ÖVERSIKTSPLAN 2002 KLIPPANS KOMMUN ANTAGANDEHANDLING 2002-05-28
TIDPLAN - ÖVERSIKTSPLAN 2002, KLIPPANS KOMMUN ÅR MÅNAD Plangrupp KSAU KS SAMRÅD UTSTÄLLNING/ANTAGANDE 2001 April 18 april 2001 Maj 2 maj 21 maj - 1 september 2001 Informationsmöten 2001 Maj 15 maj, Klippan 2001 Maj 21 maj, Östra Ljungby 2001 Maj 28 maj, Ljngbyhed 2001 Juni Samråd pågår 2001 Juli Samråd pågår 2001 Augusti Samråd pågår månaden ut 2001 September 5 september Samrådsredogörelse 2001 September 19 september Samrådsredogörelsen godtas 2001 Oktober 3 oktober Beslut om utställning 19 november-01-17 februari-02 2001 Oktober Revidering 2001 Oktober Revidering 2001 November Utställning från den 19 november 2001 2001 December Utställning pågår 2002 Januari Utställning pågår 2002 februari Utställning slut den 17 februari 2002 2002 Mars 6 mars, info 2002 Mars 20 mars 20 mars, info Förslag till utlåtande, information om 2002 April 3 april, info Kommunstyrelsen information April 17 april KSau, godkänner ÖP-2002 2002 Maj 8 maj Kommunstyrelsen godkänner ÖP-2002 2002 Maj Utlåtandet + ÖP 2002 till KF 2002 Maj 28 maj Kommunfullmäktige kan anta Öp-2002 2002 Juni 25 juni Reservdag för antagande av ÖP-2002 2002 Augusti om så ej har skett den 28 maj 2002 September Val till kommunfullmäktige 15 september 2002
Förord Klippan är centrum i en gammal kulturbygd. Talrika fornfynd vittnar om att människorna för flera tusen år sedan sökte sig hit och slog sig ned på de böljande kullarna längs vattendragen. I historisk tid har allfartsvägarna gått, som de alltjämt gör, genom Klippanbygden. Utanför Ljungbyhed byggde cisterciensermunkarna Danmarks största klosterkyrka, Herrevadskloster. Från den tiden, 1100-talet, är också kyrkan i Gråmanstorp, kanske ett verk av samma tempelbyggare som uppförde Lundadomen. På 1500-talet upptäckte Tycho Brahe, världsberömd astronom, när han vistades i klostret, sin nya stjärna och samme medeltida ryktbarhet grundlade, i samarbete med en anförvant, Sten Bille, pappersbruket i Klippan. Det är därmed ett av landets äldsta, alltjämt verksamma, industriföretag. Också flyget kom tidigt till Klippanbygden. Bara sexton år efter det att Blériot korsat engelska kanalen i en luftburen maskin och därmed lagt grunden till flyget som kommunikationsmedel startades flygskolan på Ljungbyhed, som var tills den lades ner 1998, en av världens äldsta militära flygskolor. Numera har kasernområdet förändrats från militär verksamhet till civil med bl.a. trafikflyghögskola, flygteknikerutbildning m.m. Idag präglas bygden av framförallt den unika naturmiljön. Den bildar ett vackert landskap med öppen mark omväxlande med lövskog, med fiskrika vattendrag, herrgårdar och välbelägen bebyggelse. Här finns orörda naturområden av oskattbart värde som exempelvis dalgången längs Rönne å och Söderåsen med Söderåsens nationalpark. Närheten till kusten, till Danmark och till kontinenten är frapperande, de goda kommunikationerna likaså. Klippans unika natur- och kulturvärden innebär att turistnäringen har goda förutsättningar att utvecklas. Kommunen består av tätorterna Klippan, Östra Ljungby, Stidsvig och Ljungbyhed samt åtskilliga kyrkbyar och småsamhällen. Bostadsområden som kan möta framtidens krav på kommunal service och en positiv god miljö finns i alla kommundelar. Här finns ett livskraftigt näringsliv med företag som Extraco, Ellco Food, Klippans pappersbruk, Finess, Hansons Åkeri, Ljungbergs tryckeri, Klippans åkeri och det nyetablerade handels- och industriområdet inom f.d. F5- området. Här finns även tillgång till konferenslokaler, utbildning samt re- 1
kreation. Söder om Klippans tätort utvidgar ASG sin verksamhet. I kommunen finns även bärkraftiga jord- och skogsbruk. Miljön vill vi bevara och utveckla, freda från förstörelse och göra tillgänglig för människorna. Nu och i framtiden. Ett instrument bland många i denna uppgift är kommunens översiktsplan. Den ger utrymme både för värderingar och styrmedel. Många delvis motstridiga intressen skall vägas samman och en kursriktning tas ut för framtiden vad gäller både naturmiljö och bebyggelse, lokalisering och skydd. Vi har i arbetet med planen lyssnat till många människor, myndigheter och organisationer. Listan på remissinstanser kunde i sammanhanget platsat i Guinness rekordbok! Politik är det möjligas konst och det är planläggning också. Resultatet är säkert inte invändningsfritt, men det viktigaste är knappast planen utan dess tillämpning och vi tror säkert att de ansvariga tjänstemännen och politikerna skall arbete vidare i en känsla av glädje och ansvar för vår vackra gamla kulturbygd. Klippans kommun har unika förutsättningar och framtidsmöjligheter inte minst tack vare sina fantastiska naturmiljöer och skönhetsvärden. Vi kan och skall bygga vidare i ett förbund mellan förnyelse och tradition, med hänsyn till den gamla kulturen och möjligheter för den nya. Det är vår, och alla andras som arbetat med text och kartor, förhoppning att den tankegången kan spåras i översiktsplanen och bli vägledande för dess tillämpning. Rune Persson Kommunstyrelsens ordförande Göran Lönnqvist Stadsarkitekt 2
Innehållsförteckning Översiktsplan 2002 Klippans kommun sidan Förord 1-2 Innehållsförteckning 3-5 Vad är översiktsplanen? 6 Sammanfattning - Det övergripande målet 7-8 Läsanvisning 9-10 Kap 1 BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER 11-16 Inledning 11 1.1 Förändringar har skett i PBL, sedan 1990 11 1.2 Miljöbalken, MB skall tillämpas så att: 12 1.3 Regeringens övergripande mål 12 1.4 Nationella miljömål tillämpliga för klippans kommun 13 1.5 Agenda 21 målen 13 1.6 Av översiktsplanen skall framgå 14 1.7 Planens syfte 14 1.8 Tidigare kommunal översiktsplanering 14 1.9 Organisation av översiktsplaneringen 15 1.10 Program för översiktsplan 15 1.11 Uppdrag som beaktats i översiktsplanen 16 1.12 Planens underlag och uppläggning 16 Kap 2 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 17-42 2.1 Geografi 17 2.2 Befolkning och näringsliv (Befolkning sidan 18) 18-24 (Näringsliv sidan 22, miljökvalitetsnormer och skyddsavstånd enl. Bättre plats för arbete sid. 23 2.3 Regionala och mellankommunala frågor (NOSAM, Region Skåne) 25-28 2.4 Riksintressen inom kommunen (förslag till naturreservat) 29-30 2.5 Förordnanden och detaljplaner (strandskydd, naturreservat, vattenskyddsområden m.m.) 31 2.6 Anspråk på riksintresse från central myndighet, Natur (Nationalpark, Natura 2000) 37 2.7 Anspråk på riksintresse från central myndighet, Energi m.m., (NUTEK, Länsstyrelsen m.fl.) 38 2.8 Utpekade objekt av kulturhistoriskt värde 39 2.9 Frågor av stort intresse för kommunen (Vägar, järnvägar, flygplatsen m.m.) 40 2.10 Härifrån till jämställdhet 41 Kap 3 KOMMUNENS MÅL 43-54 3.1 Övergripande mål 43 3.2 Befolkning och boende 43 3.3 Näringsliv 43 3.4 Handel 44 3.5 Barn- och utbildning 44-45 3.6 Jämställdhetsaspekter 46 3.7 Kommunikationer/Transporter (vägar, järnvägar, kollektivtrafik, flyg m.m.) 46-48 3.8 Ett hållbart samhälle, beredskapshänsyn 49 3.9 Landsbygden, landsbygden skall leva 50 3.10 Friluftsliv, satsning på friluftsliv och turism 50 3.11 Miljöskydd, sund miljö 50 3.12 Agenda 21, ett hållbart samhälle, angivna mål 51 3.13 Energi, effektiv användning av energi, energiplan 1998 52 3
3.14 Social omsorg, bästa möjliga sociala service 53 3.15 Naturresurser, god och långsiktlig hushållning 53 3.16 Avfall 54 3.17 Kulturmiljövård, bevara kulturarvet, fornlämningar och fornlämningsområden 54 Kap 4 TILLGÅNG OCH ANSPRÅK PÅ MARK OCH VATTEN 55-132 4.1 Inledning 55 4.2 Större områden obetydligt påverkade av exploateringsföretag, lagtext m.m. 55-58 4.3 Jord- och skogsbruk, allmänt, åkermarkens och skogens utbredning, öppet landskap 59-60 4.4 Vattenbruk, lagtext, EU:s ramdirektiv för vatten, fisk- och kräftodlingar, fiskfauna 61-62 4.5 Naturvård, markhistoria, vegetation, naturbetesmarker, våtmarker, skogar, sjöar, kulturlandskap 63---- restbiotoper, alléer, natura 2000-områden, klass!, II och III-objekt N-inv., behov av fortsatt arb. ----80 4.6 Kulturmiljövård, riksintressen, övriga områden av intresse för kulturmiljövården 81-91 områden av särskilt arkeologiskt intresse 92-94 4.7 Friluftsliv och turism, riksintressen, närströvområden, fiske, ridning, fritidsmark, turism 95-102 4.8 Värdefulla ämnen och material, berg och grus, lera, torv 103-106 4.9 Energi, högspänningsledningar, vattenkraft, naturgas, övrigt 107-110 4.10 Kommunikationer, vägar, gc-vägar, järnvägar, europabanan, kollektivtrafik, flygtrafik, tele 111-120 4.11 Vattenförsörjning, Bolmenledning, Klintarp, Ljungbyhed, Östra Ljungby, Ljung, Färingtofta 121-124 4.12 Avfallshantering, NÅRAB, återvinningsgårdar, återvinningsstationer, landsbygden 125-126 4.13 Totalförsvaret, Militära intressen, övriga beredskapsintressen. Transport av farligt gods. 127-128 4.14 Bebyggelse och tätortsutveckling, mark och planberedskap, bostäder, service, friluftsliv och 129----- skyddsområden, struktur, Klippan, Ljungbyhed, Östra Ljungby och Stidsvig, övriga orter -----132 Kap 5 INTRESSEKONFLIKTER 133-142 5.1 Vattentäkter, Klintarp, Östra Ljungby 133-134 5.2 Grus, principiella ståndpunkter, motstående intressen 135-136 5.3 Flygverksamhet F5-området, koncessionsansökan 137-138 5.4 Rönne å och delar av dess dalgång 139 5.5 Hästar och ridning, I kommunen fanns år 2000 fem ridklubbar 140 5.6 Lantbruk med djurhållning, olägenhet för människors hälsa, skyddsavstånd till nya bostäder 141 5.7 Vindkraftverk, Områden inom energiklass C och D finns i väster mot gränsen till Ängelholm 141 5.8 Kulturmiljövård 142 Kap 6 RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN 143-150 Beskrivning till karta A 6.1 Viktiga bestämmelser i lagtexter, Miljöbalken 143 6.2 Kommunal riktlinje, större exploateringsföretag 145 6.3 Beskrivning till markanvändningskartan, redovisar grunddragen för mark- och vattenområden 145 6.3.1 Förändringsområden, ändrad markanvändning, ny exploatering, FÖP för tätorterna 145 6.3.2 Områden med fastställd detaljplan 146 6.3.3 Intresseområden för tätortsexpansion, Klippan, Ljungbyhed, Östra Ljungby och Stidsvig 146 6.3.4 Övriga intresseområden för gruppbebyggelse, byarna på landsbygden 146 6.3.5 Teknisk försörjning, VA, allmänna vägar, planerade vägar, järnvägar, naturgas, el, vindkraft 147 6.3.6 Bevarandeområden, särskilda miljövärden, jord- och skogsbruk, MB 147 6.3.7 Vattentäkter med förordnande, Klintarp, Östra Ljungby, Ljungbyhed, Ljung, Färingtofta 147 6.3.8 Områden av intresse för naturvård, kulturvård och friluftsliv 148-150 6.3.9 Övriga områden, områden där inga större förändringar förväntas, miljövärdena bevaras 150 Kap 7 RIKTLINJER FÖR BEBYGGELSE 151-152 Beskrivning till karta B 7.1 Allmänna riktlinjer 151 7.2 Beskrivning till karta B med riktlinjer för bebyggelse 152 4
Kap 8 KONSEKVENSANALYS 157-183 Bakgrund 157 Syfte 157 8.1 Utbyggnadsområden för tätortsexpansion, Östra Ljungby och Stidsvig, Klippan, Ljungbyhed 157-172 8.2 Övriga intresseområden, Krika Forsby, Färingtofta, Tornsborg, Riseberga, Hyllstofta, 173----- Gråmanstorp och Källna -----178 8.3 Konsekvenser på kommunal nivå, Naturresurser, Landskapspåverkan, Boendemiljö och 179 kretslopp, Grönstruktur, Trafik 183 Generellt gäller: (avsnitt som avses behandlas i nästa ÖP) 184 Källförteckning 187 Bilagor Bilaga 1 Kommunens samrådsredogörelse, 3 oktober 2001. Bilaga 2 Länsstyrelsens granskningsyttrande, 21 februari 2002. Bilaga 3 Kommunens utlåtande, 17 april 2002 Intressekonflikter har redovisats på bilagor till bilaga 3. Kartbilagor Kartbilaga 1 Större opåverkade områden inom kommunen (Kap 4.2, sid. 55-57) Kartbilaga 2 Jord- och skogsbruk. Vattenbruk (Kap 4.3 och 4.4, sid. 59-62) Kartbilaga 3 Naturvård, Riksintressen naturvård, Natura 2000, Förordanden Nationalparken, Naturreservat, Landskapsbildskydd MB 3 kap 6 (f.d. NVL 19), Trädallé (Kap 4.5, sid. 63-80) Kartbilaga 4 Naturvård, Värdefulla naturområden enligt Naturvårdsinventeringen + Från Bjäre till Österlen (Kap 4.5, sid. 71-80) Kartbilaga 5 Kulturminnesvård samt arkeologiskt känsliga områden (Kap 4.6, sid. 81-94) Kartbilaga 6 Friluftsliv och turism (Kap 4.7, sid. 95-102) Kartbilaga 7 Värdefulla ämnen eller material (kap 4.8, sid. 103-106) Kartbilaga 8 Energi, avfall, vatten och kommunikationer (Kap 4.9, 4.10, 4,11, 4.12, sid. 107-126) Kartbilaga 9 Flygbuller och beredskapsintressen (Kap 4.10 sid 119, Kap 4.13, sid 127-128, Kap 5.3 sid 137-138) Kartbilaga 10 Bebyggelse friområden (Kap 4.14, sid. 129-132) Kartbilaga 11 Sjöar, vattendrag, strandskydd och våtmarker (Kap 2.5.1, sid. 31-32 och Kap 4.5, sid.65-67) Karta A MARKANVÄNDNING (Kap 6, sid. 143-150) Karta B RIKTLINJER FÖR BEBYGGELSE (Kap 7, sid. 151-156) 5
Vad är översiktsplanen? Översiktsplanen är framförallt ett hjälpmedel. Den skall främja ett ändamålsenligt samhällsbyggande. Vårt mål är goda levnadsförehållanden för dagens människor och kommande generationer. Kommunen har ansvaret för bebyggelse och miljö. Vi skall vårda vår natur och vårt kulturarv och hushålla väl med våra naturresurser. Det skall ske på ett ekologiskt, socialt och samhällsekonomiskt bra sätt. Planen vill ge uttryck för en sådan helhetssyn. Översiktsplanen är vägledande, ej bindande. Den redovisar den kommunala planeringens inriktning för närvarande. Den innehåller alltså inga egentliga restriktioner. Sådana kan endast införas i detaljplan, områdesbestämmelser, naturreservat m.m. Översiktsplanen redovisar endast de allmänna intressena. Exploatering eller bevarande avgörs senare i särskild ordning. Då måste också enskilda intressen beaktas. Denna översiktsplan har fått en strategisk uppläggning. Det innebär att den främst anger utvecklingen på längre sikt och hur olika frågor skall utredas vidare. Pågående markanvändning kommer i huvudsak att fortsätta inom större delen av kommunen. En viktig princip i planen är att mark och vatten kan användas för flera ändamål om ömsesidig hänsyn tas. I vissa fall bör kommunen träffa särskilda avtal för att reglera sådan mångsidig markanvändning. Beslut om ändrad markanvändning och ersättning för mark och intrång regleras enligt olika speciallagar. 6
Sammanfattning Med f.d. naturresurslagen och numera miljöbalken och Agenda 21 som utgångspunkt redovisar översiktsplanen för Klippans kommun anspråk och tillgångar på mark och vatten. Riktlinjer för resursanvändning och byggande anges. Det övergripande målet för den kommunala verksamheten lyder: "Klippans kommun skall vara ett handels- och industricentrum med bra skolor, goda boendemiljöer och lättillgängliga friluftsområden samt med gynnsamma förhållanden för jord- och skogsbruk. Övriga sammanfattande synpunkter: Klippans kommun utvecklas i en ekologisk hållbar inriktning mot ett bärkraftigt samhälle. Kommunen är medlem i (sekom), Sveriges ekokommuner. Bygden utmärks av sina stora frilufts- och naturvärden. Rönne å och Söderåsen är de främsta exemplen. Bygden har även stora historiska värden. I kommunen finns mycket naturgrus och det råder stor efterfrågan på dessa resurser, eftersom Skåne som helhet är grusfattigt. Ljungbyheds tätort är även efter F5:s nedläggning nära förbunden med flygverksamhet. Flygbullret är därför en faktor att ta hänsyn till i vissa delar av kommunen. Jord- och skogsbruket är viktiga näringar. De är av största betydelse för en levande landsbygd och en tilltalande landskapsbild. Klippans kommun har förutsättningar för goda kommunikationer. Kommunen har även i övrigt en väl utbyggd infrastruktur. Översiktsplanen vill särskilt värna om de kommunala vattentäkterna (Klintarp, Östra Ljungby, Ljungbyhed, Ljung och Färingtofta). Kommunen har för övrigt stora tillgångar på grundvatten. Planen vill också gynna bosättning på landsbygden samt vårda och skydda natur- och friluftsvärdena i och kring Rönne å. Klippans tätort skall utvecklas som centralort i kommunen och som regionalt centrum för ett större område. 7
Ljungbyhed skall fungera som tätort i kommunens södra del. Inom det nedlagda F5- området prioriteras utveckling av handel och näringsliv för att bl.a. återskapa de arbetstillfällen som försvann i samband med avvecklingen av den militära verksamheten. Östra Ljungby Stidsvig skall utvecklas som industriorter vid E 4 och som tätort i den norra kommundelen. Vid användning av mark och vatten skall såväl behov av god industrimark, mark för bostäder och övrig exploatering som bevarandeaspekter beaktas. (enligt MB och Agenda 21). Det är även viktigt att bibehålla en levande landsbygd genom att i glesbygden bl.a. tilllåta viss bostadsetablering, med företrädesvis ekologisk inriktning. Miljöanpassat transportsystem, RegionMaTs, SkåneMaTs och KlippanMaTs skall eftersträvas. Gällande miljökvalitetsnormer skall beaktas. 8
Läsanvisning I Översiktsplan för Klippans kommun har sammanställts anspråk och tillgångar på mark och vatten. I de avslutande kapitlen görs avvägningar och prioriteringar mellan olika sektorsintressen. Kap 1 Kap 2 Kap 3 Kap 4 Kap 5 Kap 6 Kap 7 Kap 8 Redovisar utgångspunkterna för planeringen och organisationen av arbetet. Redovisar planeringens innehållsmässiga förutsättningar såsom geografi, regionala förhållanden och gällande bestämmelser för markanvändningen. Innehåller kommunens operativa mål. Redovisar tillgång och anspråk på mark och vatten inom kommunens gränser, strukturerat sektorsvis. Redovisar intressekonflikter och större frågor i kommunen. Förslag till lösningar presenteras. Redovisar riktlinjer till markanvändningskartan. Beskriver kartan över bebyggelseutvecklingen. Riktlinjer för byggande/exploatering anges. Beskriver konsekvenserna för de olika utbyggnadsförslagen (markanvändningskartan). Kartbilaga 1 Kartbilaga 2 STÖRRE OPÅVERKADE OMRÅDEN JORDBRUK, SKOGSBRUK och VATTENBRUK Kartbilaga 3 NATURVÅRD, Riksintressen för naturvård, Natura 2000, Förordanden, Nationalparken, Naturreservat, Trädalléer Kartbilaga 4 Kartbilaga 5 Kartbilaga 6 Kartbilaga 7 Kartbilaga 8 Kartbilaga 9 NATURVÅRD, enligt Naturvårdsinventeringen och Bjäre till Österlen KULTURMINNESVÅRD, ARKEOLOGISKT KÄNSLIGA OMRÅDEN RÖRLIGT FRILUFTSLIV VÄRDEFULLA ÄMNEN ELLER MATERIAL ENERGI, AVFALL, VATTEN och KOMMUNIKATIONER FLYGBULLER OCH BEREDSKAPSINTRESSEN 9
Kartbilaga 10 Kartbilaga 11 BEBYGGELSE - FRIOMRÅDEN SJÖAR, VATTENDRAG, STRANDSKYDD, MOSSAR OCH MYRAR De två kartorna MARKANVÄNDNING och RIKTLINJER FÖR BEBYGGELSE som återfinns sist i boken sammanfattar kommunens syn på den nuvarande och framtida markanvändningen. Kapitel 6 och kapitel 7 hör ihop med respektive karta. Karta A, MARKANVÄNDNING I kapitel 6 redovisas viktigare bestämmelser i lagtexter (PBL och MB) samt den kommunala viljeinriktningen inklusive naturvårdsinventeringen. Vidare anges grunddragen till hur mark- och vatten avses att användas samt beskrivning till markanvändningskartan. Karta B, RIKTLINJER FÖR BEBYGGELSE I kapitel 7 redovisas viktigare bestämmelser i lagtexter (MB och PBL). Beskrivning till kartan med riktlinjer för bebyggelsen. Riktlinjerna är inte bindande men ett uttryck för de allmänna intressena inom olika områden. Dessa skall i varje särskilt ärende vägas mot enskilda intressen. I texten har genomgående ordet "bör" använts. Det markerar en kommunal viljeinriktning, som dock inte är tvingande. I det fortsatta arbetet skall tätorternas struktur analyseras och framtida utbyggnadsområden preciseras. Därtill skall behovet av skydd av natur- och kulturmiljöer i olika områden utredas. I texten används följande förkortningar: PBL Plan- och bygglagen MB Miljöbalken NRL Lagen om hushållning med naturresurser mm (Naturresurslagen) NVL Naturvårdslagen NSK Nordvästra Skånes kommunalförbund NOSAM Nordvästra Skånes Samarbetskommitté (Tidigare NSK) ÖP, ÖP-2002 Översiktsplan, Översiktsplan för Klippans kommun 2002 öpl-90 Översiktsplan 1990 SFS Svensk författningssamling Lsty Länsstyrelsen KMVP Kulturminnesvårdsprogram, Länsstyrelsens beslut 1982-12-06, (f.d. L-län) Kulturminnesvårdsprogrammet har ersatts av B-Ö NK-inv. B-Ö NK-inv. Från Bjäre till Österlen, Skånska natur- och kulturmiljöer, Lsty i L län. (april 1996) N-inv. Naturvårdsinventering, Klippans kommun 1997. Ekocenter Söderåsen. NR, NVO, KR Enligt N-inv: Naturreservat, Naturvårdsområde, Kulturreservat KNR Kommunalt naturreservat, Biotopskydd. Agenda 21 Kungsfiskaren visar vägen till ett ekologiskt hållbart samhälle 10
KAPITEL 1 BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER Inledning De viktigaste lagarna som styr översiktsplaneringen är plan- och bygglagen (PBL), miljöbalken (MB). Sedan antagandet av Översiktsplan 90, Klippans kommun (öpl-90) har förändringar i lagstiftningen och samhällsutvecklingen skett..1 Förändringar har skett i PBL, sedan 1990 dels har kravet på medborgarinflytande ökat, dels har kravet på tydlighet skärpts, bl.a. bör ÖP beskriva vilka förutsättningar som råder i kommunen, dels bör ÖP föregås av ett program där kommunens ambitioner med ÖP redovisas och diskuteras på bred front innan det egentliga planeringsarbetet påbörjas, (program för ÖP-2000 antogs av kommunfullmäktige i Klippans kommun 1998-11-02), dels har kravet på uppföljning och aktualitet skärpts. PBL stadgar att kommunfullmäktige en gång under varje mandatperiod skall ta ställning till ÖP:s aktualitet. Kraven på miljöriktighet och miljöanpassning på en rad områden har kommit till uttryck i ÖP-2002. Bl.a. har Naturvårdsinventering Klippans kommun 1997 legat till grund för revideringen. Mycket har också hämtats från de övergripande målen i Agenda 21 arbetet för Klippans kommun, som antogs av kommunfullmäktige 1998-06-23. Planen är ständigt föremål för revidering. Agenda 21-arbetet har bl.a. lett till att den nu reviderade översiktsplanen jämfört med den tidigare har fått en tydligare inriktning mot en ekologisk hållbar utveckling. Den översiktliga planeringen har bedömts vara en nödvändig förutsättning för att kommunerna skall kunna tillgodose de allmänna miljö- och hushållningskrav som ställts upp främst i 2 och 3 kap PBL samt i MB (f.d. 2 och 3 kap NRL). Miljöbalken omfattar all verksamhet och alla åtgärder som berör den fysiska miljön. Balken trädde i kraft den 1 januari 1999 och ersätter 16 lagar, bl.a. naturvårdslagen, miljöskyddslagen, lagen om skötsel av jordbruksmark, renhållningslagen, hälsoskyddslagen, vattenlagen, lagen om spridning av bekämpningsmedel över skogsmark, lagen om kemiska produkter miljöskadelagen, lagen om hushållning med naturresurser, som då upphör. Regler om hushållning med mark- och vattenområden finns numera i MB. Dock skall förarbetena till NRL även i fortsättningen ge stöd för tillämpningen. Dessutom finns ett antal lagar som är knutna till miljöbalken, t ex plan- och bygglagen, skogsvårdslagen, luftfartslagen, väglagen och lagen om byggande av järnväg. Bestämmelserna i MB syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. 11
.2 Miljöbalken MB, skall tillämpas så att: 1 Människors hälsa och miljö skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan, 2 Värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas, 3 Den biologiska mångfalden bevaras, 4 Mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktligt god hushållning tryggas, och 5 Återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås..3 Regeringens övergripande mål Regeringens mål (proposition 1997/98:145) för det miljöpolitiska arbetet är att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Vattendirektivet Ett nytt samlande EG-direktiv för vatten antogs i december 2000. Syftet med ramdirektivet för vatten (ofta kallat vattendirektivet ) är att göra arbetet för att skydda Europas vatten mer entydigt och kraftfullt. Det nya ramdirektivet för vatten erbjuder nya verktyg för en effektivare och mer hållbar vattenhantering. Förutsättningarna för en god svensk vattenplanering förbättras och möjligheterna att nå de miljömål som nyligen satts upp för vårt vatten ökar. Ramdirektivet kommer att innebära förändringar jämfört med hur vi tidigare arbetat med vattenfrågorna. Den viktigaste förändringen är att arbetet nu skall läggas upp efter avrinningsområden, naturens egna gränser för vattnets flöde. Detta innebär en tvingande helhetssyn på både skydd och nyttjande av våra vattenresurser och att vår organisation för vattenplanering måste ses över. Transportpolitiska målen I propositionen Transportpolitik för en hållbar utveckling (1997/98:56) redovisas de transportpolitiska målen. Det övergripande målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Det övergripande målet preciseras i ett antal långsiktigt inriktade delmål, nämligen: Ett tillgängligt transportsystem som utformas så att medborgarna och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses. En hög transportkvalitet som innebär att systemets utformning och funktion ska medge en hög transportkvalitet för näringslivet. En säker trafik. Det långsiktliga målet för trafiksäkerheten är att ingen skall dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor. En god miljö innebär att systemets utformning och funktion ska anpassas till krav på en god och hälsosam livsmiljö för alla, där natur- och kulturmiljö skyddas mot skador. 12
En positiv regional utveckling skall utjämna skillnaderna i möjligheterna för olika delar av landet att utvecklas samt att motverka långa transporter..4 Nationella miljömål tillämpliga för Klippans kommun är: 1 Frisk luft 2 Grundvatten av god kvalitet 3 Levande sjöar och vattendrag 4 Myllrande våtmarker 5 Hav i balans samt levande kust och skärgård 6 Ingen övergödning 7 Bara naturlig försurning 8 Levande skogar (skogsvårdsstyrelsen) 9 Ett rikt odlingslandskap 10 Fjällmiljö (ej tillämplig i Klippans kommun) 11 God bebyggd miljö 12 Giftfri miljö 13 Säker strålmiljö 14 Skyddande ozonskikt 15 Begränsad klimatpåverkan 14 av de 15 nationella målen är direkt tillämpliga i Klippans kommun.5 Agenda 21 målen De 4 övergripande målen för Agenda 21-arbetet i Klippans kommun är: 1 Undvik naturfrämmande ämnen 2 Bevara djur och växter 3 Sluta slösa på jordens resurser 4 Ta inte ur jordskorpan Kungsfiskaren visar vägen 13
.6 Av översiktsplanen skall framgå: 1 hur mark och vattenområden skall användas 2 hur de riksintressen som avgränsats skall behandlas/säkerställas 3 hur den bebyggda miljön skall utvecklas, vilket ger uttryck för ett vidgat synsätt där förutom 4 den egentliga bebyggelsen nu även anläggningar, vegetation, parker och andra grönområden skall ingå 5 hur kommunen tänker arbeta för en hållbar utveckling. De sociala frågorna har generellt fått en ökad aktualitet genom kravet på ökat medborgarinflytande, ökad tydlighet, tydlig konsekvensanalys etc. Integration, segregation och jämställdhet bör bl.a. beaktas i planarbetet. Meningen med planen kan sägas vara att relationerna mellan kommunens invånare och fysisk planering skall komma till uttryck i översiktsplanen (ÖP-2002)..7 Planens syfte Översiktsplanen skall redovisa de allmänna intressena av markanvändning i kommunens olika delar. Den skall ligga till grund för planläggning samt beslut om bygglov och andra företag som påverkar mark- och vattenanvändningen. Översiktsplanens rekommendationer är inte tvingande, men väl ett starkt uttryck för kommunens intentioner med marken och vattnet inom sina gränser. Det är naturligt att den kommer att bli beaktad även vid en rad andra beslut i olika organ. Översiktsplanen bör ges en styrande roll vid beslut som fattas i kommunens olika förvaltningar. På så sätt blir planen ett medel för att åstadkomma en effektivare samverkan av kommunens insatser på olika områden. Planen kan även med fördel användas i undervisningssyfte i kommunens skolor. Översiktsplanen skall enligt 1 kap 3 PBL vara aktuell. Det ligger i kommunens eget intresse att hålla planen så aktuell, att den fortlöpande kan fungera som ett effektivt beslutsunderlag. Planen omfattar planperioden från år 2002 till visionsåret 2020 och kommunfullmäktige skall varje mandatperiod pröva planens aktualitet. Översiktsplaneringen bör därför i princip bedrivas som en fortlöpande process. En fördjupning av ÖP kan vara motiverad för vissa delområden. Arbetet med detta pågår vad avser tätorterna Klippan, Östra Ljungby, Stidsvig och Ljungbyhed samt för del av Söderåsen..8 Tidigare kommunal översiktsplanering I Klippans kommun finns en översiktsplan, Översiktsplan 90- Klippans kommun, antagen av kommunfullmäktige i juni l990. Till grund för öpl-90 låg ett markhushållningsprogram och en kommunöversikt, båda antagna av kommunfullmäktige år 1977. Föreliggande översiktsplan, ÖP-2002, är en revidering av öpl-90 med ungefär samma uppläggning och utgångspunkter men med en tydligare inriktning på miljöfrågorna. 14
.9 Organisation av översiktsplanearbetet Kommunstyrelsen bär det övergripande ansvaret för översiktsplanen. Plangruppen, som sorterar under kommunstyrelsen, har haft i uppdrag (KS 96-12-04) att revidera öpl 90, och skall leda det löpande arbetet. Huvudarbetet med planen har utförts av stadsarkitekt Göran Lönnqvist. I arbetet har även deltagit översiktsplanearkitekt Ralph Friberg som varit projektanställd. Karttekniker Agneta Andersson och karttekniker Vanja Karlsson har framställt kartorna. Foton: Göran Lönnqvist där annat ej anges. Kommunstyrelsen KS Kommunstyrelsens arbetsutskott KSau Plangruppen Göran Lönnqvist / Ralph Friberg stadsarkitekt / översiktsplanearkitekt.10 Program för översiktsplanen 1997-12-16 antog kommunfullmäktige ett program för ÖP 2002. Programmets syfte var att i stora drag ange översiktsplanens innehåll samt utgångspunkter, mål, inriktning och ambitionsnivå för arbetet. I programmet slogs fast att översiktsplanen skall vara av strategisk karaktär. Programmet har varit föremål för samråd. Synpunkter som framförts har till stor del beaktats. Dessutom angavs att översiktsplanen främst skall behandla kommunövergripande och mellankommunala frågor, men även nämna de delområden där en fördjupning av översiktsplanen behövs. 15
.11 Uppdrag som beaktats i översiktsplanen Plangruppen har bl.a. valt att inarbeta följande uppdrag i översiktsplanen: Naturvårdsinventering Klippans kommun 1997, Ekocenter Söderåsen, Övergripande mål för Agenda 21-arbetet i Klippans kommun, Söderåsens nationalpark, fördjupad översiktsplan för del av Söderåsen, Översyn av samtliga riksintressen, Delar av grus hushållningsplan, NSK 1993, Grus och morän i Kristinstads län 1994, Länsstyrelsen i Kristianstads län, F5-områdets framtida användning Kommunens energiplan Trafiksäkerhetsprogram Infrastruktur, väg 21, väg 13, Europakorridoren m.fl. Kommunens Kulturmiljövårdsprogram och Länsstyrelsens Från Bjäre till Österlen Översyn av strandskyddsområden Översyn av vattenskyddsområden Digitaliserat kartmaterial. Dessa uppdrag får anses behandlade inom ramen för arbetet med översiktsplanen..12 Planens underlag och uppläggning Översiktsplanen bygger på underlag som sammanställts sektorsvis under åren 1998-1999. På kommunens uppdrag har Naturvårdsinventering, Klippans kommun 1997, framställts genom Ekocenter Söderåsen. (N-inv.) Övriga sektorers markintressen har inventerats och dokumenterats av kommunens tjänstemän. Det omfattande underlaget finns samlat i kommunen. Avsikten är att det skall hållas ajour och läggas till grund för planläggning och tillståndsbeslut. Den framlagda naturvårdsinventeringen har av kommunen bedömts vara ett viktigt dokument som underlag för ÖP-2002 och har inarbetats i planen. 16
KAPITEL 2 PLANERINGSFÖRUT- SÄTTNINGAR 2.1 Geografi Kommunens yta är 374 km 2. Längst i sydväst höjer sig Söderåsen med sitt småbrutna landskap. Skog, betesmark och åker bildar ett landskap som är typiskt för den skånska risbygden. Kommunens tätorter, Klippan, Ljungbyhed och Östra Ljungby och Stidsvig, har alla vuxit upp i anslutning till vattendrag. Även övrig bebyggelse är främst lokaliserad i åarnas närhet. Berggrund Berggrunden består framförallt av gnejs. Längs Rönneå och upp emot Riseberga går ett stråk av sedimentära bergarter, företrädesvis sandsten och lersten. I sydväst höjer sig den lövskogsbeklädda Söderåsen. Denna mäktiga urbergshorst skärs på två ställen av djupa bäckraviner: Klöva hallar och Skäralid. Flera rester av vulkaner finns i kommunens sydöstra del. Jordart Kommunen har talrika avlagringar av grus och annat isälvsmaterial inom sina gränser. Flera rullstensåsar framträder i landskapet. Kring Östra Ljungby finns det fina lerjordar. Söder om Klippan ligger ett område med lätta sandjordar. I övrigt är jordarten till övervägande delen morän. Åar Rönne å rinner i ett slingrande lopp genom kommunen. Två av dess större biflöden, Bäljane å och Pinnån, flyter också fram här. Åarna har långa sträckor grävt ut förhållandevis djupa raviner, vilka utgör markanta inslag i landskapet. Sjöar Trakten är sjöfattig. Kommunens två största sjöar, Sorrödssjöarna, är inte större än någon km 2 vardera. Landskapet söder om Perstorp präglas dock, liksom Bjersgårdsområdet, av flera dammar och småsjöar, Storarydsdammarna m.fl. resp. Borgasjön, Vasasjön, Bihagasjön, Killebäckasjön m.fl. Myrar och mossar Inom kommunens gränser finns flera myrar av nämnvärd storlek (större än 10 ha) bl.a. Rönne åns, Pinnåns, Bäljaneåns dalgångar, vid Snälleröd-Rögnaröd, vid Gruvarp - Hunseröd samt Kole, delar av Varshultsmyren (delvis Perstorps kommun), Syrkhulta och Älgmossen, Linnerödsmossen, mosse vid Svenskhult (delvis Perstorps kommun), Sjömossen och Traneröds mosse (delvis Svalövs kommun). Markanvändning På drygt hälften av kommunens yta växer skog, medan en tredjedel utgör jordbruksmark. Över hälften av skogsarealen är lövskog. I öster dominerar skogen, men landskapet öppnar sig kring gårdar och mindre byar. I väster breder jordbrukslandskapet ut sig över hela bygden med stora åkrar på platåerna och betesmark i åarnas dalgångar. 17
2.2 Befolkning och näringsliv Befolkning Klippans kommun hade 15 541 invånare den 1 januari 2001. Närmare 8 000 bor i Klippans tätort och cirka 2 000 i Ljungbyhed och knappt 1 650 i Östra Ljungby /Stidsvig. Fram till horisontåret 2020 beräknas kommunens befolkning öka till ca 17 000 personer. Det övergripande målet att kommunen skall utvecklas till en attraktiv kommun att leva och verka i förutsätter bland annat god tillgång till arbetstillfällen och till bostäder i trivsamma och välordnade områden. Folkmängd 2001-01-01, åldersklasser Ålder Totalt Män Kvinnor 0-15 3 058 1 565 1 493 16-64 9 468 4 885 4 583 65-79 2 125 1 021 1 104 80-890 335 555 Summa 15 541 7 806 7 735 Källa: SCB BEFPAK Tabell A 14 18
Antal invånare i Klippans kommun 1950-2001 ÅR, 31/12 Män Kvinnor Totalt Förändring 1950 15 363 1960 15 338-25 1970 16 206 +868 1974 8 130 7 930 16 060-146 1975 8 236 8 027 16 263 +203 1976 8 300 8 108 16 408 +145 1977 8 296 8 131 16 427 +19 1978 8 346 8 226 16 572 +145 1979 8 357 8 282 16 639 +67 1980 8 304 8 245 16 549-90 1981 8 292 8 203 16 495-54 1982 8 221 8 185 16 406-89 1983 8 190 8 199 16 389-17 1984 8 111 8 150 16 261-128 1985 8 041 8 058 16 099-162 1986 7 998 8 060 16 058-41 1987 8 022 8 083 16 105 +47 1988 8 081 8 082 16 163 +58 1989 8 157 8 075 16 232 +69 1990 8 256 8 170 16 426 +194 1991 8 273 8 185 16 458 +32 1992 8 254 8 198 16 452-6 1993 8 146 8 128 16 274-178 1994 8 188 8 154 16 342 +68 1995 8 169 8 155 16 351 +9 1996 8 122 8 112 16 234-117 1997 8 073 8 014 16087-147 1998 7 976 7 886 15 862-225 1999 7 886 7 774 15 660-202 2000 7 806 7 735 15 541-119 2001 7 777 7 711 15 488-53 Källa: SCB DEMOPAK Tabell A.1.1 och AVIPAK 111 samt BEFPAK samt http://www.scb.se/befovalfard/befolkning/befstor/befarlig/helar00prel.htm Torghandel 19
Antalet födda och döda i Klippans kommun, 1977-2000 År Födda Döda Netto 1977 196 192 2 1978 195 187 8 1979 177 194-17 1980 166 195-29 1981 174 186-12 1982 135 168-33 1983 145 194-49 1984 166 189-23 1985 163 191-28 1986 163 192-29 1987 162 187-25 1988 196 209-13 1989 188 209-21 1990 201 196 5 1991 202 202 0 1992 212 185 27 1993 200 202-2 1994 174 203-29 1995 174 178-4 1996 177 200-23 1997 185 204-19 1998 155 213-58 1999 161 178-17 2000 175 173 2 KÄLLA: SCB:s AVIPAK och BEFPAK Antalet invånare i kommunens tätorter och "byar" 2000-01-01. Ort Män Kvinnor Totalt Klippan 3 837 3 965 7 802 Östra Ljungby/Stidsvig 829 803 1 632 Ljungbyhed 951 1 022 1 973 TÄTORTERNA TOTALT 5 617 5 790 11 477 Källna by 50 44 94 Hyllstofta 90 67 157 Klintarp 22 25 47 Krika by 108 98 206 Riseberga by 59 49 108 Färingtofta by 27 29 56 Tornsborgs by 52 43 95 Skäralid 55 43 98 Ljung 51 48 99 BYARNA TOTALT 464 402 866 Glesbygd 1 755 1 538 3 293 KLIPPANS KOMMUN TOTALT 7 886 7 774 15 660 källa: SCB DEMOPAK Tabell A.1. 20
Utländska medborgare i Klippans kommun 2000-01-01. Medborgarskapsland Män Kvinnor Totalt Danmark 122 99 221 Finland 13 18 31 Norge 12 31 43 Övriga Norden 2 2 4 Bosnien-Hercegovina 40 38 78 Grekland 13 4 17 Jugoslavien 35 37 72 Polen 27 37 64 Storbritannien & Nordirland 7 5 12 Tyskland 20 14 34 Övriga Europa utom Norden 16 14 30 Asien 19 35 54 Afrika 1 3 4 Nordamerika 2 2 4 Sydamerika 1 1 2 Oceanien 3 1 4 Okänt, statslösa 7 4 11 Summa 340 345 685 Källa: SCB BEFPAK Tabell B.8 Pizzeria 21
Näringsliv Offentlig förvaltning och tillverkningsindustri är de största näringsgrenarna i kommunen. De svarar vardera för cirka 30 % av antalet arbetstillfällen. Drygt 10 % av de sysselsatta arbetar med varuhandel eller hotell och restaurangverksamhet. Nästan lika många återfinns inom jord- och skogsbruket, varför denna sektor får betraktas som förhållandevis stor. In- och utpendling över kommungräns. 1996. Ort Förvärvsarbetande Pendling över kommungräns Dagbefolkning Nattbefolkning Förvärvsfrekvens Inpendling Utpendling Klippan 5 858 6 426 68,6 1 863 2 431 Skåne 453 354 459 420 68,6 142 907 148 973 Källa: www.scb.se/arbetsmarknad/syssels/rams/ramstabell.asp Andel yrkesverksamma i åldersgruppen 20 64 år, Skåne län 1995 20 24 år 25 44 år 46 64 år Kön Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Klippans kommun 47% 57% 66% 78% 68% 74% (Ger en uppfattning om antalet arbetstillfällen i kommunen) Yrkesgrupp Antal FoB-75 Antal FoB-80 Antal FoB-85 Antal FoB-90 Antal % +/- Tekniskt och naturvetenskapligt arbete 988 1 206 1 273 1 390 +41 Administrativt arbete 112 119 135 160 +43 Kameralt och kontorstekniskt arbete 543 596 567 561 +3 Kommersiellt arbete 515 517 527 567 +10 Lantbruks-, skogs- och fiskeriarbete 745 669 579 441-41 Gruv- och stenbrytningsarbete 9 8 9 8-11 Transport- och kommunikationsarbete 334 363 395 453 +36 Tillverkningsarbete 2 256 2 136 2 117 2 039-10 Servicearbete 752 735 786 773 +3 Militärt arbete 369 326 228 281-24 Ej identifierbara yrken 9 213 469 644 +7 156 Samtliga 6 632 6 888 7 085 7 474 +13 22
Turistnäringen En aktiv satsning på turistnäringen kan ge flera nya arbetstillfällen i kommunen. En sådan satsning kan med fördel göras för att ta hand om det ökande antal turister som förväntas besöka bl.a. Söderåsen och nationalparken i Skäralid som invigdes den 13 juni 2001. Ett ökat antal turister inom kommunen ökar även omsättningen i butiker m.m.. Miljökvalitetsnormer De värden som angetts i SFS 1998:897 för kvävedioxid i utomhusluft får inte överskridas efter den 31 december 2005. Värdena gäller för skydd av människors hälsa i orter med fler än 200 invånare och där avståndet mellan husen inte överstiger 200 meter. De halter av svaveldioxid, som angetts i SFS 1998:897, i utomhusluft får inte överskridas. Värdena gäller för skydd av människors hälsa i orter med fler än 200 invånare och där avståndet mellan husen inte överstiger 200 meter. De halter av bly, som angetts i SFS 1998:897, i utomhusluft får inte överskridas. Värdena gäller för skydd av människors hälsa och miljö i hela kommunen. Inandningsbara partiklar (PM 10) som angetts i SFS 2001:527, skall utgöra miljökvalitetsnorm efter den 31 december 2004, vilket även måste vägas in i den fortsatta planeringen Skyddsavstånd Till hjälp vid planering av arbetsområden med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet rekommenderas BÄTTRE PLATS FÖR ARBETE, Boverkets Allmänna råd 1995:5. Till skillnad från föreskrifter är allmänna råd inte bindande. De utgör enligt författningssamlingsförordningen, generella rekommendationer om tillämpningen av författningen. Skriften behandlar planeringsfrågor för eller i närheten av miljöstörande verksamheter. Den fysiska planeringen är ett viktigt instrument i arbetet med att förebygga miljöproblem, åstadkomma ett effektivt resursutnyttjande och hushållning med naturresurserna. Om rekommendationerna följs behöver myndigheterna normalt inte ingripa. Miljöbalken m.fl. lagar skall givetvis följas. Kommunens största arbetsplatser är företag som Extraco, Ellco Food, Klippans pappersbruk, Finess, Hansons Åkeri, Klippans åkeri, Ljungbergs tryckeri, Klippans bokbinderi, m.fl.. Exempel på företag med skyddsavstånd som berör planeringen i kommunen Horsakärr militärt övningsfält (skjutbana) 2 500 meter EXTRACO AB 1 500 meter PERSTORP AB, Perstorps kommun (berör Svarvareboden) 1 000 meter NÅRAB, avfallsanläggning, Hyllstofta 500 meter Vera AB, Klippan 500 meter Klippans avloppsreningsverk 500 meter Klippans Pappersbruk AB 500 meter Skånelist AB 400 meter AB Gyllsjö Trä 400 meter ELLCO FOOD AB 400 meter Träbolaget i Ljungbyhed AB 300 meter Ljungbyheds avloppsreningsverk 300 meter Ljungs avloppsreningsverk 300 meter Råröds avloppsreningsverk 300 meter Källna avloppsreningsverk 300 meter Färingtofta avloppsreningsverk 300 meter Nybygget-Övad avloppsreningsverk 300 meter 23
Väg 1816 Flygfoto över Träbolaget, KREAB och Nils Hanssons Åkeri i Ljungbyhed. 24
2.3 Regionala och mellankommunala förutsättningar Regionala frågor Klippans kommun har strategiskt läge i nordvästra Skåne. Genom kommunen passerar järnvägen Skånebanan, som trafikeras med bl.a. pågatåg från såväl öster som väster. De större vägarna som passerar kommunen är väg E4, riksvägarna 13 och 21 samt länsväg 108. Hela Söderåsen med nationalparken är unik tillgång som gör kommunen attraktiv för turismen. Rönne å som passerar genom kommunen från Anderstorp i söder till Källna i nordväst är av stor betydelse för det rörliga friluftslivet. Flygplatsen i Ljungbyhed är också av stor regional betydelse. NOSAM Klippan tillhör Nordvästra Skånes Samarbetskommitté, NOSAM (tidigare NSK), med säte i Helsingborg. NOSAM är en sammanslutning av de tio kommunerna Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga. Kommittén har till uppgift att bidra till regional samverkan i angelägenheter av gemensamt intresse för medlemskommunerna. I NOSAM prioriteras följande frågor: näringsliv, turism, miljö, kommunikationer och arkitekturprogram. Region Skåne (Landstingsförbund) Uppgiften att verka för en samordning av regionala miljöfrågor i Skåne lades på Regionförbundet i samband med att förbundets stadgar antogs. Regionförbundets samtliga arbetsuppgifter har övertagits av Region Skåne. Medan det regionala utvecklingsansvaret övergått till Region Skåne, har Länsstyrelsen myndighetsansvaret, (Länsstyrelsen ansvarar för och företräder statens intressen) uppgiften att utifrån de nationella miljömålen utarbeta regionala miljömål för Skåne och att följa upp och redovisa miljötillståndet. Det är viktigt att kommunerna i Skåne har en gemensam företrädare gentemot statliga organ, t ex de ämbetsverk som planerar den nationella infrastrukturen. Det nya Region Skåne har goda förutsättningar att utvecklas till ett sådant organ. Regionfullmäktige för Skåne ersätter också de tidigare landstingen. Inom ramen för denna försöksverksamhet erbjuds nya tillfällen att samordna angelägna frågor till fördel för såväl enskilda kommuner som Skåne som helhet. I Region Skånes uppgifter ingår bl.a. att: Besluta om en strategi för länets långsiktliga utveckling. Besluta om länstrafikplaner. Ansvara för övergripande planering av trafikens infrastruktur samt därmed sammanhängande miljöfrågor. Ansvara för lokal och regional kollektivtrafik i Skåne. Ansvara för den regionala kulturverksamheten. Ansvara för näringspolitiska utvecklingsinsatser. Ansvara för omvärldsbevakning, internationell verksamhet, marknadsföring och information. Verka för en god regional utveckling. Dialog och samarbete med kommuner, statliga myndigheter, företag och andra aktörer är ett grundläggande inslag i verksamheten. (T.ex. förvaltning och utveckling av skånska skogs- och strövområden). Region Skåne är således ett nytt forum för samordning av regionala planeringsfrågor (dock utan att formellt vara ett regionplaneorgan). 25
Öresundskomiteen Öresundskomiteen är ett regionalt samarbetsorgan som bildades 1996 för att behandla frågor som aktualiseras av Öresundsförbindelsen. Organisationen skall bidra till regionen i ekonomiskt, kulturellt och socialt avseende. En uppgift är att fördela bidrag från EU:s Interreg II-program för stöd till gränsregionalt samarbete, för närvarande 250 Mkr. Mellankommunala frågor Kommunen ligger inom den expansiva Öresundsregionen. Närheten till andra tätorter samt till kontinenten är en fördel för kommunens invånare liksom för industrin. Översiktsplanen för Klippans kommun berör med nödvändighet en rad frågor, som måste bearbetas såväl mellankommunalt som regionalt: Riksintressen (utöver Söderåsen) Turism Kultur Fritid och rekreation Öppna stråk/landskapsbild Miljöfrågor Verksamheter/arbetsområden Marknadsföring/näringsliv Handel och kommersiell service Bostad- och arbetsmarknad Vindkraftverk Risk- och beredskapshänsyn, farligt gods Kollektivtrafik och pendling Flyg VA-frågor och annan infrastruktur Offentlig service, skola, vård och omsorg Söderåsens norrsluttning 26
Mellankommunala aktuella förutsättningar Söderåsen som är ett betydande ströv- och naturområde av riksintresse, sträcker sig in i Klippans, Svalövs, Bjuvs och Åstorps kommuner. Se fördjupad översiktsplan för Söderåsen, framställd av Söderåskommunerna. Söderåsens nationalpark som invigdes 13 juni 2001 om- fattar områdena kring Skäralid och Nackarpsdalen i Svalövs kommun. Rönne å och dess vattensystem binder samman en rad kommuner. Rönneåkommittén, med ledamöter från alla berörda kommuner, har uppsikt över vattenkvalitén och gör årliga kon- troller. Bara någon kilometer öster om Klippans kommun ligger en av landets större kemiska indu- strier, Perstorps AB. Dess avloppsrecipient är Ybbarpsån som rinner genom Klippans kommun och utmynnar i Rönne å. Rekommenderat skyddsavstånd mellan Perstorp Support AB och bostäder är 1 000 meter. Detta förhindrar en eventuell utbyggnad av Svarvareboden. Arbetsmarknadsnämnd för mellankommunala frågor. Bolmentunneln, renvattenförsörjning. Energidistribution, 400 Kv-ledningar (Söderåsen Breared) Naturgasledning (Åstorp Klippan Perstorp-Hässleholm). NÅRAB avfallshantering. NSRAB (Nordvästra Skånes Renhållnings AB) Goda kommunikationer genom kommunen. (Europaväg 4, riksvägarna 21 och 13, länsväg108, Skånebanan, flygplats F5-området samt anslutning till den ev. kommande Söderåsbanan) Europakorridoren/Europabanan, snabbtåg Hamburg Stockholm. Det finns stora tillgångar av naturgrus i kommunen. Endast en liten del av det grus som bryts används inom kommunens gränser. Grus är en bristvara i Skåne och tillgångarna måste ses i ett regionalt perspektiv och betraktas som en mellankommunal fråga. Även brytning av berg bör samordnas. Grustäkt 27
Kaolinbrytning, Billingegruvan, Eslövs kommun. Bearbetningskoncession enligt mineralla- i Skåne gen (1991:45). Fyndigheten berör även Klippans kommun. Dike från området mynnar i Klippans kommun. Transportvägar? Anrikningsverk? Området har av Länsstyrelsen utpekats som riksintresse (M:8 + L:7), värdefulla ämnen eller material. Efterhand som utvinningen aktualiseras görs en noggrannare avgränsning. Vilka transportvägar som skall användas bör fastställas i samråd med Eslövs, Svalövs och Klippans kommuner. Innan handelsområdet söder om Klippans pappersbruk etableras krävs en handelsutredning. Rekommenderade leder för transport av farligt gods samordnas med angränsande kommuner. Gymnasieskolan i Klippan har kommunerna Perstorp, Örkelljunga, Åstorp samt delar av Svalöv och Bjuv inom sitt upptagningsområde. Regionala cykelleder. Kollektivtrafiken samordnas. Cykelled Östra Ljungby - Stidsvig 28
2.4 Riksintressen Områden som är av riksintresse enligt miljöbalken skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada detta intresse. Det åligger kommunen, att i översiktsplanen redovisa riksintressena samt hur dessa avses att skyddas. Vilka områden, som är av riksintresse, angavs inte direkt i NRL annat än för vissa s k geografiska områden med särskilda skyddsbestämmelser. Statliga myndigheter eller kommuner m.fl. kan inom respektive sektor ge förslag på avgränsning av områden, som bör betecknas som riksintressanta. I Klippans kommun finns följande områden av riksintresse: Av MB 3 kap 6 framgår att mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt med tanke på deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. 1 Naturvård, (MB 3 kap 6 ). Naturvårdsverket, beslut 2000-02-07. Länsstyrelsen har därefter detaljavgränsat och omnumrerat de förtecknade områdena. Länsstyrelsens beteckning * Varshultamyren, 346 ha. N 7 * Rönneås dalgång med Ageröds mosse (den senare i Höörs kommun), 4 969 ha. N 40 * Syrkhultamossen och Svalemossen (den senare i Höörs kommun), 335 ha. N 41 * Söderåsen med vattendrag och Jällabjär, 23 026 ha. N 48 Natura 2000 Alla Natura 2000-områden, som regeringen anmält till EU-kommissionen, har genom riksdagsbeslut den 31 maj 2001 utpekats som objekt av riksintresse enligt 4 kap 1 och 8 MB. EU:s direktiv 92/43/EEG och 79/409/EEG. Regeringen har 2002-01-24 föreslagit att även de tidigare för Natura 2000 anmälda områdena får den omfattning och innehåll i fråga om naturtyper och arter som krävs för att säkerställa den svenska representationen av naturtyper. Regeringens beslut har medfört lagändringar i PBL och MB. Kartbilaga 3 * Linneröd, 43 ha. (Riksdagsbeslut 30 januari 1997) område 1 * Skäralid, 675 ha. (Riksdagsbeslut 30 januari 1997) område 2 * Klövabäcken, 102 ha. (Riksdagsbeslut 30 januari 1997) område 3 * Herrevadskloster - Broröd. (Riksdagsbeslut 22 januari 1998) område 4 * Bonnarps hed. (Riksdagsbeslut 22 januari 1998) område 5 * Traneröds mosse (Klippans och Svalövs k:n). (Riksdagsbeslut 22 januari 1998) område 6 * Herrevadskloster (Riksdagsbeslut 21 januari 2002), se även kap 2.6 område 7 * Brandeborg (Riksdagsbeslut 21 januari 2002), se även kap 2.6 område 8 2 Kulturmiljövård, MB 3 kap 6 (f.d. NRL 2 kap 6. Riksantikvarieämbetet, beslut 1987-11-05) Länsstyrelsens beteckning * Herrevadskloster Bonnarp L:29 * Klippans Pappersbruk L:30 3 Friluftsliv, MB 3 kap 6 (f.d. NRL 2 kap 6. Naturvårdsverket, beslut 1989-02-07) Länsstyrelsens beteckning * Rönneå, nedströms Stackarpsdammen L:F1 * Söderåsen L:F2 29