Centrum för lättläst. Årsredovisning

Centrum för lättläst Årsredovisning 2006 2006 2006 2006

Form: Tom Weegar Innehåll: Om lättläst 4 Centrum för lättläst 5 2006 i korthet 6 Effekter av verksamheten 9 Inför framtiden 10 Kompetenscentrum 12 8 SIDOR 13 LL-förlaget 17 Lättläst-tjänsten 23 Läsombud 25 Information och marknadföring 28 Forskning m m 33 Utvecklingsarbete IT 34 Internationellt arbete 36 Administration och personal 38 Styrelse, direktör och revisorer 40 Kommentarer till resultatoch balansräkningarna 41 Resulataräkningar 43 Balansräkningar 44 Tilläggsupplysningar och noter 46 Disposition 50 Revisionsberättelse 51

CENTRUM FÖR LÄTTLÄST Om lättläst Vi försöker skriva enkelt och lättbegripligt men samtidigt vuxet och värdigt. Vi försöker utnyttja text och bild i förening. En lättläst text har ett gripbart innehåll och handlingen ska vara enkel att följa. Även språket bör vara enkelt och tyd- ligt. Bilderna ska stämma överens med innehållet och stödja texten. Utformningen ska vara väl genomtänkt och presentationen luftig. Stilen ska inte vara för liten och bokstäverna ska vara lätta att tyda. Diagram: Organisationen av Centrum för lättläst Styrelse Marknadsavdelning Läsombud VD Adminstration Ekonomi 8 SIDOR LL-förlaget Lättläst-tjänsten 4

ÅRSREDOVISNING 2006 Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur (802012-6416) driver sin verksamhet under namnet Centrum för lättläst Centrum för lättläst Vi är en förlagsrörelse med uppgiften att göra nyhetsinformation och litteratur tillgänglig för människor som har svårt att läsa eller som är otränade i svenska språket. Vår verksamhet grundar sig på ett beslut av en enig riksdag. Utgivningen av lättläst är en fråga om demokrati och tillgänglighet. Utgångspunkten är att alla människor har rätt till information och litteratur utifrån sina egna förutsättningar. Regeringen har fastställt stadgarna och utsett styrelsen. Till vissa delar regleras verksamheten också genom ett avtal mellan staten och stiftelsen. Vi vänder oss till alla som behöver eller vill ha något som är lättare än det vanliga utbudet. Det kan gälla barn, ungdomar och vuxna som har lässvårigheter eller är ovana läsare. Här finns personer med utvecklingsstörning, autism eller afasi, barndomsdöva, personer med dyslexi eller andra former av läs- och skrivsvårigheter, personer med psykiska problem, personer med demens samt invandrare, skolbarn och vuxna med brister i utbildningen. Vi ger ut en lättläst nyhetstidning 8 SIDOR och svarar för utgivningen av lättlästa böcker, s k LL-böcker. En aktiv marknadsföring utgör en viktig del av arbetet. Förutom den rena förlagsverksamheten bedriver vi i samarbete med andra ett arbete med läsombud, som framför allt handlar om lässtimulering bland personer med stora lässvårigheter. Vidare har vi en uppdragsverksamhet LL-tjänsten som gör lättlästa textbearbetningar åt andra. Vi har även kurser att skriva lättläst. Vi strävar efter att delta i forsknings- och utvecklingsarbete, bl a i fråga om hur modern informationsteknik kan anpassas till exempelvis personer med utvecklingsstörning. Vi vill fungera som ett kompetenscentrum på LL-området. Vi står för kompetens och kvalitet, vi skapar tillgänglighet. Bok- och tidningsutgivningen finansieras till hälften med statliga medel. Försäljningsintäkter m m svarar för resten. Uppdragsverksamheten bedrivs helt på affärsmässiga grunder. 5

CENTRUM FÖR LÄTTLÄST 2006 i korthet Verksamhetsåret 2006 har präglats av å ena sidan försäljningsframgångar och framtidstro och å andra sidan en del svårigheter med obalans i ekonomin. Samtidigt har arbete pågått med att göra verksamheten mer forskningsorienterad och mer integrerad. Bildandet av ett forskarnätverk har påbörjats. Marknadsavdelningen har omdanats för att ta ett mer samlat grepp över alla kommunikationsfrågor. Tidnings- och bokutgivningen har varit av samma omfattning som tidigare år. Inom ramen för ett forskningsprojekt har läsombudsmodellen testats för äldre personer med demens. Lättläst-tjänstens uppdragsverksamhet med bearbetningstjänster och kurser har utvecklats vidare genom en mer systematisk marknadsbearbetning. Insäljningsarbetet har givit mycket bra resultat och visar att det finns en betydande marknad för sådana tjänster. Inriktningen under året Viktiga uppgifter har självklar varit att fortsätta bredda utgivningen och öka läsaranpassningen samt svara för en god information och marknadsföring av verksamheten. Ambitionerna i utgivningen har hållits på ungefär samma nivå som tidigare. Begränsade resurser och osäkerhet om försäljningsintäkternas utveckling, har hindrat större satsningar. En del insatser har gjorts särskilt med tanke på Mångkulturåret 2006. Visst utvecklingsarbete har skett med elektroniska medier och en extra ansträngning har dock gjorts för att Lättläst-tjänsten ytterligare. Vid sidan av utgivningsverksamheten har en angelägen uppgift varit fortsatt utveckling av verksamheten som kompetenscenter på lättläst-området. Produktion, kommunikation, forskning och utvecklingsarbete är alla viktiga delar i detta. Forskarkontakter ser vi som en hörnsten i ett kompetenscenter. Ökad forskning på lättlästområdet är angelägen för att få ökade kunskaper om det lättlästa språket, om olika målgruppers behov mm. Endast därigenom får verksamheten en stabil grund att stå på. Under året har en internationell forskarkonferens hållits, en forskargrupp har bildats med stöd av ett mindre sekretariat och planer finns på ett forskarnätverk. En annan angelägen uppgift under året har varit att arbeta vidare med frågor om helhetssyn kring verksamhetens olika delar och genomföra en ombildning av marknadsavdelningen. Ett syfte med detta är att ta ett mer samlat grepp över kommunikationsfrågorna för att kunna föra ut budskapen om lättläst mer effektivt. Elektroniska medier spelar en allt större roll. Information och kundkontakter över webben blir allt vanligare. Utvecklingsarbete när det gäller nya medier har av brist på resurser fått hållas på sparlåga. Visst utvecklingsarbete med elektroniska medier har dock bedrivits. 6

ÅRSREDOVISNING 2006 Andra angelägna projekt på detta område, som t ex webb-tv och multimediaproduktioner för personer med utvecklingsstörning har inte kunnat genomföras. Samarbeten och allianser med andra verksamheter ser vi som ett sätt att utveckla verksamheten och nå ut bättre. Även internationella kontakter är ett led i utvecklingen till ett kompetenscenter. Initiativ har på olika sätt tagits på dessa områden. Internationella kontakter och samarbeten har fortsatt, bl a genom EU-samarbete och det internationellt nätverk för lättläst som bildats på svenskt initiativ. Vi har tidigare begärt en ny utformning av stadgarna och dessa diskussioner har förts bland annat mot bakgrund av de förändringar som skett i omvärlden under de gångna 20 åren både på medieområdet och i fråga om synen på olika funktionshinder och studier avseende läsförmågan. Denna fråga är fortfarande levande. Ekonomiska villkor De egna intäkterna har ökat med 6 procent under året. Totalt sett blev försäljningsresultaten goda för alla delar inom verksamheten, både 8 SIDOR, LL-förlaget och Lättläst-tjänsten. Samtidigt som försäljningen i sin helhet varit bra och den resultatinriktade marknadsföringen fortsatt har verksamheten liksom tidigare år fåttkänna av obalans i ekonomin. Under ett par års tid har vi som en förutsättning haft ett nominellt oförändrat anslag till verksamheten. Om vi räknar med ett par procents uppräkning per år för kostnadsökningar motsvarar det ca 300 000 kronor per år i besparingskrav. Samtidigt kommer mer eller mindre automatiska kostnadsökningar, i form av t ex lönejusteringar, med ungefär samma belopp. Det innebär att vi varje år måste öka de egna intäkterna rejält eller göra kraftiga besparingar för att klara ett positivt resultat. Vi har blivit alltmer beroende av de egna intäkterna. De ekonomiska villkoren har också gjort det nödvändigt att hålla nere kostnaderna. Under året vidtogs flera åtgärder för rationalisering och besparingar. Omförhandlingar av tryckkontrakt, hyresvillkor och avtal för lagerhantering är exempel på detta. En del av dessa besparingar har fått genomslag under året, men till större delen märks effekten först 2007. På något område har kostnaderna ökat markant under senare år. T ex har pensionspremierna blivit en allt större post, lite över en miljon kronor. En annan omständighet är att intäkter och kostnader är mycket ojämnt fördelade över året och det gör det svårt att skapa god balans över året. I början av varje vår- och höstperiod står verksamheten inför stora utgifter, inte minst för kostnader inom bokproduktionen. Under sommaren är intäkterna mycket blygsamma. En betydande del av försäljningen sker först under senhösten. I en mindre verksamhet som vår får sådana förhållanden stora effekter. Inom bokproduktionen kan ett projekt pågå under några år. Nedlagda kostnader i ett pågående projekt är en tillgångspost. Det året boken tryck realiseras alla kostnader. När boken läggs i lager börjar värdet omedelbart att skrivas ned. Intäkterna från försäljningen av boken kan komma successivt under en längre period. Ekonomin påverkas också starkt av förändringar av tillgångar och skulder i balansräkningen. 7

CENTRUM FÖR LÄTTLÄST Ökningen av semesterlöneskulden för outtagen semester försämrar t ex resultatet med 131 000 kronor. De ekonomiska effekterna kan vara svåra att förutse och hantera. Produktionsförutsättningarna kräver egentligen en större buffert i form av kapital för att fungera smärtfritt och för att inte påverkas lika mycket av balansposternas förändring. Ökade intäkter och minskade kostnader kan också skapa bättre balans. Risken för stora underskott skapar osäkerhet och gör det svårt att planera på lång sikt. Istället för att bearbeta nya marknader som skulle kunna leda till större försäljning tvingas vi in i en situation där neddragningar och besparingar måste diskuteras. God försäljning År 2006 blev totalt sett ett bra år vad gäller de egna intäkterna. Bokförlagets försäljning kom totalt upp i mer än 5,7 miljoner kronor. Med fakturerade portokostnader mm blev intäkterna så gott som 6 miljoner kronor. Prenumerationsintäkterna stannade på ungefär samma nivå som året innan, mellan 6,7 och 6,8 miljoner kronor. Tillsammans med övrig försäljning blev dock de totala intäkterna för tidningen 7 miljoner kronor. Uppdragsintäkterna blev mycket goda och nådde nästan 2,5 miljoner kronor, vilket är rekord och betydligt över förväntningarna. Det finns med all sannolikt en stor potential för uppdragsverksamheten. Totalt nådde de egna intäkterna väl över 15,5 miljoner kronor. Det är det bästa försäljningsresultatet hittills och motsvarar en ökning med ca 6 procent jämfört med föregående år, detta utan att några priser höjdes under året. Tillsammans med det statliga anslaget, som legat kvar på samma nivå under ett par år, blev de sammanlagda intäkterna nästan 31 miljoner kronor. Kostnaderna uppgick till 31,3 miljoner kronor. Det var en ökning med 3,3 procent. Resultatet minus 290 000 kronor Trots ökade intäkter och vidtagna besparingsåtgärder blev årets resultat ett underskott på 294 924 kronor, vilket ytterligare tär på kapitalet. Under årens lopp har vi ett antal gånger tvingats konstatera ett minusresultat. Vi har återigen en situation där vi behöver vidta ytterligare åtgärder för att skapa balans i ekonomin. En del besparingsåtgärder som vidtagits kommer att få full effekt under 2007. Utöver detta måste vi kunna räkna med fortsatta intäktsökningar eller förstärkning av anslag och kapital, annars återstår större neddragningar för att få ner kostnaderna. 8

ÅRSREDOVISNING 2006 Effekter av verksamheten Centrum för lättläst är i vid mening en förlagsverksamhet av mindre omfattning. År 2006 hade hela verksamheten en budgetomslutning på cirka 31 miljoner kronor. Effekterna av verksamheten är dock större än vad man i förstone kan tro. Några exempel kan belysa detta. Undersökningar som gjorts tyder på att nyhetstidningen 8 SIDOR varje vecka läses av omkring 130 000 personer. Fram till dags dato har närmare 800 titlar av lättlästa böcker givits ut och under ett år levererar vi cirka 81 000 böcker till kunderna. Inom läsombudsverksamheten är över 5 800 personer engagerade runt om i landet. Allt fler kommuner, myndigheter och företag har insett behovet av att göra sin information mera lättbegriplig både för funktionshindrade och inte minst för den breda allmänheten. Som redan nämnts är vår verksamhet i grunden en fråga om demokrati och tillgänglighet. Ett övergripande mål enligt regleringsbrevet från regeringen är att vi liksom andra verksamheter med statligt stöd ska främja en samhällsutveckling som kännetecknas av social jämlikhet, jämställdhet mellan kvinnor och män, respekt och tolerans och där etnisk, kulturell, språklig och religiös mångfald tillvaratas som en positiv kraft som därigenom bidrar till minskad diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Både utgivningen, uppdrags- och kursverksamheten, läsombuden och det utåtriktade arbetet i övrigt anser vi bidrar till att främja en utveckling mot social jämlikhet med respekt och tolerans för bland annat olika etnisk eller kulturell bakgrund. Nyhetsinformationen skapar sannolikt större förståelse för olika företeelser i samhället och i bokutgivningen har ämnen som rasism, olika etniska grupper mm tagits upp. Den lättlästa utgivningen har en självklar plats när det gäller att nå ut med information och litteratur till olika grupper som är kulturellt eftersatta och resurssvaga. Vi ser också att lättläst material fungerar bra i sammanhang som handlar om att stärka demokratin och verka för integration. Den svenska LL-verksamheten är världsledande och har på olika sätt uppmärksammats i internationella sammanhang, inte minst som en förebild. Idag finns viss verksamhet i ungefär tio andra länder och ett seriöst intresse i ytterligare 7-8 länder. Praktiskt taget alla har inspirerats av den svenska verksamheten. Ett internationellt nätverk håller på att byggas upp. Personer och organisationer från 25 länder ingår i nätverket. 9

CENTRUM FÖR LÄTTLÄST Inför framtiden Lättläst vårt varumärke Lättläst material fungerar bra för flera olika grupper och de kan nås genom olika kanaler. Vi har hittills nått ut till en rätt begränsad sektor av samhället, framför allt till skolvärlden, biblioteken och omsorgen. Utanför denna krets är vi fortfarande ganska okända. Behoven är dock större än man kan tro. Studier har visat att 20-25 procent av den vuxna befolkningen inte har den läsförmåga som man förväntas ha när man går ut grundskolans niondeklass. Vi kan anta att åtminstone 7-8 procent skulle ha glädje av vår utgivning. Ska vi nå ännu fler kan det bli nödvändigt att även produkterna utvecklas vidare. Arbetet med att marknadsföra begreppet lättläst fortsätter därför. Genom att göra lättläst känt i vidare kretsar, att tydliggöra vad lättläst står för, peka på bredden i utgivningen och visa att lättläst kan vara till nytta för många som har lässvårigheter eller begränsad läsförmåga läggs en grund för att nå ut till nya kundgrupper med försäljningsinriktade aktiviteter. Endast genom en större marknad kan försäljningen öka mer markant. Självklart kommer vi även i fortsättningen att ha både utgivning och informationsinsatser för att nå de grupper som vi tar särskild hänsyn till, däribland personer med utvecklingsstörning. Nå ut bredare ökad kunskap Läs- och skrivsvårigheter av olika slag har på senare tid uppmärksammats allt mer inom skolan, i massmedia och i föreningslivet. Behovet av lättläst material och andra insatser har lyfts fram i ljuset. Intresset för vår utgivning har ökat och verksamheten är idag respekterad på ett annat sätt än tidigare. Myndigheter, organisationer och företag söker vårt samarbete. Det tyder på att det finns goda utvecklingsmöjligheter på LL-området och fortfarande återstår mycket att göra. Vi kommer att lägga ökad vikt vid att hitta fruktbara samarbetsformer med andra verksamheter och kunna erbjuda paketlösningar. Ökad forskning kan ge LLverksamheten en ännu bättre grund att stå på. Också den moderna tekniken ger nya möjligheter att arbeta med lättläst och lättförståelig information och läsupplevelser. Inte minst kan detta ge 10

ÅRSREDOVISNING 2006 möjligheter att utveckla material för personer med särskilda behov. För att kunna utveckla verksamheten är det nödvändigt att vi når ut till fler grupper och att försäljningsintäkterna ökar. Den bearbetning av en större marknad som startats måste fortsätta. Inte minst är skolan en stor och viktig aktör. Vi måste också kunna möta behoven från olika läsargrupper som kan ha nytta av lättläst. Det innebär i så fall att vi bör kunna producera lättläst på flera nivåer. Stärkt finansiering balans i ekonomin Allt eftersom verksamheten ökar i omfattning svarar ett anslag på nuvarande nivå för en allt mindre del av finansieringen. Enbart försäljningsökningar täcker inte alla de kostnader som en expanderande verksamhet för med sig. Den prissättning som vi funnit rimlig med tanke på att många av våra köpare är ekonomiskt svaga ger inte tillräckliga marginaler vid de försäljningsvolymer som här är aktuella. Västentligt högre priser skulle innebära att många av våra köpare delvis givna enligt uppdraget skulle stängas ute från vår produktion. Det är en ekvation som är svår att få att gå ihop. Finansieringen behöver stärkas. Utökad verksamhet leder till högre distributionskostnader, större royaltykostnader mm. Finansieringen behöver stärkas även i andra led, framför allt krävs medel till utvecklingsprojekt, inte minst teknikutveckling som skulle vara till gagn för grupper med särskilda behov. Läsfrämjande insatser är för övrigt ett ansvar för flera aktörer, inte enbart Centrum för lättläst. De former av extern finansiering som vi själva kan medverka till, t ex samarbetsavtal, sponsring och särskilda bidrag, är temporära och osäkra och inriktade på speciella projekt. Det uppdrag som vi nu fått på skolområdet och som också innebär ekonomiskt stöd ger oss möjlighet att utveckla material och arbeta upp nya kanaler till skolan. Om vi inte kan räkna med fortsatt stöd av detta slag samt ökad försäljning, måste vi göra besparingar och nedskärningar för att få balans i ekonomin. 11

CENTRUM FÖR LÄTTLÄST Kompetenscentrum Målsättning Målet är att verksamheten ska bli ett tongivande kompetenscentrum på medieområdet i frågor som rör lättlästhet och begriplighet. Utveckling och sammanfattande analys De olika delarna i verksamheten fyller alla viktiga funktioner i ett kompetenscentrum. Produktion och kommunikation är lika viktiga delar. Utgivningen omfattar numera produkter med bredd och variation och i många fall på olika nivåer av lättläst. På senare år har vår uppdrags-verksamhet Lättläst-tjänsten fått en mer framträdande roll och bör kunna utvecklas mera. Utvecklingsarbete med andra medier, framför allt IT, bör fortsätta. Under senare tid har kontakterna över webben fått en allt större betydelse. I rollen som kompetenscenter ligger att vi ska uppfattas som det bästa alternativet när det gäller lättläst. Grundläggande för att nå ut med information och nå goda försäljnings-resultat är att läsarna och deras förmedlare inser behovet av lättläst och att de lättlästa produkterna fyller en funktion. För att stärka information och marknadsföring bör vi sträva efter mer integrerad kommunikation i verksamheten. Ett sätt har varit att samordna insatserna inom läsombud och marknadsföring inom en ombildad marknadsavdelning. Ett kompetenscenter bör ha en tydlig forskningsanknytning och ha en god omvärldsbevakning. Forskningsrön bör ställas samman och ny forskning komma till. Vi har på olika sätt lagt vikt vid forskningsfrågorna bl a genom den forskargrupp som intresserat sig för frågorna och bildandet av ett forskarnätverk. Vi bör också bedriva ett aktivt kvalitetsarbete för att kunna utvärdera vår egen verksamhet. Vi ska inte bara göra bra saker utan även rätt saker. Vi bör få in synpunkter på LL-utgivningen inte bara från kunder utan även från personer utanför denna krets, t ex genom fokusgrupper. Arbete med att utforma kvalitetsprogram har påbörjats. Vi avser också att utveckla ett väl fungerande nätverk till andra verk-samheter, i lämpliga fall utveckla samarbetsformer och skapa allianser. Vi ska också fortsättningsvis vara öppna för internationellt samarbete. Måluppfyllelse Vår roll som kompetenscentrum bör utvecklas mera. Det förutsätter ytterligare utvecklingsarbete gällande nya medier samt forskarkontakter och omvärldsanalyser. Vi bör också utveckla samarbetsformer med andra. 12

ÅRSREDOVISNING 2006 8 SIDOR Målsättning Målsättningen för året har varit att utveckla läsaranpassningen avtidningen samt öka upplagan. Utgivning 8 SIDOR har funnits som nyhetstidningen i över 20 år, det första numret av tidningen kom ut 1984. Den tryckta tidningen kommer ut en gång i veckan och innehåller samma typ av nyheter som vanliga dagstidningar, men presenterade på ett lättläst och lättfattligt sätt. Under året gavs 52 nummer av papperstidningen ut. 8 SIDOR innehåller ungefär tio gånger om året också en sektion med fyra extra sidor, oftast som en form av temanummer. En stor årlig nutidsorientering trycks och skickas ut i oktober månad. Till utgivningen hör även en skriftserie. Under året gavs ett par nya skrifter ut i serien. Under året ändrades formatet på tidningen, vilket gav mer text- och bildutrymme. Dessutom medförde formatförändringen att tryck-kostnaderna kunde sänkas. 8 SIDORs nyhetstidning på webben uppdateras varje vardag i veckan, det har inneburit ca 250 utgåvor av nätupplagan. Läsare får där också möjlighet att söka sig fram i 8 SIDORs artikelregister. Webbtidningen har fått alltfler läsare under åren. Den används dagligen av olika läsargrupper, framför allt i skolor och inom invandrarundervisningen. Webbtidningens blogg med bakgrund till nyheter och tankar om nyhetsvärdering mm publiceras fem dagar i veckan och syftar till att ge nyheterna en personlig prägel. 8 SIDORS webbplats lockat allt fler. Webbplatsen hade runt 15 000 unika besök per år månad, vilket är en ökning med 2 000 från föregående år. Utvecklingsarbete och läsaranpassning Utvecklingen av tidningen har under de senaste åren i stor utsträckning varit knuten till webbtidningen. Den stora satsningen har varit Bonuswebben. Denna avdelning av 8 SIDOR har tagits fram helt utan extra resurser. Läsaranpassningen har främst ägt rum inom webbtidningen. Under året skapades en ny avdelning på Bonuswebben den lösenordsskyddade prenumerantdelen av webbtidningen. Den nya avdelningen Krönikor publicerar läsarnas egna alster och var under året främst inriktad på mångkulturella krönikor. Avsikten var att skapa tvåvägskommunikation och entusiasmera läsarna att berätta om sig själva och sina egna tankar. Ett tjugotal artiklar av detta slag har publicerats, många skrivna av en muslimsk kvinna från Uzbekistan. I samband med valet i september skapade 8 SIDOR tre bildspel på webben med animationer, ljud och bild. Det första spelet handlade om valet, det andra om valresultatet och det tredje om den nya regeringen. Spelen har varit anpassade för dem som har svårast att läsa skriven text. 13

CENTRUM FÖR LÄTTLÄST Till Bonuswebben har skrivits mer än 300 artiklar om världens länder och om stora organisationer som t ex FN, där finns en rad faktaartiklar och varje vardag görs en självrättande nutidsorientering. Bonuswebben innehåller även en illustrerad receptbok med 25 lättlästa matrecept. Bonuswebben premierar betalande läsare. Endast prenumeranterna på den tryckta tidningen kan komma nå Bonuswebben. Den ger viktiga faktabakgrunder som inte får plats i den tryckta tidningen men den ger även förnöjelsematerial. Utvecklingen av den elektroniska delen av 8 SIDOR har gjort det enklare att hitta både nya och gamla artiklar. Webbtidningen är sedan något år försedd med ljud. Det innebär att särskilt lässvaga kan få texterna upplästa av en syntetisk röst. Brist på resurser har inneburit att det inte heller detta år har varit möjligt att göra försök med t ex webb-tv, vilket skulle innebära ytterligare möjligheter till läsaranpassning med ljud och rörliga bilder i anslutning till nyhetsmaterialet på nätet. Nyhetstjänst Nyhetstjänsten innebär att 8 SIDOR säljer lättlästa nyhetssammanfattningar veckovis till andra dagstidningar. Under året marknadsfördes tjänsten mer aktivt till lokala och regionala tidningar runtom i landet. Fyra dagstidningar abonnerar på nyhetssammanfattningar. Kunskapspriset 8 SIDOR nominerades som en av tre kandidater till Kunskapspriset 2006 som delas ut av Nationalencyklopedien. Priset uppmärksammar personer eller organisationer som gör betydande insatser för att sprida kunskap. 8 SIDOR vann inte, men nomineringen gav god PR och innebar ett erkännande av tidningens kvalitet och professionalism. EU-samarbete 8 SIDOR deltar sedan ett par år i ett samarbete inom ramen för EU-programmet Socrates/Grundtwig 2. Samarbetet har varit mycket effektivt och givande. 8 SIDOR har spelat en ledande roll i samarbetet med sex partners från norra Europa och utvecklat en modell för produktion av lättlästa tidningar. Projektet syftar till att hösten 2007 starta, driva och utveckla en lättläst EU-nyhetstidning på nätet tillsammans med europeiska partners. Vikande upplaga men plusresultat 8 SIDORs upplaga fortsatte att minska något under år 2006. Under året stabiliserade sig upplagan på ca 12 500 exemplar. Genomsnittsupplagan för året låg lägre, 10 700 exemplar, pga. den låga upplagan under sommarmånaderna. Toppnoteringen låg på drygt 12 700 exemplar, vilket är en minskning med ca 300 från föregående år. Trots att 2006 var ett valår har det inte varit möjligt att bryta den nedåtgående trenden. Normalt brukar allmänna val och folkomröstningar öka intresset för tidningen från framför allt skolorna. Upplageminskningen kan bero på att stora prenumerantgrupper som skolor gjort inbesparingar av ekonomiska skäl. Eftersom skolan är s dominerande får neddragningar där stora konsekvenser för upplagan. En annan förklaring kan vara en viss mättnad bland de traditionella kundgrupperna. Vi måste också räkna med att andra nyhetsprodukter 14

ÅRSREDOVISNING 2006 Metro, Sesam mm - till en del konkurrerar med 8 SIDOR. Utvecklingen från år 1989 till 2006 framgår av diagram 1 (sid. 16). 8 SIDORs prenumerationsintäkter stannade på samma nivå som året innan, ca 6,7 miljoner kronor. Med försäljning av skrifter och intäkter från nyhetstjänsten kom intäkterna upp i 7 miljoner kronor. De sammanlagda intäkterna innebär en ökning jämfört med föregående år. Diagram 2 (sid. 16) visar tidningens prenumerationsintäkter. Tidningsverksamheten i sig redovisar ett mindre underskott. Efter det att hälften av kostnader och intäkter från uppdragsverksamheten förts dit blir resultatet ett plus på 107 050 kronor. Prenumeranterna 8 SIDOR har läsare inom flera grupper. Fördelningen mellan kundgrupperna framgår av diagram 3 (sid. 16). Ungdomsskolan har som tidigare en stark ställning. Ca 65 procent av prenumeranterna kommer från skolan. Dagcenterverksamhet, särskolor och särskilt boende står för 11 procent av abonnemangen. En del av dessa prenumerationer är i princip att betrakta som privata abonnemang. Övriga prenumerationer som går direkt till privatpersoner är i storleksordningen 9-10 procent. Därutöver är det framför allt vuxenundervisning av olika slag samt bibliotek som framträder. Undersökningar som gjorts har visat att 8 SIDORs prenumeranter är relativt jämnt fördelade över hela landet med hänsyn tagen till befolkningsunderlaget. 98 % nöjda läsare För att få ytterligare kunskap om läsarnas synpunkter och bra underlag för en fortsatt läsaranpassning genomförs med jämna mellanrum intervjuundersökningar bland 8 SIDORs läsare. Undersökningarna görs bland ett slumpmässigt urval av prenumeranterna. Den senaste genomfördes 2005. Undersökningarna har varje gång visat att prenumeranterna är nöjda eller mycket nöjda med tidningens kvalitet och svårighetsnivå. En stor andel säger sig också läsa allt i tidningen. Det som läsarna tycker är särskilt bra med 8 SIDOR är det lätta språket, den konkreta framställningen och nyhetsurvalet. Man uppskattar också bilderna i tidningen och att layouten är tydlig. Sammanfattningsvis anser 98 procent av de intervjuade att tidningen är bra eller mycket bra. De kritiska synpunkter som finns är att tidningen är för tunn, kommer för sällan och är för dyr. Läsarundersökningarna visar dessutom på att 8 SIDOR har betydligt större läsekrets än vad antalet prenumerationer anger. Varje nummer läses av i genomsnitt drygt 10 personer, dvs läsekretsen är ungefär 110 000 personer. Dessa läsare tillhör i stor utsträckning två grupper, nämligen barn, ungdomar och invandrare som möter 8 SIDOR i skolan samt personer med utvecklingsstörning som läser 8 SIDOR framför allt i grupper av olika slag. Måluppfyllelse Upplagemålen har inte uppnåtts. Upplagan har minskat vilket snart kan bli ett problem om det visar sig vara bestående. I övrigt har målen för utgivningen uppfyllts. Utgivningen har hållits på en planerad nivå. Ytterligare ansträngningar för att öka läsaranpassningen har gjorts, inte minst gäller detta i fråga om nätupplagan. Försök med Webb-TV har dock inte varit möjligt att genomföra. 15

CENTRUM FÖR LÄTTLÄST Diagram över 8 SIDORs prenumerationsintäkter 1998-2005 Diagram över 8 SIDORs kundgrupper 1998-2005 Diagram över 8 SIDORs genomsnittsupplaga 1988-2006 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 16

ÅRSREDOVISNING 2006 LL-förlaget Målsättning En övergripande målsättning har varit att bredda utgivningen i fråga om svårighetsnivåer och genrer. En särskild målsättning för det gångna året har varit att satsa på fler titlar när det gäller barn och ungdom samt ge ut fler böcker till ett lägre pris. Utgivning, genrer och nya seriesatsningar LL-förlaget strävar efter en varierad utgivning inom en rad genrer, romaner, deckare, barnböcker, faktaböcker mm. Majoriteten av böckerna är för en vuxen publik men under de senaste åren har ett större antal böcker för barn och ungdomar givits ut. Under året har fler titlar än tidigare givits ut, dock inom i princip samma kostnadsram som förut. Fler billigare produktioner har med andra ord givits ut. Förlaget gav under året ut 26 nya boktitlar och därutöver tilltryck av tolv tidigare utgivna och slutsålda. Behovet av att göra tilltryck har ökat över åren. Av nyutgivningen var 15 titlar skönlitterära. Av dessa var sju bearbetningar och tre i serien Unga Läsare. Av de 11 faktaböckerna var två barnböcker. I serien Mitt i Sverige har tre planerade titlar producerats. Serien är tänkt att göra nedslag i aktuella frågor av idag. Ämnen kan vara invandrares situation, kristen tro och livsåskådning, sexuell identitet mm. I den nya serien Drama publicerades under året Strindbergs Fröken Julie i en bearbetad version och i en omsorgsfullt formgiven och genomillustrerad utgåva. Förlaget ger ut en rad klassiker och kommer även att ge ut titlar inom den nationella satsningen på en ny serie av Alla Tiders Klassiker för skolan. Sent under 2006 tog Kulturrådets arbetsgrupp beslut om ett fåtal titlar i serien. För vår del kan krävas tillstånd från både förlag, författare m fl. Mångkulturåret Matlådan med smak från hela världen var en satsning inom detta år som slog väl ut. I boken berättar personer från olika delar av världen om sig själva och sitt liv samt delar med sig av ett matrecept. Boken belönades av Måltidsakademien med första pris i kategorien Vardagsmat och går vidare till World gourmettävlingen i Peking 2007. I fotobokserien Barn i världen, som vi ser som böcker för alla åldrar, har två titlar publicerats, en 17

CENTRUM FÖR LÄTTLÄST om en kurdisk pojke från Turkiet och den andra om en pojke från Thailand, som var med om tsunamin. Vi kan med glädje konstatera att denna serie läses av alla våra läsargrupper, alltså även vuxna. De har även blivit uppskattade av personer med utvecklingsstörning. För denna grupp har vi även gjort några speciella produktioner i serien Mitt jobb. Svårighetsnivåer LL-böckerna brukar delas in i tre nivåer; mycket lätta bildbaserade berättelser med korta meningar och enkla ord (nivå 1), böcker med enkel handling, ofta med bilder (nivå 2) samt bearbetade klassiker och andra textböcker med längre kapitel och många gånger utan bilder (nivå 3). Böcker med mycket bilder och lite text vänder sig främst till läsare med utvecklingsstörning men även till exempelvis lågutbildade invandrare från andra språkområden. LL-böcker med mera text vänder sig till en bredare publik men även dessa böcker kan mycket väl komma personer med utvecklingsstörning till del. Oftast är det då fråga om högläsning i grupp och då är det läsombud eller andra som förmedlar läsupplevelsen. När det gäller nivåer av lättläst ligger de flesta titlarna enligt planerna på mellannivån. Allt sammantaget är ambitionen vad gäller genrer och nivåer att alla våra läsare ska kunna hitta passande titlar, vilket också resultaten från våra utvärderingsgrupper tyder på. Nivåerna fördelade sig på följande vis: nivå 1 4 titlar, nivå 2 18 titlar, nivå 3 4 titlar. Det har varit en medveten strävan att försöka öka antalet titlar på nivå 1. Problemet är fortfarande att få författare och andra att intressera sig för den allra lättaste nivån. Webbproduktioner och multimedia Den planerade elektroniska utgåvan av delar av Tappa hakan med länkar till andra webbplatser kunde inte läggas ut som planerat på grund av för stor arbetsbelastning för den vikarierande redaktör som arbetade med materialet. Materialet läggs ut i januari 2007. Multimedia fyra mp3 Samarbetet med den sajt www.surra.se som produceras av och med personer med utvecklingsstörning har fortsatt. Tyvärr har planerna inte kunnat fullföljas helt som tänkt bl a på grund av tekniska problem. Förlaget ansökte om medel från Specialpedagogiska Institutet att producera Mp3-versioner av böcker och fick medel för fyra sådana produktioner. Det innebär att man kan lyssna på inläsningen av böckerna i en Mp3-spelare. Utvärderingsgrupper Förlaget har som planerat träffat sina olika utvärderingsgrupper en gång per termin något som dels ger värdefull kunskap om att vi hamnat rätt när det gäller val av titlar och nivåer dels ger oss idéer och förslag direkt från läsarna. Förlaget har haft möten med förmedlare som läser med personer med utvecklingsstörning och två möten med personal som läser med äldre. Dessa möten är mycket viktiga för förlaget då det ger en indikation på vad som krävs för att böcker ska bli angelägna för just dessa läsare. Det ger också goda idéer och uppslag till nya ämnen och inriktningar. Genomgångar direkt med läsare har vi haft med en grupp särskoleelever i åldern 10 15 år och med elever med läs- och skrivsvårigheter, därav några med dyslexi, från en folkhögskola, Här är det den direkta kontakten med läsarna själva som är mycket inspirerande. Det är viktigt att få ta del av hur böcker kan upplevas olika av olika människor. Alla dessa möten dokumente- 18

ÅRSREDOVISNING 2006 ras skriftligt. Dessutom har förlaget träffat särskolelärare från två olika skolor för att informera sig om vilket behov dessa elever har när det gäller litteratur Samarbete och intresse från utlandet Flera av förlagets lättlästa titlar är översatta till andra språk och utgivna i t ex Norge, Danmark, Finland, Spanien, Nederländerna och Japan. Priser och upplagor Ambitionen har varit att ha en bra spridning med både billiga böcker och mer påkostade och rikt illustrerade böcker. Lättpocketböckerna ligger på 35 kr och övriga pocketböcker på 60 kr. Barn- och ungdomsböckerna har ett pris på 135 170 kr, och de flesta fackböcker runt 195 kr. Konsumentpriset låg i genomsnitt på ca 140 kr, det är ungefär samma nivå som föregående år. Dock har fler böcker till lägre priser har producerats. Fler volymer än tidigare ges nu ut i pocketformat. Man kan se detta som ett sätt att öka böckernas tillgänglighet. När det gäller upplagor ligger liksom tidigare böckerna i serien med lättpocket i topp med 5 000 ex, därnäst kommer de återberättade klassikerna som trycks i 3 000 ex. Titlarna i serien Unga läsare varierar från 2 000 3 000 ex. De nischade böckerna för personer med utvecklingsstörning trycks endast i 1 500 ex. Genomsnittsupplagan för en LL-bok hamnar på 2 530 exemplar. God försäljning med lägre priser Försäljningen av böcker mm uppgick till mer än 5,7 miljoner kronor, klart över budget. De sammanlagda intäkterna, inklusive fakturerade portoavgifter uppgick till 6 miljoner kronor. Det är en god försäljning som ska ses mot bakgrund av att prisnivån är oförändrad. Den rena bokförsäljningen i kronor ökade med ett par procent från föregående år. Antalet sålda exemplar ökade dock med hela 15 procent. Alltså fler böcker till lägre priser. Det slutliga resultatet för bokförlaget innebar dock ett underskott på 401 794 kronor. Då har hälften av kostnader och intäkter från uppdragsverksamheten lagts till. Hur försäljningen utvecklats under åren 1996-2006 framgår av diagram på sidan 21. Vilka köper LL-böcker? De stora kundgrupperna finns inom skolan, biblioteken och bokhandeln. Det finns ett stort intresse från skolan och annan undervisning. Många lärare efterfrågar lättlästa böcker. Det gäller lärare i grundskolan och särskolan, lärare som arbetar inom vissa program på gymnasieskolan, lärare inom invandrarundervisning, på folk-högskolor, komvux med flera. För att nå utanför denna krets av förmedlare och nå nya målgrupper behövs en allmän satsning på lättläst som företeelse. LL-förlaget hade under året drygt 2 750 aktiva kunder och dessa kunder gjorde sammanlagt cirka 5 770 beställningar. I genomsnitt består en order av 13 böcker till ett värde av ca 935 kronor. Både antalet kunder och antalet beställningar har ökat från föregående år. Några stora kunder dominerar, främst Bibliotekstjänst AB. Övriga större kunder är bokhandeln och biblioteken. Privatpersoner köper för i genomsnitt 340 kronor. Diagrammen på sidan 21 visar hur bokförsäljningen är fördelad mellan olika kundgrupper. Vi kan konstatera att bokhandeln har ökat sina inköp och de står nu för 31 procent av försäljningen. Bibliotek och skolor behåller sin ställning som stora kunder, även om inköpen jämfört med föregående år har minskat något. Tillsammans svarade skolor och bibliotek för 55 procent av inköpen. Det är svårt att ange en siffra på andelen privat- 19

CENTRUM FÖR LÄTTLÄST personer som köper LL-böcker. En hel del privatpersoner gör sina inköp från vår postorder-bokhandel, en del handlar sannolikt också i vanliga bokhandeln eller via bokhandlare på nätet. Även de som finns i särskilt boende inom omsorgen är att betrakta som privata kunder. Vad säljer bäst? I tabellerna på sidan 22 redovisas statistik över försäljningen av LL-böcker, dels de mest sålda LL-böckerna totalt och dels försäljningen för olika genrer. LL-böcker är inga färskvaror. En hel del böcker säljer bra över en längre tid. Backlistförsäljningen står för mer än hälften av ett års intäkter. Liksom tidigare år toppas listan över de bäst säljande böckerna av Henning Mankells deckare i lättpocket Fotografens död som har nu sålts i över 14 000 exemplar. Därefter kommer Ondskan av Jan Guillou LL-version och ytterligare en lättpocket av Mankell. Klassikern Anne Franks dagbok är också en storsäljare. Man kan konstatera att det är skönlitterära böcker och framför allt bearbetningar av kända verk som totalt sett säljer bäst. Nyskrivna böcker i den historiska serien säljer också bra. De bäst säljande böckerna har alla givit ett nettoöverskott om man bortser från personal- och marknadsföringskostnader. En sammanställning över de sex böcker som såldes bäst under år 2006 toppas av ungdomsboken Mitt liv som GameBoy-nörd som under året såldes i närmare 2 500 exemplar. Bland övriga böcker som såldes bra under året finns en lättpocket och två bearbetningar, däribland Vampyren i Blackeberg, en lättläst version av Ajvide Lindqvists bok Låt den rätte komma in. Listar vi upp de sex bäst säljande faktaböckerna ser vi att ämnena är skiftande, från historia till vardagsjuridik och samtidsskildringar. Dessa har alla nått över 4 000 exemplar och den bäst säljande nästan 6 500 exemplar. Man kan av den redovisade statistiken inte dra några långtgående slutsatser om prisets betydelse för försäljningen. Bland de böcker som säljs bäst finns några av de billigaste pocketböckerna, men där finns även illustrerade böcker med hårda pärmar till högre pris. Även om många titlar kan nå ut till en relativt bred publik, och rent av har möjlighet att betala sina egna produktionskostnader så är det viktigt att hålla i minnet att andra titlar är mer inriktade på en klart avgränsad målgrupp, som exempelvis personer med utvecklingsstörning. Denna typ av böcker har inte samma chans att nå en god försäljning. Under ett år säljs kanske ett par hundra. Någon enstaka kan över en period av flera år nå över 2 000, några en försäljning mellan 1 000 och 2 000 exemplar, medan andra inte säljer mycket mer än 500 exemplar sammanlagt. För den avsedda gruppen kan dock dessa böcker vara mycket angelägna. Titlarna i tbell 4 är nivå 1-böcker och exempel på berättelser utformade särskilt med tanke på utvecklingsstörda läsare. Alla dessa böcker gavs ut för flera år sedan och alltså sålts under lång tid. Måluppfyllelse Utgivningen har haft variation och bredd, både när det gäller genrer och svårighetsnivåer. Antalet produktioner har ökat något och fler böcker för ungdomar har givits ut. Visst utvecklingsarbete med nya medier har bedrivits 20

ÅRSREDOVISNING 2006 Diagram 1. LL-förlagets kunder. Fördelning mellan olika grupper år 2006. Försäljning i kronor. Diagram 2. LL-förlagets intäkter 1995-2006. 1 9 9 5 1 9 9 6 1 9 9 7 1 9 9 8 1 9 9 9 2 0 0 0 2 0 0 1 2 0 0 2 2 0 0 3 2 0 0 4 2 0 0 5 2 0 0 6 Diagram 3. LL-förlagets olika kundgrupper. Försäljning i kronor. Bibliotek Skolan Privatpersoner Omsorgen Bokhandel Vuxenutbildning Övriga 21

CENTRUM FÖR LÄTTLÄST Tabell 1: De fem mest sålda LL-böckerna totalt Författare Titel Typ/Genre Sålda ex Pris Mankell Fotografens död Lättpocket 14 041 35 kr Guillou Ondskan Bearbetning 12 536 60 kr Mankell Mannen på stranden Lättpocket 11 435 35 kr Frank Anne Franks dagbok Bearbetning 11 174 120 kr Fogelström Mina drömmars stad Bearbetning 9 779 125 kr Tabell 2: De sex mest sålda LL-böckerna 2006 Författare Titel Typ/Genre Sålda ex Pris Schwartz Mitt liv som GameBoy Ungdom 2 466 170 kr Guillou Ondskan Bearbetning 2 419 60 kr Trenter Varför dör grannarna? Lättpocket 2 203 35 kr Ajvide Vampyren i Blackeberg Bearbetning 1 615 80 kr Werner Heat Micka kör folkrace Ungdom 1 523 170 kr Mankell Mannen på stranden Lättpocket 1 438 35 kr Tabell 3: De sex mest sålda faktaböckerna totalt Författare Titel Typ/Genre Sålda ex Pris Peterson Jag, Gustav Vasa Historia 6 645 105 kr Persson Jag bröt med nazismen Fakta 4 814 80 kr Killander Lättlästa lagar Juridik 4 593 160 kr Göndör A6171 Jag överlevde Historia 4 439 65 kr Lindquist & Schildt Festa och fira Handbok 4 324 175 kr Peterson Jag Karl XII Historia 4 228 150 kr Tabell 4: Nivå 1 de sex mest sålda böckerna för personer med utvecklingsstörning Författare Titel Typ/Genre Sålda ex Andersson Patriks kokbok I Kokbok 2 833 Killander Rätt sätt Fakta 2 017 Andersson Patriks kokbok II Kokbok 1 640 Abelin De röda skorna Bildberätt. 1 609 Karlsson Oj, vad händer Bildberätt. 1 428 Thorsén Pommac och p-piller Fakta 1 393 22

ÅRSREDOVISNING 2006 Lättläst-tjänsten Målsättning De övergripande målen för 2006 var att fortsätta marknadsföra Lättläst-tjänsten utifrån utarbetad strategi att utveckla enheten projektadministration och ekonomisk kontroll att utveckla fungerande metoder och rutiner för kontinuerlig kundvård att stärka kompetensen bland bearbetare och kursledare, att uppnå ett positivt nettoresultat för budgetåret 2006. Verksamheten plusresultat Lättläst-tjänsten är en affärsdrivande gren vid Centrum för lättläst. Lättläst-tjänsten gör på uppdrag lättlästa bearbetningar av samhällsinformation och erbjuder kurser och föreläsningar i att skriva lättläst. Det som präglade året var frukterna av den stora marknadsföringssatsning som inleddes under hösten 2005 och fortsatte under hela 2006. 20-talet säljmöten genomfördes hos potentiella kunder samt 1 informationsmöte med 20 deltagare. Produktionen av Rösta på oss lättläst information om de sju riksdagspartierna, blev en stor framgång. Trycksaken togs fram i samarbete och med ekonomiskt stöd från partierna. 50 000 ex distribuerades över landet! Produktionen utvärderades under november och en rapport presenterades för partierna i början av december. Utvärderingen fastslår med all tydlighet att denna typ av informationsmaterial behövs, efterfrågas och uppskattas. Alla partierna är positiva till liknande samarbeten i framtiden. Under 2006 hade Lättläst-tjänsten 112 olika kunder. Dessa kunder beställde 139 bearbetnings- och granskningsuppdrag samt kurser. Flera av våra kunder har beställt både bearbetningar och kurser. Några kunder har vi haft ett mycket omfattande och långtgående samarbete med under året till exempel Forum för levande historia, Tekniska Museet, Boverket, Falu kommun, Statens Kulturråd och Statens Fastighetsverk. De 139 olika uppdragen är i högsta grad varierande i omfattning och längd. Tillskottet av nya frilansare i frilansnätverket har inneburit ökad kompetens när det gäller texter för personer med svenska som andraspråk, webbaserad information samt juridik. De sammanlagda intäkterna 2006 blev ca 2 450 000 kronor, vilket är en ökning med 44 procent jämfört med året innan och långt över förväntningarna. Ca 750 000 kronor utgjordes av intäkter från kursverksamheten, resten var bearbetningsuppdrag. Bearbetningar Bearbetningarna ökade även detta år stort. Vi ser en fortsatt ökning när det gäller texter för webben. Även under 2006 har vi haft löpande avtal med Karlstad kommun om lättlästa kommunstyrelse- 23

CENTRUM FÖR LÄTTLÄST beslut, Kalmar läns landsting om lättlästa sidor i hushållstidningen Salvia samt med Västra Götalandsregionen och deras tidning Regionmagasinet. Flera uppdrag har handlat om lättlästa texter till utställningar. Åt Örebro Länsmuseum och Tekniska Museet har vi gjort texter både på lättläst svenska och på lättläst engelska. Andra exempel på bearbetningar under 2006 kan nämnas. På uppdrag av Forum för levande historia har vi gjort en lättläst bearbetning av antologin Ett bortjagat folk (om romerna) samt en handledning till denna. Åt Åklagarmyndigheten har vi gjort en lättläst webbinformation. Kontakter inleddes under 2006 med bland andra Fonus, Skandia, Volvo lastvagnar, Svenska kyrkan, Jensen Education och Aj personskador i Sverige AB, där vi hoppas på ett samarbete under 2007. Kurser Efterfrågan av kurser ökade jämfört med 2005. Totalt har vi nått ca 800 personer med våra kurser och föreläsningar under året. Kurser och föreläsningar har genomförts på olika platser i landet från Malmö i söder till Umeå i norr. Uppdragsgivarna har främst varit kommuner, men vi genomförde också skrivarkurser för exempelvis konsultbyrån Kreation i Kalmar och för informatörer på DO. Utbildningsprojektet med Statens kulturråd som inleddes 2005 fortsatte under våren 2006 med fyra kurser för bibliotekarier, museipersonal samt personal inom scenkonsterna. En vecka under våren respektive hösten erbjöd vi öppna kurser i våra egna lokaler. Ca 100 personer har deltagit vid de olika kursdagarna hos oss, vilket är en ökning från året innan med över 20 %. Vi genomförde utbildning i att skriva lättläst i Rumänien samt workshop för lärare från Litauen. Måluppfyllelse 2006 blev ett mycket positivt år för Lättläst-tjänsten, långt över förväntan. Alla övergripande mål har uppfyllts. Vi har levererat våra uppdrag i tid och på ett tillfredsställande sätt. Våra kunder är nöjda och återkommer! 24

ÅRSREDOVISNING 2006 Läsombud Målsättning Målsättningen är att ha en väl utvecklad verksamhet med läsombud. Attitydpåverkan och lässtimulans Personer med mycket stora lässvårigheter behöver ett personligt stöd för att kunna ta del av lättlästa nyheter, böcker och lättläst samhällsinformation. De behöver hjälp att hitta lättläst material. Oftast behöver de också någon som läser högt och förklarar texten. De behöver få hjälp att bygga upp eget intresse för läsning. Inriktningen under året Läsombud ingår nu som en integrerad del av marknadsavdelningen. Under senare år har arbetet med läsombud omfattat även andra grupper än personer med utvecklingsstörning, främst äldre med demens. Det har inneburit att också arbetsformerna förändrades. Tidigare dominerades det centrala arbetet av fleråriga länsprojekt knutna till omsorgen och med externa projektledare. Arbetet har nu inriktats mot nya typer av projekt med annan inriktning där vi ger inspiration och stöd. Arbetet har också blivit mer inriktat på att söka samarbete med andra organisationer. Några konkreta mål för 2006 var läsombud i alla län, utbilda 200 nya läsombud, arrangera ett tiotal utbildningsdagar inom handikappomsorgen samt att erbjuda Fånga Stunden-konferenser för äldre med demens. Vid årets slut fanns totalt ca 4 500 läsombud i landet, en ökning med ett par hundra från föregående år. Därutöver var 1 400 personer engagerade i arbetsgrupper runt om i landet. Utvecklingen av läsombudsverksamheten med antal läsombud och antal personer engagerade i arbetsgrupper framgår av diagrammet på sidan 27. Information och vidareutbildning Informationsmaterial, nyhetsbrev och webbplatsen är en viktig del i kommunikationen med läsombud och nätverket av lokala och regionala arbetsgrupper. Såväl tidningen Läsombudet som webbplatsen innehåller artiklar och reportage som vänder sig till läsombud inom både äldre- och handikappomsorg. Vidareutbildning av läsombuden genom t ex utbildningsdagar är en annan viktig del i att hålla verksamheten vid liv. Ett tiotal sådana utbildningsdagar riktade till personal inom handikappomsorgen har genomförts under året. Inom projekt IT-ombud i Kalmar län har man 25