Bilbältesanvändning i Stockholm Resultat av observationer 1984-2000 Anna-Sofia Holmquist September 2000 2000 Rapport 3
Förord NTF Stockholms län har sedan 1984 årligen studerat användningen av bilbälte i Stockholm stad. I denna rapport redovisas den senaste studien från augusti 2000 och tillbakablickar på tidigare års studier. Studien år 2000 är den femtonde i ordningen och har genomförts på uppdrag av Gatuoch fastighetskontoret i Stockholm. Projektledare har varit Anna-Sofia Holmquist, som även stått för analys och dokumentation. Fältobservatörer har varit Helena Hartzell, Lennart Herlitz, Janet Källmo, JanOlof Larsson, Andreas Norbeck och Nils-Anders Welander. Solna i september 2000 Hans Norbeck Kanslichef 2
Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Bakgrund...5 1.1 Historik...5 1.2 Trafikolyckor...5 1.3 Bilbältets skyddseffekt...6 1.4 Faktorer som påverkar användningen...6 1.5 Vad säger lagen?...6 2 Syfte...7 3 Undersökningsmetod...7 4 Resultat...9 4.1 Bältesanvändning på olika platser i bilen...9 4.2 Bältesanvändning på olika platser i Stockholm...10 4.3 Jämförelse i tiden...11 4.4 Andra mätningar...14 5 Referenser...15 Bilaga Resultat 1984-2000 3
Sammanfattning NTF Stockholms län har gjort årliga studier av bältesanvändningen i Stockholm sedan 1984, med undantag för 1990 och 1992. Sedan 1993 noteras användningen i personbilar, lätta lastbilar och taxi separat. Det främsta syftet med studierna är att undersöka hur användningen av bilbälte förändras över åren. Avsikten med studierna är alltså inte i första hand att skatta nivån på bältesanvändningen vid en viss tidpunkt. Från 1999 omfattar studierna 30 mätplatser av olika karaktär. Studien 2000 genomfördes under senare delen av augusti och omfattar totalt 26 900 fordon och drygt 35 000 åkande personer. Totalt sett visar resultaten 2000 inga större förändringar i bilbältesanvändningen jämfört med de senaste åren. Den sammanlagda bältesanvändningen för alla platser i bilen var 78%. Omkring en av fyra bilåkande i Stockholm satt således inte fastspända i bilen. Bältesanvändningen är lägre i innerstaden och ytterstaden jämfört med på in- och utfarterna. Totalt sett är bilbältesanvändningen något högre vid Stockholms infarter än vid Stockholms utfarter. Detta gäller även vid en jämförelse bakåt i tiden. Förare För förare totalt sett har bältesanvändningen varit tämligen stabil under hela mätperioden, då den har legat på omkring 76-78%. Av personbilsförarna använder drygt fyra av fem bilbältet. Sedan 1993 har andelen varit i princip den samma. 1993 var första året som förare av taxi och lätt lastbil noterades separat. Då använde 10% av taxiförarna och 29% av förarna i lätta lastbilar bilbälte. Båda grupperna har sedan ökat bältesanvändningen betydligt. Den 1 oktober 1999 blev det lag på att även taxiförare omfattas av lagen om obligatorisk bältesanvändning. I augusti 1999 använde 28% av taxiförarna bilbälte. Motsvarande andel i augusti 2000 var 59%. Förare av lätta lastbilar har nu den sämsta användningsgraden. I årets studie använde 45% av förare i lätta lastbilar bälte, vilket ändå är en ökning med 16 procentenheter jämfört med 1993. Vuxna passagerare Bältesanvändningen bland vuxna personbilspassagerare i framsätet är ungefär den samma som bland förare, d v s omkring fyra av fem använder bälte. Årets studie visar på en betydande ökning av bälte bland vuxna framsätespassagerare i taxi. Sannolikt har den ökade användningen bland taxiförare, till följd av lagen, påverkat även passagerarna att använda bälte i högre utsträckning. Precis som förare av lätta lastbilar är deras framsätespassagerare dåliga bältesanvändare. Vid studien 1984 använde 9% av de vuxna baksätespassagerarna bälte. Mellan 1986, då lagen om obligatorisk användning i baksätet kom, och 1997 använde omkring hälften bälte. 1998 noterades en kraftig ökning, till närmare 60%, bland samtliga passagerare i baksätet. Denna ökning har kvarstått under de senaste åren. Den största ökningen i år återfinns bland baksätespassagerare i taxi. Barn Som barn räknas här personer yngre än 12 år. Långt ifrån alla barn sitter fastspända i bilen. Av de barn som observerades 2000 satt drygt ett av tio oskyddat i bilen. Från 1984 och fram till 1991 noterades en stadig ökning av andelen fastspända barn. Sedan 1993 har andelen fastspända barn pendlat mellan 76% och 86%. Årets studie visar på en liten ökning jämfört med tidigare år. Barn som sitter i framsätet är bältade i något större utsträckning än barn i baksätet. 4
1 Bakgrund 1.1 Historik 1967 kom den första bestämmelsen om att det skulle finnas bilbälte i framsätet i alla nya bilar från och med 1969 års modell. 1970 kom motsvarande bestämmelse för baksätet. Lagen om obligatorisk användning av bilbälte i framsätet kom 1 januari 1975. Då hade bilbältet fått viss acceptans och lagen hade föregåtts av en omfattande upplysningskampanj. Elva år senare, 1 juli 1986, blev det obligatoriskt för alla personer över 15 år att använda bilbälte oavsett var man satt i bilen. Lagen som ålade alla, både barn och vuxna, att använda bilbälte såväl i framsätet som i baksätet kom 1 april 1988. Den 1 oktober 1999 kom en ny lag om bältesanvändning. Lagen innebär bland annat att undantaget från bältesobligatoriet för taxi- och bussförare är borta. 1.2 Trafikolyckor I Stockholms stad har under den senaste femårsperioden i genomsnitt nästan fem bilresenärer dödats och drygt 50 bilresenärer skadats svårt varje år. Enligt den officiella statistiken, som bygger på polisrapporterade trafikolyckor, skadas årligen närmare 1 000 bilåkande i Stockholm. Endast en del av alla trafikolyckor som inträffar rapporteras till polisen. Hur många som verkligen skadas vet man därför inte med säkerhet. I verkligheten kan det röra sig om det dubbla, alltså närmare 2 000 skadade bilresenärer varje år. Dödade och skadade bilresenärer i Stockholm 1993-1999 Antal personer 1400 1200 1000 800 600 400 Lindrigt skadade 200 Dödade och svårt skadade 0 93 94 95 96 97 98 99 År Källa: 1993-96 Statistiska centralbyrån och 1997-99 Vägverket 1998 skedde en kraftig ökning av antalet svårt skadade personer och 1999 låg antalet på i stor sett det samma. Vad ökningen beror på är inte klarlagt men en viss del kan förklaras av att polisen från och med 1998 tillämpar en mer strikt bedömning av svårt skadade. Det finns inte någon tillförlitlig statistik över bältesanvändningen i de svåra olyckor som inträffat just i Stockholm. Vad man vet från olika studier av trafikolyckor i landet är att endast omkring hälften av de bilister som får dödliga eller svåra skador har använt bilbälte. 5
1.3 Bilbältets skyddseffekt Bilbältet är hittills den absolut bästa enskilda säkerhetsanordningen i bilen. För den som använder bilbälte minskar risken för dödliga eller svåra skador vid en olycka med mer än 50%. Även för lindriga skador är skyddseffekten stor. Små barn sitter säkrast bakåtvända i babyskydd eller bilbarnstol. Den bakåtvända placeringen minskar risken för skador och dödsfall med 90-95%. Grunden i Nollvisionen är att på sikt ska ingen dödas eller skadas svårt i trafiken. Undersökningar visar att trafiksäkerhetspotentialen av bilbältesanvändning är mycket stor. Om alla bilister skulle förmås att använda bilbälte skulle mer än 100 personer räddas till livet varje år i Sverige. Att öka användningen av bilbälte är alltså en betydelsefull del för att komma närmare Nollvisionen. 1.4 Faktorer som påverkar användningen Användningen av bilbälte påverkas av en rad faktorer. Idag finns ingen exakt kunskap om dessa faktorers påverkan på bältesanvändningen. Från studier som gjorts av bland andra Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI) och NTF Stockholms län kan man indirekt dra vissa slutsatser och göra vissa kvalificerade antaganden. Här följer några exempel: Plats i bilen. Bilbältet används inte i samma omfattning på alla platser i bilen. Typ av resa. Bilbältet används i mindre omfattning på korta sträckor, i tätort och vid låga hastigheter. Fordonsslag. Förare av lätta lastbilar använder bälte i betydligt mindre omfattning än förare av personbilar. Ålder. Unga män, 18-24 år, använder inte bältet i samma utsträckning som äldre. Kön. Kvinnor använder generellt bälte i större utsträckning än män, äldre mer än yngre. 1.5 Vad säger lagen? Personbilar, lätta lastbilar och taxibilar ska vara utrustade med bilbälte. Alla som färdas i en bil och sitter på platser där det finns bilbälte ska sitta fastspända. Barn ska till och med det år de fyller sex år alltid använda någon form av s k särskild skyddsanordning, d v s babyskydd, bilbarnstol eller bältesstol/kudde, istället för eller tillsammans med bilbälte. Skyddsutrustning för barn tillverkad efter 1 januari 1990 ska vara godkänd och får endast användas i enlighet med godkännandet. Om barnet färdas tillfälligt i ett fordon som saknar skyddsanordning ska barnet i stället använda bilbältet när det är möjligt. Lagen säger också att föraren ska se till att passagerare under femton år använder bilbälte eller särskild skyddsanordning. Detta gäller dock inte förare i yrkesmässig trafik. Den 1 oktober 1999 kom en ny lag om bilbältesanvändning. Alla som färdas i personbil och lastbil måste använda bilbälte, liksom de som sitter på platser i buss med bälte. Undantaget för taxi- och bussförare finns inte längre. 6
2 Syfte Sedan 1984 har NTF Stockholms län årligen studerat bilbältesanvändningen i Stockholm. Det främsta syftet med studierna är att undersöka hur användningen av bilbälte i Stockholm förändras över åren. Avsikten med studierna är alltså inte i första hand att skatta nivån på bilbältesanvändningen vid en viss tidpunkt. Nivåer som nämns i olika trafiksäkerhetsprogram och måldokument kan bara uppskattas indirekt eller med omfattande mätprogram som i Vägverkets basramsprojekt. Resultaten från studierna används bland annat som underlag för att lokalanpassa förbundets opinionsbildning för ökad bilbältesanvändning. Studierna är också ett bra verktyg att upprätthålla kunskaper och intresse hos de frivilligarbetare som är knutna till förbundet. 3 Undersökningsmetod NTF Stockholms län har gjort årliga studier av bältesanvändningen i Stockholm sedan 1984, med undantag för 1990 och 1992. 1990 gjordes enbart en specialstudie av bältesanvändningen i lätta lastbilar och taxi. För mätningen 1999 utvecklades studien, vilket medförde vissa förändringar jämfört med tidigare år. Studierna 1984 till 1998 omfattade sju platser i Stockholms innerstad, fem infartsleder och vid samma platser vid utfart samt tre platser i ytterstaden. Vid varje plats studerades 1 000 fordon. Studierna genomfördes under senare delen av augusti. 1999 utökades antalet mätplatser, från 15 till 30. Utökningen skedde främst i ytterstaden, men även på in- och utfarter samt i innerstaden. Ett fåtal tidigare mätplatser togs bort beroende på förändringar i miljö, trafik eller annat som gjorde dem mindre lämpliga. Samtliga platser studeras nu under en timme. Observationstiden är vardagar mellan klockan 07.45 och 16.30. Platser i inner- och ytterstaden studeras främst under dagtid och in- och utfarter under morgon- respektive eftermiddagsrusning. Studien görs under senare delen av augusti. Följande mätplatser ingår i studien: In- och utfarter: Innerstaden: Västerort: Söderort: Alviksplan, Danvikstull, Hornstull, Norrtull, Rinvägen/Götgatan, Roslagstull och Solnabron. Birger Jarlsgatan/Norrlandsgatan, Fleminggatan/Scheelegatan, Hornsgatan/Torkel Knuttsonsgata, Renstiernas gata/folkungagatan, Strandvägen/Sibyllegatan, Sveavägen/Odengatan, Valhallavägen/Sturegatan och Vasagatan/Kungsgatan. Loviselundsvägen/Maltesholmsvägen, Norgegatan/Hansta-vägen, Spångavägen/Bällstavägen, Spånga Kyrkväg/Duvbovägen, Ulvsundavägen vid flygplatsinfarten och Vällingbyvägen/Jämtlandsgatan. Arenavägen/Palmfältsvägen, Ekholmsvägen/Vårbergsvägen, Farstavägen/Nykroppavägen, Flygledargatan/Horisontvägen, Hägerstensvägen/Erik Segersälls väg, Sköndalsvägen/Bagarfruvägen, Sockenplan, Ålgrytevägen/Bredängsvägen och Älvsjövägen/Magelungsvägen. Ambitionen är att studierna år från år ska göras på samma platser och vid samma tid på dagen. 7
8
Sedan 1993 noteras bältesanvändningen i personbilar, lätta lastbilar och taxi separat. Vid studien används följande definitioner: Personbilar Lätta lastbilar Taxibilar privata bilar och tjänstebilar som är avsedda för transport av personer, även minibussar med upp till åtta sittplatser. väger mindre än 3,5 ton, till exempel pickuper eller minibussar som används för att transportera gods. Ofta hantverkare etc. ska vara gulskyltade. Alla personer observeras, även spädbarn. Vuxna och barn noteras separat. Som barn räknas person yngre är cirka 12 år. Sedan 1993 skiljs på barn i framsätet och i baksätet. 9
4 Resultat Under perioden 16-29 augusti 2000 har NTF Stockholms län studerat användningen av bilbälte på 30 platser i Stockholms stad. Studien omfattar totalt 26 900 fordon, varav 21 700 personbilar, 3 400 lätta lastbilar och 1 800 taxibilar. I dessa fordon har 35 250 personer observerats. 4.1 Bältesanvändning på olika platser i bilen Förare Totalt studerades omkring 26 900 förare. Skillnaderna i bältesanvändning mellan förare i olika fordon är mycket stor. Av studerade personbilsförare använde drygt fyra av fem bilbälte. Förare av lätta lastbilar och taxi är betydligt sämre användare av bälte än personbilsförarna, trots att alla nu omfattas av lagen. I taxi använde tre av fem förare bilbältet. Förare av lätta lastbilar hade den lägsta användningsfrekvensen. Endast drygt två av fem förare i lätta lastbilar använde bälte. Förare av Andel med bälte Studerat antal personbil 84% 21 709 lätt lastbil 45% 3 389 taxi 59% 1 838 totalt (personbil - lätt lastbil) 78% 26 936 Vuxna framsätespassagerare Totalt studerades drygt 5 800 vuxna framsätespassagerare. Precis som förare av lätta lastbilar var deras framsätespassagerare dåliga bältesanvändare. Även bland taxipassagerare är bältesanvändningen lägre än i personbil. Nedan redovisas andelen vuxna framsätespassagerare som använde bilbälte. Passagerare fram i Andel med bälte Studerat antal personbil 86% 4 720 lätt lastbil 43% 451 taxi 79% 685 Totalt 80% 5 856 Vuxna baksätespassagerare Totalt studerades drygt 1 100 vuxna baksätespassagerare. Även bland passagerare i baksätet var bältesanvändningen betydligt lägre i taxi än i personbil. I personbil använde omkring två av tre bilbälte och i taxi använde bara omkring hälften bälte. Nedan redovisas bältesanvändningen bland vuxna baksätespassagerare. Beroende på ringa antal redovisas åkande i lätta lastbilar under personbil. Passagerare bak i Andel med bälte Studerat antal personbil 63% 822 taxi 59% 333 Totalt 62% 1 155 10
Barn Studien omfattar 1 300 barn. Barn som satt i framsätet var bältade i något större utsträckning än barn i baksätet. Tyvärr satt långt ifrån alla barn fastspända i bilen. Av de barn som observerades satt drygt ett av tio barn oskyddat i bilen. Nedan redovisas andel fastspända barn, i babyskydd, bilbarnstol eller med bilbälte. Här görs ingen uppdelning på fordonsslag, eftersom antalet barn i lätta lastbilar och taxi är mycket litet. Barn i Andel med bälte Studerat antal Framsätet 90% 467 Baksätet 88% 836 bil, totalt 89% 1 303 4.2 Bältesanvändning på olika platser i Stockholm I tabellen nedan redovisas bältesanvändningen fördelad på olika typer av platser i Stockholm och för olika kategorier av åkande. Område Förare Passagerare fram Passagerare bak Barn Alla Innerstaden 72% 77% 67%* 86%* 73% Infarter 84% 87% 61%* 87%* 84% Utfarter 83% 83% 59%* 93%* 83% Ytterstaden 71% 74% 60%* 85%* 72% Totalt 78% 80% 62%* 89%* 78% Den sammanlagda bältesanvändningen för alla platser i bilen var 78%. Nästan en av fyra bilåkande i Stockholm satt alltså inte fastspända i bilen. Bältesanvändningen är lägre i innerstaden och ytterstaden jämfört med på in- och utfarterna. Totalt sett är bilbältesanvändningen något högre vid Stockholms infarter än vid Stockholms utfarter. Detta gäller även vid en jämförelse bakåt i tiden. En förklaring till skillnaden kan tänkas ha med hastigheten att göra. Vid de flesta infarter kommer fordonen från leder där hastighetsbegränsningen är 70, 90 eller 110 km/tim, vilket kanske gör att man upplever större risker och därmed använder bältet i högre utsträckning. Vid utfarterna kommer många från eller genom innerstaden, där hastigheterna är betydligt lägre och riskerna kanske upplevs som mindre. 11
* Studerat antal är litet varför siffran bör tas med försiktighet. 12
4.3 Jämförelse i tiden NTF Stockholms län har gjort årliga studier av bältesanvändningen i Stockholm sedan 1984, med undantag för 1990 och 1992. Sedan 1993 noteras bältesanvändningen i personbilar, lätta lastbilar och taxi separat. Som tidigare nämnts förändrades mätmetoden 1999. Detta innebär att resultaten därefter inte är riktigt jämförbara med tidigare år. Vid en jämförelse med de platser som ingått tidigare är bedömningen att förändringen inte påverkat resultatet alltför mycket. Antalet studerade bilister är och har varit stort. Dessutom har de mätplatser som utgått ersatts med likande typ av plats. Mätresultaten från de olika åren visas därför i samma diagram. Nedan visas den totala bältesanvändningen för förare, vuxna fram- och baksätespassagerare samt barn under åren 1986-2000. Bilbältesanvändning i Stockholm 1984-2000 Andel med bälte (%) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 84 85 86 87 88 89 91 93 94 95 96 97 98 99 00 År Förare För förare totalt sett har bältesanvändningen varit tämligen stabil under hela mätperioden, då den har legat på omkring 76-78%. I figuren nedan visas den bilbältesanvändning som noterats bland förare under mätperioden 1984-2000. Samtliga mätvärden återfinns i bilaga. Barn Passagerare, fram Förare Passagerare, bak Bilbältesanvändning bland förare i Stockholm 1984-2000 Andel med bälte (%) 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 84 85 86 87 88 89 91 93 94 95 96 97 98 99 00 År 13 Personbil Personbil o lätt lastbil Taxi Lätt lastbil
Av personbilsförarna använder drygt fyra av fem bilbältet. Sedan 1993 har andelen bältesanvändare varit i princip den samma. 1993 var första året som förare av taxi och lätt lastbil noterades separat. Då använde 10% av taxiförarna och 29% av förarna i lätta lastbilar bilbälte. Båda grupperna har sedan ökat bältesanvändningen betydligt. Den 1 oktober 1999 blev det lag på att även taxiförare omfattas av lagen om obligatorisk bältesanvändning. I augusti 1999 använde 28% av taxiförarna bilbälte. Motsvarande andel i augusti 2000 var 59%. Förare av lätta lastbilar har omfattats av bälteslagen ända sedan mätningarna startade 1984. Dessa förare har nu den sämsta användningsgraden. I årets studie använde 45% av förare i lätta lastbilar bälte, vilket ändå är en ökning med 16 procentenheter jämfört med 1993. Vuxna passagerare i framsätet I figuren nedan redovisas bilbältesanvändningen bland vuxna passagerare i framsätet under mätperioden 1984-2000. Samtliga mätvärden återfinns i bilaga. Bilbältesanvändning bland vuxna passagerare i framsätet i Stockholm 1984-2000 Andel med bälte (%) 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 84 85 86 87 88 89 91 93 94 95 96 97 98 99 00 År Personbil Alla Taxi Lätt lastbil I de första mätningarna var bältesanvändningen bland vuxna passagerare i framsätet högre än bland förarna. Skillnaden ökade också kontinuerligt fram till 1991. Därefter har användningen minskat till i stort sett samma nivå som förarnas, d v s omkring fyra av fem använder bälte. En förklaring till minskningen kan vara att den lägre användningen bland förarna har smittat av sig på passagerarna. En bidragande orsak kan också vara att mätmetoden ändrades till separata blanketter för lätta lastbilar och taxi, vilket kan ha gjort observatörerna mer noggranna när det gäller passagerare i taxi och lätt lastbil, vilka är betydligt sämre användare än passagerare i personbil. Årets studie visar på en betydande ökning av bältesanvändningen bland vuxna framsätespassagerare i taxi. Sannolikt har den ökade användningen bland taxiförare, till följd av lagen, även påverkat passagerarna att använda bälte i högre utsträckning. 14
Vuxna passagerare i baksätet I figuren nedan redovisas bilbältesanvändningen bland vuxna passagerare i baksätet under mätperioden 1984-2000. Samtliga mätvärden återfinns i bilaga. Bilbältesanvändning bland vuxna passagerare i baksätet i Stockholm 1984-2000 Andel med bälte (%) 70 60 50 40 30 20 10 0 84 85 86 87 88 89 91 93 94 95 96 97 98 99 00 År Personbil Alla Taxi Vid den första studien 1984 var det 9% av de vuxna baksätespassagerarna som använde bälte. Mellan 1986, då lagen om obligatorisk användning av bilbälte i baksätet kom, och 1997 låg användningen omkring 50%. 1998 noterades en kraftig ökning, till närmare 60%, bland samtliga passagerare i baksätet. Denna ökning har kvarstått under de senaste åren. Den största ökningen återfinns bland baksätespassagerare i taxi. Barn I figuren nedan redovisas bilbältesanvändningen bland barn under mätperioden 1984-2000. Samtliga mätvärden återfinns i bilaga. Som barn räknas här personer yngre än cirka 12 år. Andel fastspända barn i Stockholm 1984-2000 Andel fastspända (%) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 84 85 86 87 88 89 91 93 94 95 96 97 98 99 00 År Framsätet Alla Baksätet Från 1984 och fram till 1991 noterades en stadig ökning av andelen fastspända barn. Sedan 1993 har andelen fastspända barn pendlat mellan 76% och 86%. Under perioden 1991-1996 anades en svagt nedåtgående trend av andel fastspända barn. Denna trend tycks nu vara definitivt bruten. Kanske har ökade informationsinsatser om barns säkerhet i bil under senare år bidragit till trendbrottet. Tydligt är att det behövs ständig påminnelse om barns säkerhets i bil och att det krävs mycket arbete för att upprätthålla och förhoppningsvis även öka bältesanvändningen bland barn. 15
16
4.4 Andra mätningar Stockholms län 1997 studerade Stockholm Konsult på uppdrag av Vägverket Region Stockholm användningen av bilbälte i Region Stockholm, som omfattar Stockholms och Gotlands län. Studien visade att av de som färdades i personbil använde 76% bilbälte. Av förarna använde 75% bälte medan 78% av de vuxna framsätespassagerarna använde bälte. 56% av vuxna passagerare i baksätet använde bälte. Bland barnen satt 90% i framsätet fastspända. Motsvarande andel i baksätet var 82%. I lätta lastbilar använde 27% av förarna bälte. Även bland framsätespassagerarna var användningen av bälte 27%. I taxi använde 19% av förarna och 59% av vuxna passagerare i framsätet bälte. Hela landet Sedan 1983 gör Väg- och Transportforskningsinstitutet, VTI, studier av bilbältesanvändningen på ett urval av mätplatser i landet. Observationerna hösten 1998 visade de högsta nivåerna någonsin på bältesanvändningen för förare, framsätespassagerare och barn i baksätet. I tabellen nedan visas resultaten från VTIs observationer 1998 och 1999. Bilåkande Andel med bälte 1998 Andel med bälte 1999 Förare 89,4% % Passagerare fram, vuxna 92,1% % Passagerare bak, vuxna 72,1% % Barn, i baksätet 88,7% % Vägverket har under 1997 och 1998 undersökt användningen av bilbälte på icke-statliga vägar i tätort och på statliga vägar i samtliga vägverksregioner i Sverige. Den senaste sk basramsmätningen genomfördes i augusti-september 1998. Slumpvis utvalda mätpunkter på det icke-statliga tätortsvägnätet och på det statliga vägnätet har studerats under 30 minuter. Mätmetoden skiljer sig från de övriga studierna, det är därför inte möjligt att jämföra Vägverkets mätningar med resultaten i föreliggande rapport. Nedan anges andelen trafikarbete med personbil där föraren respektive passageraren använde bilbälte. Region Förare Passagerare framsätet Samtliga gator i tätort Skattad andel + felmarginal 1997 Skattad andel + felmarginal 1998 Skattad andel + felmarginal 1997 Skattad andel + felmarginal 1998 Stockholm 80,1% + 4,9% 76,1% + 6,8% 88,3% + 4,8% 79,0% + 4,6% Riket totalt 77,7% + 3,0% 77,4% + 2,2% 82,8% + 3,3% 80,7% + 2,1% 17
5 Referenser Cedersund Hans-Åke, Bilbältesanvändningen i Sverige 1996. VTI meddelande 816, 1997. Cedersund Hans-Åke, Bilbältesanvändningen i Sverige 1997. VTI meddelande 839, 1998. Holmquist Anna-Sofia, Bilbältesanvändning i Stockholm 1999, Stockholms Trafiksäkerhetsförening rapport 97, 1999. Kampanjfolder "Bilbälte - Livbälte", NTF, Stockholms Trafiksäkerhetsförening och Trafiksäkerhetsförbundet Stockholms län 1992-1993. Wenäll Jan, krocksäkerhetsgruppen Väg- och Transportforskningsinstitutet, VTI, Barn i bil lagkrav, råd och tips 1996. Vägverket Region Stockholm, Bilbältesanvändning i personbilar, lätta lastbilar och taxibilar i Stockholms län och på Gotland, Rap 1998:0309. 18