Samarbete som resulterar i världens bästa hybrid! Artikel i tidningen Svensk Gris med knorr nr 1-2010. Lönsam slaktgrisproduktion med halm och knorr En tidskrift från Sveriges Grisföretagare Svensk Gris Grovarbete för långsiktig Flitiga i debatten positiv effekt Kalkylera för morgondagens grisar! Viktigt i djurskyddslagen! Dags för gemensam notering? Certifieringar Samarbete som resulterar i världens bästa 1-2010 med knorr För beställning av tidningar och prenumeration, kontakta: Elisabeth Secher elisabeth@secher.pp.se 018-34 62 54 Svensk Gris med knorr 1-2010 37
Nordic Genetics och Norsvin har i denna artikel i Svensk Gris med knorr, beretts möjlighet att ge sin syn på avelsläget och det pågående arbetet med grisavel. NG Yorkshire x N Lantras Hybrid. Foto:W. Helseth Samarbete som resulterar i världens bästa hybrid! Nordic Genetics och Norsvin är avelsorganisationer med en gemensam produkt för grisuppfödare; x = den bästa hybriden i världen. Det menar Timo Serenius, utvecklingschef på Nordic Genetics och Bjarne Holm, avelschef på Norsvin, i denna artikel. I dag satsar både Nordic Genetics och Norsvin stort på avel och utveckling. Målsättningen med grisaveln är att förbättra det genetiska materialet så att effektiviteten förbättras genom hela kedjan inom grisproduktionen. Att se avelns del i grisproduktionen som helhet ger styrka och förankring i våra avelsprogram, skriver författarna. Hälften NG/Y och hälften NO/L Den svenska hybriden är till hälften och till hälften Norsvins Lantras. Det betyder att alla hybridgyltorna som följer vårt koncept är en korsning mellan Nordic Genetics Yorkshire och Norsvins Lantras. Även om diskussionerna ofta rör sig kring hybriden, är det viktigt att komma ihåg att avelsarbetet sker i renraspopulationerna. Avelsarbetet bygger på data som samlas in genom fälttest, genom 38 ekolodning och suggkontroll samt genom stationsprövning i båda länderna och i båda raserna. Avelsprogram för NG:s Yorkshire I Sverige idag finns det 12 avelsbesättningar på Yorkshire, där de flesta även tar fram hybrider, och 24 renodlade hybridbesättningar. På avelsbesättningarna finns det cirka 2 000 Yorkshiresuggor, de utgör kärnan inom grisaveln. I avelsarbete är det mycket viktigt att uppskatta den genetiska nivån på alla potentiella avelsdjur och därför arbetar avelsbesättningarna mycket med fälttester; fertilitet, spenkvalitet, tillväxt, späcktjocklek och exteriörmått registreras på alla grisar i de här besättningarna. Förutom fälttest ute i avelsbesättningarna finns en speciell prövningsstation, Månseryd. Varje år testas cirka 1 700 Yorkshire- och Hampshiregaltar i en standardiserad miljö vilket ger mycket hög säkerhet på insamlad testdata. På Svensk Gris med knorr 1-2010
Avelsmål Figur 2. Avelsframsteg levandefödda för Nordic Genetics Yorkshire levande födda, 2005-2009 Exteriöroch hållbarhetsegenskaper Antal levande födda Fertilitet Jan 05 Jan 09 Figur 2 Figur 1 Figur 1. Ekonomisk vikt för de olika egenskaperna i avelsprogrammet för Nordic Genetics Yorkshire. Figur 3. Avelsframsteg ålder vid 100 kg för ålder vid 100 kilo, 2005-2009 Dagar Jan 05 Jan 09 Figur 3 Månseryd registreras bland annat foderkonsumtionen på individnivå vilket möjliggör avel för förbättrad foderomvandling. Foder är en av de tunga kostnadsposterna inom grisproduktion och egenskapen foderomvandling är därmed en viktig del i avelsprogrammet. På all ny information från avelsbesättningar och från Månseryd beräknas nya avelsvärden varje vardagsnatt. Handelsvärdet beräknas sedan genom att ge de olika egenskaperna ekonomiska vikter. Det visar på vilken genetisk nivå individen befinner sig i populationen, mätt i svenska kronor, och är ett verktyg för avelsbesättningarna när de väljer föräldradjuren till nästa generation. Från figur 1 kan man utläsa en hög ekonomisk vikt på egenskapen fertilitet i avelsprogrammet för Yorkshire. Avelsmålet för fertilitet är att öka antalet avvanda grisar per sugga och år. I egenskapen fertilitet avlar vi för högre antal levande födda, högre kullvikt vid tre veckor och kortare intervall mellan avvänjning och ny betäckning. I ett effektivt avelsprogram följer avelsframstegen målsättningen som vi har i handelsvärdet. Figurerna 2, 3 och 4 visar att avelsframsteget är högt för egenskaperna kullstorlek, tillväxt och foderförbrukning. Avelsframsteget värderas i ca 20 SEK per år de senaste åren. Nu ökar Nordic Genetics satsningen på avel och utveckling och därmed förväntas ännu större avelsframsteg i framtiden. Figur 4. Avelsframsteg foderförbrukning för Kilo foder Avelsprogram för renavelskärna är idag spridd över flera länder; Norge, Sverige, Finland, Litauen, Spanien och USA. Årligen föds ca 13 500 renraskullar i populationen. Endast 32 % av dessa kullar föds i Norge och ca 30 % föds i USA. Norsvin har satsat mycket resurser de senaste åren på att bygga upp en stark och konkurrenskraftig motor i sitt avelsprogram. Denna globala avelsmodell för att få in data är avgörande för Norsvins Lantras där fokus ligger på att vrida avelsframsteget från kvantitet till kvalitet. Detta gäller både för kullstorlek, slaktkvalitet och inte minst generell hållbarhet på livdjur. Nästan alla Norsvins avelsbesättningar från USA till foderförbrukning, 2005-2009 Jan 05 Jan 09 Figur 4 Litauen registrerar data på samma sätt. Det vill säga allt från identifiering, betäckningar, kullutjämning och ekolodning sker identiskt enligt Norsvins system i de olika länderna. Eftersom alla Norsvins avelsbesättningar tar emot semin från semingaltar i Norge eller från bröder till dessa semingaltar i Finland, är alla renrasdjur i de olika marknaderna nära släkt med varandra. I Norsvins avelsvärdering ingår data från USA på samma sätt som data från Norden eller Spanien, något som ökar säkerheten i selektionen på alla marknader speciellt för egenskaperna kullstorlek, modersegenskaper och hälsa. Våren 2008 bytte Norsvin ut sin prövningsstation och ändrade även själva Svensk Gris med knorr 1-2010 39
testen. Den nya stationen testar 3 500 galtar per år, hälften Duroc och hälften är Lantras. Galtarna testas tills de väger cirka 100 kg och individuell foderförbrukning, foderomvandlingsförmåga och tillväxtkurva registreras på varje enskild galt. På grund av den höga foderkostnaden i Norge har foderomvandlingsfömåga även en central plats i Norsvins avelsprogram. Enbart foderkostnaden i Norge är i nivå med den totala kostnaden per kg producerad vara i till exempel Danmark. Det verkligt speciella med Norsvins galttest är hur galtarna fullföljer testen. Tre dagar i veckan sövs 24 galtar och skannas genom en CT skanner på samma sätt som säkert flera har gjort på sjukhus. Genom att sätta samman alla bilderna på varje galt i efterhand får man en virtuell kopia av galten, en kopia som man kan få väldigt mycket information från utan att behöva avliva galten. En positiv effekt av så säker data i sådana mängder är att de ekonomiska vikterna som varje egenskap ges i avelsmålet kan minskas utan att det går ut över det årliga framsteget. I praktiken betyder det att man frigör selektionskraft till andra egenskaper, i Norsvins fall robusthet hos gyltor och smågrisöverlevnad. Avelsmålet för Norsvins Lantras värderas kontinuerligt utifrån avelsframsteg som uppnås och synpunkter från ägare och kunder. Figur 5 och 6 visar dagens avelsmål och uppnådd årlig framgång. Totalt avelsframsteg per slaktsvin för enbart Norsvins Lantras har under de senaste åren legat över 30 NOK per år. I framtiden kommer förmodligen den ekonomiska vikten på slaktkvalitet reduceras betydligt, men tack vare det kraftfulla systemet förväntas ändå fortsatta betydande framsteg. Norsvin reducerade 2004 den ekonomiska vikten på antal levande födda smågrisar för att få med kullvikten och antal spenar samtidigt. Med det datamaterial som ligger bakom är det årliga framsteget för levande födda fortfarande ca 0,2 levande födda per kull, samtidigt som det skapar framsteg på kullvikt och antal spenar (figur 7-9). Modersegenskaper 20% Reproduktion 5% Avelsmål Hälsa 13% Kullstorlek 22% 19% Figur 5. Ekonomisk vikt för de olika egenskaperna i avelsprogrammet för. Figur 7. Avelsframsteg antal spenar för Norsvin Lantras Figur 8. Avelsframsteg antal levande födda för Förändring, antal spenar Förändring, antal levande födda 16% Köttkvalitet 5% Figur 5 Årlig framgång i NOK per slaktgris,, dec 2007-dec2009 Kullstorlek 8,67 Moders Reproduktioskaper egen- 2,72 1,55 Hälsa 1,40 7,42 10,23 Figur 6 Figur 6. Fördelning av årligt framsteg för Avelsframsteg, antal spenar, 2005-2009 Avelsframsteg, antal levande födda, 2005-2009 Figur 9 Avelsframsteg kullvikt för Avelsframsteg, Kullvikt, 2005-2009 Bjarne Holm avelschef på Norsvin Timo Serenius utvecklingschef på Nordic Genetics Erika Tengvall Nilsson, avelschef Nordic Genetics Förändring, kilo kullvikt 40 Svensk Gris med knorr 1-2010
Globalt konkurrenskraftigt genetiskt material och Norsvins Lantras har i många år visat sin höga globala konkurrenskraft. Nordic Genetics har exporterat livdjur till många olika länder med goda produktions- och hållbarhetsresultat. Ett exempel som visar nivån på vårt avelsmaterial är exporten av sex Yorkshiregaltar till USA 2007. Nationell avelsvärdering i USA har rankat 3 av dem bland de 10 bästa galtarna använda inom renrasig Yorkshireavel. Nordic Genetics och Norsvin står tillsammans för den framtida utvecklingen av hybriden NG Yorkshire x N Landsvin. Målet är att denna hybrid ska konkurrera internationellt med de bästa tillgängliga livdjuren. Vårt mål är att erbjuda ett balanserat hondjur som ger mycket effektivitet och produktivitet till avkomman. Det är unikt i världssammanhang att vårt livdjur kan ge så mycket effektivitet till sin avkomma. Detta är resultatet av kostnadsstrukturen i vår produktion där foder, byggnader och välfärdsregler traditionellt har gett högre produktionskostnader så att man har sökt för effektivitet inte bara hos fadern till slaktgrisen utan också hos moderdjuret. Detta är en styrka som vi ska ta med oss och bygga vidare på då den globala produktionen ständigt efterfrågar ett mer kostnadseffektivt moderdjur som bidrar positivt till ekonomin i slaktsvinsproduktionen, samtidigt som den levererar många vitala smågrisar. Under 2010 och 2011 kommer Norsvin att lansera sin hybrid i USA i stor skala. Bjarne Holm Timo Serenius Svensk Gris med knorr 1-2010 41