Individualiseringens villkor Unga vuxna, arbete och självförverkligande Gunnar Gillberg Institutionen för arbetsvetenskap Göteborgs universitet
Presentationen Några aktuella problem Unga vuxna -vilka är de? Ett större perspektiv - ett försök till övergripande analys
Generationsväxlingen Stora pensionsavgångar mellan 2009-2015 40% av den arbetskraft som var verksam 2003 är utbytt 2015 En ny generation unga vuxna födda 1978-1990 (18-30 år) på väg mot etablering Ohlsson och Broomé(2003) Generationsväxlingen och de sjuk dödssynderna.
QuickTime och en -dekomprimerare krävs för att kunna se bilden.
Arbetsmarknaden Cirka 47% av de arbeten som finns på den svenska arbetsmarknaden kan beskrivas som låg eller oreglerade = (krav på att i mer eller mindre utsträckning konstruera sina egna ramar och där styrningen är indirekt). Cirka 16% har arbetsförhållanden som är betrakta som traditionella industriarbeten. Ökad flexibilitet (numerär och funktionell) och förändrade anställningsförhållanden (tillfälliga anställningar, projekt och bemanningsföretag etc.) Nya styrsystem för ökad indirekt (och direkt) kontroll. (Allvin/Mellander/Movitz/Aronsson The diffusion of Flexibility) 2009)
Trender och utvecklingsmönster Hög ungdomsarbetslöshet. Generationsväxling - ökad efterfrågan. Förändrad arbetsmarknad. Matchning Utbildning
Unga vuxna - Vilka är de?
80-talisterna (Generation Y) Dagisgenerationen som tror att allt är möjligt, som ifrågasätter allt, som är ständigt uppkopplade på nätet, men som också plågas av alla val som måste göras. 80-talisterna köper kravmärkt mjölk, har luffat runt i Thailand De får ångest vid tanke på pensionssparande och smältande glaciärer. Befinner sig i ett konstant tillstånd av beslutsvånda
90-talisterna (Generation Z) 90-talisterna förväntas bli än mer krävande och beskrivs som en generation som framförallt allt vill ha kul på jobbet, men som samtidigt ställer oerhört höga krav på sig själva. Generation Z har webcam, blogg, dagbok på Lunarstorm... och begränsat privatliv. De hoppas på jobb utomlands och ser en fet lön som en bonus. 90- talisten har varit modemedveten sedan dagis och ser botox som en dyr variant på läppglans.
Generation Y - föreställningar, fakta och generaliseringar Individualister. Utvidgade möjlighetshorisonter (allt är möjligt). Informationsteknologiskt mogna. Höga krav på sig själva och på organisationer och företag. Förändrade lojalitetsmönster. Ambivalens, val och osäkerhet. Förlängd ungdomstid. Barn och familj allt senare. Förändrade umgängesformer och kollektiva gemenskaper.
Generation, livsfas och samhällsförändring Generationshypotesen Livsfashypotesen Eller är: skillnaden knuten till mer generella samhällsförändringar som vi alla är påverkade av och där unga fungerar som seismografer. Situation Y?
Ungdomars attityder och hälsa Andelen ungdomar som värderar fast anställning har ökat. Cirka 80 % ser optimistiskt på framtiden Arbete, boende, familj och barn värderas högt. Cirka 70 % av de unga i studien uppger att de planerar någon form av högskoleutbildning. Andelen unga som oroar sig för sin hälsa har ökat (psykosomatiska symtom som sömnbesvär, huvudvärk och magont). Unga med attityd. Ungdomsstyrelsens skrifter 2007:11. (enkät till 6000 ungdomar)
En svåröverskådlig bild En förändrad värld - förändrade drömmar. Optimistisk framtidsbild. Oro, ambivalens och ökad ohälsa.
Det goda arbetet det viktigaste är att jag följer mitt hjärta och att jag ser till att skapa så mycket frihet som möjligt kreativ frihet för mig själv Gabriel 28 år
Personliga värderingar och arbete. jag vill att min personlighet och mitt jobb ska kunna gå hand i hand alltså jag vill göra något som intresserar mig rent privat också (Stina 23 år)
Om att förverkliga sina drömmar Det största hindret är om jag inte pluggar eller gör något åt saken det är jag som bromsar hela tiden att jag inte tar tag i det hela Sebastian 24 år
Oron för att misslyckas att vara en loser då är du inte värd någonting och då kan du lika gärna gå och dö därför att så ser världen ut (Emilia 25 år)
Att inte veta hur jag har inga planer på hur jag ska förverkliga det hela tankarna kommer då och då ibland får jag tummen ur att kolla upp det liksom men sen släpper jag det bara. (David 23 år)
Val och individualisering I traditionella, auktoritära samhällen är det subjektiva huvudproblemet att jag vill för mycket Nu, i vårt kulturella klimat, är det subjektiva huvudproblemet i stället att jag uppnår för lite. Thomas Ziehe 1986
Tid Arbete Familj Samhälle 1790 90% i Jordbruket Arbete och övrigt liv sammanflätade Jordbrukssamhället Fattigdom,sociala skillnader arbete för konsumtion (Det förmoderna arbetet) 1960 13% i Jordbruket Ca 45% i Industrin Hög grad av reglering och tydlig uppdelning mellan arbete och fritid. Kärnfamilj Relativt stabila familjemönster Industrisamhället Arbetsdelning, framtidstro, välfärd och hjärtinfarkt (Arbetssamhället) 2000 2% i Jordbruket Ca 70% i Tjänstesektorn Ökad andel oreglerade och indirekt reglerade arbeten. Kärnfamilj, Sambo, särbo, partnerskap mm. Differentierade familjemönster Flergenerationsfamiljer Kunskaps/informations/nätverksamhället Globalisering, nätverk, individualisering och tillitsbrist (Det individualiserade arbetet)
Övergripande strukturella faktorer/villkor Arbetslivets förändring Individuella och sociala konsekvenser (knuta till personliga och kollektiva resurser) Livschanser och handlingsmönster Nya villkor
Övergripande strukturella faktorer/villkor Globalisering Global konkurrens och arbetsdelning och informationsteknologin. Arbetslivets förändring Nya anställningsformer Tidsbegränsade anställningar, projektanställningar och bemanningsföretag. Gränslöst arbete och flexibla företag. Individuella konsekvenser Självstyrning. Gränslöst arbete. Konstruera sina egna förutsättningar och ramverk. Kreativitets- och tillgänglighetskrav. Avtraditionalisering De religiösa, kulturella och sociala ramverkens minskade inflytande. Politiska strömningar Politiska beslut i syfte att återföra ansvar på den enskilde genom avregleringar och en avveckling av välfärdssystemen. Nya styrsystem New Public Management och Lean Production. Ökad självstyrning och ökat individuellt ansvar. Arbetsrelaterade kollektiva gemenskaper minskar i betydelse Fackföreningarnas minskade inflytande. Vikande generellt intresse för klassbaserad politik. Arbetskraftens polarisering Kontroll. Rationaliseringskrav. Krav på effektvitet och Anställningsbarhet. Individen utsätts för en ökad styrning och kontroll.
Individualiseringens paradoxer Att vilja är en sak, men att göra är något annat. Individen tillåter sig större och större frihet att optimera sin egen lycka och i första hand godkänna de sociala regler som gynnar henne själv. Liv blir till livsstilar Problemet är bara att den konstanta jakten på detta leder till utmattning Karin Johannisson, (2005)
Individuellt ansvar - ambivalens - identitet?
Samhällsförändringens konsekvenser De strukturella villkoren förändras så snabbt att generationsövergripande socialisation blir allt svårare (kontextuell diskontinuitet). Traditionella kategorier som klass, kön, etnicitet, omvandlas till inre möjligheter eller hinder (individualisering). Vi blir allt mer beroende av vår reflexiva förmåga för att kunna hantera de krav som ställs på oss (reflexivt imperativet)
Likartade drömmar - olika livschanser Social bakgrund spelar fortfarande en central roll om man vill förstå unga vuxnas villkor, attityder, upplevelser och livschanser. Individualiseringen får olika konsekvenser för olika grupper. Självförtroende, informella nätverk och rätt föräldrar tycks spela en allt viktigare roll.
Övergripande strukturella förändringar som påverkar unga vuxnas villkor och förutsättningar. Det reflexiva imperativet (nya krav på unga vuxna) som kräver resurser och förmåga att navigera Slutsatser Individen blir i allt högre grad hänvisat till egna inre och yttre resurser.
Unga vuxnas livsvillkor The reflexive conduct of life, the planning of one s own biography and social relations, give rise to a new inequality, the inequality of dealing with insecurity and reflexivity. Ulrich Beck (1992) Risk Society, s 98.
Det moderna dilemmat Alla är tvingade att göra reflexiva val, men alla har inte resurser välja. Zygmunt Bauman (1996) Globalization, Cambridge: Polity Press, s. 86.