Verksamhetsberättelse, resultatenhet Väsby skola
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Ansvarsområde... 3 3 Viktiga händelser under året (ur ett verksamhetsperspektiv)... 3 4 Uppföljning av målen... 4 4.1 Kund - nöjd Väsbybo... 4 4.2 Samhälle och Miljö - hållbar utveckling... 9 4.3 Medarbetare - stolta medarbetare... 10 4.4 Ekonomi god ekonomisk hushållning... 13 5 Kvalitetsutveckling... 15 6 Ledare och Medarbetare... 15 6.1 Ledarskap och medarbetarskap... 15 6.2 Personalförsörjning och kompetensutveckling... 15 7 Ekonomi och verksamhet... 16 7.1 Sammanfattande analys av resultatet... 16 7.2 uppföljning... 16 7.3 per verksamhet... 17 7.4 Investeringsuppföljning... 17 7.5 Volymer, statistik och kostnadsnyckeltal... 17 8 Omvärldsanalys... 17 8.1 Framåtblick... 18 8.2 Riskbedömning... 18 8.3 Känslighetsanalys... 18 Väsby skola, Verksamhetsberättelse, resultatenhet 2(18)
1 Sammanfattning Väsby skola är sedan ett år tillbaka en treparallellig årskurs 4 till 9 skola med skolbarnsomsorg. Skolan har ca 440 elever. Under har Väsby skola tagit emot ca 50 nyanlända elever. Att få så många nyanlända elever under ett år har berikat skolan samtidigt som vi ställts inför en del utmaningar. Detta har gjort att vi delvis har fått anpassa vår organisation för att möta dessa elevers olika behov. Av dessa nyanlända elever har många elever varit årskurs 9 elever. Detta har inneburit att skolans meritvärde har påverkats negativt då det är svårt för en elev som inte har det svenska språket att få betyg. Om vi inte räknar med de nyanlända i vår statistik ser vårt resultat betydligt bättre ut. Meritvärde med nyanlända 201, utan nyanlända 224. Under höstterminen har vi börjat använda den kommungemensamma Skolportalen. I Skolportalen kan man hitta information från lärare och skolledning, planeringar för lektioner och arbetsområden, frånvaro, mappar för inlämningsuppgifter och läxor liksom elevens resultat och omdömen. Eleven kan då själv följa sin kunskapsutveckling på ett bättre och tydligare sätt och kan därmed ta ett större ansvar för sina egna studier. I sambandet med införandet av Skolportalen har lärarna arbetat med de nya kursplanerna och betygsystemet. För att göra Skolportalen mer tillgänglig har vi under höstterminen bland annat satsat på att ge alla elever i årskurs 7-9, utan kostnad, möjlighet att ha tillgång till en egen dator samt utökat antalet lånedatorer för våra yngre elever. 2 Ansvarsområde Chef: Christine Akalla Väsby skola Grundskola årskurs 4-9 Skolbarnsomsorg 10-12 år 3 Viktiga händelser under året (ur ett verksamhetsperspektiv) Hösten fattades ett politiskt beslut om att alla nyanlända elever skulle komma direkt ut till sina respektive skolor. I och med detta beslut lades kommunens förberedelseklasser ner. För Väsby skolas del innebar det att vi i januari tog emot cirka 20 nyanlända elever. Under vårterminen tog vi emot cirka 10 elever. Under höstterminen har vi tagit emot ytterligare cirka 25 nyanlända elever. Detta har påverkat vår verksamhet då vi behöver ha en mycket flexibel organisation för att kunna möta dessa elever och deras olika behov på bästa sätt. Det är svårt att få den ersättning vi får för nyanlända elever att räcka till det extra stöd i form av bl a studiehandledning på modersmålet eleverna har behov av. Under höstterminen har vi börjat använda den kommungemensamma Skolporta- Väsby skola, Verksamhetsberättelse, resultatenhet 3(18)
len. I Skolportalen kan man hitta information från lärare och skolledning, planeringar för lektioner och arbetsområden, frånvaro, mappar för inlämningsuppgifter och läxor liksom elevens resultat och omdömen. Eleven kan då själv följa sin kunskapsutveckling på ett bättre och tydligare sätt och kan därmed ta ett större ansvar för sina egna studier. För att göra Skolportalen mer tillgänglig har vi under höstterminen bland annat satsat på att ge alla elever i årskurs 7-9, utan kostnad, möjlighet att ha tillgång till en egen dator samt utökat antalet lånedatorer för våra yngre elever. Vårt mål är att använda oss av datorns möjligheter för att ge våra elever en mer individualiserad, varierad, spännande och utmanande undervisning. Vi vill också ge våra elever färdigheter att klara högre studier, möta framtidens samhälle och teknik samt höja deras meritvärde för att öka deras framtida valmöjligheter. Några av våra lärare har fått möjligheten att bli certifierade av Stiftelsen Svensk Skola. Under året har nio lärare dvs ca en tredjedel, blivit certifierade och uppvisat utmärkt skicklighet som skolpedagoger. 4 Uppföljning av målen 4.1 Kund - nöjd Väsbybo 4.1.1 Väsby Välfärds elever ska vara nöjda med skolverksamheten 4.1.1.1 Väsby skolas elever och vårdnadshavare ska vara nöjda med bemötandet från skolpersonalen Mål Andel elever nöjda med bemötandet, i procent 75 75 Väsby skola, Verksamhetsberättelse, resultatenhet 4(18)
Nöjda elever Genom att mäta en gång per år i Våga Visa i årskurs 5 och 8, om eleverna är nöjda med bemötande, insyn och delaktighet, får Väsby välfärd ett mått på elevernas nöjdhet med skolverksamheten.dessutom genomförs en trygghetsenkät i alla årskurser. Alla skolor arbetar med demokrati och värdegrundsfrågor där elevråd och klassråd ingår. Eleven är delaktig i planeringen utfrån sin förmåga i sitt skolarbetet. Skolorna arbetar aktivt med personalens bemötande. Vid missnöje tas detta upp, med berörda parter. Varje resultatenhet beskriver sina förbättringsåtgärder i handlingsplan för att öka nöjdheten. Mätningen av elevernas nöjdhet med skolan som gjordes på våren visar att vi har ett Förbättrat vårt resultat från och även att vi ligger över snittet i kommunen. När vi gjorde en egen mätning i december fick ett bättre resultat både i årskurs 5 och 8. 96% av eleverna i årskurs fem upplever att de är nöjda med sin skola. Motsvarande siffra i årskurs 8 blev 94%. 4.1.1.2 Väsby skolas elever och vårdnadshavare ska uppleva sig vara delaktiga och ha insyn i verksamheterna Mål Andel elever som upplever sig vara delaktiga och ha insyn i verksamheterna, i procent 75 54 4.1.2 Elevernas kunskapsresultat ska fokuseras och förbättras VV Handlingsplan Förbättrade kunskapsresultat Kontroll av barnens språk- och matematikkunskaper påbörjas i förskolan genom att 5- åringar i dialog med pedagoger går igenom bedömningen Tidig registrering av språk(tras) och Matematik Individ Omvärld(MIO). Sammanställning sker under maj månad. Det innebär att eleven kan få rätt hjälp i förskoleklassen för att förberedas inför årskurs 1. Från förskoleklass till årskurs 5 görs kontroller 2 gånger per år av matematik- och läsutveckling genom mätverktyget TIM (matematikutveckling) och LUS (läsutveckling). Vid avvikelse från förväntade kunskapskrav sätts intensivträning in, det kan även bli aktuellt med specialpedagogiskt stöd. Meritvärde sammanställs i juni från elevernas De elever som har visat på ett lågt resultat i LUS har både fått undervisning av speciallärare och även ingått i läsgrupp. Alla undervisande lärare arbetar med läsförsåelse i sina respektive ämnen. Elever som har haft ett lågt resultat på TIM har fått extra stöd för att förbättra sina kunskaper i matematik. Vi har valt att presentera våra resultat för årskurs 9 utan respektive med nyanlända elever. Med nyanlända elever menar vi de elever som varit i Sverige kortare tid än 1 år. I Väsby skola hade vi vårterminen tolv nyanlända elever i årskurs 9. Vi hade även sex elever som endast varit i Sverige mellan 1-3 år men de har vi inte räknat som nyanlända i vår statistik. Väsby skolas meritvärde var med de nyanlända eleverna 201 och utan 224. Med det resultatet var Väsby skola den skola i Upplands Väsby med högsta meritvärdet. Andelen Väsby skola, Verksamhetsberättelse, resultatenhet 5(18)
slutbetyg i årskurs 9. Nationella prov i årskurs 3, 6 och 9 sker i maj och resultatet från Skolverket kommer i september. Dessa ligger till grund för hur skolan bör planera sin undervisning för att alla elever ska nå kunskapskraven. en används som en del av bedömning och i årskurs 3 och 6 kan de ingå i IUP (individuell utvecklingsplan) och åtgärdsprogram. Redovisning sker till produktionsstyrelsen i delårsrapport 2 och verksamhetsberättelse. En sammanställning av skolresultat innehållande redovisning av TIM, LUS, TRAS, MIO, betyg i alla ämnen, meritvärde, nationella prov, andel behöriga till gymnasiet, andel godkända som går ut gymnasiet efter tre år respektive fyra år samt Våga Visa redovisas till produktionsstyrelsen i juni och till verksamhetsberättelsen. behöriga elever till ett nationellt program var med de nyanlända 81% och utan 95%. Vi ser fram mot det förslag regeringen aviserat när det gäller redovisning av skolors resultat. Förslaget innebär att det i den offentliga statistiken ska visas resultat både med och utan nyanlända elever. Målsättningen är självklart att vi ska nå bra resultat med alla våra elever. För en nyanländ elev är det dock mycket svårt att hinna lära sig tillräckligt mycket svenska för att kunna få betyg på så kort tid som några månader. En del av dessa elever har dessutom en bristande skolbakgrund vilket gör det hela ännu svårare. Alla skolor använder en omdömesdatabas där kunskapskraven anges och vid behov skapas åtgärdsprogram, specialpedagogiskt eller annat stöd för att eleverna ska nå uppsatta kunskapskrav. Mål Andel elever i Väsby Välfärds skolor, åk 9, som är behöriga till nationella program 77 92 81 4.1.2.1 Väsby skolas elever ska ha hög studiemotivation och tydliga mål inför framtiden 4.1.2.2 Eleverna på Väsby skola ska uppleva tydlighet Mål Tydlighet Väsby skola, Verksamhetsberättelse, resultatenhet 6(18)
Tydlighet Eleverna ska uppleva en tydlighet från skolan när det gäller planering, bedömningsgrunder och förtrogenhet med skolans rättigheter och skyldigheter. Lärarna ska synliggöra elevens kunskapsutveckling för eleven och vårdnadshavare. Elever och vårdnadshavare ska veta vad som förväntas för att nå målen. Tid ska ges för utvecklande pedagogiska diskussioner mellan lärarna. Lärarna har under vårtterminen arbetat med att tydliggöra kunskapskraven i de olika ämnena. Tid har getts både i ämneslag och arbetslag för pedagogiska diskussioner mellan lärarna. Vi har från och med höstterminen börjat använda en ny skolportal. I skolportalen kan eleverna se närvaro, planeringar, läxor och vilka kunskapskrav som ska bedömas i de olika ämnena. De kan även se bedömningar som lärarna gör löpande. Från och med vårtterminen 2013 kommer även vårdnadshavare ha tillgång till skolportalen. 4.1.2.3 Väsby skolas elever ska vara behöriga att söka till gymnasiet Mål Behörighet till nationella program 77 92 81 Andel elever inom Väsby Välfärds skolor, åk 9, med betyg i alla ämnen, i procent Andel elever i Väsby Välfärds skolor som är godkända i nationella prov i svenska Andel elever i Väsby Välfärds skolor som är godkända i nationella prov i matematik Meritvärde inom Väsby Välfärds skolor, slutbetyg åk 9 Andel elever i Väsby Välfärds skolor, åk 9, som är godkända i nationella prov i engelska, i procent Andel elever i Väsby Välfärds skolor, åk 9, som är godkända i nationella prov i svenska, i procent Andel elever i Väsby Välfärds skolor, åk 9, som är godkända i nationella prov i matematik, i procent 64 75 64 97,4 79,5 215 210 201 95 95 100 97 95 100 76 80 78 4.1.3 Väsby Välfärds grundskolors Salsavärde ska förbättras Mål Salsavärde 21 10-4 Väsby skola, Verksamhetsberättelse, resultatenhet 7(18)
Salsavärdet ska förbättras Salsavärdet ska förbättras genom att fler elever når kunskapsmålen i samtliga ämnen. Kunskapsresultaten ska öka genom utökad studiehandledning. För elever med utländsk bakgrund ges studiehandledning på modersmålet. 4.1.4 Väsby Välfärds skolor ska erbjuda en god lärmiljö Handlingsplan God lärmiljö Mätning av elevernas upplevelse av arbetsro i skolan sker i årskurs 5, 8 och år två i gymnasiet på våren varje år. En trygghetsenkät kommer att göras varje termin i alla årskurser där frågan om arbetsro ingår. Alla skolor arbetar med värdegrundsarbete där eleverna deltar. Alla skolor arbetar regelbundet med regler i och utanför klassrummet/studieytorna. Frågan arbetas med föräldrar i föräldraråd och med eleverna i elevråd och med personal på arbetsplats träffar. Ferieplatser Väsby Välfärd ska erbjuda 30 ferieplatser varje år i samarbete med kommunens verksamheter för att stimulera eleverna till fortsatt studiegång. Mätningen av arbetsro som gjordes på våren visar att vi har ett område där resultatet behöver förbättras. När vi gjorde en egen mätning i december fick ett betydligt bättre resultat både i årskurs 5 och 8. 94% av eleverna i årskurs fem upplever att de kan arbeta utan att bli störd under lektioner och arbetspass. Motsvarande siffra i årskurs 8 blev 89%. Vi har under året arbetat med att förtydliga våra normer och konsekvenser. 4.1.4.1 Elever på Väsby skola ska uppleva arbetsro Mål Andel elever i skolår 8 som anser att det är arbetsro i skolan, i procent Andel elever i skolår 5 som anser att det är arbetsro i skolan, i procent 56 65 45 41 65 59 4.1.5 Väsby Välfärds elever ska uppleva trygghet i skolan Mål Andel elever som upplever trygghet i skolår 8, 79 85 71 Väsby skola, Verksamhetsberättelse, resultatenhet 8(18)
Mål i procent Handlingsplan Trygghetsarbete inom skolverksamheten Mätning av elevernas upplevelse av trygghet och arbetsro i skolan sker i årskurs 5, 8 och år två i gymnasiet på våren varje år. Dessutom kommer en trygghetsenkät att genomföras varje termin i alla årskurser. Alla skolor har en likabehandlningsplan som också innehåller åtgärder mot kränkande behandling, hot och våld. Alla skolor har ett trygghets team som aktivt arbetar med mobbning och kränkningar av olika slag och som använder sig av olika beprövade metoder. Skolorna arbetar med demokrati och delaktighetsfrågor via klassråd, elevråd där trygghet, arbesrom, regler mm tas upp. Skolorna har även grupper där eleverna är involverade i arbetet kring trygghet. Redovisas till produktionsstyrelsen vid delårsrapport 2 och i samband med verksamhetsberättelsen. Mätningen av aelevernas upplevelse av trygghet som gjordes på våren visar att vi har ett område där resultatet behöver förbättras. När vi gjorde en egen mätning i december fick ett betydligt bättre resultat både i årskurs 5 och 8. 98% av eleverna i årskurs fem upplever att de kan arbeta utan att bli störd under lektioner och arbetspass. Motsvarande siffra i årskurs 8 blev 96%. Vi har ett väl fungerande trygghetsteam som aktivt arbetat under året. Eleverna arbetar med demokrati och delaktighetsfrågor via sina mentorsråd. Varje mentorsgrupp har representanter i våra elevråd, ett elevråd finns för elever i årskurs 4 och 5 och ett för elever i årskurs 6 till 9. 4.2 Samhälle och Miljö - hållbar utveckling 4.2.1 Alla verksamheter inom Väsby Välfärd ska källsortera avfall Mål Andel verksamheter som källsorterar avfall, i procent Andel verksamheter som sorterar ut matavfall, i procent 100 100 100 90 100 Väsby skola, Verksamhetsberättelse, resultatenhet 9(18)
Källsortering Väsby skola källsorterar kontorspapper, wellpapp, glas, batteri, lysrör, metall och annat miljöfarligt avfall. Eleverna är delaktiga i miljöarbetet. Källsortering Enheterna byter ut nuvarande sopkärl till flera små sorteringskärl i samarbete med SITA. Väsby skola källsorterar och har tillsammans med Sita underlättat det arbetet för alla på skolan. Väsby skola källsorterar och har tillsammans med Sita underlättat det arbetet för alla på skolan. 4.2.2 Alla verksamheter inom Väsby Välfärd ska följa upp, redovisa och minska energiförbrukningen Mål Energiförbrukningen ska under -2014 årligen minska med 3% Energiförbrukningen ska årligen minska med tre procent i kommunens egna lokaler Handlingsplan Energiförbrukningen ska minska Alla enheter ska minska energiförbrukningen genom att stänga av datorer vid hemgång och annan utrustning med standby-el. Sträva efter att ha så mycket lågenergibelysning som möjligt. Uppföljning kan endast ske i de verksamheter där Väsby Välfärd hyr hela byggnaden. Vi stänger av våra datorer vid hemgång och strävar efter att ha så mycket lågenergibelysning som möjligt. 4.3 Medarbetare - stolta medarbetare 4.3.1 Nöjd-Medarbetar-Index ska öka inom Väsby Välfärd Mål Frisknärvaro, i procent 59 71 Andel stolta medarbetare, i procent 57 Nöjd medarbetarindex, i procent 68 Väsby skola, Verksamhetsberättelse, resultatenhet 10(18)
Frisknärvaro Arbeta aktivt för att medarbetare ska använda sig av friskvårdschecken. Följa upp korttidsfrånvaro och ha samtal med berörd medarbetare. Stolt medarbetare Vi förbättrar vår organisation, ger möjlighet till fortbildning och uppmuntrar kreativitet, samarbetsförmåga och engagemang. Nöjd medarbetare Utveckla möjligheter till samarbete, givande pedagogiska diskussioner och egna initiativ. Frisknärvaro Frisknärvaron ska öka genom uppmuntran av användning av friskvårdscheck, genom att skapa en delaktighet i att förbättra arbetsmiljön, tex rökfria arbetsplatser. Se över användning av resurser. Stolta och kompetenta medarbetare Ansvariga chefer ska sätta mål för varje medarbetare i samband med medarbetarsamtal. Lönespridningen ska öka och kopplas till goda resultat. Väsby Välfärd ska stimulera erfarenhetsutbyte genom lärande nätverk. Väsby Välfärd ska samverka och lära av forskare och andra aktörer. Vi har arbetat aktivt för att medarbetarna ska använda sig av friskvårschecken. Vi har även följt upp korttidsfrånvaro med berörd personal. Vi har under fortsatt det arbete vi påbörjat med att förändra organisationen för att öka möjligheten till samarbete. Lärarna har fördjupat samarbetet inom arbetslagen och våra profiler. Vår personal som arbetar med elevstödet har bildat ett arbetslag med en arbetslagsledare. Arbetslagen har även haft pedagogiska diskussioner kring gemensam litteratur och filmer. Vi har under fortsatt det arbete vi påbörjat med att förändra organisationen för att öka möjligheten till samarbete. Lärarna har fördjupat samarbetet inom arbetslagen och våra profiler. Vår personal som arbetar med elevstödet har bildat ett arbetslag med en arbetslagsledare. Arbetslagen har även haft pedagogiska diskussioner kring gemensam litteratur och filmer. Vi har arbetat aktivt för att medarbetarna ska använda sig av friskvårschecken. Vi har även följt upp korttidsfrånvaro med berörd personal. Alla medarbetare har under haft medarbetarsamtal och tydliga mål och kompetensutvecklingsplan upprättades. Lönespridningen kopplads till goda resultat. 4.3.2 Alla nya tillsvidareanställda medarbetare inom Väsby Välfärd ska ha formell kompetens Mål Andel lärare med lärarlegitimation, i procent 95 Andel lärare med ämnesbehörighet i de ämnen de undervisar, i procent 95 87 Väsby skola, Verksamhetsberättelse, resultatenhet 11(18)
Behörig personal Vid nyrekrytering anställs endast behörig personal för den verksamhet de ska bedriva. Uppmuntra befintlig personal till vidareutbildning via exempelvis lärarlyftet. Formell kompetens inom förskola och skola En inventering kommer att genomföras för att få en bild av den formella kompetensen hos medarbetarna inom förskola och skola. Gällande lagstiftning säger att: Lärare som ingått avtal om anställning som lärare, förskollärare eller fritidspedagog före den 1 juli ska under tiden för anställningen få besluta om betyg fram tills utgången av juni 2015. Lärare och förskollärare som blivit anställda efter den 1 juli ska från och med 1 december 2013 vara legitimerade för att få bedriva undervisning och sätta betyg. Lärare och förskolelärare måste också från och med i december 2013 vara legitimerad för att kunna bli anställd utan tidsbegränsning. Vi har så långt det varit möjligt endast anställt behörig personal. Vi har även uppmuntrat befintlig personal till fortbildning. Tre av våra lärare har påbörjat komplettering av sin utbildning via VAL. Vi har påbörjat en inventering av våra pedagogers ämnesbehörighet och kompetens men arbetet har stannat upp eftersom möjligheten att få lärarlegitimationen försenats. 4.3.3 Förstärka ledarskapet inom Väsby Välfärd Mål Chefens arbetstid ute i verksamheten, i procent Andel medarbetare nöjda med sin närmaste chef, Ledarskapsindex i procent 40 50 70 Väsby skola, Verksamhetsberättelse, resultatenhet 12(18)
Chefens arbetstid Chefens arbetstid ute i verksamheten ökas och tydliggörs. Närmaste chef Närmsta chef finns tillgänglig för medarbetaren och arbetar för att uppmuntra och vara ett stöd för medarbetaren. Förstärka ledarskapet Alla ledare deltar i kompetensutveckling om ledarskap och erbjuds handledning. Skolledningen är ute i verksamheten men det behöver tydliggöras ytterligare. Närmsta chef finns tillgänglig och försöker alltid ha dörren öppen och uppmuntra och vara ett stöd för medarbetarna. 4.3.4 Öka medarbetarnas IT-kompetens Mål Andel medarbetare inom skolan som har PIMutbildning i steg 3, i procent 90 54 Handlingsplan PIM Alla medarbetare på skolan uppmuntras att starta sin utbildning i PIM. Vi har en egen examinator på skolan som fungerar som bollplank och finns tillgänglig för medarbetare som behöver extra stöd. Ökad IT-kompetens Till år 2013 ska alla pedagoger ha genomgått PIM utbildning steg 3. Genom detta kan ITverktyg användas mer i den lärande processen. Alla medarbetare har startat sin PIM utbildning. 54 % har uppnått PIM nivå 3. Vi har en egen examinator som har haft en del utbildningar med personalen. Alla medarbetare har startat sin PIM utbildning. 54 % har uppnått PIM nivå 3. Vi har en egen examinator som har haft en del utbildningar med personalen. 4.4 Ekonomi god ekonomisk hushållning 4.4.1 Väsby Välfärd ska ha en ekonomi i balans Mål Budgetreserv, andel av omslutning, i procent 2 Andel resultatenheter som har budget i balans, i procent 100 Väsby skola, Verksamhetsberättelse, resultatenhet 13(18)
Uppföljning av budget Nya rutiner och struktur för månatliga uppföljningar en fastställd mall med ekonomi, volymer och nyckeltal är utarbetat och kommer att följas upp varje månad tillsammans med chef, ekonom, controller och avrapporteras för Väsby Välfärds kontorschef. Eventuella felaktigheter i redovisningen ska upptäckas och justeras omgående. Vid risk för avvikelser ska åtgärder presenteras omgående. Förstärkt stöd för resultatenhetschefer av respektive ekonom och controller. Förtydligande kring roller och ansvar; chef ekonom controller. Budgetreserven ska kunna användas flexibelt utifrån behov i alla verksamheter. 4.4.2 Väsby Välfärds tjänster ska hålla hög kvalitet och utföras på ett effektivt sätt 4.4.2.1 Lärarens tid med elev ska öka i förhållande till den totala arbetstiden Mål Andel av lärarens elevtid av den totala arbetstiden, i procent 60 60 Väsby skola, Verksamhetsberättelse, resultatenhet 14(18)
Lärarnas arbetstid Arbetstiden för lärare ska ses över för att få en bättre balans mellan lärare. Ha en diskussion i lärargruppen om hur lärares tid med elever bäst ska användas för att nå bästa möjliga måluppfyllelse för eleverna. 5 Kvalitetsutveckling Kvalitetsnyckeltal 2010 Mål Andel elever i Väsby Välfärds skolor, åk 9, som är behöriga till nationella program 90 77 6 Ledare och Medarbetare 6.1 Ledarskap och medarbetarskap 6.2 Personalförsörjning och kompetensutveckling Den personalomsättning vi haft har varit av naturliga skäl. Två medarbetar gick under året i pension, en medarbetare sa upp sig och två medarbetare hade visstidsanställningar. Den största utmaningen när det gäller personalförsörjningen är att kunna rekrytera behöriga matematik-no-lärare. Stor brist råder på dessa ämneslärare. Väsby skola, Verksamhetsberättelse, resultatenhet 15(18)
7 Ekonomi och verksamhet 7.1 Sammanfattande analys av resultatet 7.2 uppföljning Intäkter/kostnader (belopp i mkr) apr Bokslut Budget Budget avvik. INTÄKTER (+) Intern Kommunersättning Intern prestationsersättning Intern försäljning S&P Intern Täckningsbidrag Försäljning och avgifter Hyror och arrenden Bidrag Försäljn verksamhet / entreprenad Summa intäkter KOSTNADER (-) Buffert Bidrag Entreprenad / köp av verksamhet Personalkostnader Lokal- och markhyror Övriga fastighetskostnader Övrigt material och tjänster Avskrivningar Intern ränta Intern prestationsersättning Intern köp S&P Intern Täckningsbi- Väsby skola, Verksamhetsberättelse, resultatenhet 16(18)
Intäkter/kostnader (belopp i mkr) apr Bokslut Budget Budget avvik. drag Summa kostnader till resultatuppföljningen 7.3 per verksamhet 7.3.1 Budget Intäkter Kostnader Verksamhet Kom. ers. Intern pres. ers. Övr. int. Summ a Intern pres. ers. Övr. kostn. Summ a Summa verksamheter 7.3.2 Intäkter Kostnader Verksamhet Kom. ers. Intern pres. ers. Övr. int. Summ a Intern pres. ers. Övr. kostn. Summ a Summa verksamheter till verksamhetsresultaten 7.4 Investeringsuppföljning 7.5 Volymer, statistik och kostnadsnyckeltal Verksamhetsmått Budget Budgetavvik. 8 Omvärldsanalys Väsby skola, Verksamhetsberättelse, resultatenhet 17(18)
8.1 Framåtblick Väsby skola har som mål att öka meritvärdet hos våra elever och att alla elever ska bli behöriga till att söka ett nationellt gymnasieprogram. Detta kommer vi att göra genom att fortsätta den satsning som vi påbörjat kring IKT och Skolportalen. Vi kommer även tillsammans med övriga kommunala grundskolor arbeta med materialet - alla i mål - utan ursäkter. Arbetet innebär bland annat att alla lärare kommer läsa texter hämtade från forskning och exempel kring hur man kan skapa en skola där alla i skolan lyckas och diskutera kring dessa. Vi kommer sedan att ta fram en strategi för hur vi ska arbeta på Väsby skola för att få alla våra elever att lyckas. 8.2 Riskbedömning För att Väsby skola ska kunna fortsätta att utvecklas på ett bra sätt behöver vi få behålla de elever vi har på skolan och även få tillräckligt med nya elever för att fylla våra klasser helt i de olika profilerna. Vi behöver även arbeta för att få en flexibel organisation som klarar att ta emot de nyanlända eleverna när de kommer och med de olika behov de har. Vi kan även se att det har blivit svårare att rekrytera behöriga lärare i vissa ämnen så vi måste fortsätta vårt arbete med att bli en attraktiv arbetsgivare. 8.3 Känslighetsanalys Väsby skola har en ekonomi som är i balans men den skulle påverkas negativt om elevantalet skulle minska. Den förändring som gjordes inför och bristen på uppräkning av ersättningen för modersmålsundervisningen, studiehandledningen och nyanlända elever påverkar oss negativt. Våra marginaler är små så förändringar i ersättningsnivåer samt löne- och prisökningar riskerar att påverka oss. Väsby skola, Verksamhetsberättelse, resultatenhet 18(18)