Förskoleklassen År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6. Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall

Relevanta dokument
Södervångskolans mål i matematik

ARBETSPLAN MATEMATIK

Lokal studieplan matematik åk 1-3

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal.

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:

kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.

Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: = 7 + 1

Röda tråden. Skyttorps skola, Vattholmaskolan, Pluggparadiset, Storvretaskolan och Ärentunaskolan Reviderad:

Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5

RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven

Uppdaterad Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen:

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

Kommunövergripande Mål i matematik, åk 1-9

Strävansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål förskoleklass Taluppfattning

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"

Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde


Broskolans röda tråd i Matematik

Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping

Torskolan i Torsås Mars Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper.

MATEMATIK. Åk 1 Åk 2. Naturliga tal Naturliga tal Större än, mindre än, lika med

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Sammanfattningar Matematikboken X

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

identifiera geometriska figurerna cirkel och triangel

Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder

MATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte

Centralt innehåll. Problemlösning. Taluppfattning och tals användning. Tid och pengar. Sannolikhet och statistik. Geometri.

Tränar sig att se, upptäcka, lägga och kategorisera mönster med hjälp av ex. lego, pärlor, pussel och klossar.

Ålder. KUB A x h=64 cm x 2. cm 2. Kunskap 12 3,50 Y=8+X. ((9x4)-22-(7-8)) 0, % 40 mm Kvadrat 4 cm (3,11)

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform.

Mattestegens matematik

Matematik Uppnående mål för år 6

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Lokala mål i matematik

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

Nationella strävansmål i matematik. Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven

Vardagsord. Förstår ord som fler än, färre än osv. Har kunskap om hälften/dubbelt. Ex. Uppfattning om antal

ARBETSBLAD FACIT. 1 Skriv med siffror Träna huvudräkning. 10 Multiplikation med uppställning De fyra räknesätten 1.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Volym liter och deciliter

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

5.6 MATEMATIK. Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr

jämföra/storleksordna talen jämföra/storleksordna talen Jag kan jämföra/storleksordna talen

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

Matematikpärmen fullmatade arbetsblad i matematik för åk 4-6. Massor med extrauppgifter.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor MATEMATIK

Extramaterial till Start Matematik

Manual matematiska strategier. Freja. Ettan

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

A. Kunna arbeta med de varierade arbetssätt som förekommer. B. Eleven ska kunna redovisa lösningar så att de kan följas av läraren.

Talområden. Utvidga talområden: - naturliga tal. - hela tal. -100, -5 0, 1, 2 o.s.v. - rationella tal. - reella tal. π, 2 o.s.v.

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

Kursplanen i matematik grundskolan

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att:

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

Förslag den 25 september Matematik

150 cm 2 m 70 dm. 280 cm 3,5 m 40 dm 3,50 0, cm 1,5 2,5. 6 m. 30 cm 4 dm 500 mm. 2 m. 70 dm. 150 cm. 3,5 m. 40 dm. 280 cm.

Arbetsområde: Från pinnar till tal

Taluppfattning och problemlösning

Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg

Matematik. Syfte. reflektera över rimlighet i situationer med matematisk anknytning, och använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Språkstart Matematik Facit. Matematik för nyanlända. Jöran Petersson

Sammanställning av de 114 diagnosernas indelning i områden och delområden

Kunskapsmål och betygskriterier för matematik

ARBETSBLAD FACIT. 1 Skriv med siffror Träna huvudräkning. 10 Multiplikation med uppställning De fyra räknesätten 1.

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

rektangel cirkel triangel 4 sidor 3 sidor 4 sidor

PP i matematik år 2. Taluppfattning och tals användning.

Kursplan i Matematik för Alsalamskolan

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Kursplan Grundläggande matematik

Indelning av grundläggande vuxenutbildning i matematik i delkurser c, d, e och f. 150 verksamhetspoäng vardera.

Volym. ARBETSBLAD kopiering tillåten sanoma utbildning Mönster i talföljder. ARBETSBLAD kopiering tillåten sanoma utbildning. Fortsätt talföljden.

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Samband och förändringar Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

Arbetsblad 1. Addition och subtraktion i flera steg = = = = = = =

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Innehållsförteckning kopieringsunderlag kapitel 1

Vad jag ska kunna! Åk 2

Tid Muntliga uppgifter

Geometri. Geometriska objekt och dess egenskaper: polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock

Transkript:

Lokal kursplan i matematik Tal antal, mönster talmönster räkna antal oavsett föremålens storlek jämföra antalet föremål i två mängder genom att parbilda dem, t.ex. en tallrik till varje barn. räkna föremål som ligger utspridda, när föremålen förs samman vet barnet att det fortfarande är lika många. uppfatta upp till tre föremål som antal utan att behöva räkna. talramsan 1-30. bygga vidare på ett mönster; t.ex. trä halsband av pärlor i olika färger talområdet 1-10. framlänges baklänges samt talens inbördes relationer. storleksordna talen 7, 5, 9, 6, 10. para ihop tal antal. dela lika. veta vid antalsräkning att det sist sagda räkneordet är det antal föremål som finns upplagda. ordningstalen 1 5 uppfatta antal utan att räkna. (Hur många prickar är det på tärningen?) talområdet 1 100, ramsräkna framåt, starta var som helst på talraden. talens grannar. (Vilket tal kommer före/efter) antalsuppfattning i talområdet 1 100 begreppen udda jämnt 2-, 5-10- hopp från 0 100.. talområdet 0-1000 ramsräkna talens inbördes relationer dela upp tal. antalsuppfattning räkna bakåt från 100 se mönster i enkla talföljder avseende 2-10- hopp inom talområdet 0-100 se likheter, skillnader samband mellan talen (0-1000) talmönster som bygger på naturliga tal talmönster som bygger på tal i decimalform de hela talen decimaltalen storleksordna samt peka ut dem på tallinjen

Positionssystemet avläsa, skriva storleksordna talen mellan 0 99 skriva en- tvåsiffriga tal 0-99 att siffran får olika värde beroende på position betydelsen av siffran talet 0 avläsa skriva tresiffriga tal ange siffrors värde orden ental, tiotal, hundratal tusental avläsa storleksordna femsiffriga tal Kunna avläsa storleksordna sexsiffriga tal. Kunna avläsa storleksordna tal med upp till två deimaler Kunna omsätta sina kunskaper om positionssystemet siffrornas platsvärde ända ner till tusendelssiffra

Addition subtraktion räkna samman totala antalet föremål i två mängder i en konkret situation räkna framåt lägga till (talområdet 1 10) berätta i en konkret situation om en subtraktionhandling räkna bakåt ta bort. likhetsteckn ets innebörd (=) + (tecknens innebörd) olika räknestrategier. (t.ex. räkna vidare från ett tal, störst först,räkna bakåt, talkamraterna i talområdet 1 10) sambandet mellan addition subtraktion tiokamraterna generalisera tiokamraterna till hela 10-tal 100-tal. (40+30, 400+200) dubblor (4+4) tvillingar (12-6) skriftligt redogöra för matematiska tankegångar. lösa additions subtraktionsuppgifter med huvudräkning, skriftliga räknemetoder miniräknare göra uppskattningar med överslagsräkning. behärska olika huvudräkningss trategier. miniräknaren vid räkning med de naturliga talen. lösa uppgifter med flera steg. med huvudräkning göra uppskattningar rimlighetsbedöma svaret. utföra enkla beräkningar med tal i decimalform. lösa enkla ekvationer. ( 4 = 9 x ) med huvudräkning skriftliga metoder utföra beräkningar med tal som innehåller två decimaler Lösa obekanta tal i enkla likheter. (5 + = 8)

Multiplikation division dela upp ett antal föremål i två eller flera lika stora högar. dubbelt hälften riktiga föremål eller en bild. att multiplikation är upprepad addition. visa sambandet mellan multiplikation division med konkret material uttrycka sig matematiskt tecknen för likhet, multiplikation division samt sambanden mellan räknesätten. multiplikation division i ett utvidgat talområde. (2 x 2, 2 x 200) multiplikations -tabellerna upp till 5 x 5 olika strategier vid huvud-räkning multiplikationsalgo ritm med minnessiffra. kort division med minnessiffra. kommutativa lagen (3 x 5 = 5 x 3) se sig av sambandet mellan multiplikation division samt tecknen för resp. räknesätt. multiplikations- divisions -tabellerna multiplikation med 10, 100 1000. räkna talsorterna för sig. veta när man ska resp. räknesätt lösa uppgifter i flera steg med olika räknesätt. skriftliga räknemetoder med miniräknare lösa uppgifter med naturliga tal tal i decimalform.. bedöma ett svars rimlighet. ha utvecklat sin förmåga att lösa enkla ekvationer multiplicera dividera decimaltal med 10, 100 1000. ha fungerande strategier för att beräkna enkel proportionalitet (t.ex.göra om ett recept för två personer till ett för sex personer) ha goda färdigheter i att räkna med naturliga tal decimaltal i huvudet skriftligt

Bråk begreppen hel, halv hälften när det gäller del av hel i konkret situation begreppen hel, halv, hälften när det gäller del av hel begreppen hel, halv, hälften när det gäller del av hel. begreppen en tredjedel en fjärdedel när det gäller del av hel skriva ett bråktal med hjälp av de matematiska symbolerna. (1 / 4) att tal i bråkform har en plats på tallinjen visa skriva tal i bråkform vad gäller del av hel. storleksordna tal i bråkform. att storleken på delen är beroende av storleken på helheten procentbeg reppet. del av hel uttryckt i procent bråkform. bråkform, blandad form decimalform

Tid/tidsuppfattning vardagsord som har med tid att göra. (t.ex. idag, igår, i morgon, sent, tidigt, förmiddag, eftermiddag, dag, natt, vardag helg) klockans hela timmar/ analog tid veckans dagar i ordning - vilken dag kommer efter torsdag? Före söndag? olika sätt att mäta tid. klockan hel halv timma veckodagarna de fyra årstiderna klockan kvart i kvart över månaderna i rätt ordning uppskatta tider i det dagliga livet. timma, minut sekund. veta hur begreppen år, årstid, månad, vecka, dygn, timma, minut sekund hör samman. en klocka räkna ut tiden mellan två klockslag ner till en kvart almanackan klockananalog tid ner till 5 minuter sambandet mellan analoga digitala klockan skriva tid på olika sätt skriva datum på flera olika sätt uppskatta tid som har med dagliga livet att göra. beräkna tidsskillnader i analog tid med avseende på hela minuter beräkna tidsskillnader i digital tid årstiderna.

Massa (vikt) vardagsord för massa. (t.ex. tung, tyngre, tyngst, lätt, lättare, lättast m.m.) jämföra sortera föremål efter vikt genom att väga dem i händerna ha else att ett litet föremål kan väga mer än ett större föremål veta i vilka sammanhang man behöver väga avgöra tyngst lättast med hjälp av balansvåg att vikten är konstant även om föremålet ändrar form begreppen gram, hektogram, kilogram ton. samt veta när man använder vad uppskatta massor som har med det dagliga livet att göra mäta kilogram hektogram med hjälp av balansvåg uppskatta massor som har med dagliga livet att göra.(något som väger 1 kg?) sambandet mellan gram, hektogram kilogram sambandet ton, kilo, hektogram, gram milligram Volym Förstå vardagsord för volym (t.ex. mer, mycket, mest, lite, mindre, minst, tom, halvfull, full m.m.) ha grundläggande else för när man mäter volymer jämföra avgöra vilket kärl som rymmer mest/minst. enheterna tesked, matsked, deciliter liter enheterna ovan mäta innehållet i olika kärl mäta med liter, deciliter, matsked tesked ha elsen att volymen inte avgörs om kärlet är högt smalt eller lågt brett sambandet mellan centiliter, deciliter liter uppskatta volymer som hör till det dagliga livet. (t.ex. hur mycket rymmer en hink?) begreppet volym samt veta hur stor en cm³, en dm³ en m³ är sambandet mellan liter, deciliter, centiliter milliliter

Längd/ rumsuppfatt -ning vardagsord som har med längd att göra (t.ex. lång, längre, längst, kort, kortare kortast.) jämföra sortera föremål efter deras längd lägesbeskrivningar som t.ex. före, efter, över, under, bakom, framför bredvid ha grundläggande för man mäter längder mätandets idé med icke standardiserade mätenheter mäta med enheterna centimeter meter uppskatta längder i vardagen med cm m veta hur man tar reda på ett föremåls omkrets begreppet omkrets att det är en längdmätning mäta med linjal, måttband tumstock i enheterna meter, decimeter, centimeter millimeter sambandet mellan mil, km, m, dm mm. uppskatta längder skala - förminskning. beräkna omkrets beräkna uttrycka längder i olika enheter. göra beräkningar med skala. förminskning förstoring.

Geometri jämföra sortera geometriska figurer, kvadrat, rektangel, triangel cirkel. tvådimensionel la bilder figurer. enkel symmetri avsluta påbörjade mönster uppfatta tredimensionella objekt som rätblock, kub, klot cylinder. bygga efter en enkel beskrivning. (t.ex. Lego) rita vidare på ett påbörjat geometriskt mönster. beskriva de geometriska figurerna kvadrat, rektangel, triangel cirkel utifrån begreppen hörn sida jämföra areor avbilda komplicerade geometriska mönster känna igen namnge en spetsig, en rät en trubbig vinkel. jämföra uppskatta en area med hjälp av en areamall veta att en kvadrat en rektangel kan delas i minst två trianglar. dela upp en oregelbunden geometrisk figur i kända geometriska figurer. uppskatta en cm², dm² en m² beräkna arean på en kvadrat en rektangel rita en figur med given area beräkna arean av en triangel en parallellogram uppskatta storleken av en area beräkna vinklar med hjälp av gradskiva Statistik avläsa data i en tabell ett stapeldiagram färdigställa ett påbörjat stapeldiagram. tolka ett stapeldiagram sammanställa data redovisa i en frekvenstabell ett stapeldiagram tolka färdigställa ett påbörjat linjediagram tolka ett cirkeldiagram begreppen medelvärde, typvärde median rita sig av olika typer av diagram