Delårsrapport april 2013 Skellefteå kommun

Delårsrapport april 2013 Skellefteå kommun

INNEHÅLL INNEHÅLL... 2 SAMHÄLLSEKONOMINS UTVECKLING... 3 LOKAL UTVECKLING... 5 SKELLEFTEÅ KOMMUNS VERKSAMHET OCH MEDARBETARE... 7 EKONOMISK UPPFÖLJNING... 9 MÅL- OCH RESULTATSYRNING... 9 Mått... 15 FINANSIELL UPPFÖLJNING... 16 Ekonomiskt resultat... 16 Resultaträkningar... 17 Årsprognos... 17 Balansräkning... 18 Kassaflödesanalys... 19 Driftredovisning... 20 Investeringsredovisning... 23 Större investeringar... 24 Noter... 25 Redovisningsprinciper... 27 NÄMNDSRAPPORTER... 28 KOMMUNSTYRELSE... 29 BARN- OCH GRUNDSKOLENÄMND... 32 BYGG- OCH MILJÖNÄMND... 35 FRITIDSNÄMND... 38 GYMNASIENÄMND... 41 KULTURNÄMND... 44 NÄMND FÖR SUPPORT OCH LOKALER... 47 PERSONALNÄMND... 50 SOCIALNÄMND... 53 TEKNISKA NÄMND... 56 BOLAGSRAPPORTER... 60 SKELLEFTEÅ MUSEUM AB... 61 VÄSTERBOTTENSTEATERN AB... 65 SKELLEFTEÅ STADSHUS AB... 69 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2

SAMHÄLLSEKONOMINS UTVECKLING SAMHÄLLSEKONOMINS UTVECKLING Världsekonomin utvecklades oväntat svagt under fjolårets slut. I flera europeiska länder, däribland Sverige, backade BNP. I den besvärliga situation som världsekonomin befinner sig, har emellertid positiva vindar börjat märkas. Risken för en djupare recession och förnyad finansiell oro, har minskat. Utvecklingen överensstämmer med de prognoser Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, presenterade i slutet av fjolåret. LJUSARE TIDER SIKTAS I Sverige, liksom på flera andra håll i världen, signalerar de finansiella marknaderna tillsammans med olika förtroendeindikatorer att ekonomin rör sig mot ljusare tider. Det kommer dock att ta tid innan den svenska ekonomin återhämtat sig, då omvärdens situation fortfarande är knackig. SKL prognostiserar således ett relativt svagt år 2013 för svensk ekonomi, med en BNP-tillväxt på endast 1,5 procent (världens BNP beräknas växa 3,5 procent 2013). Nästa år beräknas tillväxten bli 2,5 procent. FÖRHÅLLANDEVIS OFÖRÄNDRAD ARBETSLÖSHETSNIVÅ Det finns en tumregel som säger att arbetslösheten stiger om BNP växer långsammare än 2,5 procent (även om sambandet inte alltid är korrekt). Eventuellt står Sverige inför undantaget som bekräftar regeln. SKL tror nämligen inte att arbetslösheten kommer att tillta särskilt mycket, utan att arbetslösheten dröjer sig kvar kring 8 procent. En bit in på nästa år väntas arbetsmarknadssituationen se bättre ut. RELATIVT GOD SKATTEUNDERLAGSUTVECKLING 2012 genererade en förhållandevis stark tillväxt av skatteunderlaget, främst tack vare ökat antal arbetade timmar, samt stigande löner och pensionsinkomster. Situationer med en svagare utveckling av sysselsättning och löner brukar innebära en försvagad utveckling av kommunernas och landstingens skatteunderlag. Även från detta avviker SKLs prognoser. SKL menar att den negativa utvecklingen på arbetsmarknaden till trots, kommer skatteunderlaget fortsätta att växa i relativt hygglig takt. I reala termer med 1,3 procent i år. En bidragande orsak till den starka tillväxten förklaras av ökande pensioner. Tyvärr väntas dock tillväxten begränsas av sänkta pensioner redan nästa år. Skatteunderlagets reala tillväxt beräknas växa med över 1,5 procent år 2015 och 2016. Den fortsatt gynnsamma utvecklingen är ett resultat av den återhämtning som förutses ske på arbetsmarknaden. Källa: skl.se ÖKAD SYSSELSÄTTNING Sysselsättningen utvecklades starkare än väntat under slutet av 2012 och väntas fortsätta förbättras, även om ökningen av arbetade timmar blir ändå blygsam både 2013 och 2014. Under 2015 och 2016 stärks sysselsättningsläget allteftersom med mer än 1 procents ökningar. Det är främst inhemska faktorer som väntas inverka på den svenska ekonomins tillväxt med snabbt tilltagande konsumtion och investeringar. Den fortsatt relativt svaga utvecklingen internationellt, och då inte minst i Europa, innebär att exporten lämnar ett förhållandevis begränsat bidrag till tillväxten. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 3

SAMHÄLLSEKONOMINS UTVECKLING PRIS- OCH LÖNEUTVECKLING Priser och löner utvecklas i försvagad takt till följd av den fortsatta lågkonjunkturen. I takt med att resursutnyttjandet stiger, kommer också pris- och löneökningstakten att öka. Timlönerna väntas öka med mindre än 3 procent under 2013 och 2014 för att 2016 öka med 3,6 procent. Den underliggande inflationen (KPIX) beräknas samtidigt stiga från 0,8 till 1,7 procent. RESULTATUTJÄMNINGSRESERV (RUR) Kommunallagen tillåter, från och med år 2013, kommuner att utjämna intäkter över en konjunkturcykel med hjälp av RUR. Skellefteå kommun har valt att avstå från att använda RUR. BEFOLKNINGSPROGNOS Befolkningen i Sverige har passerat 9,5 miljoner invånare. En nyligen reviderad befolkningsprognos visar en snabbare befolkningsökningstakt än tidigare och uppskattningsvis nås 10- miljonersgränsen redan år 2017. Då har det tagit 13 år för befolkningen att öka med en miljon. En folkökning på en miljon har aldrig skett så fort. Befolkningsökningen förklaras av stor invandring i kombination med höga födelsetal. De stora födelsekullarna, födda runt 1990, kommer successivt upp i barnafödande åldrar och fram till början av 2020-talet beräknas antalet födda öka. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 4

Procent LOKAL UTVECKLING LOKAL UTVECKLING BEFOLKNINGSUTVECKLING 71900 71800 71700 71600 71500 71400 Skellefteå kommuns befolkning Mars 2012 - Mars 2013 71580 71585 71659 71716 71792 71811 71756 71715 71716 71774 71775 71776 71831 Trots att den långsiktiga befolkningsprognosen för Skellefteå kommun pekar på en nedåtgående kurva, har det senaste årets befolkningsutveckling genererat en positiv utveckling. Vid mars månads utgång uppgick antal invånare i Skellefteå kommun till 71 831 personer. I jämförelse med samma tid året innan, innebär det en ökning med 251 personer. Detta kan också jämföras antalet invånare vid årsskiftet 2011/2012, som uppgick till 71 580 personer. Under årets tre första månader har ökningen skett med 57 personer. SKATTEUNDERLAGSPROGNOS Enligt den senaste skatteunderlagsprognosen kommer Skellefteå kommun få drygt 23 mnkr mer än vad som budgeterats 2013. För 2014 uppgår prognosen till en ökning med 5 mnkr. Sysselsättningsläget fortsätter att förbättras men ökningen av arbetade timmar blir ändå blygsam både 2013 och 2014. Detta bromsar skatteunderlagstillväxten i år och trots att utvecklingen av arbetade timmar beräknas bli något bättre nästa år avtar skatteunderlagets ökningstakt då ytterligare. Huvudförklaringen är att pensionsinkomsterna hålls tillbaka av att indexeringen av de inkomstberoende pensionerna beräknas bli kraftigt negativ. ARBETSLÖSHET I JÄMFÖRELSE MED RIKET 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Arbetslöshet (april 2012 - mars 2013) Arbetslösa Skellefteå Arbetslösa riket Källa: ams.se månadsstatistik, med arbetslösa avses andelen arbetslösa och deltagare i arbetsförmedlingens programverksamhet i relation till befolkningen 16-64 år Under det senaste året har arbetslösheten varierat från 6,9 till 8,1 procents arbetslöshet i Skellefteå. Kurvan överensstämmer med de årliga trenderna, då arbetslösheten sjunker under sommarmånaderna, för att sedan ha sin topp vid årsskiftet. December månad resulterade också i den högsta arbetslöshetsnivån i Skellefteå, med 8,1 procents arbetslöshet.. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 5

Procent Procent Procent 0,4 0,3 0,2 0,1 0-0,1-0,2-0,3-0,4-0,5 0,3-0,3 0,2 Januari Februari Mars Källa: ams.se månadsstatistik 0,3-0,4-0,4 Vid en jämförelse av årets första månader i relation till januari, februari och mars föregående år har arbetslösheten i Skellefteå minskat med 0,3 procent under januari. Motsvarande jämförelse för februari och mars genererar en minskning med 0,4 procent. Jämförs de tre första månaderna under 2012 och 2013 för riket, konstateras en motsatt utveckling. I riket har det skett en ökning av arbetslösheten med 0,2 0,3 procent. Trots att Skellefteås arbetslöshet är högre än riket i övrigt kan detta indikera en positiv utveckling. 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Förändring andel arbetslösa 2013 i jämförelse med 2012 Arbetslösa Skellefteå Arbetslösa riket Arbetslöshet, ungdomar 18-24 år (april 2012 - mars 2013) LOKAL UTVECKLING Hos Skellefteås 18 25-åringar har arbetslösheten legat över 16 procent sedan augusti i fjol. I likhet med tidigare trend har arbetslösheten sjunkit i mars och hamnade då på 15,1 procent. I jämförelse med riket är dock andelen fortfarande på en oacceptabelt hög nivå. Förändring andel arbetslösa ungdomar (18-24 år) 2013 i jämförelse med 2012 0,6 0,4 0,2-0,2 0-0,4-0,6-0,8-1,2-1 0,4 0,3 Januari Februari Mars -0,5-0,7 Arbetslösa ungdomar, Skellefteå Arbetslösa ungdomar, riket Källa: ams.se månadsstatistik 0,2-1,1 Samma utveckling som den totala arbetslösheten tagit, har även arbetslösheten hos 18-24 åriga ungdomar haft. Vid jämförelse av de tre första månaderna har Skellefteås arbetslöshet minskat med 0,5 procent, 0,7 procent respektive 1,1 procent i relation till samma period föregående år. Nationellt har en ökning skett vid samma jämförelseperiod med 0,4 procent, 0,3 procent respektive 0,2 procent. Med små steg närmar sig således Skellefteås utfall rikets.... Arbetslösa Skellefteå Arbetslösa riket Källa: ams.se månadsstatistik FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 6

SKELLEFTEÅ KOMMUNS VERKSAMHETS OCH MEDARBETARE SKELLEFTEÅ KOMMUNS VERK- SAMHET OCH MEDARBETARE Kommunens betydande utmaningar Skellefteå kommun står inför stora utmaningar inom många områden som till exempel handlar om demografi, urbanisering och ekonomi. För att möta utmaningarna och bli den attraktiva tillväxtkommunen som är ambitionen, krävs att värdegrunden hålls levande; att alla som verkar i kommunen känner ett engagemang för kommunen, att vi är professionella i det vi gör och i alla våra möten - både externa och interna. För att kunna vara attraktiv är det också viktigt att se omvärlden, förstå trender och utvecklingstendenser och även våga dra slutsatser av det som kommer fram. Det är viktigt att vara framsynt och att prioritera och satsa resurser där de kommer medborgaren bäst tillgodo. Idag pågår ett omfattande arbete, på bred front, för att Skellefteå ska kunna bli 80 000 invånare år 2030. Förändrade arbetssätt I alla nämnder pågår arbeten i strävan att hitta nya, mer effektiva arbetssätt. I enskilda fall, kan effektiviseringarna förefalla som små med minimal inverkan på den övergripande ekonomin för Skellefteå kommun. Genom ständiga förbättringar i hela organisationen kommer alla små, aggregerade effektiviseringsåtgärder emellertid att bidra betydande för den sammanställda ekonomiska situationen och förhoppningsvis med bibehållen och kanske till och med bättre kvalitet än tidigare. Ett exempel på detta är ökningen av digitala arbetssätt i nämnder, vilket reducerar arbetsinsatser, distributionskostnader osv. samtidigt som allmänheten allt tidigare i tid får tillgång till handlingar och uppgifter. Ekonomi De ekonomiska förutsättningarna blir tuffare för kommunerna i landet. Ett flertal nämnder i Skellefteå kommun beskriver den ekonomiska situationen som svår och hårt ansträngd. Exempelvis ses lokalytor över samtidigt som verksamheter utvärderas och omvärderas. En viktig uppgift och utmaning framöver blir att planera för att behålla den goda kvaliteten kommunen levererar till medborgarna idag med än mer begränsade resurser. Än mer begränsade resurser kommer att innebära att de ekonomiska ramarna förhållandevis krymper, att det inte finns utrymme för ytterligare ökad budget och att förändringsarbeten måste bedrivas med de befintliga, för att inte säga minskade ramarna. För detta krävs mod av både politiker och medarbetare i att agera långsiktigt i Skellefteås intresse. Elförsörjningens resultat förväntas försämras med drygt 170 mnkr jämfört med årsprognosen motsvarande period föregående år. Detta beror på att kommunens arrendeintäkter minskar (p.g.a. låga elpriser) samt att ränteintäkterna minskar (p.g.a. ett aktieägartillskott till bolagen). Den buffert elförsörjningen tidigare har utgjort finns därför inte kvar. Det gör att Skellefteå kommun, utan åtgärder, inte förväntas klara balanskravet kommande år. Barn- och grundskolenämndens utmaningar Barn- och grundskolenämnden har särskilda aspekter att bemöta i nuläget och många år framöver. Det är en verksamhet i förändring med initierade omstruktureringar parallellt med en besvärande ekonomisk situation. Nämnden har stora utmaningar med att få en ekonomi i balans, då det i dagsläget saknas totalt -96,6 mnkr år 2013. Utmaningarna är stora och nämnden måste agera efter en kraftfull och långsiktig åtgärdsplan. I det arbetet behöver hänsyn tas till att verksamheten, i jämförelser med standardkostnader för förskola och skola, samt i jämförelser med rikssnitt, redan idag bedrivs kostnadseffektivt. Styrkor att tillvarata och vårda Förbättrat näringslivsklimat Skellefteå kommuns aktiva arbete med att förbättra företagsklimatet har gett resultat i form av bl.a. en bättre placering i Svenskt näringslivs ranking. Det är av största vikt att behålla fokus på arbetet, där alla verksamheters engagemang i frågan är viktig för fortsatt framgång. Nominerad till årets kvalitetskommun med mod att utveckla attraktivitet Den politiska styrningen och modet att prioritera målen i styrkortet lyftes fram som en av anledningarna till att Skellefteå blev en av de kommuner som gick vidare i kampen om att bli årets kvalitetskommun. För att lyckas med målsättningarna är det nödvändigt att nämnderna involveras än mer i det fortsatta arbetet, vilket också påpekas av den granskning som revisorerna gjort av perspektivet Utveckling/Tillväxt. För 2014 har kommunfullmäktige valt attraktiv stad som enda fokusområde under det perspektivet. Utgångspunkten har varit att den forskning som har gjorts tydligt visar att en attraktiv stadskärna är viktig vid val av kommun att bosätta sig i, oavsett om man väljer att bo i centrala staden eller ute på landsbygden. Inom området finns en del stora projekt planerade, t ex kulturhus FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 7

SKELLEFTEÅ KOMMUNS VERKSAMHETS OCH MEDARBETARE och nytt resecentrum. Alla nämnders involvering i framtagandet av styrkorten och fokusområdena, samt bidrag till att målen uppnås kommer att vara en framgångsfaktor för Skellefteå. Varumärken och stolthet Arbetet med att koppla organisationen Skellefteå kommuns varumärke mot det framtagna platsvarumärket har påbörjats. Att lyckas hitta stoltheten över platsen och kommunen hos alla medborgare och att också lyckas sprida den är kanske den allra största framgångsfaktorn för kommunen. Sjukfrånvaro I enlighet med de senaste årens trend är sjukfrånvaron som högst de tre första månaderna på året, både för kvinnor och män (se nedan). Aprils utfall är preliminärt då efterrapporterad frånvaro kan väntas, men baserat på tidigare års erfarenheter är en minskad frånvaro under senare delen av våren och sommaren väntad. I jämförelse med mars 2012, då sjukfrånvaron totalt var 6,02 % (6,75 % för kvinnor och 3,49 % för män) var årets statistik bättre med en sjukfrånvaro på totalt 5,64 % (6,37 % för kvinnor och 3,07 % för män). 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % 0 % Sjukfrånvaro 2013 Kvinnor Män Totalt FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 8

EKONOMISK UPPFÖLJNING EKONOMISK UPPFÖLJNING MÅL- OCH RESULTATSYRNING Kommunfullmäktiges styrkort 2013 Ovan återges kommunfullmäktiges styrkort för 2013. Styrkortet ska verka som ett övergripande paraply till de målsättningar och fokusområden som nämnder och verksamheter arbetar mot under året. Omvänt ska nämndernas styrkort vara stödjande till kommunfullmäktiges styrkort, för att hela kommunen ska sträva mot en gemensam vision där vi finner: Skellefteå en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. Nämnderna har enligt uppdrag utformat SMARTa 1 mål utifrån givna fokusområden. På övergripande nivå är det därför extra intressant att följa upp och söka förståelse av eventuella avvikelser i graden av måluppfyllelse. Fokus har således inte lagts på de nämndsmål som sannolikt kommer att nå måluppfyllelse. Närmast följer en sammanställning över nämndernas måluppfyllelse relaterat till respektive perspektiv. Markeringar avseende ej måluppfyllelse markeras med rött, delvis måluppfyllelse med gult och måluppfyllelse med grönt. De respektive perspektiven kommenteras därefter, utifrån nämndernas bedömning, med kommunstyrelsens reflektioner. 1 Ett SMART mål är Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt och Tidsatt. Med specifikt kan man säga att man eftersträvar en riktning (så som öka/minska/utveckla) och mätbart blir målet genom relevanta mått (enheter i exempelvis pengar/tid eller procent). För att strävan ska finnas att nå målen, bör målen sättas av dem som ska uppfylla dem och då också säkerställa att de är accepterade. Vidare ska målen vara realistiska för att det ska finnas förutsättningar att nå dem och de ska vara tidsrelaterade, så att man vet när olika aspekter ska vara klara. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 9

EKONOMISK UPPFÖLJNING Kommunstyrelsens analys av nämndernas måluppfyllelse inom perspektivet Medborgare/ kund Engagerade och nöjda medborgare och kunder (Grön) Medborgar-/kunddialog Medborgar-/kundstyrda satsningar Tydligt serviceutbud Barn- och grundskolenämnd Teknisk nämnd Fritidsnämnd Bygg- och miljönämnd Nämnd för support och lokaler Kommunstyrelse Kulturnämnd Socialnämnd Gymnasienämnd Den sammanställda bedömningen av målen inom perspektivet medborgare/kund prognostiseras bli måluppfyllelse vid 2013 års slut. Nämnderna ansvarar för utformningen av målformuleringar enligt övergripande förutsättningar som kommunfullmäktige presenterar. Inom perspektivet medborgare/kund har några nämnder 2 valt att kombinera två olika fokusområden som mynnat ut i ett gemensamt mål, fortfarande ett mål per nämnd dock. I kommunstyrelsens sammanställning och analys presenteras dessa under fokusområdet Tydligt serviceutbud. Personalnämnden har i sitt styrkort beslutat att arbeta med ett alternativt fokusområde: Skellefteå kommuns arbetsgivarmärke är synliggjort hos medborgare och kund. och ingår därför inte i kommunstyrelsens aggregerade sammanställning ovan. För nämndsmålet Genom minst 20 dialoger internt och externt prognostiseras icke desto mindre måluppfyllelse för personalnämnden. Oberoende valt fokusområde har fem 3 av nio nämnder (personalnämnden undantagen) valt att formulerat målsättningarna kring serviceförklaringar. Det är bland dessa nämnder som de tre gulmarkerade nämnderna återfinns, dvs. de nämnder som tror att endast delvis måluppfyllelse kommer att uppnås. 2 Kommunstyrelsen, kulturnämnden, socialnämnden och gymnasienämnden 3 Barn- och grundskolenämnden, bygg- och miljönämnden, kulturnämnden, socialnämnden och tekniska nämnden. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 10

EKONOMISK UPPFÖLJNING Kommunstyrelsens analys av nämndernas måluppfyllelse inom perspektivet Utveckling/ tillväxt Långsiktigt hållbar utveckling (Gul) Underlätta för näringsliv och nyföretagande Energi och miljö Ungdomar i arbete, företagande och utbildning Skellefteås stadskärna Infrastruktur och tillgänglighet Personalnämnd Kommunstyrelse Kulturnämnd Bygg- och miljönämnd Nämnd för support och lokaler Teknisk nämnd Barn- och grundskolenämnd Socialnämnd Gymnasienämnd Fritidsnämnd Prognosen för målet inom perspektivet utveckling/tillväxt är delvis måluppfyllelse. Nedan beskrivs de gul- och rödmarkerade nämndernas bedömningssituation. Bygg- och miljönämndens mål inom hållbart byggande tros resultera i röd bedömning i december. Det finns vidare en osäkerhet över tillräckligheten hos de insatser som genomförs för att nämnden för support och lokalers mål ska uppfyllas. Detta trots att aktivt arbete med att minska energiförbrukningen pågår.. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 11

EKONOMISK UPPFÖLJNING Kommunstyrelsens analys av nämndernas måluppfyllelse inom perspektivet Ekonomi God ekonomisk hushållning (Gul) Lokalytor Processer över förvaltnings- /bolagsgränser Energieffektivisering Barn- och grundskolenämnd Nämnd för support och lokaler Personalnämnd Kommunstyrelse Fritidsnämnd Kulturnämnd Gymnasienämnd Bygg- och miljönämnd Socialnämnd Teknisk nämnd Prognosen för perspektivet ekonomi är delvis måluppfyllelse, men gränsar till ej måluppfyllelse. Det är dock viktigt att poängtera att man inte kan dra paralleller mellan styrkortsperspektivets ekonomi och kommunens övergripande ekonomi. Skellefteå kommun har en mycket god ekonomi! Kommunfullmäktige har beslutat om tre fokusområden i styrkortets ekonomiska perspektiv. Inför 2013 fick nämnderna i uppdrag att utforma mål inom fokusområdet lokalytor. Avsikten var att fokusområdena processer över förvaltnings- /bolagsgränser och energieffektivisering skulle komma att avse områden inför år 2014 och 2015. Röd- och gulmarkerade mål inom fokusområdet lokalytor rapporteras från barn- och grundskolenämnden, personalnämnden och kulturnämnden. Barn- och grundskolenämndens arbete med skolomvandling fortsätter. Nämnden tror dock inte att lokalytan kommer att hinna reduceras med 2 000 m 2 under året. Situationen riskerar, i motsats till målsättningen, att kvarstå oförändrad om inte ytterligare insatser görs. Inom personalnämnden har arbetet med lokalytorna inte ännu påbörjats och kulturnämnden har återfått viss lokalyta. De externa uthyrningarna har minskat och målet att reducera lokalkostnaderna har därför mött motgångar. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 12

EKONOMISK UPPFÖLJNING Kommunstyrelsens analys av nämndernas måluppfyllelse inom perspektivet Medarbetare Attraktiv arbetsgivare (Grön) Mönsterarbetsplatser Rätt till heltid Kompetensförsörjning Barn- och grundskolenämnd Nämnd för support och lokaler Personalnämnd Teknisk nämnd Kommunstyrelse Fritidsnämnd Kulturnämnd Socialnämnd Gymnasienämnd Bygg- och miljönämnd Prognosen för perspektivet medarbetare är måluppfyllelse. Under året har alla nämnder fokuserat på arbete med mönsterarbetsplatser. En mönsterarbetsplats är en arbetsplats som helt eller delvis uppfyller de gemensamma kriterier som tagits fram. Det är ett kvitto på att värdegrund, ledar- och medarbetarskap, kompetensutveckling och systematiskt arbetsmiljöarbete fungerar. Arbetet med mönsterarbetsplatser är en långsiktig satsning och ett instrument för kvalitetssäkring. Genom att arbeta med mönsterarbetsplatser säkerställs att många av de personalpolitiska ambitionerna efterlevs i verksamheterna. Den 30 april hade kommunen totalt 21 stycken mönsterarbetsplatser av totalt cirka 360 arbetsplatser. Utmärkelsen mönsterarbetsplats uppbärs under ett år. Sedan prövas arbetsplatsen igen mot kriterierna. Den sista december 2012 uppgick antalet mönsterarbetsplatser till 74 stycken. Med utgångspunkt från att dessa blir mönsterarbetsplatser igen under 2013, blir det intressant att utvärdera hur många fler mönsterarbetsplatser som finns när året går mot sitt slut. Barn- och grundskolenämnden, kulturnämnden och gymnasienämnden rapporterar att arbetet med mönsterarbetsplatser fortgår, men att det troligtvis kommer att utmynna i delvis måluppfyllelse. Ett fåtal nämnder kommenterar arbetet med rätt till heltid och kompetensförsörjning 4 i de respektive nämndsrapporterna. Bygg- och miljönämnden, som arbetat med kompetensförsörjning som fokusområde, kartlägger och utarbetar en plan för framtidens kompetensförsörjning. Tekniska nämnden har redan sin kartläggning och plan klar avseende kompetensförsörjning.. 4 Gymnasienämnden och personalnämnden kommenterar situationen för kompetensförsörjning i de respektive nämndsrapporterna. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 13

EKONOMISK UPPFÖLJNING Kommunstyrelsens sammanfattande analys av nämndernas måluppfyllelse Sammanställningen av graden av kommunens måluppfyllnad visar inte fullt lika god prognos som motsvarande period i fjol. en är att 67 procent av nämndernas mål kommer att nå måluppfyllnad i år, i jämförelse med aprils prognos i fjol, då nämnderna uppskattade motsvarande till 80 procent. 28 procent av nämndsmålen uppskattas nå delvis måluppfyllnad och 5 procent ej måluppfyllnad. I april 2012 var motsvarande bedömning 18 respektive 2 procent.. Aprils prognos för måluppfyllnad 5 % 28 % 67 % Måluppfyllnad Devis måluppfyllnad Ej måluppfyllnad Nämndernas arbete med målstyrningsarbetet genomgår årligen förbättringar och det är också med ständiga förbättringar, kommunen som helhet ska lära, utvecklas och bli än bättre. Det finns de som säger att: Om man inte sysslar med utveckling, sysslar man med avveckling! Samtidigt finns det de som menar: Ingen omfattande utveckling är möjlig utan avveckling! Båda citaten är relevanta för kommunens framtida arbete. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 14

EKONOMISK UPPFÖLJNING Mått Varje nämnd har satt ett mål per perspektiv som bidrar till kommunens övergripande måluppfyllelse. För att kommunstyrelsen/kommunfullmäktige ska få en kompletterande bild av verksamheten finns ett antal mått som kan förändras utifrån önskemål om uppföljning. En könsuppdelning genomförs för de mått där det är möjligt. Måtten nedan avser aktuell mätperiod (i delårsrapport per sista april perioden januariapril) eller annan specificerad period. Mått Apr -12 Aug -12 Dec -12 Apr -13 Medborgare Andel av inkomna ärenden där kunden får hjälp vid första kontakten (%) 69 71 72 71 Kundnöjdhet i realtid i kundtjänst (%) - 82 - - Andel flexiteärenden för företag som besvaras inom en dag (%) 68 82 74 80 Andel som fått plats i förskolan på önskat datum (%) - 65 64 72 Antal hushåll som fått försörjningsstöd/månad i genomsnitt * 831 814 790 786 Totalt antal beviljade hemtjänsttimmar per brukare och vecka (män) 6,47 5,95 6,93 5,86 Totalt antal beviljade hemtjänsttimmar per brukare och vecka (kvinnor) 6,49 6,52 6,62 6,5 Totalt antal verkställda beslut om särskilt boende (män) 276 284 269 272 Totalt antal verkställda beslut om särskilt boende (kvinnor) 636 638 650 637 Antal äldre som fått läkemedelsgenomgång (kvinnor), uppföljningar inom parantes Antal äldre som fått läkemedelsgenomgång (män), uppföljningar inom parantes - - - - 298 71 (174) (14) 156 24 (65) (3) Handläggningstid för bygglov (antal dagar) 27 32 35 41 Utveckling/Tillväxt Antal medborgare 71 585 71 811 71 774 - Antal företag (februari) - 5 702-6 683 Antal nya företag - 160 290 - Ekonomi Antal avdelningar per förskoleenhet 1,38 1,43 1,41 1,45 Lokalyta (m²) per elev i grundskolan 15,43 15,46 15,38 15,2 Lokalyta (m²) per elev i gymnasieskolan - 17,7 17,7 17,7 Försörjningsstöd**/mån genomsnitt (mnkr) 6,5 6,4 6,2 6,5 Totalt antal kvm som den kommunala verksamheten har till sitt förfogande - 495 398 497 246 495 498 Upphandlad andel av total inköpsvolym (%) 78 78 76 - Medarbetare Långtidssjukfrånvaro, > 59 dagar (%) 1,73 1,85 1,53 1,76 Korttidssjukfrånvaro, 1-14 dagar (%) 2,9 2,09 2,33 2,63 Antal mönsterarbetsplatser under året (av totalt 360 arbetsplatser) * Exkl. flykting och kommunalt arbetsmarknadsstöd ** Exkl. flykting - 41 74 21 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 15

EKONOMISK UPPFÖLJNING FINANSIELL UPPFÖLJNING EKONOMISKT RESULTAT Kommunens resultat, mnkr Resultat, mnkr 2013-04 2012-04 Skellefteå kommun -17-1 Skattefinansierad verksamhet (efter uttag från elförsörjningen) -16-51 Affärsverksamhet -1 50 därav elförsörjningen efter uttag -1 55 Resultatet i kommunen är lägre jämfört med samma period föregående år. Minskningen av resultatet beror främst på minskade ränteintäkter i elförsörjningen. Årsprognos Resultat, mnkr 2013 Budget Skellefteå kommun -45 119 Skattefinansierad verksamhet (efter uttag från elförsörjningen) -65 10 Affärsverksamhet 20 109 därav elförsörjningen efter uttag -2 109 Den sammantagna bedömningen är att kommunen kommer att redovisa ett resultat som uppgår till -45 mnkr vilket understiger budget (inkl kompletteringsbudget) med 164 mnkr. Budgetavvikelsen består huvudsakligen av följande: Ökade skatteintäkter + 23 Ökade pensionskostnader - 8 Driftunderskott skattefin verksamhet - 96 Minskat resultat elförsörjning - 111 Ökat resultat övriga affärsverksamheter + 21 Avstämning balanskravet Balanskravet är kommunallagens regelverk för krav på ekonomisk balans för kommuner. Huvudprincipen är att intäkterna ska överstiga kostnaderna och att realisationsvinster inte ska inräknas i intäkterna då avstämning mot kommunallagens balanskrav görs. Kommunen beräknas inte uppfylla kommunallagens balanskrav för år 2013. Årsprognos, mnkr 2013 Att återställa från tidigare år 0 Årsprognos -45 Realisationsvinster -1 Justerat resultat -46 Avstämning av finansiella målsättningar Kommunens resultat, exklusive elförsörjningen beräknas uppgå till -43 mnkr. Det innebär att kommunen inte kommer att nå det finansiella målet om att resultatet för kommunen exklusive elförsörjning ska uppgå till 1,5 procent av skatter och statsbidrag. Övriga finansiella målsättningar har uppfyllts. Dessa avser: Oförändrad kommunalskatt. Ingen inlåning till skattefinansierad verksamhet (strukturomvandling undantagen). Ingen försäljning av strategiska tillgångar. Skellefteå Kraft ska ge ägaren avkastning motsvarande 4,0 procent av eget kapital vid budgetårets utgång. Trots att samtliga finansiella mål inte har uppfyllts så görs ändå bedömningen att god ekonomisk hushållning i stort uppnåtts i det finansiella perspektivet då kommunen har en stark finansiell ställning. Tillgångar och skulder Avskaffandet av interna reverslån har gjort att balansomslutningen minskat. Investeringar Bruttoinvesteringarna i materiella anläggningstillgångar uppgår för perioden till 90 mnkr (97). År 2013 är det budgeterat för stora investeringar i omstrukturering av skolor och ny vattentäkt, dessa är inte påbörjade ännu. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 16

EKONOMISK UPPFÖLJNING RESULTATRÄKNING, MNKR Kommun NOT 2013-04 2012-04 Verksamhetens intäkter 431 424 Verksamhetens kostnader -1 742-1 660 Avskrivningar -52-49 Verksamhetens nettokostnader -1 362-1 284 Skatteintäkter 1 1 051 970 Generella statsbidrag och utjämning 2 284 266 Finansiella intäkter 13 73 Finansiella kostnader -3-26 Årets resultat -17-1 ÅRSPROGNOS 2013 Verksamhetens intäkter 1 293 Verksamhetens kostnader -5 034 Avskrivningar -158 Verksamhetens nettokostnader -3 899 Skatteintäkter 2 985 Generella statsbidrag och utjämning 844 Finansiella intäkter 39 Finansiella kostnader -15 Prognostiserat resultat -45 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 17

EKONOMISK UPPFÖLJNING BALANSRÄKNING, MNKR NOT Kommun TILLGÅNGAR 2013-04 2012-12 2012-04 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Goodwill m.m. 0 1 0 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anl. 2 653 2 477 2 343 Maskiner och inventarier 194 348 399 Pågående nyanläggningar 195 189 117 Finansiella anläggningstillgångar 9 959 15 116 14 633 Summa anläggningstillgångar 13 002 18 131 17 493 Omsättningstillgångar Förråd m.m. 22 23 22 Kortfristiga fordringar 647 540 567 Kassa och bank 1 112 0 31 Summa omsättningstillgångar 1 781 564 620 Summa tillgångar 14 782 18 694 18 113 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 13 148 13 165 12 896 varav årets resultat -16 267-1 Avsättningar Pensioner och liknande förpliktelser 3 160 154 148 Andra avsättningar 4 9 9 14 Skulder Långfristiga skulder 569 4 156 3 733 Kortfristiga skulder 897 1 211 1 322 Summa skulder 1 466 5 367 5 056 Summa eget kapital, avsättningar, skulder 14 782 18 694 18 113 BORGEN OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Borgen och ansvarsförbindelser 5 3 051 4 685 4 685 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 18

EKONOMISK UPPFÖLJNING KASSAFLÖDESANALYS, MNKR Kommun 2013-04 2012-04 Den löpande verksamheten Periodens resultat -17-1 Justering av- och nedskrivningar 52 48 Justering för ej likvidpåverkande poster 6 2 Ökning (-) minskning (+) kortfristiga fordringar -106-5 Ökning (-) minskning (+) förråd och lager 1 0 Ökning (+) minskning (-) kortfristiga skulder -314 218 Medel från den löpande verksamheten -379 263 Investeringsverksamheten Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Förvärv av materiella anläggningstillgångar -80-94 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 Medel från investeringsverksamheten -80-94 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån (+) Amortering av lån (-) -3 587-319 Ökning av långfristiga fordringar (-) Minskning av långfristiga fordringar (+) 5 157 165 Medel från finansieringsverksamheten 1 570-154 Årets kassaflöde 1 111 15 Likvida medel vid årets början -49 15 Likvida medel vid periodens slut 1 111 30 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 19

EKONOMISK UPPFÖLJNING DRIFTREDOVISNING, MNKR Driftredovisningen visar avvikelsen i förhållande till av kommunfullmäktige beslutad budget för nämnder och bolag. NÄMND 2013-04 2012-04 Budget Prognos Skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelse -63,1-120,2-224,1 0,0 Barn- o grundskolenämnd -394,6-368,8-1 108,2-96,6 Byggnadsnämnd -18,6-10,8-50,3-2,5 Fritidsnämnd -66,7-67,9-212,3 7,0 Gem nämnd, drift personalsystem -0,7 0,0-3,3 0,0 Gymnasienämnd -111,6-110,8-343,4 0,0 Konsumentnämnd -0,2-0,1-0,6 0,0 Kulturnämnd -26,5-26,7-80,0 0,5 Personalnämnd -8,3-9,2-47,0 3,0 Socialnämnd -508,7-477,9-1 586,5-16,4 Nämnd för support och lokaler -40,3-1,7-72,3 8,2 Teknisk nämnd -67,6-63,6-183,7 0,0 Valnämnd -0,2-0,1-1,6 1,3 Överförmyndarnämnd -2,8-1,8-5,1-0,6 Revision -0,7-0,6-2,2 0,0 Summa -1 310,6-1 260,3-3 920,4-96,1 FINANSIERING Intäkter Skatteintäkter 1 051,2 969,6 2 939,6 13,3 Generella statsbidrag och utjämning 284,4 265,9 834,7 9,8 Särskilda statsbidrag 7,4 7,5 22,5-0,3 Finansnetto 12,6 14,6 24,0 0,0 Uttag elförsörjning 71,7 66,7 215,0 0,0 Internränta 25,7 30,6 74,0 4,2 Kostnader Po-pålägg 298,2 278,9 843,0 0,0 Arbetsgivaravgifter -239,2-228,5-701,0 0,0 Pensioner -93,5-90,2-248,4-8,0 Avtalsförsäkringar -4,5-2,1-6,0 2,2 Hemsjukvård, köp av landstinget -10,7 0,0 Övrigt -5,3-2,7 0,0 Oförutsedda behov -66,7 0,0 Förändring semesterlöneskuld -103,4-101,4 0,0 0,0 Summa -16,0-51,4 10,3-74,8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 20

EKONOMISK UPPFÖLJNING Driftredovisning, affärsverksamhet, mnkr Camping -4,0-3,7 0,0 0,0 Hamn -1,4 1,6 0,0 0,6 Parkering 3,0-0,1 0,0 1,0 Avfall 5,4-0,9 0,0 5,8 Vatten- och avloppshantering -3,3-2,0 0,0 14,8 Sotning 0,2 0,0 0,0-0,8 Elförsörjningen -0,6 55,3 109,0-110,7 Summa -0,7 50,2 109,0-89,3 Kommunen totalt -16,6-1,2 119,3-164,1 Kommunägda bolag 2013-04 2012-04 Budget Prognos Skellefteå Stadshus AB, koncernen Skellefteå Stadshus AB 0,0 0,0 0,0 0,0 Skellefteå Kraft AB, koncernen 214,8 156,3 358,0-40,0 Fastighets AB Polaris 14,8-1,7 5,0 0,0 Skelleftebostäder AB 7,1 3,4 21,0 0,0 Skellefteåbuss AB, koncernen -3,0-1,5-11,5 0,0 Skellefteå City Airport AB -2,5-2,1-11,3 0,0 Skellefteå museum AB 3,3 0,0 0,0 Västerbottensteatern AB 0,4 0,0 0,0 0,0 Summa kommunägda bolag 231,6 157,7 361,2-40,0 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 21

EKONOMISK UPPFÖLJNING Affärsverksamheter, mnkr Camping 2013-04 2012-04 Avfall 2013-04 2012-04 Intäkter 1,7 1,6 Intäkter 32,5 28,2 Kostnader för arbetskraft -1,5-1,4 Kostnader för arbetskraft -5,2-4,6 Övriga kostnader -3,2-3,0 Övriga kostnader -17,3-19,6 Avskrivningar -0,6-0,5 Avskrivningar -2,8-2,7 Finansiella poster -0,4-0,4 Finansiella poster -1,8-2,1 Nettokostnad/intäkt -4,0-3,7 Nettokostnad/intäkt 5,4-0,8 Budget 0,0 0,0 Budget 0,0 0,0 Prognos 0,0 0,0 Prognos 5,8-0,6 Parkering 2013-04 2012-04 Sotning 2013-04 2012-04 Intäkter 10,8 8,2 Intäkter 2,9 2,6 Kostnader för arbetskraft -1,1-1,1 Kostnader för arbetskraft -1,9-1,9 Övriga kostnader -6,5-6,9 Övriga kostnader -0,8-0,7 Avskrivningar -0,2-0,2 Avskrivningar 0,0 0,0 Finansiella poster 0,0 0,0 Finansiella poster 0,0 0,0 Nettokostnad/intäkt 3,0 0,0 Nettokostnad/intäkt 0,2 0,0 Budget 0,0 0,0 Budget 0,0 0,0 Prognos 1,0-0,6 Prognos -0,8-0,8 Hamn 2013-04 2012-04 Elförsörjning 2013-04 2012-04 Intäkter 6,4 8,6 Intäkter 103,8 108,8 Kostnader för arbetskraft -1,2-1,0 Kostnader för arbetskraft -0,9-0,9 Övriga kostnader -3,8-3,1 Övriga kostnader -28,4-16,7 Avskrivningar -1,8-1,7 Avskrivningar -4,0-4,0 Finansiella poster -1,0-1,2 Finansiella poster -71,1-31,9 Nettokostnad/intäkt -1,4 1,6 Nettokostnad/intäkt -0,6 55,3 Budget 0,0 0,0 Budget 109,0 172,1 Prognos 0,6 0,3 Prognos -2,0-0,4 Vatten och avlopp 2013-04 2012-04 Intäkter 41,0 32,1 Kostnader för arbetskraft -9,4-8,5 Övriga kostnader -29,0-19,7 Avskrivningar -3,5-3,4 Finansiella poster -2,3-2,5 Nettokostnad/intäkt -3,2-2,0 Budget 0,0 0,0 Prognos 14,8-3,9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 22

EKONOMISK UPPFÖLJNING INVESTERINGSREDOVISNING, MNKR Investeringsredovisningen för materiella anläggningstillgångar visar avvikelsen i förhållande till av kommunfullmäktige beslutad budget för nämnder och bolag. NÄMND Netto- Utgifter Inkomster investering Budget Prognos Skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelse 2,1 2,1 18,8 18,8 Barn- och grundskolenämnd 1,0 1,0 9,6 7,0 Byggnadsnämnd 0,0 0,0 0,5 0,0 Fritidsnämnd 1,8 1,8 12,3 9,3 Gymnasienämnd 1,0 1,0 11,3 6,5 Kulturnämnd 0,1 0,1 1,3 1,3 Personalnämnd 0,0 0,0 0,9 0,1 Socialnämnd 3,5 3,5 9,0 7,0 Nämnd för support och lokaler 29,2 29,2 202,3 114,4 Teknisk nämnd 14,4 14,4 109,3 92,1 Summa 53,1 0,0 53,1 375,3 256,5 Affärsverksamhet Elförsörjning 6,7 6,7 45,9 45,5 Camping 11,2 11,2 18,3 18,3 Hamn 2,6 2,6 13,1 13,1 Parkering 0,0 0,0 1,4 2,0 Avfall 0,3 0,3 19,7 0,0 Sotning 0,0 0,0 0,3 0,3 Vatten- och avloppshantering 16,7 16,7 245,6 73,2 Summa 37,4 0,0 37,4 344,1 152,4 Summa kommunen 90,5 0,0 90,5 719,5 408,9 Kommunägda bolag Skellefteå Stadshus AB, koncernen Skellefteå Kraft AB, koncernen 108,5 108,5 1 176,5 1 170,9 Fastighets AB Polaris 6,5 6,5 80,0 20,0 Skelleftebostäder AB 63,3 63,3 200,0 183,0 Skelleftebuss AB, koncernen 0,2 0,2 7,5 5,0 Skellefteå City Airport AB 1,8 1,8 9,9 9,9 Skellefteå museum AB 0,0 0,0 0,0 0,0 Västerbottensteatern AB 0,0 0,0 0,5 0,5 Summa kommunägda bolag 180,3 0,0 180,3 1 474,4 1 389,3 Summa kommunkoncernen 270,8 0,0 270,8 2 193,9 1 798,2 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 23

EKONOMISK UPPFÖLJNING STÖRRE INVESTERINGAR, MNKR Här redovisas större investeringar i kommunen som beräknas överstiga 5 mnkr PROJEKT 2013-04 Total Av- Budget Utfall Budget Utfall vikelse Prognos Färdigställda projekt Cykelvägar genom centrum 0,4 0,1 5,0 4,4 0,6 Hamnen. förskola Skelleftehamn 2,6 24,2 25,6-1,5 Pågående projekt Boviken södra ny va-hantering 10,0 10,5 46,5 37,4 9,1 46,5 Ny va-lösning Drängsmark -11 4,0 0,2 12,0 4,3 7,7 20,0 Ökad leveranssäkerhet fordonsgas 0,2 14,4 1,1 13,3 14,4 Utb dagvattenledning Norrböle 0,0 1,4 5,7 4,7 1,0 5,7 Bonnstan gruppbostad 15,0 3,1 15,0 8,9 6,1 15,0 Nordanå etapp 2 7,0 5,0 11,4 8,4 2,9 11,4 Fordons Anderstorpsskolan 9,3 3,2 11,0 4,9 6,1 11,0 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 24

EKONOMISK UPPFÖLJNING NOTER, MNKR Kommun Not 1 Skatteintäkter 2013-04 2012-04 Allmän kommunalskatt 1 052 950 Slutavräkning föregående år 5 8 Slutavräkning innevarande år, prognos -6 12 Summa 1 051 970 Not 2 Generella statsbidrag och utjämning 2013-04 2012-04 Inkomstutjämning 186 169 Strukturbidrag 10 10 Regleringsbidrag 11 12 Bidrag för LSS-utjämning 54 51 Kommunal fastighetsavgift 42 41 Kostnadsutjämningsavgift -18-16 Summa 284 266 Not 3 Avsättning till pensioner 2013-04 2012-04 Ingående avsättning 154 145 Pensionsutbetalningar Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppräkningar Sänkt diskonteringsränta Förändring av löneskatt Övrigt Ökning av pensioner förtroendevalda Förändring av pensionsavsättning 6 2 Utgående avsättning till pensioner 160 147 varav särskild löneskatt 31 29 varav särskild avtalspension 3 4 Pensionsmedlens användning Medel använda i verksamheten (återlån) 160 147 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 25

EKONOMISK UPPFÖLJNING Not 4 Andra avsättningar 2013-04 2012-04 Utgående avsättning deponier 9 14 Avsättning för deponier Avsättning avser återställande av gamla deponin vid Degermyrans avfallsanläggning. Återställandet påbörjades 2010 och beräknas vara färdigställt senast 2018. Sluttäckning görs etappvis årligen. Återställandet består av markmodulering, tätskikt, täckmaterial och markplanering för återvegetation. Not 5 Ansvarsförbindelse pensioner och borgen 2013-04 2012-04 Ansvarsförbindelser Ingående ansvarsförbindelse 2 332 2 349 Pensionsutbetalningar -89-89 Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppräkningar 91 94 Förändring av löneskatt -4-4 Sänkning av diskonteringsränta 186 Bromsen Övrigt -18-18 Utgående ansvarsförbindelse 2 498 2 332 varav särskild löneskatt 488 455 Borgensförbindelser 553 2 353 Summa 3 051 4 685 Ansvarsförbindelse för pensioner avser värden enligt årsbokslut eftersom beräkning endast sker vid årsskiften. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 26

EKONOMISK UPPFÖLJNING REDOVISNINGSPRINCIPER God redovisningssed Skellefteå kommuns redovisning bygger på Lagen om kommunal redovisning (KRL) samt på rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Sammantaget innebär detta att redovisningen i kommunen sker på ett sätt som i huvudsak överensstämmer med god redovisningssed. De kommunägda bolagens redovisning har skett i enlighet med god redovisningssed - i huvudsaklig överensstämmelse med Bokföringslagen, Årsredovisningslagen och Aktiebolagslagen. Inventarier med en ekonomisk livslängd på minst 3 år och ett värde på minst 20 000 kronor (exklusive moms) klassas som anläggningstillgång. Avskrivningstiderna för anläggningstillgångar har fastställts med utgångspunkt från Rådet för kommunal redovisnings skrift om avskrivningar men med en egen bedömning av tillgångarnas beräknade nyttjandetid. Intern redovisning Enligt kommunallagen ska kommunen också redovisa driften av de olika nämnderna. Inom driftredovisningen (internredovisningen) påförs nämnderna en intern ränta som beräknas på tillgångarnas bokförda värde med 3,4 procent. Sociala avgifter har bokförts i form av procentuella personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisningen enligt följande: Anställda, % 38,46 Anställda som vid årets ingång inte fyllt 26 år, % 21,29 För anställda födda 1938-1947, % 15,81 För anställda födda 1937 och tidigare 0,00 Förtroendevalda, % 38,25 Lånekostnader belastar resultatet för den period de uppkommer. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 27

NÄMNDSRAPPORTER Nämndsrapporter NÄMNDSRAPPORTER 28

NÄMNDSRAPPORTER KOMMUNSTYRELSE Viktiga händelser och utvecklingstendenser Ny organisation Planeringsavdelningen har tillsammans med Tillväxt Skellefteå bildat en ny organisation benämnd samhällsutveckling. Samtidigt har näringslivskontoret bildats som svarar för utvecklingen av direkt näringsanknuten verksamhet. Lokal och regional utveckling Intresset och behovet av nya bostäder är fortsatt starkt. För närvarande pågår utbyggnad av flerfamiljshus vid Storgatan i centrala stan och vid Aldergatan på Älvsbacka. Trots konjunkturen har kommunen fått ett flertal etableringsförfrågningar av både handels- och industriföretag. Både stora och små etableringar undersöks på olika platser. Satsningar på infrastruktur är viktiga och den detaljerade planeringen har inletts för en ny bro i centrum. Samtidigt diskuteras lösningar för att få till stånd persontrafik med tåg till Skellefteå. Planering och diskussioner för att bestämma innehåll och funktion på ett nytt kulturhus pågår för fullt. Ett viktigt forum för dialogen finns på nätet och har hållits fysiskt i utställningen Drömstad i en lokal vid Nygatan. Antalet förstahandsansökningar till höstterminen på Campus Skellefteå har ökat med 16 % jämfört med 2012. Projektet Skellefteå:Karriär har hittills samlat ett 20-tal företag som anmält intresse att delta i olika aktiviteter för att rekrytera arbetskraft till Skellefteå. Platsvarumärke Skellefteå Kommun ansvarade för firandet på torget i samband med Skellefteå AIKs SM-guld i hockey. Såväl detta firande som evenemanget Melodifestivalen gav goda förutsättningar att ytterligare stärka platsvarumärket. Strategier och projekt Sista ansökningsomgången inom nuvarande mål 2-programmet genomförs just nu. Det är ett stort söktryck på pengar men liten förmodad budget för bifallsbeslut hos förvaltande myndigheter. Det finns uppenbara risker att kommunala projekt står utan medel där kommunen i dag är projektägare och har anställd personal. Det tas även fram strategier regionalt, exempelvis Innovationsstrategin och regionala utvecklingsstrategin. Dessutom har arbetet med de operativa EU-programmen startat hos Region Västerbotten. Avdelningen för samhällsutveckling bevakar landsbygdsutvecklingsprogrammet och förbereder Skellefteå kommun på att delta i ett Community Lead Local Development-program. Arbetsmarknad Arbetslösheten bland unga har minskat något, men i stort är läget på arbetsmarknaden i Skellefteå fortsatt allvarsamt. Speciellt gruppen unga uppmärksammas allt mer i den offentliga debatten och nya åtgärdsprogram för dem är på gång. Med totalt arbetslösa avses både öppet arbetslösa och deltagare i arbetsförmedlingens programverksamhet. Programinsatsen ungdomstrainee är under tillsättning. 37 ungdomar ska ut den närmaste tiden. Totalt finns ekonomiskt utrymme för nästan 50 unga under 2013, resten upp till den beslutade nivån om 83 ungdomstraineeanställningar kommer under 2014. Förändringsarbete och kvalitet Initialt fokuserar kommunledningskontoret på att införa ett processinriktat arbetssätt i organisationen, kvalitetsutveckling, serviceförklaringar, utvecklad medborgardialog och övergång till e-förvaltning. En lånsiktig e- strategi med en årlig handlingsplan är framtagen. Den bygger på en nationell digital agenda som ska göra Sverige bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Skellefteå kommun är nominerade till KvalitetsKommun 2013. Den vinnande kommunen ska vara sammantaget bäst på utveckling i fyra grenar: demokrati, service, arbetsmiljö och samhällsbyggande. Skellefteå kommuns app Mitt Skellefteå är nominerad till både Guldlänken och Götapriset 2013. Motiveringen är att Skellefteå kommun har tydliga mål för utvecklingen av sin medborgaroch kunddialog, bättre e-service samt enklare tillgång till kommunal information, vilket ska ske med verksamhetsutveckling med stöd av it. Basen är en välutvecklad kundtjänst och kring denna har man byggt olika kanaler och tjänster. Den senaste kompletteringen i kundkanaler är en app som egentligen är ett skal som medborgarna kan fylla med ett önskat urval av kommunens egna och andra leverantörers tjänster. NÄMNDSRAPPORTER 29 Kommunstyrelse

av måluppfyllelse Nämndsmål: Medborgare/Kund NÄMNDSRAPPORTER Engagerade och nöjda medborgare och kunder Medborgar-/kundstyrda satsningar och tydligt serviceutbud Minst fem behovsstyrda tjänster är definierade. Grön Måluppfyllelse. Kommunledningskontorets avdelningar och enheter har under första tertialen definierat ett par tjänster. Arbete pågår löpande med att definiera fler nya tjänster och prognosen för året är därför måluppfyllelse. Nämndsmål: Utveckling/tillväxt Långsiktig hållbar utveckling Underlätta för näringsliv och nyföretagande Ett årligen förbättrat företagsklimat har uppnåtts genom ett nära och långsiktigt arbete tillsammans med näringslivet. Grön Måluppfyllelse. Den 24 april 2013 presenterade Svenskt Näringsliv hur kommunerna rankas utifrån sitt företagsklimat. Denna ranking baserar sig på den årliga företagarenkäten och Skellefteå kommun har år 2013 klättrat till plats 211 (från plats 261 år 2012). Nämndsmål: Ekonomi God ekonomisk hushållning Lokalytor Kommunstyrelsen har minskat lokalytorna med 5000 m² (avser t.ex. saneringsfastigheter). Grön Måluppfyllelse. Arbete pågår med rivning eller försäljning av de fastigheter som kommunstyrelsen inför året prioriterat att avyttra. Prognosen är att målet nås under året. Nämndsmål: Medarbetare Attraktiv arbetsgivare Mönsterarbetsplatser Hela kommunledningskontoret (staben) är en mönsterarbetsplats. Grön Måluppfyllelse. Arbete pågår inom kommunledningskontorets avdelningar och enheter och bedömningen är att ansökningar för att bli mönsterarbetsplatser lämnas in till personalnämnden under hösten och att måluppfyllelse nås. NÄMNDSRAPPORTER 30 Kommunstyrelse

NÄMNDSRAPPORTER Ekonomi Driftredovisning (mnkr) (mnkr) nämnd april 2013 april 2012 Intäkter 24,3 18,6 Kostnader för arbetskraft -31,3-52,5 Övriga kostnader -52,1-90,6 Avskrivningar -0,4-1,3 Finansiella poster -0,8-1,3 Nettokostnad/-intäkt -60,3-127,1 Årsprognos 219,2-248,3 Årsbudget 219,2 260,3 Avvikelse 0 11,0 Driftredovisning (mnkr) (mnkr) affärsverksamhet april 2013 april 2012 Intäkter 103,8 108,8 Kostnader för arbetskraft -0,9-0,9 Övriga kostnader -28,4-16,7 Avskrivningar -3,0-4,0 Finansiella poster -71,1-31,8 Nettokostnad/-intäkt -0,5 55,4 Årsprognos -2,0 171,7 Resultatkrav -109,0-172,1 Avvikelse -111-0,4 Periodens intäkter och kostnader jämförs med samma period föregående år: För affärsverksamheten elförsörjning har intäkterna totalt minskat mellan åren på grund av lägre intäkter för arrenden. Samtidigt har dock bidragen för fastighetsskatt ökat. De finansiella kostnaderna har ökat beroende på minskade ränteintäkter. Det är en följd av att kommunen tillskjutit kapital i form av ovillkorat aktieägartillskott till Skellefteå Stadshus AB. För den skattefinansierade verksamheten är det på grund av genomförd omorganisation år 2012 svårt att göra direkta jämförelser mellan åren. Avstämningar har dock gjorts av avdelningarna mot den detaljerade internbudget som arbetades fram i samband med omorganisationen. Mindre avvikelser, både negativa och positiva, kan ses mot den plan som finns för året och i samband med delårsrapporten i augusti kommer detta att belysas ytterligare och eventuell omprioritering av kompletteringsbudget kan bli aktuell inom förvaltningen för att nyttja tilldelade medel på bästa sätt för medborgarna. Orsak till avvikelse mellan budget och prognos, samt avvikelsens storlek (mnkr): Elförsörjningen, minskade ränteintäkter, vilket ej hann beaktas i budgetarbetet inför 2013-111,0 Summa: -111,0 Investeringsredovisning (mnkr) april 2013 (mnkr) april 2012 Nettoinvestering -6,7-15,8 Årsprognos -61,6-77,6 Årsbudget -61,6-68,5 Avvikelse 0-9,1 Periodens nettoinvesteringar jämförs med budget: Prognosen är att budgeterade investeringsmedel motsvarande 45,9 mnkr kommer att förbrukas under året. Inom elförsörjningen uppgår nettoinvesteringen i kraftverkens fastigheter till 6,7 mnkr till och med april. Den skattefinansierade verksamheten har en årsbudget på totalt 15,7 mnkr. Förvaltningen ser idag inga budgetavvikelser för pågående projekt. NÄMNDSRAPPORTER 31 Kommunstyrelse

NÄMNDSRAPPORTER BARN- OCH GRUNDSKOLENÄMND Viktiga händelser och utvecklingstendenser I Skellefteå kommun är urbaniseringstrenden starkt ökande. Befolkningsökningen är stark i Skelleftedalen och i vissa av de större orterna, men det sker en befolkningsminskning i övriga kommunen. Det gör att behovet av skolor och förskolor ökar och minskar i motsvarande grad på dessa ställen. Skellefteå kommun har sedan lång tid tillbaka en struktur med enavdelningsförskolor som är väldigt kostnadsdrivande. Strukturen med många enavdelningsförskolor gör att det blir svårare att samordna öppning och stängning, att matkostnaderna ökar, att vikariesituationen blir svårare att lösa samt att antalet kringuppgifter som pedagogerna ska utföra blir fler. Andelen små skolor är också kostnadsdrivande utifrån att de är svåra att bemanna utifrån skollagens krav samt svåra att få ekonomi på utifrån små klasstorlekar. Barn- och grundskolenämnden har därför initierat en stor översyn av lokalstrukturen i Skellefteå kommun för att kunna hantera urbaniseringen. Skollagens tydliggörande av en stadieindelning enligt årskurs 1-3, 4-6 och 7-9 behöver därför också ses över i samband med denna strukturförändring. Ett stort investeringsförslag har därför lagts fram av barn- och grundskolenämnden för att åtgärda den strukturen. Kommunfullmäktiges beslut att det är möjligt att låna till lönsamma investeringar är för det arbetet en väldigt bra förutsättning att genomföra strukturförändringen snabbt och därmed kunna skapa en ekonomi i balans. Under läsåret 2012/13 genomfördes ett stort arbete kring område väster. Detta är den första större beslutade strukturomvandlingen. Barn- och grundskolenämnden har i sin åtgärdsplan beslutad 2013-04-17 att översyn ska göras på fler områden. Medarbetarundersökningen 2012 visar på medarbetare inom skol- och kulturkontoret som är stressade, frustrerade samt inte upplever att kommunen gör tillräckligt för att behålla sina medarbetare. Undersökningen gjordes i samband med att nytt avtal skulle skrivas för de båda lärarförbunden, vilket möjligen påverkade resultatet. Samtidigt har förskola och skola påverkats på nationell nivå under en längre tid, med större krav på dokumentation, förändrad lärarutbildning och nya styrdokument som alla skapat en stor förändringsprocess som vi nu befinner oss mitt i. Den förändringsprocessen påverkar medarbetarna i hög grad och är också en del av förklaringen till den situation som uttrycks i medarbetarundersökningen. En översyn av organisationen har initierats av förvaltningschefen för skol- och kulturkontoret utifrån översynen av strukturen och den situation som uttrycks i medarbetarundersökningen. Den nya lokalstrukturen som är en följd av urbaniseringen, ritar om kartan gällande behovet av förskolor och skolor för Skellefteå kommun, vilket är viktigt att genomföra för att upprätthålla en god kvalitet med oförändrad budget. Under 2013 kommer den nya organisationen att fastställas, för att kunna vara helt genomförd tidigast hösten 2014. Organisationsförändringen syftar till att ge bättre förutsättningar för förskolechefer och rektorer att arbeta med det pedagogiska ledarskapet samtidigt som den anpassas till den blivande lokalstrukturen. Den digitala världen har med kraft gått in i förskola och skola, och där behövs ekonomiska resurser för att uppfylla de krav som samhället och styrdokumenten i förskola och skola ställer på verksamheten. Fungerande trådlösa nät, behov av ökat antal mobila och digitala enheter, ökat antal e- tjänster samt ökat användande av IT i undervisningen är kostnadsdrivande. För att genomföra denna digitala utveckling behövs även utbildning, vilket förvaltningen prioriterar genom anställning av IT-pedagoger samt nyttjande av regionala kompetenser. Nationellt finns en gemensam bild av att utbildning är avgörande för landets framtid, där utbildningssektorns stärkande synliggörs i en gemensam politisk vilja att utveckla förskola och skola. Den viljan uttrycks även allt tydligare i Skellefteås politiska liv, då skolfrågorna ofta är i fokus. NÄMNDSRAPPORTER 32 Barn- och grundskolenämnd