Barn och Familj Språkutveckling Framtiden kommer av sig själv, framsteget gör det inte. Poul Henningsen Kommunövergripande språkutvecklare - KSU Agneta Bengtsson Helén Lysmo Pia Persson
Uppföljning och utvärdering av undervisning Kommunövergripande språkutvecklare inom Barn och Familj i Eslövs kommun har fått i uppdrag att göra en översyn av de språktest som används inom grundskolan. Här följer det förslag som vi lägger fram utifrån styrdokument för svensk grundskola samt hur uppföljning och utvärdering utifrån vetenskaplig forskning bör ske för att gynna elevernas kunskapsutveckling. Eslövs kommun har under flera års tid använt normerade tester. Dessa är inte överensstämmande med de nationella målen inom läroplan och kursplaner. Användandet av de normerade testerna har inte lett till att elevernas resultat har förbättrats. Då huvudmannen vill följa upp elevernas kunskapsutveckling utifrån dessa snäva instrument får det till följd att lärarnas kompetens inte tas tillvara. De kan börja tvivla på sin egen förmåga och ändrar därmed undervisningen till det som mäts i dessa tester. Undervisningen riskerar att bli snäv och de moment i undervisningen som leder till en god kunskapsförmåga, minskar. Undervisningen kan tendera till att eleverna gör mer av samma sak istället för att undervisningen bjuder på variation, vilket är viktigt för att fånga fler elever och att eleverna ska få en djupare förståelse. En sådan undervisning leder inte till att eleverna får bättre kunskaper och förmågor och därmed inte till förbättrade resultat. Skolverket poängterar att bedömning som görs ska vara formativ vilket innebär att lärandet ska stödjas under lärprocessen. Bedömningen bör innehålla två delar. Vad läraren ser av nytt lärande mot det överenskomna målet och vad som är nästa kvalitet av kunnande kopplat till detta mål. Betygssättning ska däremot vara summativ. Summativ bedömning sker efter att lärprocessen är slut. Summerar elevens kunnande som till exempel i form av betyg. Kommunövergripande språkutvecklare lägger härmed ett förslag där utvärdering och uppföljning får en mer framträdande roll gällande elevernas språkutveckling än vad som tidigare har varit brukligt.
Modell för uppföljning och utvärdering av undervisning utifrån elevers resultat på Nationella prov samt deras utvecklingsnivå Åtgärdsprogram Innehålla åtgärder på individ-, grupp-, och organisationsnivå Återkoppling förskolan 1-16 års-perspektiv
Förtydligande KSU ser att det behövs en förändring, från att tillskriva eleven som bärare av svårigheter att tillägna sig undervisningen, till att istället få rektorer och pedagoger att kontinuerligt utvärdera och utveckla undervisningen. Att utveckla undervisningens utformning på ett sätt som överensstämmer med pedagogisk forskning och resultatet av nationella kvalitetsgranskningar samt styrdokument, är en nödvändighet för ökad måluppfyllelse. Detta är särskilt viktigt då det gäller språkutveckling då språket är nyckeln till elevens kunskapsutveckling inom alla skolämnen. Utgångspunkten ska vara att utvärdera undervisning och att åtgärder ska leda till att undervisningen förändras, vilket i sin tur kommer att påverka resultaten av elevernas kunskaper och färdigheter. I utvärderingen ska elevernas olika kunskapskvaliteter lyftas fram. Detta blir inte möjligt i en summativ bedömning som i nuläget görs då resultaten av de nationella proven sammanfattas till om eleven nått upp till målen totalt i ett ämne. Så även för andra tester som används. Den summativa bedömningen gör de olika färdighetsdelarna inom ett ämne osynliga vilket i sin tur påverkar att de delar som behöver utvecklas i undervisning förblir ouppmärksammade. Det är viktigt att vi i Eslöv beaktar syftena med Nationella prov. I åk 3 och 5 ska proven vara ett stöd för lärarens bedömning av måluppfyllelsen samt tjäna som underlag vid utvärdering och uppföljning på lokal och nationell nivå. I åk 9 ska de dessutom stödja en likvärdig bedömning och betygssättning. De tester son genomförs idag får ofta den effekten att resultatet avgör vilka elever som ska gå iväg på specialundervisning, istället för att undervisningen förändras mot att bli tillgänglig för alla elever. Detta överensstämmer inte med Barn och familjs ledstjärna där begreppet inkludering finns med. De tester som används idag är inte konstruerade utifrån ett andraspråksperspektiv vilket gör att de elever som läser svenska som andraspråk får betydligt lägre resultat på dessa. Det är betydligt fler elever som får lägre resultat på de normerade testerna jämfört med resultaten på de Nationella proven, där andraspråksperspektivet finns med. Modersmålslärarna ska genomföra samma uppföljning av undervisningen på samma sätt som lärarna i svenska utifrån elevernas resultat på modersmålet. Det är viktigt att se till
elevernas hela språkutveckling där svenskan och modersmålet utgör två delar av elevens hela språkförmåga. Den uppföljning KSU föreslår utgår från delproven i de nationella proven, God läsutveckling, pedagogisk bedömning av barens språkliga förmåga i förskoleklassen samt språklig medvetenhet i åk 1 utifrån Nya Bornholmsmodellen. Underlaget som denna uppföljningsmodell får fram bör användas för att se utvecklingsprogressionen och utvecklingsområden inom såväl förskola, grundskola och gymnasiet. Genomförande Det är viktigt att det finns en tidsplan när uppföljning på varje nivå ska ske. Vid de skuggade pilarna i flödesschemat är det lämpligt att ta fram frågor som kan fungera som hjälp för att fördjupa analys av resultat och som kan vägleda till åtgärder som är av mer specifik karaktär, än det som blir synligt i de analyser och åtgärder som idag sänds in till förvaltningen. Implementering av detta nya synsätt är en process som inte går av sig själv. Det är viktigt att introduktion och vidareutveckling sker och att processen behöver få tid att komma till stånd. Pedagogerna måste få utbildning i de olika kartläggningsinstrumenten. Planering för genomförande och inköp av material är en förutsättning. Förskolorna ska få återkoppling på elevernas resultat i förskoleklass och grundskolan för att kunna vidta åtgärder inom förskolans verksamhet. Dessutom är det viktigt att alla pedagoger från förskola till och med årskurs nio får del av hur resultaten av de nationella proven för att bli delaktiga i hur deras arbete påverkat elevernas förmågor och/ eller hur eleverna ligger till för att planera den undervisning de behöver framöver.
Kommunuppföljning - Språk
F Obligatoriskt alla elever God läsutveckling Bedömning av barns språk Tid Ht Obligatoriskt flerspråkiga elever Performansanalys varje termin Rekommendation God skrivutveckling Nya språket lyfter 1 Bedömning enl. Bornholmsmodellen Ht-Vt 2 Ht-Vt Vilken bild är rätt? 3 4 Nationella prov Vt Uppföljning Läsutvecklingsschema (LUS) Ht-Vt Vilken bild är rätt? Rättstavning DLS 5 Ht-Vt Språket på väg 6 7 8 9 Nationella prov Uppföljning NP åk 6 Nationella prov Betygsgrundande samt utvärdering av undervisning Vt Ht-Vt Ht-Vt Vt
God läsutveckling faser, åk 1-4
LUS punkter, åk 5-9 Utvärdering av undervisning F Bedömning av barns språk Uppföljning - grupp 1 GL (vårterminen) fas 5 i fonologisk medvetenhet, fas 6 i ordavkodning, fas 1 i flyt, fas 2 i läsförståelse och fas 2 i läsintresse 2 GL (vårterminen) fas 8 i fonologisk medvetenhet, 10-11 i ordavkodning, 6 i flyt, 10 i läsförståelse samt 6 i läsintresse 3 GL (vårterminen) bör eleverna ha uppnått de högsta eller näst högsta faserna i samtliga dimensioner 4 5 GL (höstterminen) bör eleverna ha uppnått de högsta eller näst högsta faserna i samtliga dimensioner LUS punkt 13-16 LUS punkt 17 6 LUS punkt 18 a 7 LUS punkt 18 b 8 LUS punkt 18 c 9 LUS punkt 19
Bedömning av barns språk i förskoleklass Barnets namn: Personnummer: HT/VT: Uttal Behöver Uppmärksammas Beskrivning Datum/Sign Ordförråd Meningsbyggnad Grammatisk medvetenhet Samspel Uppmärksamhet Språklig medvetenhet Högläsning * Grundar sig på observationer i barnens vardagliga miljö