I Ingvars anda med sikte på läsförståelse Natur och Kulturs Läskonferens 2013 Stockholm 19.4.2013 Pekka Niemi, Åbo universitet
Det nordiska i Bornholm - modellen Förskolebarnens fonologiska medvetenhet utvecklas genom: Jämlik lek, alla deltar Föga rivalitet Föga eller ingen hackordning Tydligt definierade mål i bakgrunden Ömsesidigt hjälpande
Simple View of Reading Hörförståelse - + Avkodning - + Garden variety poor readers Hyperlexics Dyslexics Normal readers
Inlärningens sociala miljö är mild Lek, fantasi i förgrunden Nästan hejdlös optimism kring saker som snart kommer att vålla frustration Ett exempel: nybörjarläsarens självbild Self-Concept of Ability Scale (Nicholls, 1978)
Skrinnande Läsning och skrivning Nummer och räknande
Hur placerar jag mig i läsning och skrivning i min klass? (åk 1, ht; N = 2000)
Åk 1, vt
Åk 2, vt
Lekar och hörförståelse? Avkodning: träning möjlig pga drill stora och fokuserade träningsdoser, t.ex. riktade till sambandet mellan bokstav och ljud jfr. GraphoGame (Heikki Lyytinen m.fl.) Bornholm metoden språkliga lekar innehåller analyserande av vardagligt språk frågor och svar utan avsiktlig inlärning kompisar som talpedagoger?
Zonen för närmaste utveckling
Träning av fonologisk medvetenhet: oväntade effekter på hörförståelse? fonologiska lekar kan påverka även andra färdigheter? vid sidan om, utan målsättningar? lekar innehåller instruktioner och regler som måste begripas och hållas i minnet
Poskiparta, E., Niemi, P: & Vauras, M. Journal of Learning Disabilities, 1999, 32, 437 446, 456 Träning i fonologisk medvetenhet i åk 1 enligt Bornholm modellen: för barn som var nära noll-nivå i förskolan (vt) Hög risk = nedsatt hörförståelse, verbal IQ, bokstavskännedom och hantering av talföljder Låg risk = nedsatt hörförståelse och verbal IQ
Oväntade effekter på hörförståelse 50 45 40 35 % rätta svar 30 25 20 15 Förskola vt Åk 1 vt 10 5 0 Träning hög risk Kontroll hög risk Träning låg Kontroll låg risk risk Alla andra
Hörförståelse före skolan? Forskningen ganska mager enligt Web of Science: Antal artiklar per 11.4.2013: Listening Comprehension x Preschool n = 30 Listening Comprehension x Kindergarten n = 36 listorna överlappar delvis Longitudinella undersökningar är sällsynta fastän långt likadana kognitiva färdigheter behövs för förståelsen av både muntliga berättelser och skriftliga texter (Kendeou et al., Journal of Educational Psychology, 2009, 101, 765 778) (Med longitudinella undersökningar kan vi fastställa i vilken grad andra faktorer än bara färdighetens tidigare nivåer påverkar dess utveckling.)
Kärnan i förståelseprocessen? Jane Oakhill: bristande läsförståelse betyder: (1) dålig förmåga att dra slutsatser (inferenser) ur text, en brist på: - integrerande slutsatser - användning av kunskap om omvärlden (2) nedsatt förmåga att härleda textens huvudpoäng och struktur (3) dålig övervakning av egen läsförståelse
Lepola, J., Lynch, J., Laakkonen, E., Silvén, M. & Niemi, P. The role of inference making and other language skills in the development of narrative listening comprehension in 4 6 year old children. Reading Research Quarterly, 2012, 47, 259-282. En longitudinell undersökning om hur barns förmåga att förstå berättelser utvecklas och påverkas av mera allmän språkutveckling 4 6 åriga barn, N = 130 Huvudfrågan: kan barn redan i denna ålder tolka och förklara händelseförlopp, dvs. nå upp till en förståelse som överträffar minnet och återberättandet? jfr. rimmande vs fonemsyntes = gå bakom sådant som man hör direkt
Första fråga: språkliga basfärdigheter och utvecklingen av hörförståelse av berättelser? Ordförråd: barnet definierar ordets betydelse = expressivt ordförråd Fonologisk medvetenhet: Vilka två rimmar? (pallo, sukka, kukka) Vilka två låter likadana i början? (linna, tutti, lintu) Satsminne (sentence memory): barnet upprepar dikterade meningar (max = 10 ord) Spelar dessa en roll i utvecklingen av hörförståelse? Berättelser (91 ord) läses högt, barnet återberättar och svarar på fyra frågor beträffande viktiga händelser och deras orsaker
Lepola, J., Lynch, J., Laakkonen, E., Silvén, M. & Niemi, P. The role of inference making and other language skills in the development of narrative listening comprehension in 4 6 year old children. Reading Research Quarterly, 2012, 47, 259-282.
Resultat i klartext Följande samband fanns utöver självklarheten att tidigare nivåer av hörförståelse predicerar dess senare utveckling: Ordförrådet är associerat med hörförståelse i 4 och 5 års ålder Ordförrådet predicerar dock inte hörförståelse i 6 års ålder Fonologisk medvetenhet är associerad med hörförståelse i 4 års ålder men inte därefter. Dess samband med förståelse var svagt i 5 och 6 års ålder. Satsminnet har ungefär samma funktion som ordförrådet Viktigt att tidigare kompetens i hörförståelse kontrolleras, när detta inte gjordes: Jfr. Florit m.fl. (2009). British Journal of Developmental Psychology, 27, 935 951 korttidsminnet och arbetsminnet utgjorde starka prediktorer av hörförståelse
Hörförståelse och slutsatser? Innebär tidig hörförståelse annat än återberättande och svarande på innehållsfrågor? Förmågan att dra slutsatser en central fråga (inference making) En analogi mellan hörförståelse och fonologisk medvetenhet?
Andra fråga: att kunna dra slutsatser (inference making skills; Paris, A. & Paris, S., Reading Research Quarterly, 2003, 38, 36-76) Jämsides med dikterade berättelser, en bildbok Robot-Bot-Bot användes vid alla tre mätpunkter Setting Initiating event Problem Solution Ending Jag ska ge dig en bildbok som berättar om en robot. Titta vad som händer i boken. Titta noga på alla bilder. När du tittar så får du berätta för mig vad som händer i boken. Nu kan du börja. Återberättandet gemensam genomgång av bildserien testaren ställer 10 frågor (5 explicita, 5 implicita; barnet uppmanas att titta på en given bild)
Att kunna svara på de implicita frågorna förutsatte slutsatser pga bildberättelsen: hur kändes det för aktörerna, vad var orsakerna till det som hände, vad kommer att hända härnäst? Slutsatser beträffande orsaker? Varför skaffade familjen en robot? Prediktion Här ser du den sista bilden i berättelsen. Vad tror att händer härnäst? Värför tänker du så?
Förmågan att dra slutsatser: ett samband med hörförståelse?
Resultat i klartext (Inga könsrelaterade skillnader??!!) Färdigheten att dra slutsatser kapar en ansenlig del av förklaringsstyrkan Färdigheten finns på sin plats redan i 4 års ålder Ju bättre barnet var att dra slutsatser, desto bättre kunde det återberätta berättelser ett eller två år senare Till och med ordförrådet befrämjades Början till strategisk användning av det episodiska minnet? (jfr. korttidsminnet arbetsminnet)
Vad säger färsk forskningslitteratur? Forskningsläget kring slutsatsorienterad läsning (dialogläsning) är överlag fattigt, resultat är för det mesta anknutna till ordförråd och tecken på nybörjarläsning: (1) Dunst, C., Williams, A., Trivette, C., Simkus, A., & Hamby, D. (2012). Relationships between inferential book reading strategies and young children s language and literacy competence. CELLreviews, 5, No. 10, 1 10. (CELL = Center for Early Literacy Learning) Meta-analys av 18 undersökningar med 1134 barn Barn yngre än 4 år drar nytta av enkla frågor och bearbetningar
(2) Biazak, J., Marley, S., & Levin, J. (2010). Does an activity-based learning strategy improve preschool children s memory for narrative passages? Early Childhood Research Quarterly, 25, 515 526. 3 5,5 år gamla barn Aktiv betingelse: efter några meningar en grön signal barnet placerar leksaker på samma sätt som i berättelsen detta ökade minnet för berättelsens innehåll (3) Tompkins, V., Guo, Y., & Justice, L. (2013). Inference generation, story comprehension, and language skills in the preschool years. Reading and Writing. An Interdisciplinary Journal, 26, 403 429. 4 5 år gamla barn drog slutsatser on line medan de berättade ur en bildbok Antalet slutsatser predicerade läs förståelse utöver ålder och ordförråd
Någon praktisk betydelse? Tänkandet kring språket i fokus Att knäcka koden: t.ex. Bornholm - metoden Att hitta meningen: t.ex. LTG Bakom hur ett uttalat ord låter: Rytm, stavelser, enskilda ljud Under berättelsens yta: luckor och slutsatser Förståelseprocess vs produkt: bearbetning vs minne
TACK!