texturvalet sker i samråd med examinator och bör omfatta c:a 3500 vers. Texterna skall om möjligt studeras i kommenterade utgåvor och analyseras litterärt och historiskt. Textkursen inläses på egen hand. Studerande med inriktning på antiken kan i samråd med examinator byta en del av kursen mot antik poesi. Delkurs 1 4: Kunskapskontroll sker genom muntlig tentamen. 4. Examination Examination sker muntligt. Som betyg används något av uttrycken väl godkänd, godkänd eller underkänd. För student som ej godkänts i ordinarie prov anordnas ett nytt provtillfälle inom rimlig tid efter det första. Student som underkänts i visst prov tre gånger har rätt att få antingen annan examinator eller annan examinationsform. 5. Förkunskapskrav Fullständig A- och B-kurs och minst 14 poäng i C1 eller C2, vari skall ingå delkursen Syntax och stilistik, eller motsvarande kunskaper inhämtade i annan ordning. 6. Kurslitteratur och övriga läromedel Litteraturlista görs upp av den studerande i samråd med examinator. 29

Kursplan för INTRODUKTIONSKURS Latin, 10 poäng Introductory course Latin, 10 points Kurskod: 5LA010 1. Beslut Kursen är en fristående kurs. Kursplanen är fastställd av språkvetenskapliga fakultetsnämnden 2000-12-06 och senast ändrad 2003-03-14. 2. Syfte Utbildningens mål är att ge elementära kunskaper i det klassiska latinets formlära, syntax och ordförråd. Godkänd kurs ger behörighet att läsa Latin A. 3. Innehåll och uppläggning Med utgångspunkt från en nybörjarbok och ett kompendium av originaltexter inläres det klassiska latinets formlära, det viktigaste av syntaxen och ordbildningsläran samt ett centralt ordförråd. Undervisning ges i form av lektioner. Kursen består av följande två delkurser: Delkurs 1, 5 p. Formläran och de grundläggande syntaktiska strukturerna inhämtas i anslutning till genomgången av nybörjarboken. Delkurs 2, 5 p. Valda stycken latinsk prosa ur Augustus Monumentum Ancyranum, Caesar och Cicero samt ett par dikter av Catullus och Horatius studeras under fördjupat studium av syntaxen och aktiv uppbyggnad av det centrala ordförrådet. 4. Examination Examination sker genom fortlöpande bedömning samt genom avslutande, sammanfattande prov. Som betyg används något av uttrycken väl godkänd, godkänd eller underkänd. 30

För studerande som ej godkänts i ordinarie prov anordnas ett nytt provtillfälle inom rimlig tid efter det första. En studerande som underkänts i visst prov tre gånger har rätt att få antingen annan examinator eller annan examinationsform. 5. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier. 6. Begränsning av rätten att ta med kursen i examen Introduktionskurs i Latin kan inte ingå i examen tillsammans med Latin A. 7. Kurslitteratur och övriga läromedel Tidner, Erik, Liber primus Latinus (Stockholm: Esselte 1971 el. senare). eller Edmar, Staffan, Vivat lingua Latina! (Stockholm: Almqvist & Wiksell 1996). Wistrand, Magnus, Florilegium Latinum primum (Göteborg 1999). Thomasson, Bengt E., Kort latinsk språklära (Göteborg: Radius 1993 el. senare). Thomasson, Bengt E., Latinska basordlistor jämte kort ordbildningslära (Göteborg: Radius 1990 el. senare). Sjöstrand, Nils, Ny latinsk grammatik (Lund: Gleerup 1953 el. 1960, el. senare omtryck). 31

Kursplan för ORIENTERINGSKURS Latinet i vår kulturella omvärld, 5 poäng General course The Latin language in our cultural environment, 5 points Kurskod: 5LA053 1. Beslut Kursen är en fristående kurs. Kursplanen är fastställd av språkvetenskapliga fakultetsnämnden 2001-11-08. 2. Syfte Kursen syftar till att ge en historisk översikt över latinets roll i den västerländska kulturen, en ökad medvetenhet om latinets (och i någon mån grekiskans) betydelse för vårt ordförråd och vår vetenskapliga terminologi samt någon kunskap om hur man tolkar det latin som möter en akademiker i hans vardag och omgivning. 3. Innehåll och uppläggning Latinet och Europa från romarriket till vår egen tid. Arvord och lånord. Latinsk ordbildning och dess spegling i de moderna språken. Det lärda latinet och den moderna vetenskapliga terminologin. Kyrkligt latin: studium av några kyrkomusikaliskt viktiga liturgiska texter. Latinet som högtidsspråk: något om den fraseologi som brukas i inskrifter, i dedikationer, vid promotioner osv. Orientering om den litteratur man kan använda för att identifiera sentenser och citat. Undervisning ges i form av lektioner, seminarier och studiebesök. 4. Examination Examination sker dels genom fortlöpande kunskapskontroll vid undervisningen, dels genom inlämning av två PM över valda uppgifter, varav åtminstone en bör avse morfematisk analys av ett antal lånord i svenskan. 5. Förkunskapskrav 32

Förutom grundläggande behörighet för högskolestudier krävs särskilda förkunskaper i svenska och latin enligt standardbehörighet C.2. Introduktionskurs i latin, 10 poäng, ger behörighet svarande mot gymnasiets högsta kurs i latin. 6. Kurslitteratur och övriga läromedel I. Obligatorisk kurslitteratur Janson, Tore, Latin. Kulturen, historien, språket (Stockholm: Wahlström & Widstrand 2002 el. senare). Hedlund, Monica, Latinuttal och körsång, i Thomas Caplin, På slaget! En bok om körledning (Stockholm: Gehrman 2001), 149 53. Helander, Hans, Language contacts outside Scandinavia. V. Loans from Latin and Greek, i Oskar Bandle (utg.), The Nordic Languages. An international handbook of the history of the North Germanic languages, vol. 2 [Handbücher zur Sprach- und Kommunikationswissenschaft, 22:2] (Berlin & New York: W. de Gruyter 2005), 2086 95. Helander, Hans, Swedish Neo-Latin Literature 1650 1720. A Survey of the Most Important Authors and Some Typical Features of Their Language, i Outi Merisalo & Raija Sarasti-Wilenius (utg.), Mare Balticum Mare nostrum. Latin in the Countries of the Baltic Sea (1500 1800) [Annales Academiae scientiarum Fennicae. Series B, 274] (Helsingfors 1994), 38 52. Lindberg, Bo, Europa och latinet [Vitterhetsakademiens skriftserie om Europa] (Stockholm: Natur & kultur 1993 el. senare). Lindroth, Sten, Svensk lärdomshistoria, 4 vol. (Stockholm: Norstedt 1975 81 el. senare), vol. 1, 86 92, 143 7, 199 272, vol. 2, 179 220. Morwood, James, A Dictionary of Latin Words and Phrases (Oxford: Oxford UP 1998). Nyman, Hans, Medicinens språk (Stockholm: Liber 1996). Thomasson, Bengt E., Latinska basordlistor jämte kort ordbildningslära (Göteborg: Radius 1990 el. senare), särsk. 55 60. Material som utdelas i samband med undervisningen. II. Referenslitteratur Denna lista är mycket utförlig, eftersom en av kursens grundtankar är att lära kursdeltagarna vilka hjälpmedel som finns och att använda dem. Ahlberg, Axel W., Lundqvist, Nils & Sörbom, Gunnar, Latinsk svensk ordbok. 2:a uppl. (Stockholm: Svenska bokförlaget 1964 el. senare). Andersson, Hans, Vokabler på vandring. Ordimport till Sverige under tusen år (Lund: Studentlitteratur 1999). 33

Bartels, Klaus, Veni, vidi, vici. Geflügelte Worte aus dem Griechischen und Lateinischen ausgewählt und erläutert. 9:e uppl. (Darmstadt: Wissenschaftliche Buchgesellschaft 1992). Bayer, Karl, Nota bene! Das lateinische Zitatenlexikon. 3:e uppl. (Düsseldorf & Zürich: Artemis & Winkler 1999). Bendz, Gerhard & Guterman, Norbert, Latinska sentenser och citat från två årtusenden (Stockholm: Beckman 1967 el. senare). Burke, Peter, The Italian Renaissance. Culture and Society in Italy. 2:a uppl. (Princeton NJ: Princeton UP 1999). The Cambridge Companion to Renaissance Humanism. Utg. av Jill Kraye (Cambridge: Cambridge UP 1998). Dallby, Nils, Levande latin. Latinska sentenser och uttryck i svenskan (Stockholm: Geber 1934 el. senare). Ellegård, Alvar, De internationella orden. Allmän språkkunskap för gymnasiet. 3:e uppl. (Stockholm: Liber 1982). Helander, Hans, Medicinsk terminologi (kompendium, tillgängligt för kopiering på institutionen). Helander, Hans, Neo-Latin Studies: Significance and Prospects, Symbolae Osloenses 76 (2001), 5 44. IJsewijn, Joseph, Companion to Neo-Latin Studies, vol. 1, History and diffusion of Neo-Latin literature [Supplementa humanistica Lovaniensia, 5] (Leuven: Peeters 1990). IJsewijn, Joseph & Sacré, Dirk, Companion to Neo-Latin Studies, vol. 2, Literary, linguistic, philological and editorial questions [Supplementa humanistica Lovaniensia, 14] (Leuven: Peeters 1998). Lejon, Kjell O., Gravhällarna i Uppsala domyrka och människorna under dem [Uppsala stifts herdaminne. Serie 1. Urkunder och bearbetningar, 1:3] (Uppsala 1997). Lindberg, Bo, De lärdes modersmål. Latin, humanism och vetenskap i 1700-talets Sverige [Gothenburg studies in the history of science and ideas, 5] (Göteborg 1984). Piltz, Anders, Medeltidens lärda värld (Uppsala: Carmina 1978 el. Skellefteå: Norma 1998). Sjöstrand, Nils, Ny latinsk grammatik (Lund: Gleerup 1953 el. 1960, el. senare omtryck), särsk. 98 9 och 286 7. Stearn, William T., Botanical Latin. History, grammar, syntax, terminology and vocabulary (London: Nelson 1966 el. senare). Ström, Annika, Monumental messages. Latin inscriptions on tombstones and church bells in medieval Sweden [Runica et mediævalia. Scripta maiora, 3] (Stockholm 2002). Svennung, Josef, Från senantik och medeltid, vol. 2, Språklig inledning, kommentar, glossarium [Skrifter utgivna av Svenska klassikerförbundet, 49b] (Lund: Gleerup 1963), 3 25. 34

Tengström, Emin, Latinsk litteratur i Sverige under 1500- och 1600-talen. Kort översikt över bestånd och forskning, i Karsten Friis-Jensen (utg.), Latinen i Norden 1500 1700 [Opuscula Graecolatina, 11] (Köpenhamn: Museum Tusculanum 1977), 24 34. Wahlgren, Bengt, Latinskt morfemlexikon. Med uppgifter om de internationella ordens ursprung och uppbyggnad (Stockholm: Almqvist & Wiksell 1976). Waquet, Françoise, Le latin ou L empire d un signe. XVI e XX e siècle (Paris: Albin Michel 1998) engelsk övers. av John Howe, Latin, or The empire of a sign. From the sixteenth to the twentieth centuries (London: Verso 2001). Westerbergh, Ulla & Odelman, Eva, Glossarium till medeltidslatinet i Sverige, 2 vol. (Stockholm 1968 2002). Vilborg, Ebbe, Norstedts svensk latinska ordbok (Stockholm: Norstedt 2001). 35

Kursplan för ORIENTERINGSKURS Latin för naturvetare, 5 poäng General course Latin for scientists, 5 points Kurskod: 5LA054 1. Beslut Kursen är en fristående kurs. Kursplanen är fastställd av Språkvetenskapliga fakultetsnämnden 2003-03-19. 2. Syfte Kursen syftar till att ge en orientering om (1) latinets och grekiskans roller i den naturvetenskapliga terminologins historia, (2) den latinska grammatikens grunder (främst nominalsystemet), (3) latinsk och grekisk morfemkunskap samt (4) terminologins och nomenklaturens framväxt i de olika vetenskaperna i ett lärdomshistoriskt perspektiv. 3. Innehåll och uppläggning Undervisning ges i form av föreläsningar. Kursen ges även på distans som nätkurs. Historisk bakgrund. Latinets betydelse i Europas historia Lånord från latinet och grekiskan. Allmänna förutsättningar Den latinska grammatikens grunder Något om grekiskan De klassiska språken i naturvetenskaperna (med tyngdpunkten på medicin, farmakologi, botanik, zoologi och astronomi) 4. Examination Examination sker genom ett avslutande skriftligt prov. Som betyg används något av uttrycken väl godkänd, godkänd eller underkänd. För studerande som ej godkänts i ordinarie prov anordnas ett nytt provtillfälle inom rimlig tid efter det första. En studerande som underkänts i visst prov tre gånger har rätt att få antingen annan examinator eller annan examinationsform. 36