Latinska fraser som är vanliga i filosofiska texter

Relevanta dokument
argumenterar vi på ett logiskt giltigt vis. Schemat kallas modus ponens. Här är ett exempel på ett specifikt modus ponens argument:

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa?

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN

7, Diskreta strukturer

Teoretiska skäl att tro på Gud

Vetenskaplig retorik

4. Moralisk realism och Naturalism

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation III

Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori

7, Diskreta strukturer

1. Öppna frågans argument

Föreläsningar i religionsfilosofi

Vägar till vetande 4. Från tankevurpor till forskningsetik. BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Några typiska felslut och tankevurpor

KUNSKAP är målet med filosofiska argument, inte (i första hand) att övertyga.

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan

Finns det rationella grunder för religiösa trosföreställningar? T.ex. för tron på Guds existens, övernaturliga väsen och krafter, underverk

SANNING eller fake 1

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

KRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR. 8: Repetition

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

FTEA12:2 Filosofisk metod

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument

Logik: sanning, konsekvens, bevis

Vetenskap tre typer. Vanlig vetenskap Matematik & logik Hermeneutik. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vardagskunskap.

Hare Del I (Nivåer) H använder ofta benämningen "universell preskriptivism" för sin lära.

KRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR. 8: Repetition

Varför tror folk på konstiga saker?

Guds existens. Mats Selander CredoAkademin. måndag 11 februari 13

MA2047 Algebra och diskret matematik

Formell logik Kapitel 5 och 6. Robin Stenwall Lunds universitet

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Irrationella övertalningstekniker och några vanliga informella felslut.

HUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem "motivationsargumentet" respektive "representationsargumentet.

Postprint.

Grundläggning, avdelning 3: Övergång från sedernas metafysik till kritiken av det rena praktiska förnuftet!

Begreppet naturlig religion

Begreppet naturlig religion

Vetenskap och dataanalys. Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande argumentationsanalys

INDUKTION OCH DEDUKTION

KRITIK MOT ÄNDAMÅLSARGUMENTET NÅGRA INVÄNDNINGAR FRÅN PHILO! DIALOGER OM NATURLIG RELIGION!

Grundläggande logik och modellteori

I ljuset av det ondas problem

Finns det rationella skäl att tro på. Finns det rationella skäl att tro på. Finns det rationella grunder för religiösa trosföreställningar?

8. Moralpsykologi. Några klargöranden:

Varför tror folk på konstiga saker?

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen?

Begreppet naturlig religion

Solen gick upp idag Solen gick upp idag. Solen går alltid upp.

Icke- deskrip+v kogni+vism

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Induktiv metod - Från observation till teori -

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Utsagor (Propositioner) sammansatta utsagor sanningstabeller logisk ekvivalens predikat (öppna utsagor) kvantifierare Section

Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor

Teoretiska skäl att tro på Gud

Religionsfilosofi 4. 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet?

Prima Latina/ Grundkurs i latin I Delkurs 1, 5 poäng. 21 januari 2006, hörsal B 4, kl

7. Moralisk relativism

Öppna frågans argument

Den smala vägen. Matteus 7:21 Inte alla som säger Herre, Herre till mig ska komma in i himmelriket, utan den som gör min himmelske Fars vilja.

Vetenskap sökande av kunskap

DD1350 Logik för dataloger. Fö 2 Satslogik och Naturlig deduktion

Resonemang & argumentation

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet

Sanning och lögnare. Rasmus Blanck VT2017. FT1200, LC1510 och LGFI52

Vetenskapsteori Denna föreläsning. Hypotetisk deduktiv metod exemplet uralstring. Hypotetisk deduktiv metod

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Deduktiv metod - Falsifikationism -

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I

6. Kvasirealism. Slutledningen igen:

A. MENING OCH SANNINSGVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. Freges utgångspunkt: mening och meningsfullhet hos identitetspåståenden

8. Naturlig härledning och predikatlogik

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv!

8 MODAL SATSLOGIK. omöjligt - inte omöjligt. tänkbart - inte tänkbart

Quine. Det förekommer två versioner av kritiken mot analyticitet i Quines artikel.

Markus 3:29 Men den som hädar den helige Ande får aldrig någonsin förlåtelse utan är skyldig till evig synd.

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall

Moralisk rela+vism. moraliska omdömen u2rycker trosföreställningar Kan vara bokstavligen sanna Sanningsvärde beroende av våra uppfa2ningar

Matt 5: From och ändå elak?

Moralfilosofi. Föreläsning 2

Introduktion till argumentationsanalys

Moraliskt praktiskt förnuft

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Tingens och tankarnas ordning

Viktiga frågor att ställa när ett argument ska analyseras och sedan värderas:

Vad Gud säger om Sig Själv

Kunskapsbegreppet och den vetenskapliga ansatsen

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Formell logik Kapitel 7 och 8. Robin Stenwall Lunds universitet

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation II

Filosofisk logik Kapitel 19. Robin Stenwall Lunds universitet

Tro det eller ej. - En undersökning av argumentet utifrån religiös erfarenhet

10. Moralisk fiktionalism och ickedeskriptiv

Svar och lösningar, Modul 1.

Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema.

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet

Guds egenskaper och natur

Transkript:

Sven Ove Hansson 2002-06-06 Latinska fraser som är vanliga i filosofiska texter Inom hakparentes anges den ordagranna betydelsen, när denna skiljer sig mycket från frasens gängse filosofiska innebörd. På tre- och fler-staviga ord har har ett accenttecken satts in före den betonade vokalen. (Tvåstaviga latinska ord har alltid betoningen på första stavelsen.) ad hoc [till detta] En förändring av en teori är ad hoc om den är tillkommen för att undvika ett motargument, och inte har någon annan förtjänst oberoende av detta syfte. ad h'ominem [mot människan] inriktat på person ad infin'itum mot oändligheten ad lib., ad l'ibitum på det sätt som man önskar a forti'ori (förkortning av a forti'ori argum'ento ) med desto starkare skäl argum'entum ad h'ominem personargument a posteri'ori [från det som kommer efter] grundat på (sinnes)erfarenhet a pri'ori [från det som kommer före] 1. oberoende av (sinnes)erfarenhet 2. i förväg, innan man undersökt det särskilda fallet causa sui sin egen orsak c'eteris p'aribus allt annat lika, under i övrigt lika omständigheter c'irculus viti'osus (pl. c'irculi viti'osi) ond cirkel c'ogito, ergo sum jag tänker, alltså finns jag cond'itio sine qua non [villkor utan vilket ej] nödvändigt villkor contrad'ictio in adj'ecto [motsägelse i det tillagda] motsägelse som uppstår genom att en bestämning är oförenlig med det som den syftar på (t ex gift ungkarl ) cum grano salis [med ett korn salt] med en nypa salt de dicto om ordet, om utsagan de facto i själva verket 1 (5)

defini'endum (pl. defini'enda) det som ska definieras def'iniens (pl. defini'entia) det definierande de jure enligt lagen de re om saken desider'atum (pl. desider'ata) något önskvärt deus ex m'acchina [gud ur maskinen; övernaturligt ingripande i en teaterpjäs] lösning av ett problem genom att tillföra något ovidkommande som inte fanns med i problemets formulering eo ipso på grund av just detta ergo alltså et al. (et 'alii) [och andra] med flera (författare) ex ante (förkortning av ex ante facto ) i förväg ex falso qu'odlibet [från det falska vad som helst] principen att en falsk utsaga logiskt implicerar alla andra utsagor ex hyp'othesi enligt hypotesen explan'andum (pl. explan'anda) det som ska förklaras expl'anans (pl. explan'antia) det som förklarar ex post (förkortning av ex post facto) i efterhand falsum det falska fiat [varde] befallning, postulering hom'unculus (pl. hom'unculi) [liten människa] en inre eller central del av medvetandet som styr medvetandet i stort ibid. (ib'idem) detsamma, på samma ställe idem (id.) densamme, samme författare in m'edias res [in i tingens mitt] för att gå rakt på sak in se i sig själv inter 'alia bland annat ipso facto på grund av just detta faktum loc. cit. (loco cit'ato) på anfört ställe (Står efter författarnamn.) modus (pl. modi) sätt modus ponens [bekräftande sätt] att från A och om A så B dra slutsatsen B modus tollens [avlägsnande sätt] att från inte B och om A så B dra slutsatsen inte A mut'atis mut'andis [med det ändrat som bör ändras] med vederbörliga konsekvensändringar non s'equitur [följer ej] felaktig slutsats 2 (5)

op. cit. (opere cit'ato) i anfört arbete (Står efter författarnamn.) pace [fred åt] Med pace NN menas med all respekt för att NN har en annan uppfattning. passim [runt omkring] på åtskilliga ställen (i ett verk) per se i sig själv pet'itio förkortning för petitio principii pet'itio princ'ipii [begäran om slutsatsen] cirkelargument, otillåten premiss (se kapitel 12) post factum [efter faktum] i efterhand post hoc, ergo propter hoc [efter detta, således på grund av detta] felslutet att en händelse som följer efter en annan därför är förorsakad av denna prima f'acie vid första påseendet propter hoc på grund av detta qua som, i egenskap av ( Qua philosopher, she has to disbelieve this. ) quod erat demonstr'andum vilket skulle bevisas red'uctio förkortning för reductio ad absurdum red'uctio ad abs'urdum [återförande till något absurt] motbevis genom att härleda en motsägelse res c'ogitans (pl. res cogit'antes) [tänkande ting] det som tänker, själen, medvetandet (Descartes) s.a. (sine anno) [utan år] utgivningsår ej angivet salva verit'ate [med sanningen bevarad] utan att sanningsvärdet ändras sensus comm'unis [allmänt förnuft] sunt förnuft sic [sålunda] det är faktiskt så simpl'iciter helt enkelt, i sig själv sine qua non ( conditio sine qua non ) nödvändigt villkor s.l. (sine loco) [utan plats] utgivningsort ej angiven sub specie aeternit'atis ur evighetens synvinkel sui g'eneris av sitt eget slag summum bonum det högsta goda t'abula rasa [utslätad vaxtavla] medvetande som inte är påverkat av sinnesintryck eller erfarenheter t'ertium non datur [något tredje gives ej] lagen om det uteslutna tredje tu quoque [du också] den som framlägger kritiken kan själv kritiseras för samma sak univers'alia (pl.) allmänbegrepp 3 (5)

vide infra se nedan vide supra se ovan viz. (förkortning för vid'elicet ) nämligen 4 (5)

5 (5)