Kvalitetsanalys för Pysslingen Grundskolor Alfaskolan 2012/2013

Relevanta dokument
Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello

Kvalitetsanalys för Pysslingen Förskolor Nallebjörnen 2011/2012

Kvalitetsanalys för Pysslingen Grundskolor Parkskolan 2012/2013

Kvalitetsanalys för Pysslingen Skolor Vendelsö Hage 2013/2014

Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016

Nätverksträff Förskoleklass

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Beslut för grundskola och fritidshem

I ljuset av skollagen förtydligas lärarens ansvar för undervisningen som en målstyrd process för ökad måluppnåelse. (Danell, 2011)

Systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14

Systematiskt kvalitetsarbete

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Pysslingen Grundskolor Lännersta 2013/2014

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Huvudmannabeslut för förskoleklass och grundskola

Melleruds Kommun. Skollagen kap 4. Kvalité och inflytande

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 skolenhet

Beslut för grundskola och fritidshem

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13

Vi ser fram emot att ha mer konkreta samtal med Värmdö kommun där vi kan ha fortsatta diskussioner om behov av förskoleplatser och profil på dessa.

ÅRSHJUL- SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FRÖDINGSKOLAN Från skollagen:

Resultatprofil Läsåret Lagga skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut. Beslut Dnr : International Montessori School Sweden AB.

Resultatprofil. Läsåret Thunmanskolan

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skolområde Korsavad 2012/2013

Innehåll: 1. Verksamhetsvisioner... s Systematiskt kvalitetsarbete i Gnosjö kommun... s. 4

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för grundskola

Kvalitetsanalys för Igelboda skola läsåret 2014/15

Beslut för gymnasieskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för fritidshem, grundskola och grundsärskola

Strategi för bättre lärande i matematik

Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014.

Resultatprofil Läsåret Segerstaskolan Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

Verksamhetsrapport för Mjälgamontessori läsår et

Beslut för gymnasieskola

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Huvudmannabeslut för förskoleklass och grundskola

Skolområde Korsavad 2013/2014

Kvalitetsrapport grundskola. Örsjö skola Läsår 2016/2017

Beslut för fritidshem

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

Beslut för fritidshem

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kvalitetsrapport

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Revisionsrapport Granskning av målstyrning.

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för grundskola och fritidshem

Styrning, uppföljning och kontroll av att eleverna i grundskolan når kunskapskraven. Oxelösunds kommun

Beslut. efter kvalitetsgranskning av Prolympia Jönköpings arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Jönköpings kommun. Beslut

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut. efter kvalitetsgranskning av Kyrkbacksskolans arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Ljusnarsbergs kommun. Beslut

Beslut för fritidshem

Kvalitetsrapport 2015/2016 Vällingby Park

Behörighet gymnasieskolans yrkesprogram

Beslut. Beslut Dnr : Huvudman

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.

Beslut för förskoleklass och grundskola

1. Inledning Förutsättningar... 3

Beslut. Skolinspektionen. Beslut. efter kvalitetsgranskning av Dammfriskolans arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Malmö kommun

Hur kan förstelärare bli motorer i det systematiska kvalitetsarbetet? Förstelärare i GY-verksamheten inom Västerås stad organisation & uppdrag

Resultatprofil Läsåret Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för Reviderad

Beslut för grundskola

En väg mot högre måluppfyllelse. Vittras kvalitetsdag 27 nov 2013

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

Rapport med fokus på. normer och värden elevhälsa undervisning styrning och ledning. Engelbrektsskolan våren stockholm.se

Beslut för grundskola

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Transkript:

Kvalitetsanalys för Pysslingen Grundskolor Alfaskolan 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Uppdraget i förskola och skola är en tjänst gentemot våra kunder, där barn, elever och föräldrars behov ska tillgodoses inom ramen för kunskapskrav och krav på systematiskt arbete gällande diskriminering och kränkning. Att analysera resultat av nyckeltal och aktiviteter är därför ett ständigt pågående arbete och en förutsättning för att löpande kunna vidta rätt åtgärder för fortsatt arbete och för en förbättrad kvalitet i verksamheten och därmed i barn och elevers lärande. Utifrån resultat i de fyra perspektiven Kund, Lärande, Medarbetare och Ekonomi görs analyser kontinuerligt. Kvalitetsarbetet dokumenteras i Pysslingens digitala styrkort. Uppföljningen sker utifrån nationella styrdokument och affärsplan lokalt på enheten och tillsammans med ansvarig regionchef. Ur skollag (2010:800) 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Pysslingens Grundskolors övergripande utvecklingsområden 2012-2013 Lärande Kvalitet i förskola och skola Medarbetare Systematiskt kvalitets och utvecklingsarbete Ekonomi Kvalitet i ekonomisk styrning Klicka och byt ut loggan

Kund Enhetens utvecklingsmål under läsåret 2012 2013 Alfakoden är reviderad och implementerad. - Alfakoden revideras och implementeras bland personal med hjälp av rådgivare - Alfakoden tas upp i elevråden och i föräldrarådet - Alfakoden läggs ut till samtliga i personalen, elever och föräldrar. Skolan har genomfört samtliga aktiviteter. Arbetet kommer att fortgå under nästkommande termin, främst med implementeringen hos personal och elever. Lärande Enhetens utvecklingsmål under läsåret 2012-2013 - Alla elever upplever arbetsro - Alla lärare arbetar med formativ bedömning - Visible learning - Arbete för bättre arbetsro konsekvenstrappa. Skolan genomförde samtliga aktiviteter. Konsekvenstrappan infördes i två klasser. Medarbetare Enhetens utvecklingsmål under läsåret 2012-2013 - Pedagogisk rådgivare kopplar ihop Alfaskolans lönekriterier med Alfakoden. - Lärarna läser universitetsutbildningen IT för lärare - Alfaskolans lönekriterier överensstämmer med Alfakoden - Personalens IT kompetens har förbättrats. Den första aktiviteten genomfördes aldrig. Tanken var att lönekriterierna skulle kopplas till Alfakoden. Arbetet med Alfakoden försenades på grund av att rektorn slutade och kopplingen till lönekriterierna genomfördes inte. När det gäller lärarnas IT kompetens genomfördes aktiviteten delvis. Planen var att samtliga lärare skulle bli antagna till universitetskursen. Detta skedde inte. Några kom inte in för att det var fullt och andra för att de inte hade rätt formell kompetens. Skolan valde ändå att ta med alla i komptensutvecklingen oavsett om de kom med på kursen eller ej. En planering för vilka områden som skulle genomföras utifrån kursen togs fram och det första momentet i kursen genomfördes av samtliga. Nivån på kursen var dock inte den som vi tänkt och flera lärare uttryckte att de inte kunde tillgodogöra sig de moment som skulle genomföras. Skolan valde då att låta lärarna välja om de ville genomföra resten av kursen. Några ville och andra inte. De som inte ville fick i uppdrag att utforma en egen plan utifrån det de behövde utveckla inom IT. En grupp inriktade sig på att utveckla arbetet med de Ipads som köpts in och andra valde att fördjupa sig i ett eller flera verktyg som de kände kunde utveckla deras undervisning.

Ekonomi Vi ska säkerställa att alla resurser används på bästa sätt. Det är ett ständigt arbete att pröva och ompröva vår organisation och våra aktiviteter så att måluppfyllelse och kvalitet nås. Kvalitet i perspektiven Kund, Lärande och Medarbetare är en förutsättning för en stabil ekonomisk utveckling. Det är allas ansvar och det är därför viktigt att samtliga medarbetare är involverade i detta arbete. Analys 2012-2013 Analys Kund Vi har lagt ner mycket tid på att diskutera vår värdegrund och hur vi ska synliggöra den i verksamheten. Alfakoden är ett förväntansdokument för personal, elever och föräldrar. Den återspeglar vilken kultur vi vill ska råda i skolan och den förtydligar de krav som skolan ställer på personal, elever och föräldrar. Det är svårt att svara på vilken verkningsgrad de aktiviteter vi genomfört har haft. Det jag kan säga är att Alfakoden nu är mer aktuell och att vi har lagt en god grund för fortsatt implementering bland elever under nästa läsår. Den totala NKI n behöver förbättras ytterligare. Föräldrar och elever har höga förväntningar på Alfaskolan och de har valt oss för att vi erbjuder en bra utbildning och för att vi lägger mycket fokus på undervisning. Detta kan avspegla sig i de svar elever och föräldrar gett. Frågor som Är skolan lika bra som du hoppades att den skulle vara? och Tänk dig en perfekt skola. Hur nära en sådan skola din skola? kan ge många olika svar om du frågar en som gått här hela sin skolgång eller en som börjat på Alfaskolan under tiden. Skolan satsar också mycket på trygghet och trivsel och inom dessa områden har vi höga värden. Även rekommendationsgraden är fortsatt hög. Dessa ska vi slå vakt om, främst genom att arbeta vidare med att förbättra det som behöver förbättras (se nedan), men även genom att fortsätta att lägga stort fokus på elevernas lärande. Analys Lärande Alfaskolan har goda resultat. Förvisso sjunker vårt meritvärde från 287 till 262 poäng men detta kan ses som en återgång till en mer normal nivå i betygen. Årets resultat ligger i paritet med de tidigare årens meritvärden. Om man speglar resultatet med resultatet på de nationella proven så stämmer de väl överens. I matematik har 5,9% högre betyg än resultaten på nationella proven, i engelska 7,8% och i svenska 25%. Betygen i svenska kan tyckas hög men då ska man lägga till att proven i svenska genomförs först på terminen och således ger eleverna mer tid att visa de kunskaper de kanske missade på de nationella proven. Det man ytterligare kan säga om de nationella proven är att: 94% godkända på samtliga delprov i svenska 96% godkända på samtliga delprov i engelska 100% med godkänt betyg i matematik (en deltog inte). 98% godkända på proven i NV (en elev deltog ej). 88% godkända på proven i SO (en deltog ej).* * Eftersom det är första gången ämnesproven genomförs i SO (min anmärkning) har de status av en så kallad utprövningsomgång. Det innebär att den enskilde elevens provresultat inte måste ingå i betygsunderlaget. Givetvis får provresultatet vara en del av betygsunderlaget, det är upp till varje lärare att avgöra. Från och med våren 2014 är provresultaten en del av betygsunderlaget. http://www.sobedömning.se/npsoportal/index.html Proven i ämnet SO såg mycket olika ut beroende på vilket ämne skolan tilldelades. Alfaskolan tilldelades prov i ämnet Historia och det provet innehöll 16 essäfrågor vilket ledde till att flera elever inte hann klart med proven på utsatt tid. Om man jämförde med provet i t.ex. geografi var antalet essäfrågor inte lika

många och därmed enklare att genomföra på utsatt tid. Dessa synpunkter har framförts till provkonstruktören. Under hösten arbetade samtliga lärare med fokus på John Hatties forskning. Dels skedde detta under lärarnas konferenser och dels genom att skolledningen inför medarbetarsamtalen genomförde klassrumsbesök där undervisningen sattes i fokus. Hur arbetar lärarna med formativ bedömning? Hur synliggör lärarna lärprocesserna? Hur väl kopplar läraren undervisningen till vilka mål som ska uppnås? Utifrån vårt fokus skulle man önskat ett bättre resultat i den kundundersökning som genomfördes i februari. De frågor som är kopplade till undervisning och tydliggörande av den ger inte de goda resultat vi hoppats på. Resultaten i föräldrarnas svar är dock relativt höga om du jämför med andra skolor inom Academedia. Elevernas svar däremot är lägre än i Academedia totalt. En anledning som föräldrarådet lyfte fram är det verktyg som skolan använder för dokumentation Unikum. Hos föräldrarna upplevs verktyget som svårt att få grepp om och det upplevs som rörigt. Lärarna beskriver i sin utvärdering att de förbättrat sitt arbete med formativ bedömning. Många arbetar idag med undervisningen utifrån begreppen feed up, feed back, feed forward (Vart är jag på väg? Var befinner jag mig nu? Vad är nästa steg?). Flera lärare har börjat med förtester som de därefter använder i bedömningen av hur eleverna lärt sig. I utvärderingen beskriver många lärare att de vill ha en gemensam struktur för detta och det vill utveckla det system vi har för att kommunicera med föräldrar och elever kring elevens utveckling. Det system vi har nu upplevs som både svårhanterligt och otydligt. Skolan hade som mål att få upp resultaten av den upplevda arbetsron. Detta har inte gått som vi tänkt. Skolan införde en konsekvenstrappa i två årskurser där vi beskrev för elever och föräldrar vad som händer om en elev kontinuerligt fortsätter att störa arbetsron. Hur väl detta slog ut är svårt att svara på men en sak som det gett är att eleverna nu på ett bättre sätt kan identifiera vad de behöver för att uppleva arbetsro. De kan också uttrycka hur de vill att en lärare ska upprätthålla arbetsron. Svaren på dessa frågor är utifrån min egen upplevelse som jag grundar på samtal med enskilda elever utifrån ämnet arbetsro. Helt klart är att skolan måste fortsätta att arbeta med detta även nästa termin. Arbetet inleddes redan under terminsavslutningen bland samtliga i personalen. Tillsammans fick de definiera vad de menade med arbetsro, något som är grunden för det fortsatta arbetet. De fick också diskutera hur de ska få tag i de enskilda elevernas upplevelser, hur de gör när de ska återta arbetsron i klassrummet och beskriva hur vi ska göra för att fler elever upplever arbetsron Jämfört med föregående år har skolan fortfarande höga värden när det gäller trygghet. 98% av eleverna är behöriga till gymnasiet och majoriteten väljer naturvetenskapligt program. Gymnasiebehörigheten har tidigare varit 100%. Att vi i år har 98% (en elev ej godkänd i ett ämne) förklaras av att vi i årets årskurs 9 haft en stor andel elever med särskilda behov. Den årsgruppen nådde högre resultat än väntat tack vare stort engagemang av elever, vårdnadshavare och personal. Fortfarande väljer en större del än riksgenomsnittet naturvetenskapligt program. Resultat som håller i sig genom åren även detta år. Analys Medarbetare Om man tittar på NMI så visar det tydligt att många i personalen inte upplever att de blivit informerade om vilken koppling som finns mellan lön, arbetsuppgifter, ansvar och prestationer. Tanken var att vi som skola skulle förtydligat detta genom att koppla ihop Alfakoden med lönekriterierna. Detta genomfördes aldrig vilket kan förklara det låga resultatet. När det gäller utvecklingen av lärarnas IT kompetens anser jag att vi lyckats höja kompetensen. Det var bra att vi frångick den kurs som kompetensutvecklingen utgick från och mer fokuserade på lärarnas individuella behov. De som genomförde kursen valde också att fokusera mer på några verktyg som presenterades i kursen vilket lett till att vi som skola har fler aktiva verktyg att arbeta med.

Skolan har under våren haft stora problem med det IT system som tillhandahålls av huvudmannen. Detta har lett till stora svårigheter att genomföra vissa moment inom och utanför ovan nämnda kurs. Problem med inloggning, program som inte kan köras mm är problem som frekvent ställt till det i undervisning och planering. Detta är också en förklaring till det låga resultatet på NMI frågan ovan kring tekniska hjälpmedel. Detta är något som även återspeglar sig i föräldrarnas och elevernas svar angående användandet av modern teknik i skolan. Skolan tillhandahåller datorer till elever i behov av särskilt stöd och det finns datorer som kan användas i undervisningen. Om tekniken (inloggning, program mm) inte fungerar är det dock svårt att genomföra undervisning. Antalet datorer och Ipads behöver dock bli fler och skolan planerar inköp under nästa läsår. Skolan har sedan flera år haft en dålig ventilation. Detta har påverkat både elever och personal. Ledarindex har ökat under det senaste året. Detta kan förklaras med att skolledning och stödfunktioner fått chansen att tillsammans arbeta fram en struktur som under året gett resultat.