LÄNSSTYRELSEN GRANSKNINGSYTTRANDE 1(7) I SKÅNE LÄN Samhällsbyggnadsenheten, planfunktionen Petter Eiring,

Transkript

1 LÄNSSTYRELSEN GRANSKNINGSYTTRANDE 1(7) Samhällsbyggnadsenheten, planfunktionen Petter Eiring, e-: Plan- och byggkontoret Klippans kommun Klippan Utställning av översiktsplan för Klippans kommun Klippans kommun har överlämnat förslag till kommuntäckande översiktsplan i samband med utställning enligt 4 kap 6 Plan- och bygglagen (PBL). Länsstyrelsen har den 18 september 2001 yttrat sig över samrådsförslaget. Under utställningstiden skall Länsstyrelsen avge ett granskningsyttrande. Av yttrandet skall enligt 4 kap 9 PBL framgå om: förslaget inte tillgodoser riksintressen enligt 3 eller 4 kap Miljöbalken (MB). förslaget kan medverka till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap MB överträds. sådana frågor rörande användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt, och bebyggelsen blir olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller till behovet av skydd mot olyckshändelser. Granskningsyttrandet skall i enlighet med bestämmelserna i 4 kap 2 PBL fogas till översiktsplanen. Den antagna översiktsplanen skall sedan spridas till sådana myndigheter och övriga som har väsentligt intresse av den eller som använder översiktsplanen som beslutsunderlag. ALLMÄNNA SYNPUNKTER På karta A anges intresseområden för tätortsexpansion. Områdena syns alltför stort tilltagna i förhållande till prognosticerat behov. Budskapet är motsägelsefullt, då planen i vissa fall anger både att natur- och/eller kulturvärden avses bevaras och att tätortsexpansion kan ske. Kommunen anger att detaljplanering inom dessa intresseområden kommer att föregås av lokaliseringsutredningar. Länsstyrelsen anser att detta är otillräckligt och att fördjupade översiktsplaner bör upprättas i syfte att klargöra om och i så fall var det är möjligt att exploatera inom respektive område. Länsstyrelsen stödjer Vägverkets synpunkt att intresseområdena dessutom bör begränsas av de större allmänna vägarna. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Postgiro/Bankgiro E-post Malmö Kungsgatan vx lansstyrelsen@m.lst.se Kristianstad Länsstyrelsen-granskningsyttrande Ö Boulevarden 62 A vx

2 LÄNSSTYRELSEN GRANSKNINGSYTTRANDE 2(7) RIKSINTRESSEN Länsstyrelsen erinrar med anledning av skrivningen på s. 29 om att kommuner inte kan inrätta eller avgränsa riksintressen. Detta görs i beslut som fattas av centrala myndigheter, t.ex. Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket. Kommunerna kan om de har avvikande uppfattning om t.ex avgränsningen, markera detta i översiktsplanen. Kulturmiljövård Riksintressena Herrevadskloster-Bonnarp respektive Klippans pappersbruk redovisas i kapitel 4.6. Motivtexterna är korrekt återgivna. Däremot saknas kommunens intentioner vad avser säkerställandet. Översiktsplanen skall innehålla detta. Under rubriken Intressekonflikter (kapitel 5) kunde, förutom de konflikter som tagits upp, även konflikten mellan kommunens utbyggnadsplaner och kulturmiljövårdens riksintressen behandlas. Utbyggnader (intresseområde för tätortsexpansion) föreslås av kommunen vid Herrevadskloster/Skräddarhusen, Slättåkra/Svenstorp och Klippans pappersbruk (Borgen). Samtliga dessa ligger inom riksintressena för kulturmiljövården. Intresseområdenas omfattning tyder på att påtagliga skador på riksintressena inte kan uteslutas. Förändringar inom F5-området kan komma i konflikt med riksintresset och dessutom är delar av området byggnadsminne. Naturvård Riksintresset för naturvård enligt 3 kap 6 MB har setts över av Naturvårdsverket (på uppdrag av Regeringen) med beslut Anledningen var att våtmarksinventering genomförts för hela landet och med prioritering upp till de allra mest värdefulla (nationella) objekten i landet, vilka anges i Myrskyddsplan. Även ängs- och hagmarksinventeringen har genomförts för hela landet, med regional prioritering som framgår av Bevarandeplan för Kristianstads län och med nationell prioritering som framgår av Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet. Naturvårdsverkets beslut bestod i lista över riksintresseområdena med riksvärden angivna samt karta i skala 1: Länsstyrelsens uppgift var att genomföra områdesavgränsningen i detalj (samtidigt som digitaliseringen av områdena gjordes) samt att redigera materialet mot bakgrund av länssammanslagningen till en nummerserie. Riksintresset för naturvård har kommunen fått som karta (på papper och digitalt) och förteckning med angivna riksvärden. Något riksdagsbeslut har inte fattats när det gäller dessa riksintressen. Beslut om områden av riksintresse enligt 3 kap 6 MB fattas av respektive ansvarigt centralt verk. (Se SFS 1998:896). De områden som är av riksintresse för naturvård finns ej redovisade på någon karta till

3 LÄNSSTYRELSEN GRANSKNINGSYTTRANDE 3(7) översiktsplanen. Dessa skall redovisas! De kan införas på karta 3 Naturvård. Alternativt görs en karta Naturvård-Riksintressen (riksintresse enligt 3 och 4 kap MB) och en annan karta Naturvård-Förordnande (Nationalparken, Naturreservatet Linneröd samt landskapsbildsskyddsområdena för Söderåsen respektive Rönne ås dalgång). På karta B bör landskapsbildsskyddade områden, naturreservat och nationalparken skiljas åt genom olika grundfärg. Ett riksdagsbeslut finns om införande av 8 i 4 kap MB från och med avser Natura 2000-områden som av Regeringen anmälts till EU för att ingå i nätverket Natura (Se vidare i 7 kap MB). I 4 kap MB återfinns Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet, t ex riksintresse turismen och rörliga friluftslivet, kustzon, nationalstadspark och Natura 2000-områden. Klippans kommun berörs inte av något annat riksintresse enligt 4 kap MB än 8 d.v.s. för Natura 2000-områden. Texten på s. 29 om riksintressen är riktig, utom att parentesen fd NRL 2 kap 6 bör strykas, då det är lika med 3 kap 6 MB även för Kulturmiljövård och Friluftsliv. Rubriken på s. 71 bör ändras till Områden av intresse för naturvården. Riksintressen måste skiljas från naturvårdsplanens/programmets klassificering. Riksintressen bör redovisas särskilt i text och på karta. Om en sammankoppling skall göras bör endast de nya numren för riksintressen för naturvård användas. Även från naturvårdssynpunkt vidhålles att en utbyggnad av Ljungbyhed söderut mot Slättåkra är olämplig. Till den del det berör riksintresset för naturvård söder om Skärån skulle det kunna innebära påtaglig skada på riksvärdena och riksintresset. Friluftsliv Söderåsen är av riksintresse för friluftsliv, F 2, enligt 3 kap 6 MB. Rönne å från Klippan och nedströms är riksintresse för friluftsliv, F 1, enligt 3 kap 6 MB. Någon översyn av riksintresset för friluftsliv har ej skett. Kartbilaga 6 bör heta Friluftsliv inte Rörligt friluftsliv. (Riksintresset för rörligt friluftsliv framgår av 4 kap MB och det finns inget sådant område i Klippans kommun.) Totalförsvaret Intresseområdet för bostadsbebyggelse norr om Ljungbyhed och väg 13 kommer i konflikt med, förutom naturvårds- och kulturmiljövårdsintressen, även Försvarsmaktens intressen. (Se yttrande från Försvarsmakten ). Kommunikationer Vägarna E4 och 21 är av riksintresse för kommunikationer enligt Vägverkets beslut Järnvägen Skånebanan är av riksintresse för kommunikationer enligt Banverkets beslut

4 LÄNSSTYRELSEN GRANSKNINGSYTTRANDE 4(7) Värdefulla ämnen och material Enligt beslut är Billinge (kaolin) av riksintresse. MELLANKOMMUNALA FRÅGOR Yttrande över Klippans översiktsplan saknas från Örkelljunga, Höörs och Eslövs kommuner, medan andra kommuner inte har några erinringar mot den utställda planen. HÄLSA OCH SÄKERHET Länsstyrelsen stödjer kommunens initiativ till fortsatta sakområdesinriktade utredningar. Bl.a. är hälsa- risk- och beredskapshänsyn i samhällsplaneringen sakområden som Länsstyrelsen anser angeläget med fortsatt arbete inför nästa översyn av översiktsplanen. Kommunen har föreslagit en minskning av det yttre skyddsområdet för vattentäkten söder om Klippan. I väntan på besked i frågan kan Länsstyrelsen inte ta ställning till föreslagen rekommenderad väg för transport av farligt gods. ALLMÄNNA INTRESSEN Kulturmiljövård Det som är nytt med kulturreservat (s. 39) är inte att både länsstyrelse och kommun kan inrätta dessa. Hela instrumentet som sådant är nytt och trädde i kraft i och med att Miljöbalken infördes. Vidare står det att Objekten kan skyddas genom att bl.a. upprätta områdesbestämmelser eller detaljplan. Kulturreservat är ett skydd i sig själv och dessutom ett mycket starkt sådant. I samma stycke står det att Den som begär att ett område skall skyddas står för kostnaderna Den som inrättar/beslutar om ett kulturreservat, d.v.s. Länsstyrelsen eller kommunen, står för kostnaderna. Frågan om att inrätta ett kulturreservat kan väckas av många fler, t.ex. privatpersoner och dessa behöver naturligtvis inte stå för dessa kostnader. Regionala områden och objekt är utpekade i regionalt natur- och kulturmiljöprogram, Från Bjäre till Österlen (1996), vilket ersätter kulturmiljövårdsprogrammet från 1982 (s. 39 och s. 81ff). Utöver de områden som direkt kommer i konflikt med riksintresse för kulturmiljövården finns anledning att kommentera några andra redovisade utbyggnadsområden. Övarpsområdet bör inte komma för nära Bläsinge säteri. Området bör begränsas åt väster. Klippan väster bör ej gå norr om gamla väg 21. Åbygården är sannolikt en s.k. plattgård med ett icke obetydligt kultur-

5 LÄNSSTYRELSEN GRANSKNINGSYTTRANDE 5(7) historiskt värde. Norr om Bäljane å föreslås bebyggelse som ansluter till Bjersgård. Om detta område skall vara kvar bör kommunen upprätta en fördjupad översiktsplan där bl.a. relationen till Bjersgård tydliggörs. Naturvård och friluftsliv Kommunen har delegation att besluta om dispens från strandskyddsbestämmelserna i kommunen, utom inom de områden som omfattas av landskapsbildsskydd (s. 31). S. 32 och karta 11 kan utgå. Redovisningen av strandskydd är sannolikt inaktuell innan ÖP antas av fullmäktige och blir då bara förvirrande. Det är istället bättre att hänvisa till Länsstyrelsens kommande beslut. Länsstyrelsen konstaterar att den föreslagna utbyggnaden av Klippan mot norr står i konflikt med områdets naturvärden, som avses bevaras, samtidigt som området anges som intressant för tätortsexpansion. Kommunikationer Länsstyrelsen vill fortsatt framhålla sin uppfattning hur angeläget det är att kommunen arbetar med miljöanpassat transportsystem, MaTs. I denna anda stödjer Länsstyrelsen kraftfullt att cykelfrågorna lyfts fram, lämpligen genom att utarbeta en kommunal cykelplan. Länsstyrelsen kommer att inom projektet Skåne-MaTs ramar delta i arbetet med två delprojekt om dels starka resandestråk i Skåne, dels landsbygds-mats. Resultatet från dessa arbeten kan förhoppningsvis ge nya impulser till kommunens kollektivtrafikplanering. Länsstyrelsen är mycket positiv till förslaget att upprusta och starta pågatågstrafik på Söderåsbanan. Banverket har beslutat utföra en utredning om Europabanan, men några beslut om utbyggnad finns för närvarande inte. Om järnvägen aktualiseras erfordras planering i enlighet med Lagen om byggande av järnväg. En sådan planeringsprocess kommer bl.a. att ge svar på om redovisat stråk är tillfylles för att erhålla den höghastighetsjärnväg som Europakorridoren AB i sin marknadsföring av projektet ger uttryck för. Länsstyrelsen vill på nytt påpeka att några beslut om val av alternativ för utbyggnad av väg 13 söder om väg 21 inte har fattats. Bl.a. berörs såväl område av riksintresse för kulturmiljön som föreslagna Natura 2000-områden. I övrigt hänvisas till Vägverkets remissvar och Banverkets remissvar

6 LÄNSSTYRELSEN GRANSKNINGSYTTRANDE 6(7) KONSEKVENSBESKRIVNING Länsstyrelsen konstaterar att kommunen anser sig för närvarande inte ha resurser att behandla de sociala, ekologiska och ekonomiska konsekvenserna samt att utveckla kulturmiljöfrågorna. Det är angeläget att arbeta vidare med dessa frågor inför nästa översyn av översiktsplanen. I den slutliga handläggningen av detta ärende har deltagit Kerstin Åkerwall, planfunktionen, beslutande, kommunikationsexpert Christer Jarnlo, Christin Jönsson och Anita Olsson, naturresursfunktionen, Hans Åström, kulturmiljöfunktionen, Carl-Axel Stenberg, beredskapsfunktionen, Jan Grosen, fiskefunktionen, Henry Svensson, lantbruksenheten, och Petter Eiring, föredragande. Kerstin Åkerwall Petter Eiring Kopia till: Lise-Lotte Reiter Ola Fischer Kerstin Åkerwall Christer Jarnlo Hans Åström Anita Olsson Christin Jönsson

7 LÄNSSTYRELSEN GRANSKNINGSYTTRANDE 7(7) Carl-Axel Stenberg Jan Grosen Henry Svensson Axel Stark Vägverket, Gert-Inge Schödin Banverket, Roland Sternerup Försvarsmakten, Mj Leif Edenheim Skogsvårdsstyrelsen, Box 234, Kristianstad Perstorps kommun Hässleholms kommun Åstorps kommun Ängelholms kommun Örkelljunga kommun Höörs kommun Eslövs kommun Svalövs kommun Helsingborgs stad