Edsvik Anette - Gävle Dala Energikontor 2013-06-19



Relevanta dokument
Projekt SMEEFFEN Energieffektivisering SME-företag

Därefter kontaktas de som anmält intresse via telefon för tidsbokning.

Samverkansforum för ett energieffektivare näringsliv i Gävleborg och Dalarna

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Energieffektivisering i SME. Marit Ragnarsson IVA 28 augusti 2013

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Stärk ditt företag. Med effektivare energianvändning

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum Årjängs kommun

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun

Kommunikationsplan för Projekt Level Up för ungdomar, med ungdomar!

Slutrapport: Act Art for Tourism

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: Sälenvägen Sälen

Nominering - årets miljösatsning Med checklista

Projektplan. Deltagande i Uthållig kommun etapp 3. Eva Larsson, Kommunledningskontoret och Johan Nilsson, Stadsbyggnadsförvaltningen

Hela Dalarna Cyklar utmaningen

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Tillsyn av egenkontroll av energihushållning. Arbetssätt och praktiskt arbete Workshops

Resultaten från BEE. EIDs styrgrypp,13 oktober 2015 Marit Ragnarsson, Näringslivsenheten, Länsstyrelsen Dalarna

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Energismarta företag. På väg mot ett fossilfritt Dalarna Energi- och klimatseminarium 3 maj Marit Ragnarsson, Länsstyrelsen Dalarna

Rapport Ekokompetens för beslutsfattare Diarienummer: /11 Projektnummer: 384

Stöd för energikartläggning. Ekonomiskt stöd till små och medelstora företag för att genomföra en energikartläggning. Få koll på energin i företaget!

Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet

Energieffektivisering i landzbygdsbutiker!

ENERGIUTMANINGEN FASTIGHETSÄGARNA GFR VÅRA FRÅGOR

Referensgrupp möte 2010:2

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun

Rubrikförklaringar till projektmallar

VERKSAMHETSPLAN beslutad av styrelsen december 2015

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

IESN- Insatser för ett energieffektivt och starkt näringsliv (Mål 2, januari 2009 augusti 2011)

Rapport från följeforskningen 1/4 30/ Monica Rönnlund

Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB. Verksamhetsår Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen

Projektansökan

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering

STRATEGISK PÅVERKAN. Bilaga 3. Grunden. Tre delar leder till målet. Sidan 1 av 6

Slutrapport. Energieffektiva Bostadsrättsföreningar. Diarienummer: Projektnummer:

Incitament för energieffektivisering. Frida Simonson & Elin Einarson Lindvall,

Fotograf: Thomas Svensson Vetlanda. Energitillsyn 2011 Jönköpings län

Introduktion till metodstöd inom projektet Incitament för energieffektivisering

Regional utvecklingsledare

Luleå Studentkår Luleå Tekniska Universitet Luleå

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar

Fas 2 Projektrapport: December 2010

Motion om utvärdering av EU projekt med kommunal medfinansiering

Projektplan för Utveckla Kilsbergskanten

Kommunikationsplan för Översiktsplan

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

Ekonomiskt stöd för energikartläggning i företag. Snåla med energin. Du får stöd på vägen.

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan

Incitament för energieffektivisering

att med eleven i centrum och läroplanen som ramverk, gemensamt verka för ökad måluppfyllelse.

INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN

Minnesanteckningar från konferensdagen Projekt Energieffektivisering, hur gör vi?

Verksamhetsplan Energikontor Norra Småland

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Vikmanshyttan. Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare kr

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland

Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1. Varför kommunicera?

Kommunikationsplan 13/14

Riktlinjer för projekt i Nacka kommun

- Ett metodmaterial för arbete med livsstilsfrågor vid familjecentralen. Kort om projektet

Välkomna Till EN EFFEKT. Ett projekt för att energieffektivisera företag i Halland

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

Aktivitetplan år Fastighetsnätverket för energi- och miljöfrågor i Örebro län

Riktlinjer för kommunikation för kommunal energi- och klimatrådgivning

Utvärdering av projekt Informationsmaterial vattenverksamheter. Här placerar du in din bild

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

NDHC. Nordic Digital Health Center

Anvisning till slutrapport för projektstöd

Solenergi i byggnader. 10 okt 2017

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

Rapport Ekoökningar i skola och omsorg Diarienummer: Projektnummer: 385

Slutrapport av verksamheten inom projektet Entrecoop i Dalarna

Naturturism i Uppsala län

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun

Invånarens syn på vilka etjänster inom Socialtjänsten som länet borde erbjuda samt behovet av regional plattform SLUTRAPPORT Version 1.


Dalarna pilotlän för grön utveckling

Bilaga 1 Enkät Frågeformulär. 1 Hinder för energieffektiviseringar. Frågorna besvaras, om inget annat anges med ett kryss (X).

Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

Projektplan för projekt Olyckor och Bränder

PROJEKTPLAN Återvinning i den offentliga affären

Projektplan. Av projektledaren: Rowan Wright Miljöstrategiska enheten

Ceebels verksamhet idag och i framtiden

Slutrapport för projektet ALLAVI

Upplev landsbygden med funktionsnedsättning

Våra viktigaste tips

Anvisningar för ansökan

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris)

ANSÖKAN medel för insatser med stöd av ersättning enligt förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan

2 VERKSAMHETSPLANEN UTGÅR IFRÅN 4 medlemmarnas behov 4 analyser av Oskarshamns företagsklimat 4 SWOT-analyser av Oskarshamns näringsliv 4

Projektbeskrivning Hållbart resande

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Utlysning: Digitala möten i offentlig verksamhet

Transkript:

REGION GÄVLEBORG SMEEFFEN 2 Slutrapport Edsvik Anette - Gävle Dala Energikontor 2013-06-19 En slutrapport av projekt SMEEFFEN 2, projekttid 20101101-20130431. Projektet handlar främst om att konkretisera och informera företagare om de möjligheter som finns för att energieffektivisera små och medelstora företag i Gävleborg och Dalarna.

Det personliga mötet är avgörande Olov Berggren, platschef Atling i Ockelbo Slutrapport SMEEFFEN 2 Sidan 1

1. SAMMANFATTNING Syftet med detta projekt är att utifrån ett tydligt behov konkretisera och intensifiera arbetet med att öka kompetensen om energieffektivt företagande hos relevanta aktörer i Dalarnas och Gävleborgs län. Detta skall nås genom en mängd olika aktiviteter som kan sammanfattas i fem mål som riktar sig till företagare, konsulter och studenter vid högskolorna. Projektet har i stort sett uppnått sina mål med antal träffade företag, besökta kommuner, konsultträffar mm med några små undantag. För de fall vi inte lyckats nå målen exakt har vi gjort kompletterande aktiviteter som väl faller inom ramen för bra information, kompetenshöjande samt att vara en brobyggare konsulter emellan. I detta projekt har vi kommit fram till att steget från att få positiv information, som i många fall är inspirerande för en företagare, till att komma till verklig energieffektivisering på det egna företaget är stort. Det finns ofta vilja, engagemang att energieffektivisera men att driva ett sådant projekt från start till stopp kräver större insatser än en bra föreläsning. Projektets målsättningar är dock mest informationsspridning vilket tagit större delen av projekttiden. Då delvis pga. många och långa resor för kanske ganska korta föredrag. Nyttoeffekterna kan ifrågasättas om man i förlängningen vill nå energieffektivisering hos företag. Det mest framgångsrika i projekt SMEEFFEN 2 har varit vårt delmoment ENERGIRAZZIA. Där har vi gjort ett tillslag hos några företag liknande arga snickarn fast under mycket snällare former men med ganska mycket media. Pressklipp vid varje tillfälle. Genom Energirazzian har vi fått ett helt nytt typ av engagemang och vi berör vid en och samma aktivitet flera av projektets målsättningar. Företaget blir engagerad, involverad och inspirerad. Konsulter tvingas samarbeta och kompetensväxlar med glädje av varandra. Studenter och miljöinspektörer har deltagit i arbetet samt även gjort en del egna arbeten. Vi har fått mycket bra informationsspridning genom att vi vid varje tillfälle fått helsidesartiklar eller mer och vi vet att företagare gärna läser om en annan lokal företagare. Alltså har vi förutom företaget som har gjort energirazzian ytterligare några företagare som intresseras av energieffektivisering. Vi bedömer att energirazzian är mest framgångsrikt då vi vet att samtliga av de företag som fått en razzia har hittills gjort minst 1-2 besparingsåtgärderåtgärder. Detta trots att många av razziorna är gjorda denna vår. Slutrapport SMEEFFEN 2 Sidan 2

INNEHÅLL 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 4 Skäl för Projekt Smeeffen 2... 4 Huvudman... 4 Finansiering... 4 Tidplan... 4 3 Projektbeskrivning... 5 3.1 Syfte... 5 3.2 Mål... 5 Projektmål 5 stycken mål... 5 Måluppfyllelse utifrån projektmål... 6 3.3 Målgrupp... 6 3.4 Verksamhetsbeskrivning... 7 Projektledning... 7 Styrgrupp i projektet... 7 Samarbetsprojekt/partner... 7 3.5 Verksamhetsberättelse... 7 Allmänt... 7 1. Företagarträffar... 8 2. Konsultträffar... 8 3. Beställarträffar... 9 4. Information... 10 5. Energianalyser... 12 3.6 Diskussion och slutsatser... 12 Slutrapport SMEEFFEN 2 Sidan 3

2. BAKGRUND SKÄL FÖR PROJEKT SMEEFFEN 2 Projektet syftar till att öka kompetensen om energieffektivt företagande hos relevanta aktörer i Dalarnas och Gävleborgs län. Detta ska uppnås genom en rad aktiviteter, som samfällt bedöms ge goda möjligheter att uppnå projektets mål. De företag som involveras och har involverats i första etappen blir även fortsättningsvis berörda i och med att de används som goda exempel. Därigenom ska ytterligare företag engageras i arbetet och nätverket kring energieffektivisering. Sammantaget bedöms deltagande företag och aktörer få en ökad kunskap om energianvändningens betydelse för ekonomin och miljön. Projektet ska genom sin länsövergripande inriktning involvera företag i merparten av kommunerna i regionen. Därigenom åstadkoms en stark koppling till den regionala nivån och ett engagemang hos de kommunala energi- och klimatrådgivarna i Dalarna och Gävleborg. Rådgivarna ges genom projektet en kompetenshöjning såväl som en fördjupad kontakt med det lokala näringslivet. Mot bakgrund av att SMEEFFEN I har visat sig vara ett bra sätt att samla och informera SME-företag i regionen så är en fortsättning väl motiverad. Det arbete som har påbörjats kommer att med ytterligare projektmedel kunna fortsätta och intensifieras. Skillnaden mot del I är inte speciellt stora, utan tanken är mer att kunna fånga upp de kommuner och företag som inte har kontaktats i första delen. Mer tid och resurser ska dock läggas på informationsinsatser för att sprida de goda exempel som finns. Insatserna ska genomföras i bred samverkan mellan regionala offentliga aktörer och deltagande företag. Gävle Dala Energikontor samarbetar som projektägare tillsammans med Länsstyrelsen i Dalarna och Region Gävleborg samt deltagande företag. Samarbete med de båda högskolorna i länen skall ske för att nå de studenter som i projektet avser göra visst arbete med Energianalyser och på så sätt höja kommande generation energiteknikers kompetens. HUVUDMAN Huvudman för projektet är Region Gävleborg där Gävle Dala Energikontor är projektägare. Projektledare har varit Anette Edsvik. FINANSIERING Finansiering i projektet har varit Delfinansierat mellan Energimyndigheten, Länsstyrelsen Dalarna, Region Gävleborg, Högskolan i Dalarna samt Högskolan i Gävle. Viss finansiering har kommit av deltagaravgifter från företagare. TIDPLAN Projekttid 2010-11-01 2013-04-31 Slutrapport SMEEFFEN 2 Sidan 4

3 PROJEKTBESKRIVNING 3.1 SYFTE Projektet syftar till att öka kompetensen om energieffektivt företagande hos relevanta aktörer i Dalarnas och Gävleborgs län. Detta ska uppnås genom en rad aktiviteter, som samfällt bedöms ge goda möjligheter att uppnå projektets mål. 3.2 MÅL PROJEKTMÅL 5 ST MÅL 1. Projektet ska anordna en serie företagarträffar tillsammans med näringslivsenheterna och energi- och klimatrådgivarna. Träffar anordnas i alla 25 kommuner och syftet är att SME-företagarna ska få insikt i fastigheternas olika energikrävande system och hur de påverkar varandra. Företagarträffarna vänder sig till alla SME i hela regionen. Målet är att få minst 250 företag att besöka företagarträffarna. 2. Energikonsultträffar genomförs på 4-6 orter där konsulternas olika kompetenser lyfts fram i syfte att skapa brobyggande framgångsfaktorer som ökar genomslagskraften i kommande energikartläggningar. Så många konsulter som möjligt ska bjudas in och målet är att träffa minst 50 konsulter. 3. Även beställare av energikartläggningar ska bjudas in, dvs de som företräder fastighetsägare som upplåter lokaler till SME. Detta för att öka förståelsen för vad en gedigen energikartläggning kan ge. Målet är att träffa minst 15 beställare. 4. Informationsinsatser kommer att ske i form av utskick om SMEEFFEN till många SME. Det ska ske i samverkan med bl a länsstyrelserna och näringslivsenheterna och målet är att nå alla SME-företag genom de kanaler som finns hos främst varje kommuns näringslivsenhet. Kontakter har även tagits med Svenskt Näringsliv och Företagarna i avsikt att inleda samverkan med dem. 5. Gävle Dala Energikontor erbjuder, tillsammans med Högskolorna i Borlänge och Gävle, studenterna på energiteknikerprogrammen att göra energikartläggningar med utökad handledning i de branscher och kommuner som saknas i det inledande SMEEFFEN-projektet. Syftet är att stärka studenternas praktiska kompetens som de bär med sig ut i yrkeslivet. De företag, som får energianalyser utförda av studenter, betalar en deltagaravgift. Slutrapport SMEEFFEN 2 Sidan 5

SMEEFFEN-företag finns i nästan alla kommuner men det saknas i Älvdalen, Borlänge, Ljusdal, Ockelbo, Rättvik och Hofors. Därför kommer det att satsas på att få med företag i dessa kommuner, om lämpliga kandidater hittas och då helst inom tjänstesektorn. Då kommer SMEEFFEN finns som mönster i hela regionen. MÅLUPPFYLLELSE UTIFRÅN PROJEKTMÅL 1. Minst 524 företag har nåtts vilket överskrider målet på 250 företag. Företag har, i enlighet med projektmål 1, fått information om energieffektivisering. Detta är företag endast på företagsträffar exkluderat är företag som vi på annat sätt nått. 2. Målsättningen var här att nå 50 konsulter i men vi har nått 44. Avikelsen beror på troligen för högt ställda mål eller att vi vid de tillfällen vi haft aktiviteter inte lyckats bjuda in fler. Väldigt många av de aktiva energikonsulterna har dock deltagit i någon aktivitet. Aktiviteten Energirazzian som kom in senare under projektet har varit en stor framgångsfaktor i att få energikonsulter att samarbeta. Läs mer under rubrik Energirazzia. Både samarbete och kompetensutbyte och intresse av varandras kunskaper utbyttes på, före och efter energirazzian. Givande diskussioner där konsulter verkligen får argumentera för tillsammans om varför resultatet blir som det blir. 3. Inbjudan till beställare på företag skall bjudas in enligt mål 3 att få en mer fördjupad kunskap. Vi har för detta mål ofta valt att formulera inbjudan som workshop, utbildning. Ca ett 40 tal företag har fått en fördjupad kunskap antingen genom direkta företagsträffar som haft inriktning enligt ovanstående. 4. Informationskanaler har skett enligt uppsatta mål(icke mätbara). Vi har för samtliga kommuner använt oss av de befintliga fungerande nätverken och ofta då genom näringslivskontor och genom EKR. Förutom detta så har vi upprättat i tidigt skede en kommunikationsplan och senare en bloggsida. 5. Vi har, hittills gjort, två energikartläggningar med hjälp av studenter. Dessa företag ligger i Hofors och Hedemora. Företaget Kratte Masugn i Hofors är en konferens och spa-anläggning och företaget Lars Eriksson Måleri är en traditionell målerifirma där de även säljer målarfärg Hedemora. Två följande energikartläggningar kommer att slutföras nu under sommar är MTC service i Borlänge och Älvdalsfönster i Älvdalen. Samtliga studenter är från Högskolan Dalarna. Enligt beslut så stod att vi skulle göra Ljusdals kommun men den kommunen är redan täckt sedan SMEEFFEN1 med företag Lassekrog i Färila. 3.3 MÅLGRUPP Målgruppen har varit små och medelstora företag, energikonsulter, beställare hos företag, och studenter. Vi har även i projektet haft som mål att informera och samarbeta med olika aktörer som Näringslivsenheter och andra organisationer såsom exempelvis Företagarna eller branschspecifika företrädare. Slutrapport SMEEFFEN 2 Sidan 6

3.4 VERKSAMHETSBESKRIVNING PROJEKTLEDNING Projektet har drivits av Gävle Dala Energikontor (GDE), och varit ansvariga för att genomförandet har skett på bästa tänkbara sätt. Projektledare har varit Anette Edsvik. STYRGRUPP I PROJEKTET Projektet initierade tidigt en styrgrupp för att kunna använda dem som referensgrupp och bollplank löpande under projekttiden. Styrgruppen har bestått av: Lisbeth Sahlin, Företagarna Per Olof Hansers, Svenska Handelskammaren Anders Sundvall, Stiftelsen Teknikdalen Mikael Lif, Region Gävleborg Claes Rosengren, Gävle Dala Energikontor Mikael Selander, Länsstyrelsen Dalarna SAMARBETSPROJEKT/PARTNER De främsta samarbetspartners för projektet över längre tid har varit: Länsstyrelsen Dalarna, Länsstyrelsen Gävleborg, Wajrum(näringslivsprojekt i Mora), Teknikföretagen samt Energi- och klimatrådgivare för varje kommun. Momentana samarbeten har varit näringslivsföreträdare såsom näringslivsenheter på kommun, Företagarna eller av andra utsedda näringslivsföreträdare. 3.5 VERKSAMHETSBERÄTTELSE ALLMÄNT Parallellt under projektets gång så har flera aktiviteter i andra projekt pågått samtidigt mot samma målgrupp varför projekten tillsammans med SMEEFFEN 2 anpassat sina aktiviteter för att lättare samverka. Dessutom för att målgruppen inte skall få en mer sammanhållande information vid samma tillfälle. För SMEEFFEN 2 har detta fokuserat tidsupplägget för respektive län vilket inte varit någon nackdel. Länsstyrelsen Gävleborg Länsstyrelsen Gävleborg hade tom maj 2012 ett projekt vars delsyfte var att informera om Länsstyrelsens företagsstöd innehållande bla Energikartläggningscheckar. Detta samordnade vi att SMEEFFEN samt Länsstyrelsen Gävleborg gjorde en samordnad turné för företagarträffar där SMEEFFEN samtidigt informerade företag enligt uppdrag för projektet. Länsstyrelsen Dalarna Projekt Energismarta företag-energismarta landsbygdsföretag Länsstyrelsen Dalarna startade upp sitt projekt hösten 2011. Deras projekt hade samma målgrupp och till stor del samma målsättning. Metoden var annorlunda med informationsspridning som skulle genomföras enligt uppdrag av15 konsulter. Slutrapport SMEEFFEN 2 Sidan 7

Samarbete mellan SMEEFFEN 2 och ovanstående projekt har fungerat bra och kan ses som ett givande och tagande mellan projekten löpande under projektets gång. Huvudsyfte har även varit att ha koll på var i projekten den ena parten är för att undvika att förvirra målgruppen med dubbla informationskanaler. Dessutom har vi samarbetat genom gemensamma målsättningar som konsultträffar. Pga av dessa parallella projekt med mycket likartade målgrupp och målsättningar så beslöts i ett tidigt skede att dessa skulle ha en gemensam styrgrupp. Nedan följer en beskrivning enligt de fem projektmålen på vilket sätt vi bedrivit verksamheten för att nå målen. Arbetsfördelning mellan de olika momenten är enligt följande uppskattning: Mål 1=65%, Mål 2=5%, Mål 3=10%, Mål 4=15%, Mål 5=5% 1. FÖRETAGARTRÄFFAR 524 företag har fått i enlighet med projektmål 1 information om energieffektivisering. Företagsträffar har anordnats av GDE ofta i samarbete med Energi- och klimatrådgivaren, Länsstyrelsen Gävleborg, Länsstyrelsen Dalarna, Näringslivsföreträdare. GDE har även bjudits in av Näringslivsföreträdare till de av deras anordnade träffar. Detta kan ha varit Företags-frukostar, -Lunch, -fika. Men även i samband vid större mässarrangemang där vi getts tillfälle att sprida information vid monter eller i föreläsningshall. Under hösten 2011 fokuserades informationsträffarna i Dalarna med några undantag. Följande träffar genomfördes genom att delta vid redan befintliga företagarnätverk anordnade av NLE eller andra aktiva företagarorganisationer. Resultatet av dessa träffar gav betydligt mycket bättre utfall i att nå fler företag. Fortsatta träffar i Gävleborg genomfördes sporadiskt i några fall fram till projekttidens slut. 2. KONSULTTRÄFFAR 44 konsulter har nåtts genom projekt SMEEFFEN och mha projekt Energismarta företag där målgruppen är konsuler har vi varit en samverkande part både vid uppstart och upphandling av konsulter. De inledande möten som skedde med detta projekt i mars 2011 träffades 33 konsulter. De främsta inom regionen. Under senare del har konsulter träffats i samband bla med av andra anordnade konferenser. Tex branschorganet Teknikföretagens drive med att köra föreläsningsserier med energieffektiviserings om huvud innehåll. Det var svårt till en början att veta på vilket sätt vi skulle nå denna målsättning men vi tycker att det lyckades mycket bra i senare delen av projektet då vi startade framgångsrika momentet Energirazzia. ENERGIRAZZIA Konceptet har gått ut på att göra ett tillslag hos en företagare liknande TV-program Arga snickarn dock under snällare former. Syftet är att hitta företagets energitjuvar och klargöra detta för företaget men även att offentligöra detta genom att få till pressklipp. Företagaren måste godkänna innan tillslag och även ställa sig positiv till Slutrapport SMEEFFEN 2 Sidan 8

viss mediabevakning samt även att vara en god ambassadör i sina företagsnätverk. En stor del av konceptet Energirazzia är att få till pressklipp för att nå ut med information till andra företag. Innan varje energirazzia så gjordes ett visst förarbete och därefter tillfrågades relevant energikonsulter som även fick godkänna att samarbeta kring att göra en enklare energianalys. Syfte är att hitta grupp med konsulter med olika spetskompetens i syfte att ha en överbryggande faktor konsulter mellan. Konsulter har valts med omsorg för att få så bra utfall som möjligt både i mediasyfte men även för det unika företagets problematik. Förarbete som vi ofta gjorde var t.ex. att plocka ut timvärden, undersöka företaget/fastighetens driftspecifika egenskaper, satte upp elmättänger och visst föranalysarbete. Vid dagens slut så har Energirazzian ett resultat att leverera för företaget samt för media. Företaget som deltagit hela dagen med att visat sin anläggning och låsa upp dörrar etc har blivit engagerade och inspirerade av att gå med hela dagen. Konceptet Energirazzia har framgångsrikt fått konsulter att faktiskt samarbeta och i samtliga fall har vi hittat stora besparingspotentialer i redan kända energitjuvar såsom tryckluft, belysning och ventilation men även delvis i företagens egna produktionsprocesser. I samtliga fall har vi också lyckats få till pressklipp. Detta har i alla fall inspirerat och sporrat företagen att jobba vidare vilket många nu håller på med. 3. BESTÄLLARTRÄFFAR Vi har för detta mål ofta valt att formulera det som utbildning eller workshop. Ca ett 40 tal företag har fått en fördjupad kunskap antingen genom direkta företagsträffar som haft inriktning att vara mer fördjupande samt att vi haft mer tid för diskussioner och frågor än vid vanliga företagarträffar. Vid vanliga näringslivsträffar har man ofta en avsatt tid på mellan 10-20 minuter. Vi har inriktat oss på mer personliga inbjudningar och nätverkande för att få till ett bra gensvar och en bra utbildning. Under projekttiden försökte vi också att få till några workshoptillfällen och då främst i samarbete med projekt Wajrum, där vi arbetar fram ett koncept med fyra träffar. Dessa var tänkta att gå från ord-till-handling Upplägget var i korthet att först ha en kort utbildning, konstaterande om energianvändning, söka energikartläggningscheckar, offertförfrågan till konsulter om energikartläggning, utvärdering energikartläggning och offertförfrågan inköp av föreslagna åtgärder. Utbildningen var tänkt att vara kort effektiv med lite arbete mellan träffarna. Tyvärr fick vi inte till någon sådan träff trots att vi tyckte att det var ett bra koncept. Vi fick för få anmälda till de tillfällena och kändes inte riktigt tidseffektivt. Vi testade att marknadsförde idén om Workshop vid fler företagträffar men kanske att möjlighet funnits med träffar om man lagt ner mer tid på detta. Se upplägg i bifogad excelfil- under flik information- Leta efter Länk 12 feb och Vansbro. Slutrapport SMEEFFEN 2 Sidan 9

På grund av några uteblivna tänkta utbildningstillfällen anordnade SMEEFFEN som ett komplement en utbildningsdag för samtliga miljöinspektörer i Gävleborg. Vi fick en specifik fråga från några miljöinspektörer då de är i startgroparna för att göra mer och fler energitillsyner hos företag. Vi tyckte att det i SMEEFFEN var väl använd tid då vi höjer kunskaperna hos dem som har i uppdrag att besöka företagen. På så sätt höjs även kunskapsnivån hos de besökta företagen. Utbildningsdagen innehöll både energifrågor, men även hur vi kan tillämpa miljöbalken som miljöinspektör. Timvärdesanalyser har vi gjort på några företag men och håller fortfarande på med några främst i Rättviks kommun där vi inte har haft någon student som gjort en energianalys. Timvärdesanalysen går till så att vi ringer upp ett företag och frågar om vi får gå in och analysera deras elfakturor. Företaget får sedan en rapport och en muntlig diskussion om hur de ser på resultatet. Timvärdesanalysen är tänkt att visa för företagen hur de använder sin el och om de har tomgångsdrifter. 4. INFORMATION Inför alla våra aktiviteter så har vi samverkat med Länstyrelser, Företagarna, Näringslivsenheter anpassat utifrån hur det ser ut på respektive ort. D.v.s.på vissa orter är det exv. organisationen Företagarna som driver företagsevent/träffar. I Borlänge/Falun är nätverket Näringsliv Falun- Borlänge stora varvid vi har betalat medlemskap för att kunna delta vid av dem anordnade aktiviteter. I vissa fall, främst i Gävleborg så har vi, ofta ordnat med event själva. Dvs. Länsstyrelsen, EKR och projekt SMEEFFEN. Vi har även samverkat med andra aktörer såsom branschorganet Teknikföretagen och projekt Wajrum i Mora. Vi har försökt att haft material som är enkelt och lättfattlig och jobbat ganska mycket med på vilket sätt vi presenterar samt vilket material vi presentar. T ex. så har vi tänkt på att inte ha för mycket text i vårt material utan istället berätta mycket varvat med bilder. KOMMUNIKATIONSPLAN Inledningsvis i projektet gjordes en gedigen kommunikationsplan. Eftersom kommunikation är en stor del i projektet tyckte vi att ett ramverk är bra att följa. Resultatet är av kommunikationsplanen är att den används någorlunda flitigt i början men sen bör den uppdateras under projektets gång men det sker oftast inte. Kanske skulle man istället investera resurser på att ha en kommunikatör anställd för att sköta större delen av tänket med informationsspridning och strategi. Då informationskontaktytor är en hård konkurrensvara krävs professionalitet och erfarenhet. Slutrapport SMEEFFEN 2 Sidan 10

FOLDER Inledningsvis i projektet så gjordes en folder på fyra sidor. Innehållet syftar till lättfattlig information till företagare som skall vara inspirerande och tankeväckande. Folder innehåller bl a information om möjlighet att söka energikartläggningscheckar. Se bilaga folder okt 2010. Denna folder har delats ut på mässor och vid företagarträffar eller används vid utskick. Det är alltid bra om man får något lite lätt med sig i handen så att förutom muntlig information om energieffektivisering konkretiseras även i något som man kan läsa på själv om goda exempel. I denna folder finns även citat från tidigare SMEEEFFEN deltagare. Samtidigt vid företagarträffar har vi haft med oss broschyrer foldrar från Energimyndigheten som riktar sig till företagare. Det är Energikoll i småoch medelstora företag och folder om Energikartläggningscheckar. Samt även information om att det går att söka Energikartläggningscheckar hos Länsstyrelsen också. HEMSIDA Som ett komplement till folder har vi även gjort en bloggsida/hemsida. Vi upplevde i projektet att det finns ganska mycket matnyttig information som är svårt för företagare att samla eller komma ihåg så vi har samlat allting på hemsidan. Där finns information om hur man går till väga för att söka energikartläggningscheckar, allmän information, alla energikartläggningar som gjorts inom SMEEFFENs ramarunder de två projektperioderna är publicerade. Hemsidan blir även ett samlande dokument om allt som gjorts i SMEEFFEN och kompletterande dokument kommer att läggas upp i augusti september då samtliga Timvärdesanalyser, Studenters Energikartläggningar, resultat från Energirazzior att läggas upp. PRESSMEDDELANDEN OCH PRESSKLIPP Med tidigare positiva erfarenheter så har vi även under denna projektperiod nått framgångar i media genom att få ganska många pressklipp. Framförallt har vi fått stora artiklar, helsidesartiklar under det senare delmomenten Energirazzia. SLUTRAPPORT I POPULÄRVERSION Slutligen kommer en populärversion av slutrapport om SMEEFFENS framgångsfaktorer att levereras i september. Syftet är att på ett intressantare sätt ta del av SMEEFFENs framgångsfaktorer och hur man som företagare kan spara energi och att det i många fall är enkelt. Slutrapporten kommer till stor del handla om Energirazzior och dess pressklipp. Kanske även något porträtt om hur företag tänker och vad som krävs för att de skall till energieffektivisering. Slutrapport SMEEFFEN 2 Sidan 11

5. ENERGIANALYSER Energianalyser med hjälp av studenter har skett på fyra av de sex orter som var tänkt från början. De sex orterna var Rättvik, Borlänge, Älvdalen, Hedemora, Ockelbo, Hofors. Vi har lyckats att få till Energianalyser förra året på Kratte Masugn i Hofors, Lars Ericssons måleri i Hedemora. Just nu så pågår energikartläggningar av studenter på MTC service i Borlänge samt Älvdalens fönster i Älvdalen. TIMVÄRDESANALYSER OCH ENERGIRAZZIOR Som ett komplement till att vi inte lyckats få till studenter till Rättvik och Ockelbo ser vi några andra aktiviteter som ett komplement till att få ut information och goda exempel på orterna. Vi anlitat en konsult som kontaktar några företag i Rättvik för att göra en timvärdesanalys hos några utvalda företag. Timvärdesanalysen är tänkt att ge en signal till företagen om hur de använder sin el. Dessa är inte färdigställda ännu men kommer att publiceras senast september på vår hemsida. Några timvärdesanalyser är även gjorda på Arcs Hydraulic i Borlänge samt Formaplast i Ockelbo. I Ockelbo har vi inte gjort en komplett Energianalys med hjälp av student men väl ett positivt Energirazziabesök där vi fick bra uppmärksamhet i media men framförallt att företaget själva nu är i full gång med att göra sparåtgärder då de blev inspirerade av vårt besök. De har även varit med och berättat på en av våra anordnade träffar, om det positiva i mötet med SMEEFFEN och hur projektet gett dem ett uppvaknande. De presenterade sina erfarenheter på det avslutande seminariet för SMEEFFEN och Energismarta företag och kommande arbete Samverkansforum. 3.6 DISKUSSION OCH SLUTSATSER Erfarenheter baserade projekt, både SMEEFFEN 1 och nu även projekt SMEEFFEN 2 men även andra projekt som inriktar sig på att ge kunskap till företag om energieffektivisering, visar på följande: Med egen och andras erfarenhet vet vi: Att företag behöver få veta mer om besparingspotentialer kopplat till energi, att det oftast är okunniga om besparingspotentialer, att de inte vet hur de skall gå tillväga, att de finns för lite resurser för att sätta igång arbete med energieffektivisering, att de ser många hinder istället för fördelar (nära kopplat till föregående), att de oftast tror att det alltid är kopplat till dyra investeringar mm mm. Projektets målsättningar till större del informationsspridning- delta vid företagarträffar och träffa minst 250 företag, vilket tagit större delen av projekttiden. Geografiskt blir det för oss i projektet många och långa resor för kanske ganska korta föredrag. Nyttoeffekterna kan ifrågasättas om man i förlängningen vill nå energieffektivisering hos företag. Slutrapport SMEEFFEN 2 Sidan 12

Genom detta projekt och liknande projekt så vet vi också att företag kan bli inspirerade att energieffektivisera. Många får en a-ha upplevelse när vi i projekt SMEEFFEN2 berättar om andra företags besparingspotentialer. Att sedan gå hem, inspirerad och kompetenshöjd från en föreläsning, seminarium eller utbildningsdag, och energieffektivisera sitt eget företag sker dock inte så ofta vet vi med erfarenhet. Det beror inte på ovilja utan att tröskeln över till verklig energieffektivisering är för hög med också för diffusa målbilder/potentialer om det egna företaget. Tiden, kunskapen att sätta in för den egna individen på ett företag i en sådan process finns oftast inte. Ofta är första mötet med företagare avgörande för om det sker en energieffektivisering eller inte. Genom erfarenhet och social kompetens har vi sett att bäst utfall för energieffektivisering blir det oftast vid personliga möten hos företaget. Gärna oanmälda besök, man blir lätt avfärdad som försäljare annars. Både första mötet och genom aktiviteter hos det egna företaget är avgörande och bästa sättet att få företagare involverad och göra energieffektiviseringar. Detta har tidigare projekt såsom nätverkande företag visat på, (tex Eskilstunamodellen- Företagare i Industriförening som nätverkade och gjorde sin egen energianalys med hjälp av projektledare och energikonsult). Här uppnår man ett engagemang där företaget ganska snabbt lär sig det egna företaget och ganska snabbt ser plusvärden/pengavärden. Man entusiasmerar och involverar individen på företaget tillsammans med exempelvis med konsulter, energi- och klimatrådgivare, miljöinspektörer. Gärna flera personer från samma företag. Att vara aktiv i en process där man ganska omgående ser fysiska moment som man enkelt kan spara själv. Ett vanligt exempel är att själv leta tryckluftsläckage vilken är en av de topp 3 vanligaste besparingsåtgärderna. I SMEEFFEN 2 har vi gjort allt detta fast i miniformat när vi introducerade ENERGIRAZZIAN. Här har vi tvingat företagen till att vara delaktiga, de får själva bra marknadsföring via pressklipp, de får under en intensiv dag lära sig mycket på plats om det egna företaget och får under dagen reda på hur mycket de har att tjäna både pengar och energi. Och de förbinder sig att ställa upp och tala gott om de goda resultaten. Vi tycker att Energirazzian är den mest lyckade satsningen i SMEEFFEN 2. Dels pga. att vi får intresserade, inspirerade företagare. Samtliga företag har gjort minst en eller två besparingsåtgärder på sitt företag. Samtliga företag tycker att de fått en mycket bra utbildningsdag och kommer att agera bra ambassadörer i sina nätverk. Vi har fått konsulter att på ett framgångsrikt sätt att samarbeta och dessutom ha glädje och dra nytta av varandras kunskaper. Vi har lyckats få till bra informationsspridning genom att få till pressklipp. När en lokal företagare finns i tidningen så vet man med säkerhet att andra företagare läser detta. Vår framgång till 100 % utdelning på våra pressmeddelanden är att vi presenterar något nytt, något som alla kan göra, att det inte alltid behöver kosta pengar för att spara ganska mycket energi. Vi har levererat bra intressant information till media innan Energirazzia och arbetat med att skapa en bra relation till berörda journaliser dessutom har de fått lättbearbetad information i rapportform. Slutrapport SMEEFFEN 2 Sidan 13

Vi har lyckats bra med utfallet hos samtliga företag i Energirazzian mycket på grund av våra personliga möten och de fysiska aktiviteterna hos företagaren. Slutrapport skriven av: Anette Edsvik Projektledare SMEEFFEN 2 Slutrapport SMEEFFEN 2 Sidan 14