1(32) Diarienr 004-2012 ÅRSREDOVISNING 2011 Antagen av styrelsen för Samordningsförbundet i Kalmar län 2012-02-24
2(32) Innehållsförteckning sid 1. Inledning 3 2. Organisation och administration 3 3. Verksamhetsberättelse 4 3.1 Måluppfyllelse av verksamhetsplanen 2011 4 3.1.1 Sammanfattning av projektens verksamhets- 6 berättelser 3.1.2 Projekt Vägknuten i Oskarshamn, Högsby och 7 Mönsterås kommuner 3.1.3 Kartläggningsprojektet i Oskarshamn, Högsby 10 och Mönsterås kommuner 3.1.4 Projekt Nykraft i Oskarshamn, Högsby och 13 Mönsterås kommuner 3.1.5 Projekt Sociala företag i Västervik 13 3.1.6 Projekt Arbetsehab Borgholm 15 3.1.7 Projekt TIA (Till och i Arbete) i Kalmar 16 3.1.8 Projekt SVUNG i Västervik 19 3.1.9 Projekt Grön Rehabilitering i Kalmar 22 3.1.10 Projekt DIVA i Nybro och Emmaboda kommuner 24 3.1.11 Projekt Leva Livet i Vimmerby och Hultsfreds 26 kommuner 4. Uppföljning och utvärdering 26 5. Ekonomi 27
3(32) 1. Inledning Samordningsförbundet i Kalmar län bildades den 1 oktober 2005. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och alla kommuner i länet är medlemmar. Förbundet är bildat med stöd av Lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Det är ett kommunalförbund och en fristående juridisk person. Kommunallagen och lagen om kommunal redovisning gäller i tillämpliga delar för verksamheten. Förbundets uppgift är att bedriva finansiell och politisk samordning mellan medlemmarna inom rehabiliteringsområdet. Uppdraget är att underlätta för medlemmarna att samverka kring individer i arbetsför ålder som behöver ett samordnat stöd från flera rehabiliteringsaktörer. De samordnade resurserna ska användas för insatser som syftar till att den enskilde ska förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. 2. Organisation och administration Samordningsförbundet leds av en styrelse. I den har respektive kommun en ledamot, Landstinget har tre, Försäkringskassan två och Arbetsförmedlingen en. Ersättare finns i samma antal. Styrelsens uppgift är fastlagd i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Styrelsen har haft fem sammanträden under året. Det finns ett arbetsutskott bestående av två ledamöter från landstinget, två som representerar kommunerna och en från vardera Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Arbetsutskottet har haft fyra sammanträden under året. Samordningsförbundet har också en beredningsgrupp med en ledamot från varje medlem. Ledamöterna är tjänstemän hos respektive medlem. Deras uppgift är att delta i beredning av ansökningar om finansiering av projekt/aktiviteter, förbundets mål och riktlinjer och att främja samarbetet mellan medlemmarna. Gruppen leds av förbundets tjänsteman. Gruppen har sammanträtt två gånger under året. En tjänsteman, Per Adler, på heltid finns för förbundet. Tjänsten köps av Försäkringskassan. Det finns beslut om firmatecknare, attesträtt och delegationsordning. Ekonomitjänster köps av Landstinget. Kalmar kommun har påtagit sig ansvaret för tillsyn av att samordningsförbundet fullgör sina skyldigheter enligt arkivlagen. För diariet ansvarar förbundets tjänsteman. Diariet finns tillgängligt i Försäkringskassans lokaler i Västervik.
4(32) Bokföringsmaterial förvaras hos Landstinget i Kalmar. 3. Verksamhetsberättelse Förbundet har under året 2011 finansierat nedanstående projekt. Projekt Nykraft i Oskarshamn, Högsby och Mönsterås kommuner (avslutades 31 januari 2011) Projekt Arbetsrehab Borgholm i Borgholms kommun (avslutades 31 maj 2011) Projekt TIA (Till och i Arbete) i Kalmar kommun Projekt SVUNG i Västerviks kommun Projekt Grön Rehabilitering i Kalmar kommun Projekt DIVA i Nybro och Emmaboda kommuner Projekt Vägknuten i Oskarshamn, Högsby och Mönsterås kommuner Kartläggningsprojektet i Oskarshamn, Högsby och Mönsterås kommuner Projekt Sociala företag i Västerviks kommun Projekt Leva livet i Vimmerby/Hultsfreds kommuner Sammanfattning av projektens verksamhetsberättelser redovisas under punkt 3.1.1 och följande. 3.1 Måluppfyllelse av verksamhetsplanen 2011 Nedanstående mål är uppsatta i verksamhetsplanen 2011. Redovisning av måluppfyllelse kommenteras efter respektive målområde. Målet för 2011 är att utvärdera projektet Grön Rehabilitering vars projekttid löper ut den 31 augusti 2011. Efter ansökan om förlängning av projektet beslutade styrelsen den 18 november 2011 förlänga och utvidga projektet. Avslutningstidpunkt sattes till 30 juni 2013. Detta innebär att utvärdering skall i stället göras först under 2012 eftersom ett större antal individer då har deltagit i projektet. Ett annat mål är att i varje projekt som syftar till att enskilda personer ska uppnå eller förbättra sin arbetsförmåga ska målsättningen vara att minst 30% ökar sin egenförsörjning genom arbete eller utbildning inom 90 dagar efter avslutad aktivitet. I genomsnitt för alla projekt i länet året 2011 har 47 % ökat sin egenförsörjning genom arbete eller utbildning. Detta innebär att samhällets kostnader i stat och kommuner har minskat med drygt 7 728 000 kronor genom att 42 personer av de 89 personer som avslutats har erhållit arbete eller börjat studera under 2011. (Beräkningsgrund för minskning av samhällets kostnader används i genomsnitt 16 000 kr/ månad för en heltidsarbetande) Målet har uppfyllts.
5(32) Mål om informationsinsatser Samordningsförbundet har också haft som mål 2011 att informationsinsatserna skall fortsätta. Tjänstemannen har deltagit i projektens styrgrupper och i de lokala samverkansgrupperna i länet som består av chefstjänstemän från samverkande myndigheter. Han har där informerat om Samordningsförbundet och dess projekt och verksamhet. Han har följt utvecklingen i varje projekt genom direktdialoger med styrgrupper och projektledningar. Han har även haft projektledarträffar i länet. Målet har också varit att tjänstemannen och respektive projektledare under mandatperioden (2011-2014) skall besöka samtliga kommunfullmäktigeförsamlingar eller kommunstyrelser i länet för att lämna information om förbundets verksamhet och pågående projekt i resp. kommun. Eftersom alla kommunfullmäktige i länet samt landstingsfullmäktige besöktes åren 2009-2010 är det lämpligast att göra detta efter att nuvarande tjänsteman gått i pension den 1 maj 2012 och förbundets nya tjänsteman kan presentera sig. Dessutom har två träffar med förbundets revisorer genomförts under 2011. Ett flertal tidningsartiklar har behandlat olika projekt inom Samordningsförbundet, oftast i samband med projektens uppstart. En informationsfolder om förbundet och dess verksamhet har vid ett flertal tillfällen tryckts under 2011 och distribuerats till medlemmarna. Förbundet har en hemsida på adress www2.ltkalmar.se/samordningsforbundet där löpande information om förbundets verksamhet lämnas. Här läggs också resultatuppföljningar angående projekten kontinuerligt ut. De utvärderingar som är gjorda finns också publicerade här. Målet har uppfyllts. Mål rörande kompetensutveckling Ett av målen för 2011 var att förbundet skulle erbjuda sig att samordna en konferens för de lokala samverkansgrupperna i länet. En framtidskonferens för de lokala samverkansgrupperna, styrelsen och projektledarna i länet ägde rum den 20 oktober 2011 i Oskarshamn och var mycket uppskattad av ett 40-tal deltagare. Önskemål finns om en liknande konferens år 2012. Landsomfattande konferens för politiker och tjänstemän i samordningsförbund för finansiell samordning ägde rum den 13-14 april 2011 i Norrköping. På denna FINSAM -konferens deltog ordförande och verkställande tjänsteman. En mycket uppskattad utbildning för nyvalda styrelseledamöter hölls i Kalmar den 15 april 2011. Ola Andersson från Delta Hisingen Göteborg var kursledare. Målet har uppfyllts.
6(32) Finansiella mål för god hushållning Förbundet skall ha en sådan likviditet att det vid varje enskilt tillfälle ska vara möjligt att finansiera utbetalningar till projekt som budgeterats upp till tre år framåt. Likviditeten skall aldrig understiga 350 tkr samt att förbundet inom en sexmånadsperiod ska ha möjlighet att finansiera nya projekt upp till en kostnad av 1 500 tkr. Det förutsätter att förbundets budget uppgår till minst 12 mkr per år. I annat fall skall likviditetsnivån justeras. Samordningsförbundet skall också ha förmåga att fullfölja sina ekonomiska åtaganden i alla påbörjade projekt. Målet har uppfyllts. Nedan följer en redovisning av varje projekts verksamhet och resultat år 2011. Innehållet är hämtat ur projektens egna verksamhetsberättelser. 3.1.1 Sammanfattning av projektens verksamhetsberättelser Alla verksamhetsberättelser från projekten finns att tillgå i Samordningsförbundets diarium. Verksamhetsberättelserna kommer också att publiceras på förbundets hemsida www2.ltkalmar.se/samordningsforbundet. Uppföljningssystemet SUS har använts av projekten under år 2011. Dessutom har redovisning av statistik och verksamhetsberättelser skett separat till förbundet. Det finns mycket få studier om rehabiliteringens samhällsekonomiska konsekvenser. Det är mycket komplext att göra en utvärdering av samhällsvinster. I de projekt som startats i länet ger projekten minskade ersättningar från de olika myndigheterna enligt de beräkningar som redovisats under dessa projekt. Efter en sammanställning av alla projekt i länet kan man konstatera att samhällets kostnader i stat och kommuner har minskat med 7 728 000 kronor genom att 42 personer erhållit arbete eller börjat studera under 2011. Detta får betraktas som ett gott resultat. Antal deltagare som remitterats till länets projekt under år 2011 har varit 131 personer. Antalet personer som avslutats i länets projekt är 89 personer. Detta innebär ett generellt resultat i länet på 47 % som går till arbete eller studier. Till detta kan läggas alla övriga vinster i projekten såsom ärenden som gått till arbetsförmedling för matchning, ökad livskvalitet för individer, mindre sjukvårdskonsumtion, mindre läkemedelsanvändning för många av dem etc. I det slutbetänkande av utredningen om Den arbetslivsinriktade Rehabiliteringen som kom år 2000 (SOU 2000:78) visar man på att fördjupad rehabilitering samhällsekonomiskt är mycket lönsamt. En satsad krona ger nio åter, säger man.
7(32) 3.1.2 Vägknuten Samverkan och ledning Projektet startade 1 februari 2011 och samverkansparter har varit kommunerna i Oskarshamn, Mönsterås och Högsby, arbetsförmedlingen, försäkringskassan och Kalmar läns landsting. Projektet har omslutit en budget på 3 000 000 kr/år. Projektet skall avslutas den 31 januari 2014. Samverkansarbetet sker på fyra olika nivåer: Lokala Samverkansgruppen, Styrgruppen, övergripande remissgruppen samt tre lokala remissgrupper. Personalresurser Vägknuten har 2,0 tjänster som vägledare samt 0,5 tjänst som projektledare. Administrativt stöd köps in med ca 0,4 tjänst. Verksamhetsförändringar Utifrån projektansökan har det gjorts ett par förändringar under året. Möjligheten till individuell vägledning innan gruppverksamhet har tagits bort och det är inte de lokala remissgrupperna som väljer ut deltagare till Vägknuten utan det är den övergripande remissgruppen. Tjänsten som projektledare har minskat från 0,75 tjänst till 0,5 tjänst. Under hösten har även tidigare projektledare avslutat sin anställning. Arbetsmetoder Antagningsförfarandet Respektive inremitterande myndighet aktualiserar ärendet till sin representant i den övergripande remissgruppen. Vid möte med övergripande remissgruppen ges uppdrag till den lokala remissgrupp som individen tillhör att göra en första kartläggning inför den övergripande remissgruppens möte då deltagarna till Vägknuten skall fastställas. Intag sker vid tre tillfällen per år. Kartläggning Då deltagarna till Vägknuten är utvalda genomför Vägledarna i Vägknuten en djupare kartläggning med hjälp av en metod som heter TUBA (tidig utredning och bedömning av arbetsförmåga). Den används för att få en djupare kunskap och förståelse för individen för att senare mynna ut i en handlingsplan. TUBA är ett genomarbetat kartläggningsinstrument som utreder och förklarar sambandet mellan individuella begränsningar och kraven i vardagslivet. Under ca 3 timmar har deltagaren förmånen att i lugn och ro tillsammans med sin vägledare få reflektera över sin arbetsförmåga och sitt vardagsliv ur ett helhetsperspektiv. Hela vardagen blir kartlagd och ett sammanhang mellan egenvård, fritid, socialt, privat, arbete och hälsa skall tydliggöras. Det förtydligar styrkan samt resurserna i deltagarens nuvarande situation och ger bra underlag för fortsatt planering.
8(32) Självskattningsskala psykisk hälsa Hur mår jag är en självskattningsskala som används som ett mätinstrument i början och vid avslut av gruppaktivitet. För att få en form av mätning av måendet i gruppen. Individuell handlingsplan Används som ett komplement till TUBA då uppsatta mål behöver brytas ner i mindre delmål. Externa utredningar Vi har köpt in utredningar/kartläggningar av Arbetslivsresurs där behov har funnits. Vi har också tagit hjälp av lärare vid Oskarshamns kommun som bistår med kartläggning och utredning av dyslexi. Gruppvägledning Grunden i projekt Vägknuten är gruppverksamheten. Denna pågår under 8 veckor och leds av vägledarna i samspel med olika inbjudna föreläsare. Under de tre första veckorna av gruppverksamheten sker ett intensivt arbete då deltagarna jobbar med sitt självförtroende och sin självkänsla. Fokus ligger på kommunikation och att individen skall öva upp sin kreativa sida. Syftet är att deltagarna själva ska hitta lösningar på det som hindrar dem att komma vidare. Under dessa tre veckor leds deltagarna i stor utsträckning av ett företag som heter Lövhöjden. Grunden till förändringsarbetet är att skapa bärande relationer. Därför sitter vägledare med i gruppen och deltar i aktiviteterna på samma sätt som deltagarna. Detta leder till att vägledarna får möjlighet att observera deltagarnas sociala förmåga samt ringa in intresseområden, styrkor och svårigheter. Efter detta fortsätter processen mot jobb och utbildning med informationstillfällen från skolor och arbetsförmedling. Inbjudna föreläsare håller föredrag och genomför rollspel med deltagarna med inriktning mot arbetsmarknaden. Här arbetas det mycket med positivt tänkande, kroppsspråkets betydelse samt strategier vid t ex en anställningsintervju. Individuell vägledning Den individuella vägledningen påbörjas redan under gruppverksamheten. Denna bygger på individens egna behov utifrån den handlingsplan som arbetats fram. Det innebär stöttande och motiverande samtal, trepartsamtal med berörda myndigheter, matchning mot praktikplatser och uppföljningar med handledare och arbetsgivare. Marknadsföring Vägknuten har under året satsat på att marknadsföra sig genom en broschyr som spridits genom inremitterande myndigheter. Vägledarna har även varit ute hos de olika myndigheterna och informerat intresserade personer i grupp. Ingen individuell kontakt har skett med deltagarna innan övergripande remissgruppen har fattat beslut om att individen skall delta i Vägknuten.
9(32) Resultat Projektet vänder sig till unga i åldersgruppen 18-33 år som är i behov av myndigheternas gemensamma insatser för att närma sig arbetsmarknad och/eller studier. Följande kategorier kan vara representerade: arbetslösa arbetslösa som har sjukpenning eller sjuk- och aktivitetsersättning anställda som har sjukpenning eller sjuk- och aktivitetsersättning men inte kan återgå på grund av funktionshinder personer med långvarigt försörjningsstöd Målet har varit att 30 personer skall aktualiseras i projektet årligen. 30 % av de som avlustas skall gå till egenförsörjning i form av arbete eller till studier med egen finansiering. Under året har 17 deltagare varit inskrivna i Vägknuten. 8 personer har avslutats varav 3 stycken har nått egen självförsörjning. Detta innebär ett resultat på 37,5 %. Under året har 49 personer (20 män och 29 kvinnor) remitterats till projektet. Av de som remitterats kommer 9 personer från försäkringskassan 6 personer från arbetsförmedlingen 29 personer från socialförvaltningen 5 personer från landstinget Vi årsskiftet 2011/2012 är 9 personer inskrivna i projektet. Det finns ingen kölista vid årskiftet. Beräknad samhällsvinst Utifrån beräkningsmodellen 16 000 kr/mån per deltagare som gått ut i arbete har en samhällsvinst/besparing uppnåtts med 576 000 kronor för de deltagare som gått till arbete. Konsultationsärenden Projektet har ej haft några konsultationsärenden. Sammanfattning/framgångsfaktorer TUBA TUBA har ringat in saker som inte varit känt för inremittent tidigare men kanske också bekräftat det som inremittent tidigare haft misstanke om. Deltagaren kommer ofta med en bild av sig själv att inte duga eller räcka till. TUBA kan genom sin specifika internetbaserade programvara ge individen chansen att på ett tydligt visuellt sätt se vilka resurser han/hon har men också vad den kan behöva arbeta vidare med för att nå sina individuellt satta mål. Gruppverksamhet Under 2011 har vi haft som grund att anordna gruppverksamhet vid start i Vägknuten då detta visat sig vara en av de största framgångsfaktorerna i tidigare projekt. Anledningen till
10(32) detta är att det är en bra metod för deltagarna att komma vidare i sin process mot arbete och studier men också för att det stärker deltagarens personliga utveckling. I tidigare projekt med individuell vägledning har deltagarna haft en ganska lång startsträcka och genom att de deltar i gruppverksamhet har processen kommer igång snabbare. En stor framgångsfaktor är att vägledarna är med i allt som händer i gruppverksamheten. Vägledarna växlar mellan att hålla i gruppaktiviteter själva och att delta i alla övningar som utomstående föreläsare har på sitt program. Detta gör att vägledarna snabbare kan skapa en relation med varje deltagare, det skapas en ömsesidig respekt. Att vägleda i grupp minskar risken för envägskommunikation som kan uppstå i individuella kontakter. En annan framgångsfaktor är att tillhörigheten till en grupp kan göra att deltagarna lyfter och stöttar varandra och på så sätt ökar sin motivation att ta sig vidare. På det viset vågar de utsätta sig för situationer som tidigare hindrat dem. De tar sig tid att titta på sig själva, reflekterar och ser sin egen roll i sammanhanget. Resurser, styrkor men också hinder blir mer tydliga när deltagarna ingår i gruppen. En annan vinst av att arbeta i grupp är att de får direkt positiv feedback både från sina kamrater i gruppen men också från vägledarna. När det gäller deltagare som har någon form av neuropsykiatriskt funktionshinder, upplever vi att gruppaktiviteterna ges möjlighet att i ett tidigare skede ringa in både vad man tror hindrar personen men även dennes styrkor. Individuell vägledning Individuell vägledning utifrån individens handlingsplan har under hela projekttiden varit en viktig del i arbetet. Framgångsfaktorerna här har varit täta kontakter mellan vägledare och deltagare i form av motiverande samtal, pushning och stöttning, men också matchning mot rätt arbetsgivare samt hos den samme. 3.1.3 Kartläggningsprojektet Syfte Syftet var att kartlägga behov och ta fram nya projektidéer för att starta ytterligare projekt i Oskarshamn, Högsby och Mönsterås kommuner. Projekttiden har omfattat 1 september 2011 1 december 2011. Högsby kommun har varit projektägare. Projektets budget har varit 155 000 kr. Metod Att genom intervjuer av chefer/ medarbetare vid Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunerna, landstinget samt externa nyckelpersoner, kartlägga vilka behov, idéer samt resurser som finns i respektive organisation och utifrån detta resultat ge Lokala Samverkansgruppen förslag på aktuella idéer och målgrupper för nya projekt. Kartläggning Det har genomförts intervjuer med chefer och/ eller medarbetare från alla kommuner samt Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och psykiatrin i landstinget. Det som saknats i kartläggningen är primärvården. Detta beror delvis på att de inte har haft tid relaterat till omorganisation med även delvis på att de inte riktigt förstår vilken roll de har i Samordningsförbundet. Socialnämndens ordförande från varje kommun har intervjuats. Samtliga är styrelsemedlemmar i Samordningsförbundet.
11(32) Baserat på de intervjuer som gjorts har kontakt tagits med berörda, externa företag/ organisationer. Dessa har varit Bråbygden, Lövhöjden och Vestibularis. Behov I intervjuerna har frågan om vilket behov som man som chef, medarbetare, politiker, myndighet, kommun samt landsting känt varit viktigt att lyfta fram. Behoven har till viss del sett olika ut men många behov har kommit fram i flera intervjuer. Här är de behov som man har en gemensam samsyn kring: Verksamhet som är närmare ett riktigt jobb än dagens verksamheter inom kommun och landsting, saknas. Fokus på individer med neuropsykiatriskt funktionshinder Fokus på unga vuxna Komplement till dagens Vägknuten Individuell vägledning Fysisk aktivitet Möjlighet till utbildning Koordinator/ processledare Ökat samarbete, på ett lokalt och centralt plan, mellan uppdragsgivare Fokus på de som står långt ifrån arbetsmarknaden Vidga åldersspannet för projekten. Att sänka lägsta åldern innebär att man inte är myndig, andra aktörer såsom skola, BUP och Barn och familj finns kring individen. Skapa utvecklingsmöjligheter för individen både psykiskt och fysiskt Då intervjuerna har sett olika ut, beroende på vem som intervjuats, har vissa behov och idéer om kommande projekt varit specifikt för den enheten. Dessa behov: Att starta upp Sociala företag/ ekonomiska föreningar Att satsa på gruppen utlandsfödda med språkhinder Tid avsatt för Landstinget, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, som är finansierad av projektet. Där man fysiskt är på plats i närheten av projektet Att personer erbjuds utbildning trots försörjningsstöd under projektets gång Att skapa en trappstegsmodell, ett kvalificeringssystem i kommunernas verksamheter för att skapa meningsfulla arbetsuppgifter och bättre kunna möta individen där den befinner sig Att satsa på gruppen med ersättningsformer, exempelvis försörjningsstöd eller aktivitetsersättning Se över möjligheterna till att kunna ta hem EU- medel Samverkan mellan kommunerna i mycket större utsträckning Ta vara på det man är bra på och utveckla det vidare Försöka tänka i otraditionella banor Arbeta mer med att ta fram vem som har ansvar för vad Reflektion Arbetsgivare för projekten är kommunerna. Som det ser ut idag är det svårt att få någon att ta arbetsgivaransvaret för ett projekt. Man är rädd att få personer som blir LAS:ade under sin projektanställning och därmed har man ökat sin personalstyrka även om projektet är slut. Är det bättre om man som enskild arbetsgivare rekryterar bland sin egna personal och på så sätt får en viss procent av dennes tjänst betald?
12(32) Varför tar inte övriga uppdragsgivare på sig detta ansvar? Man avsätter olika tid för sin medverkan i projekten. Detta leder till att det uppstår obalans i samverkan. Ska man betala inremittenter för dess medverkan? Hur gör vi för att alla ska ha samma förutsättningar för att samverka? Implementeringen. Det är viktigt att frågan lyfts upp till ytan. Ibland tenderar det att endast hamna på kommunens bord att implementera bra projekt. Hur ska vi göra för att ändra på detta? Vill vi ändra på det? En samsyn bland alla politiker, chefer och medarbetare är grunden för samverkan och att projekten ska leda till något positivt. Idag finns inte den samsynen. Vad beror det på? Vad kan vi göra för att förändra det, om det är det vi vill? Då verksamheterna i kommunerna, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Landstinget ser olika ut, finns det en möjlighet att driva riktade projekt till en specifik kommun eller ett specifikt verksamhetsområde. Något som är bra för Mönsterås kanske ligger fel i tiden för Högsby exempelvis. Under arbetets gång har det blivit allt mer tydligt att alla inblandade har upplevt intervjuerna som bra. Det har som projektledare varit mycket roligt att träffa alla dessa människor, som faktiskt har en gemensam nämnare, nämligen att vilja göra något för att förändra för den enskilde individen. Detta har lett till att förstärka den lokala samverkansgruppens uppfattning om behovet av någon som ser över vad ska bli nästa projekt utifrån erfarenheter och behov. Det blir ett alltmer tydligt behov av att man har någon form av koordinator/ processledare. Dennes funktion borde vara att hjälpa den lokala samverkansgruppen med att ta fram nya projektidéer med hjälp av tidigare erfarenheter från projekt, behov hos uppdragsgivarna, vara ett bollplank till de lokala projektledarna, ta fram mätverktyg för utvärdering och fungera på så sett som en verksamhetsutvecklare eller liknande. Behovet av en koordinator/ processledare lyftes även under Framtidsdagen på Corallen. Projektidéer Flera olika projektidéer har utkristalliserat sig under resans gång. Dessa idéer har lett till tre huvudspår. På Väg. Projekt för de som har en lång väg till egen försörjning eller de som behöver en handfast vägledning dit. Individuell vägledning. Rondellen. Se över möjligheterna till verksamhetsutveckling av arbetsmarknadsenheterna för att skapa ett flöde, en trappstegsmodell, för att kunna möta de behov som finns hos övriga uppdragsgivare samt arbetsmarknadens behov. Starta ett socialt företag/ ekonomisk förening exempelvis så som TIA har gjort i Kalmar. Vägknuten. Komplettera nuvarande vägknuten utifrån befintlig budget. Slutsats De tre huvudspåren som projektet kommit fram till är vida och stora i sin beskrivning. Det är upp till LSG att fatta beslut om hur man ska gå vidare framöver utifrån vad som kommit fram under projektets gång.
13(32) 3.1.4 Nykraft Samverkan och ledning Projektet startade 1 december 2007 och samverkansparter har varit kommunerna i Oskarshamn, Mönsterås och Högsby, arbetsförmedlingen, försäkringskassan och Kalmar läns landsting. Projektet har omslutit en budget på 4 500 000 kr/år. Projektet avslutades den 31 januari 2011. Verksamhetsberättelse och resultat för hela projekttiden (2007-12-01-2011-01-31) redovisas på förbundets hemsida. Utvärdering av projektet har gjorts under 2010 och finns publicerad på förbundets hemsida. I och med att projektet enbart pågått en månad av år 2011 hänvisas till redovisning i årsredovisning för år 2010 där projektets resultat redovisas. 3.1.5 Sociala företag Samverkan och ledning Projektet startade den 9 september 2011 och samverkansparter är Västerviks kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Landstinget Projektet omsluter en budget på 734 000 kronor per år och skall pågå till den 9 september 2013. Personalresurser Personalen består en projektledare på heltid. Verksamhetsförändringar Inga verksamhetsförändringar har skett under 2011. Arbetsmetoder Projektet syftar till att stödja bildande och etablering av sociala företag som i ett långsiktigt perspektiv kan skapa fler arbetstillfällen för personer i behov av samordnad rehabilitering. En projektledare för socialt företagande har anställts för att samordna olika aktörers stöd till bildande av sociala företag, stimulera personer att starta genom att arbeta med att inspirera, ta fram och stödja affärsidéer och affärsplaner i processen mot bildande av sociala företag, samt bidra till kunskapsutveckling och nätverksbyggande. Råd och stöd kan även erbjudas till sociala företag som redan har startat, till exempel med handledning och kontakter till olika myndigheter. Den övergripande målsättningen är att projektet ska resultera i ökad egen försörjning genom anställning i eller start av socialt företag.
14(32) Genom att stödja bildandet av sociala företag, avser projektet att på sikt skapa förutsättningar för att: 1. behovet av offentlig försörjning och offentliga tjänster för individer med samordnande rehabiliteringsbehov ska minska, 2. individer som står lite längre ifrån arbetsmarknaden kan få en sysselsättning eller anställning i ett socialt företag, 3. individer som deltar i projektet ska uppnå en förbättrad egenupplevd hälsa, 4. individer som deltar i projektet får en ökad kunskap i det som utgör grunderna för start av (socialt) företag, 5. det sociala företaget kan bidra till tillväxt i samhället på samma sätt som andra företag på marknaden. Målet är att två sociala företag startar under projekttiden. Resultat Projektet startade med deltagare den 21 september 2011. Gruppen består av fem personer, två män och tre kvinnor i ålder 47 till 62 år, samtliga uppbär aktivitetsstöd (ersättning från arbetsförmedlingen). Gruppen har gått sin femton veckors kurs via arbetsförmedlingen, kursen är grundläggande för att starta eget, utbildningsanordnare är John Bauer och kursledare Clas Olsson. Gruppens affärside är att baka gluten- och laktosfritt bröd och kakor. Gruppen som antagit namnet Nyfiket har deltagit i strukturerade möten i lokalen tre dagar i veckan. Efter varje möte har deltagaren haft eget arbete inför redovisning åter till gruppen. Intresset för projektet har varit stort från olika delar av samhället. Politiker frånolika håll har visat stort intresse samt personal från integration och försörjningsstödsenheten. Lokalritningar påbörjas i december 2011 för Nyfiket, det finns ändringar som måste göras, frågan är just nu vilket fokus Nyfiket skall ha enbart bageri eller både bageri och café. Medlemmarna i Nyfiket måste nu genomgå en livsmedelsutbildning, en heldag med muntliga tester Vi har lyssnat på både anticimex och inspecktera AB. Nyfiket bestämde att inspecktera AB sköter utbildningen. Ny grupp startar den 9 januari 2012. Det är 8 personer och som har två olika affärsidéer. Sju personer skall starta ett företag som skall ha en first hand försäljning av kläder. De kommer även ha möbelrenovering samt ett mindre café. Den åttonde personen skall starta kräftfiske/odling och med andra lokalproducerade produkter. Han siktar även på att ha en internet butik med fiske redskap. Än är det för tidigt att se några resultat i projektet. Ett intensivt arbete pågår med att lösa de ekonomiska frågorna etc.
15(32) 3.1.6 Arbetsrehab Borgholm Samverkan och ledning Projektet startade den 1 juni 2008 och samverkansparter har varit Socialförvaltningens individ- och familjeomsorg i Borgholms kommun, Arbetsförmedlingen Öland, Försäkringskassan, samt Borgholms hälsocentral. Projektet har omslutit en budget på 900 000 kronor/år och har pågått till den 31 maj 2011. Projektet har utvärderats före avslut av rationella skäl. Denna utvärdering finns på förbundets hemsida. Personalresurser På kommunens arbetsmarknadsavdelning har arbetat en arbetsamordnare 70 % med projektdeltagarna (from mars -09, tidigare 50 %), en arbetsledare 25 %, gruppledare 20 %, och man har haft möjlighet att köpa konsultativa tjänster på ca 100 tim/år. Personalen har flerårig erfarenhet att arbeta med rehabilitering, vägledning och arbetsledning av personer som står långt från arbetsmarknaden. Delar av verksamheten har skett inom arbetsmarknadsavdelningen vilket gjort att det funnits ytterligare personal att tillgå. Verksamhetsförändringar Arbetsmarknadsavdelningen i Borgholms kommun startade projektet Arbetsrehab Borgholm 1 juni 2008, den största förändringen för personalen var att ifrån att anordna sysselsättningsplatser åt olika målgrupper, nu i projektet bli uppdragstagare åt våra myndigheter. Arbetsmetoder Metoderna har tidigare beskrivits i verksamhetsberättelsen för år 2010. Projektet har använt samma metoder även 2011. Resultat Målgruppen har varit personer i åldern 18 64 år som varit arbetslösa och/eller sjukskrivna utan arbetsgivare, personer med försörjningsstöd. Prioritering har gjorts på gruppen yngre personer, personer med psykosociala problem och utlandsfödda. Ca 30 personer per år har erbjudits insatser i projektet. Målet har varit att 100 % blir färdigutredda medicinskt och 30 % skall erhålla arbete eller påbörja studier. Under år 2011, som enbart omfattat 5 månader, har 7 personer (2 kvinnor och 5 män) remitterats till projektet. Eftersom projektet skulle avslutas i maj har man koncentrerats sig på att avsluta de pågående ärenden som fanns i projektet. Det totala antalet personer som avslutat utredning/rehabilitering är 22 stycken (13 kvinnor och 9 män). 13 individer har erhållit anställning eller börjat studera. Detta innebär ett resultat på 59 %.
16(32) Av de 7 personer som remitterats kommer: 1 person från försäkringskassan 5 personer från arbetsförmedlingen 1 person från socialförvaltningen Beräknad samhällsvinst 13 personer i arbete eller utbildning innebär en kostnadsminskning för staten och kommunerna med 2 496 000 kr på årsbasis. Konsultationsärenden Projektet har ej haft några konsultationsärenden under perioden jan maj 2011. Sammanfattning/Framgångsfaktorer Arbetsmetoden har byggt på ett nära samarbete med de olika myndigheterna. Man har arbetat med tydliga uttalade mål och alla berörda myndigheter och personer har träffats vid ett och samma tillfälle. En annan framgångsfaktor har varit en kompetent och engagerad personal. Det har också funnits ett bra regionalt nätverk för att kunna stärka individen till självförsörjning. 3.1.7 Projekt TIA Samverkan och ledning Projektet startade den 1 juni 2008 och samverkansparter har varit Socialförvaltningen och Arbetsmarknadsenheten i Kalmar kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, samt Landstinget i form av primärvården och hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Projektet har omslutit en budget på 2 060 000 kronor/år och skall pågå till den 30 juni 2012. Syftet med projekt TIA har varit att ge resurssvaga personer, främst personer med intellektuella funktionsnedsättningar, en varaktig lösning på sin försörjnings- och sysselsättningssituation. Extra fokus har lagts på gruppen unga kvinnor som är en särskilt utsatt grupp. Projektet har utvärderats före avslut av rationella skäl. Denna utvärdering finns på förbundets hemsida. Personalresurser TIA har för närvarande 3,25 tjänster (en projektledare, två handledare och 0,25 tjänst arbetar med administrativa uppgifter).
17(32) Verksamhetsförändringar TIA har sin bas på Falkenbergshuset på Verkstadsgatan i Kalmar. Där finns lokaler med verkstäder, omklädningsrum (olika för män och kvinnor, med låsta skåp, toaletter och dusch) och det finns ett välutrustat lunchrum. Verksamheten som TIA bedriver på Falkenbergshuset består av legoarbeten från företag i regionen och smörgåstillverkning på uppdrag. Falkenbergshuset är också utgångspunkt för den mat- och postutkörning till olika verksamheter i kommunen som TIA ansvarar för. Arbetsmetoder De personer som kommer till TIA s arbetsgrupp har dessförinnan utretts av respektive myndighet. Där har en bedömning gjorts om man möjligtvis kan stå till arbetsmarknadens förfogande. Efter denna bedömning sker alltså remitteringen till TIA. Fortfarande kan det dock finnas oklarheter om och på vilket sätt individen klarar av ett arbete. Arbetet med deltagarna på TIA är därför indelat i fyra steg: kartläggning arbetsträning arbetsprövning avslut Kartläggning och arbetsträning har i första hand skett på Falkenbergshuset medan arbetsprövning har skett hos olika arbetsgivare, både privata och offentliga. Under arbetets gång redovisas utvecklingen fortlöpande till arbetsgruppen som träffas var tredje vecka. Resultat Målet har varit att 60 personer skall aktualiseras för samverkan under 3 år. Minst 40 % dvs. 24 personer ska gå till arbete med eller utan anställningsstöd utifrån sitt arbetsutbud på heltid eller deltid. Målet har också varit att 90 % är kvar i arbete efter 3 år. Ambitionen är att 70 % inom 12 månader från aktualisering i samverkan ska ha kommit i arbete alternativt ha bedömts och påbörjat arbetsmarknadspolitiska insatser mot arbete. Under året har 14 personer avslutats varav 9 gick vidare till arbete eller studier. Detta innebär ett resultat på 64 %. Av de 13 personer som remitterats under 2011 kommer 3 personer från försäkringskassan 10 personer från arbetsförmedlingen Vid årsskiftet 2011/2012 är 29 personer inskrivna i projekten. Väntelistan består vid årsskiftet av 3 personer. Beräknad samhällsvinst Nio personer har erhållit anställning med 100 %. Detta innebär att samhällets kostnader minskar med 1 728 000 kr/år.
18(32) Konsultationsärenden Projektet har dessutom tagit emot 247 konsultationsärenden. Av dessa kom 20 från försäkringskassan 42 från arbetsförmedlingen 44 från socialförvaltningen 78 från landstinget 63 övrigt Sammanfattning/Framgångsfaktorer En absolut förutsättning för att lyckas med uppdraget har varit en samverkan mellan myndigheter på individnivå. Nästan alla deltagare i projektet har varit eller borde vara aktuella för insatser hos flera myndigheter och att dessa myndigheter ser och arbetar mot samma mål är av största vikt. Myndighetssamverkan i form av fysiska mötesplatser mellan handläggare och TIA:s personal där man kan utbyta kunskaper och erfarenheter har varit en mycket viktig framgångsfaktor. En annan stor faktor för framgång har varit Arbetsmarknadsenheten i Kalmar kommun som har gett TIA förutsättningar för att pröva olika verksamheter och som har bidragit med stor kunskap om arbetsmarknadens förutsättningar och utveckling. För att få möjlighet till en ingång till sjukvården har två läkarkontakter knutits till projektet, en allmänläkare och en psykiatriker. Dessa har varit till stor hjälp i bedömningen av omfattningen av personers arbetsförmåga och möjligheter till att förändra denna. Men den stora samhällsvinsten med ett projekt som TIA ligger dock på det mänskliga planet. Ett arbete ger människor en stor känsla av tillhörighet, det gäller i synnerhet för människor med intellektuella begränsningar. En anställning skapar också rutiner. Man kommer upp på morgonen och går och lägger sig på kvällen (och inte tvärt om). Man äter på regelbundna tider och får en regelbunden inkomst. Man håller sig lättare undan missbruk och kriminalitet. För barn till resurssvaga föräldrar innebär det också att barnen kommer iväg till dagis och skola och får träffa pedagogisk personal som kan hjälpa och stödja dem i sin utveckling, något som föräldrarna kan ha svårt att tillgodose. Ett arbete och allra helst en anställning skapar goda ringar på vattnet. De ekonomiska vinsterna av detta är svårare att beräkna. TIA har drivit ett försöksprojekt där personer som bedömts stå långt från arbetsmarknaden och har haft svårt att få en anställning har fått möjlighet till en anställning. Projektet har inneburit möjligheter att: - Kunna matcha efterfrågad arbetskraft med ledig arbetskraft och kunna förena det i en anställning. - Ge personer en möjlighet att träna på att ha en anställning med allt vad det innebär att passa tider, sjukanmäla sig i tid, ha tålamod med att det inte alltid är roligt, pengar på kontot osv. - Personalen i projektet kan vara den buffert som behövs för att kompensera för flexibilitet i arbetsmarknaden. - Personerna kan få hjälp och stöd i kontakter med sjukvård, myndigheter och företag som gör att livspusslet går ihop och man kan behålla sitt arbete.
19(32) Tia har visat på ett arbetssätt som fungerar på denna målgrupp. En enskild myndighet har inte möjlighet att driva detta arbetssätt så att persponerna får sina behov tillgodosedda. 3.1.8 SVUNG Samverkan och ledning Projektet påbörjades den 1 april 2010 och bedrivs i samverkan mellan Landstinget i Kalmar län, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Västerviks kommun. Projektet omsluter en budget på1 385 600 kronor/år och skall pågå till den 31 mars 2013. Syfte Projektet syftar till att: effektivisera samverkansmyndigheternas tillgängliga resurser och kompetens bedriva samverkan i syfte att undvika rundgång och gråzoner där den enskilde riskerar att hamna utanför samhällets skyddsnät förkorta vägen för den enskilde in i samverkan och ut mot arbetsmarknaden och ökad egenförsörjning tidig identifiering och kartläggning av insats- och rehabiliteringsbehov Personalresurser 0,5 samverkanskoordinator och 1,5 coach = 2,0 tjänst Verksamhetsförändringar I samband med det personalbyte som gjordes inkom några ärenden som bedömdes stå långt från arbetsmarknaden, och för att dessa skulle få en mjukstart och komma igång i liten skala föddes tankar om en Kom igång grupp. Arbetsmetoder Arbetsprocessen börjar med att en ungdom anses vara i behov av samverkan på någon av de fyra myndigheterna. Ett samtycke och en remiss kommer till stånd. Representanten från myndigheten föredrar ärendet i Konsultationsgruppen. Coach utses för vidare kontakter med kartläggning, vägledning och individuell genomförandeplan. Ett individuellt format arbete fortlöper sedan med sikte mot egen försörjning. Projektet tillhandahåller inga lokaler för arbetsrehabiliterande verksamhet, utan riktar sig mot reella arbetsplatser i näringslivet och offentlig sektor. På praktik- och träningsplatser coachas deltagarna med handfast coachning för att komma närmare ökad egen försörjning. Coachernas roll är att stärka deltagarnas förmåga att utföra förvärvsarbete eller studier och jobbar nära med täta uppföljningar. Coacherna kan också hjälpa till med vägledning i yrkesval, som hjälp för deltagaren att hitta sig själva och sina intressen erbjuds vid behov materialet Fokusera: Vem är jag? Vad kan jag? Vad vill jag?.
20(32) I början av året skapade och sammanställde undertecknad ett kartläggnings-, uppföljningsoch utvärderingsmaterial med visuell karta och skattningsskalor utifrån behov av stöd på praktikplatsen och förmågan att klara arbetsgivarens förväntningar. Resultat Målet är att 30 personer årligen skall delta i projektet. 30 % av deltagarna ska ha skapat egen försörjning inom 90 dagar efter avslutad insats genom anställning, studier eller egenföretagande. Av de 32 personer som avslutats i projektet under 2011 har 10 personer gått till arbete eller studier med egen finansiering. Detta är ett resultat på 31 %. Av de 26 personer som remitterats under 2011 kommer 10 personer från försäkringskassan 7 personer från arbetsförmedlingen 7 personer från enheten för Arbete och Kompetens 2 personer från landstinget Utav de 26 personer som remitterats är 21 unga vuxna och 5 vuxna. 18 st är män och 8 st är kvinnor Vid årsskiftet 2011/2012 är 10 personer inskrivna i projekten. Det finns ingen på väntelistan. Beräknad samhällsvinst Samhällsvinsten/besparingen är beräknad utifrån ett år med 16000 kr/mån per deltagare som återgått i heltidsarbete. Beräkningsmodellen är därmed inte faktisk men har valts för tillämpning av Samordningsförbundets projekt. Resultaten består av nio personer som gått ut i heltid och en på halvtid summan blir 1 824 000 kronor. Konsultationsärenden Projektet har tagit emot 7 konsultationsärenden under året. Av dessa kommer 2 från försäkringskassan 2 från arbetsförmedlingen 2 från enheten för arbete och kompetens 1 från landstinget Sammanfattning/framgångsfaktorer SVUNG har uppnått målet i och med att drygt 30 % av deltagarna har gått till arbete eller studier. Målet innebär att nå ökad egen försörjning, resultaten består inte av tillsvidareanställningar utan av sommarjobb, och olika typer av anställning med stöd där ett lönebidrag ligger till grund under 2-6 månader i vissa fall längre. Anställningarna gäller följande yrkesområden: butik, sjöfartsverket, kyrkogården, Campinganläggning, varuhus och restaurang. De tre som under året har gått till studier har börjat läsa in gymnasiekompetens på Kom Vux.