KLIPPANS KOMMUN ÖVERSIKTSPLAN 2000

Transkript

1 KLIPPANS KOMMUN ÖVERSIKTSPLAN 2000 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Program Kommunfullmäktige antog program för översiktsplan () Programmet har varit föremål för samråd. Framförda synpunkter har inarbetats i Öp Information hölls ett informationsmöte i Östra Ljungby hölls ett informationsmöte i Ljungbyhed hölls ett informationsmöte i Klippan informerades Länsstyrelsen i Malmö om det pågående arbetet med att revidera Öp-90. Samråd beslutade kommunstyrelsen att Öp-2000 ställs ut för samråd under tiden 21 maj till 1 september 2001 på följande platser: Kommunhuset, plan- och byggkontoret Biblioteket i Klippan Biblioteket i Ljungbyhed och Biblioteket i Östra Ljungby. Översiktsplan 2000 ( ) har sänts till myndigheter, 9 st grannkommuner och övriga berörda sakägare, tidningar liksom till politikerna i kommunstyrelsen och miljö- och byggnämnden (se sändlista). Förslaget finns också tillgängligt på kommunens hemsida. 1

2 Informationsmöten hölls ett informationsmöte i Folkets hus Klippan. Boende utmed Klostervägen (Mammarp) och utmed väg 13 (Nybygget) var oroliga för barnens säkerhet när dessa trafikerade vägarna på väg till och från skola m.m. Korsningen väg 21 och väg 13 måste förbättras. Hur skall de övergripande gång- och cykelvägarna utformas och när kommer en utbyggnad att ske? Information till de berörda kommer att ske hölls ett informationsmöte i Bygdegården i Östra Ljungby. En lång diskussion om Europabanans vara eller inte vara pågick. Det framkom önskemål om att kommunen inte redovisade reservatet i Öp Efterlystes fler uppställningsplatser för dygnsvila (transport av farligt gods). Viktigt att det finns ett handelsområde i Östra Ljungby. Viktigt att det finns tandläkare och läkare samt övrig service i Östra Ljungby Bostäder för äldre saknas i Östra Ljungby. Diverse lokala åtgärder efterlystes m.m hölls ett informationsmöte i Flygarhallen i Ljungbyhed. Planerad ny väg 13 förbi Bonnarp saknas på karta A Avgränsningen på Natura 2000-området, Bonnarps hed, ifrågasattes Avgränsningen för kulturmiljövård vid pappersbruket ifrågasattes. Konflikt med handelsområdet? Kartbilaga 8 justeras avseende Bolmenledningen/tunneln Kartbilaga 9 justeras avseende transportförbud för farligt gods väg 1816 delen Krika Ljungbyhed. Rekommenderade vägval för transporter med farligt gods bör även redovisas på kartan De närvarande var positiva till en utbyggnad mot Slättåkra Tyngre transporter som kommer på väg 13 från Nybygget mot Ljungbyhed måste tydligare hänvisas mot Spången så att inte bilarna kör över bron genom Ljungbyhed. Därtill har, inom ramen för översiktsplanen ett stort antal kontakter tagits muntligen med myndigheter, företag, kommuner, organisationer och privatpersoner. 2

3 Följande har inkommit med skriftliga synpunkter på det material som varit utställt för samråd. 1. Treklövern, Bostads AB, Viktigt att det finns goda kommunikationer med omkringliggande kommuner. Har beaktats i Öp 2. Skogsvårdsstyrelsen, Inom Klippans kommun finns 107 nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt enligt Skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Många av dessa är objekt är också tätortsnära och finns inom de utbyggnadsområden som angetts i planen. Det är viktigt att kommunen känner till denna inventering och tar hänsyn till dessa biotoper. Inventeringen kommer att beställas. Vad som framkommer i inventeringen kommer att i den kommande planeringen ligga till grund för beslut som berör dessa områden. 3. Statens Geotekniska Institut, SGI, Öp bör innehålla ett avsnitt om det nyligen inom EU antagna ramdirektivet för vatten och de förändringar detta kommer att innebära i arbetet med att skydda vatten och förbättra vattnets kvalitet och kvantitet. Handlingarna bör kompletteras avseende riktlinjer, mål och förslag till åtgärder för skydd av vatten. Eftersom grundvattenresurserna och grundvattnentäkterna finns inom områden med mycket genomsläppliga jordlager, där även modernt jordbruk bedrivs inom vattentäkternas influensområde och bildningsområden för grundvatten är det nödvändigt att införa restriktioner för gödsling. Ekologisk odling uppmuntras. Möjligheten att införa odlingsfria zoner längs Rönne å bör utredas. Kävlingeåprojektet finns som förebild. Öp bör innehålla en karta med inventering av områden som tidigare använts för industriändamål och övriga potentiella riskområden vad avser förorenad mark samt utfyllnadsområden med okänd fyllnadshistoria. Öp kompletteras avseende det nyligen ( ) inom EU antagna ramdirektivet för vatten och de förändringar detta kommer att innebära i arbetet med att skydda vatten och förbättra vattnets kvalitet och kvantitet. Riktlinjer, mål och förslag till åtgärder för skydd av vatten är redovisade Möjligheten att införa odlingsfria zoner längs Rönne å är redovisat i kap 5.4 sid Kan behöva utredas vidare. Öp-2000 redovisar nedlagda soptippar. 3

4 4. Helsingborg, Öp redovisar reservat för Europabanan i en sträckning norr om och parallellt med E4:an. Någon överensstämmelse med Helsingborgs Öp finns inte. (Det samma gäller för Åstorp och Örkelljunga). Pågående utredning som Europabanan AB genomför får utvisa lämplig sträckning på reservatet. Skånebanan bör ha en fortsatt hög kapacitet då den sammanbinder nordvästra Skåne med Södra Stambanan. Var och när Europabanan kommer att byggas är för närvarande omöjligt att säga. Pågående utredning som Europakorridoren AB genomför får utvisa lämplig sträckning på reservatet. Reservatet ligger kvar i redovisat läge. Öp redovisar Skånebanan utbyggd med dubbelspår. I texten betonad vikten och nyttan med Skånebanan. 5. Sydgas, Påpekar att låg- och högtrycksledningarna för naturgas förväxlats i teckenförklaringen till kartbilaga 8. Vidare saknas distributionshuvudledningen mot Kvidinge helt i kartans redovisning av ledningar Kartbilaga 8 revideras enligt önskemål. 6. Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, Öp saknar tydlighet när det gäller riskhantering t.ex. om eventuella markområden med förhöjda halter av radon. Karta B. SGU saknar redovisning av alternativ energiutvinning ur berg, jord och grundvatten. Utvinning av termisk energi kan vara av betydelse för kommunen Kartbilaga 9 (8?)saknar skyddsområdet för vattentäkten i Ljung, Skäralids fritidsområde Geologiskt källmaterial saknas i källförteckningen. Tydligheten när det gäller riskhantering t.ex. om eventuella markområden med förhöjda halter av radon förbättras. Högriskområde redovisas på Karta B område 15. Lågriskområden omnämns i texten men redovisas inte på karta B. Utvinning av termisk energi kan vara av betydelse för kommunen. Kartbilaga 8, kompletteras avseende skyddsområdet för vattentäkten i Ljung, Skäralids fritidsområde. 4

5 7. Vägverket, Planförslaget visar på behov av en standardhöjning på vägarna 13 och 108. VV har tillsammans med kommunen genomfört en vägutredning för ombyggnad av väg 13 söder om Klippan. För närvarande pågår en översyn av utredningen, bl.a. skall materialet anpassas till den nya Miljölagen (Miljöbalken?). På karta A redovisas inte ombyggnaden av väg 1816 förbi Bonnarp. Kartan bör revideras i detta avseende. Den föreslagna vägen mellan Extraco och Väg E4, via väg 1838, är en kommunal angelägenhet. Det är bra att kommunen visar en hög ambition för utbyggnad av GC-leder såväl inom som utom kommunen. I den gällande cykelledsplanen finns Klippan-Östra Ljungby medtagen i prioritetsgrupp 3. Ny plan beräknas vara färdig under år Bebyggelse bör inte aktualiseras öster om väg 108 och söder om väg 1816, vid Ljungbyhed. Föreslagna områden för tätortsexpansion öster om väg 108 och söder om väg 1816 liksom området norr om väg E4 bör utgå. Det är bra att kommunen i första hand avser att lokalisera sammanhållen bebyggelse till tätorter, där en utbyggd service finns. Vid annan lokalisering bör kommunen lägga stor vikt vid tillgången till kollektivtrafikförsörjning samt ett väl fungerande GC-system. Kommunen redovisar område lämpligt för vindkraft i anslutning till väg E4/13. Vindkraftanläggningar kan lätt bli ett dominerande inslag i landskapet. Det är därför viktigt att de ges en väl genomtänkt placering. För byggnader och andra anordningar utmed det allmänna vägnätet gäller 47 väglagen. Vindkraftverk placerade utmed större allmänna vägar, d.v.s. Europavägar, riksvägar och primära länsvägar, bör en skyddszon om verkets navhöjd plus tre gånger rotordiametern. Dessa riktlinjer skall redovisas i ÖP. Av handlingarna kan utläsas att väglagen 47 reglerar byggande intill allmän väg. Det byggnadsfria avståndet skall dock vara från vägområdesgräns och inte vägkant, vilket angivits i planen. Öp redovisar kommunens syn på väg 13:s framtida sträckning. Karta A revideras beträffande väg 13/1816 vid Bonnarp. Föreslagen väg mellan Extraco och (väg 1838) f.d. väg E4 är en kommunal angelägenhet i samråd med Extraco och berörda markägare. Se text sidan 37, kap 2.9 Vägar f.d. väg E4 ändras till väg 1838 Vindkraftverk: sidan 34, Texten revideras. avseende skyddsavstånd till allmänna vägar Vägar: sidan 34, Texten revideras (47 väglagen). avseende skyddsavstånd till allmänna vägar Kommunen avser att behålla intresseområdet för tätortsexpansion öster om väg 108 och söder om väg 1816 liksom området norr om väg E4 i Östra Ljungby. 8. Banverket Hänvisar till Länsstyrelsen yttrande över Öp Se kommentar till Länsstyrelsens yttrande 5

6 9. Region Skåne, Planering- och Miljö, Angående föreslagna och önskade vägprojekt kommer dessa att prövas i kommande åtgärdsplanering inom arbetet med den nya RTI-planen. Öp anger ett framtida dubbelspår på Skånebanan. I gällande planer finns inga medel avsatta för detta spår. Fehmarn-Bält förbindelsen, HH-tunneln och Europabanan är projekt av såväl regional som nationell betydelse. Region Skåne anser att det är värdefullt att dessa projekt utreds vidare. Ett samarbetsprojekt kring miljöanpassade transporter i Skåne, SkåneMats, kommer att påbörjas i höst. Region Skåne är huvudman för projektet som kommer att genomföras tillsammans med kommunerna, Länsstyrelsen, Vägverket, Banverket m.fl. Region Skåne vill understryka betydelsen av att utbyggnaden prioriteras till områden med god kollektivtrafikförsörjning för att öka utnyttjandet av miljöanpassade transportsystem. Planering och miljö har utarbetat en projektbeskrivning för ett vindkraftsprojekt. Projektbeskrivningen är på remiss hos Skånes 33 kommuner och Länsstyrelsen. Region Skåne är initiativtagare till ett Grönstrukturprogram. En inbjudan om medverkan har utgått till kommunerna Planering och miljö fortsätter gärna dialogen med Klippans kommun i det fortsatta arbetet med planen. Kommunen delar de framförda synpunkterna och ser fram mot ett deltagande i arbetet med samarbetsprojektet kring miljöanpassade transporter i Skåne, Skåne MaTs. 10. Örkelljunga kommun, Noterar att föreslaget reservat för Europabanan ligger norr om väg E4 i Klippans kommun medan det ligger söder om Väg E4 i Örkelljunga kommun. Var och när Europabanan kommer att byggas är för närvarande omöjligt att säga. Pågående utredning som Europakorridoren AB genomför får utvisa lämplig sträckning på reservatet. Innan beslut tas om en slutlig sträckning måste detta föregås av en noggrann miljökonsekvensbeskrivning och samråd med berörda markägare. (se Helsingborg) Se Öp kap och Reservatet ligger kvar i redovisat läge. 11. Eslövs kommun, Samrådshandlingen är lättläst och har en tydlig disposition med bra bild- och kartmaterial. Den har vidare ett väl genomarbetat material som i sak ansluter till de intressen som finns i Eslövs kommun. Miljö och samhällsbyggnads nämnden vill dock göra kommunen uppmärksam på den betydelse samordningen av olika regionala planeringsöverväganden har när det gäller vägsträckningar, kollektivtrafik, framtida cykelstråk, rid- och vandringsleder samt andra mellankommunala frågor. Kommunen avser att diskutera dessa frågor med Eslövs kommun. 6

7 12. LRF:s kommungrupp i Klippan, Kartbilaga 6: Områdena för inre respektive yttre intresseområde för rörligt friluftsliv är godtyckligt utplacerade. Det gäller istället att markera de områden som är av påtagligt intresse för rörligt friluftsliv. Område 9 bör krympas till att omfatta stråket längs ån. Område 8 kan krympas att gälla just runt sjöarna. I område 7 förekommer inget friluftsliv (Ängelholms kommun är inte intresserad) Området bör utgå. Kommunen bör parallellt med att marknadsföra naturupplevelser satsa på en kampanj om allemansrätten. Föreslaget strandskydd t.ex. vid Guvarpsbäcken och Klingstorpabäcken måste kunna motiveras med starka skäl. Ett antal sträckor med totalt 600 meters strandskydd bör minskas till 100 meter. Svar på tidigare insänd skrivelse daterad emotses med svar på ställda frågor. Nyplantering bör företrädesvis ske med för växtplatsen passande trädslag istället för att ensidigt förespråka lövträd. (sid 54). Frågan om minskningen av vattenskyddsområdet vid Klintarp måste snarast lösas och rimlig ersättning utgå till berörda markägare. Kartbilaga 10: Mark av intresse för industri och handel bör utökas med den mark kommunen själv äger. Kommunen bör ha god framförhalning för nyetableringar. Järnvägsbron vid gamla Skåne-Smålandsbanan är mycket förfallen och bör snarast tas bort, innan någon olycka inträffar. Områdena för rörligt friluftsliv ligger kvar, men benämningarna inre och yttre förklaras/förtydligas. Inre område avser tätortsnära. Allemansrätten i kap 4.2 kompletteras/förtydligas avseende skyldigheter m.m.. En översyn av strandskyddet har nyligen skett och berörda har givits tillfälle att yttra sig över förslaget. Förslaget avvaktar för närvarande yttrande från Länsstyrelsen i Malmö län. Strandskyddet avses ändras från 300 meter till 100 meter vid Guvarpsbäcken och Klingstorpabäcken på Kartbilga 11. Kontakt tas med Länsstyrelsen. Texten på sidan 54 justeras avseende lövträd. Förhandlingar om ändrat vattenskyddsområde pågår. Beräknas vara klart före årskiftet 2001/2002. Text och kartbilaga 8 justeras avseende vattenskyddsområdet vid Krika. (Väg 1816 rekommenderad väg för transport av farligt gods) Kartbilaga 10. Område för industri och handel anses vara tillräcklig. Järnvägsbron vid gamla Skåne-Smålandsbanan är mycket förfallen och bör snarast tas bort, innan någon olycka inträffar. Uppgiften överlämnas till gatuchefen. 13. Perstorps kommun, samt Plan- och miljönämnden, , 60. Det är viktigt för Perstorps AB att bolaget kan fortsätta att utvecklas. Någon form av skyddszon runt industriområdet bör redovisas så att dagens verksamhet och framtida expansion inte omöjliggörs. På karta B Riktlinjer för bebyggelse och Naturvårdsinventering finns Varshultamyren markerad, medan den däremot saknas på kartbilaga 6 som bl.a. redovisar områden av riksintresse. På kartbilagan är myren felaktigt omnämnd som Varshults mosse. Mossen ligger i Perstorps kommun öster om Varshultamyren. 7

8 se sid. 27 kap 2.4, kartbilaga 4, Karta A och B område av intresse för naturvård. Kartbilaga 1 avseende opåverkat område (vid Svarvareboden) minskas/justeras. Text justeras/kompletteras i berörda avsnitt. Skyddsavståndet mellan industri och bostäder bör vara 1000 meter. Se sid. 23. Karta B justeras inte. Samlad bebyggelse innebär att det redan finns en hussamling. Ny bebyggelse bör undvikas. Kartbilaga 6, som nämns i texten) skall vara kartbilaga 4 justeras Text justeras i berörda avsnitt. koll med lsty. (Källa: N-inv. anger på sidan 157 Varshultsmossen samt i text på sidan 156, X. VARSHULTSMYREN och HJULHULTET, Öster om Falhulta ligger ett myrkomplex med övervägande delen i Perstorps kommun. Kantzonerna och något av mosseplanen når in i Klippans kommun. N-inv. redovisar område 12 Varhults mosse (Varshultsmossen). Område 12 ändras till Varshultamyren. (se länsstyrelsen) Myrar i Kristianstads län, sidan 159 område 157 myr 9 km NV Perstorp. Våtmarker i Kristianstads län, sidan 63 område 03C myr 9 km NV Perstorp. Karta sidan 294. Sidan 69 område 03C VARSHULTAMYREN 10 km NV Perstorp. Karta sidan 294). 14. Michael Nemeti, Klippan, Dalgången utmed Bäljane å (norr om Badvägen/Solslätt) har ett stort biologiskt värde och bör därför bevaras som grönområde. Området bör inte redovisas som ett intresseområde för ny bostadsbebyggelse. Området bör klassas som naturreservat. Som framgår av karta A är området av intresse för naturvård, kulturvård och/eller friluftsliv. Innan området tas i anspråk för tätortsexpansion krävs att det upprättas detaljplan. I detaljplanen prövas områdets lämplighet och berörda markägare ges tillfälle att yttra sig. Kommunen har inga planer på att avsätta området som naturreservat. Intresseområdet för tätortsexpansion tillkom vid upprättandet av Öp-90, och har under Öp-2000 arbetet åter varit under behandling. KS har bedömt att området skall ligga kvar med oförändrad omfattning. 15. Ängelholms kommun, Anser att i dagsläget bedöms följande frågor vara av mellankommunal angelägenhet: 1. Vindkraft 2. Infrastruktur (exempelvis Europabanan) 3. Grönstruktur, rekreationsområden 4. Stora opåverkade områden 5. Vattenplanering, avrinningsområden. 6. Regionala gång- och cykelvägar. 7. Dessa frågor avses att diskuteras med Ängelholms kommun. 8

9 16. PERSTORP SUPPORT AB. Det är viktigt för Perstorps support AB att bolaget kan fortsätta att utvecklas. Någon form av skyddszon runt industriområdet bör redovisas så att dagens verksamhet och framtida expansion inte omöjliggörs. Kartbilaga 1 justeras d.v.s. det opåverkade området minskas (skyddsavstånd 1 000meter) Text justeras i berörda avsnitt. Diskussion med Perstorp pågår. 17. Ljungbyheds Framtid, Bättre kommunikationer krävs för att Ljungbyhed skall kunna återhämta sig efter nedläggningen av F5. Kollektivtrafiken är urusel. Det går ej att arbetspendla till Ängelholm eller Helsingborg. Kommunen måste agera mera för en ny sträckning för väg 13. Ev. genom utbyggnad i flera etapper. Nödvändigt med ett industrispår för att inte Ljungbyheds transportföretag skall få en sämre konkurrenssituation. Kommunen verkar för bättre kollektivtrafik Kommunen avser att upprätta FÖP för Ljungbyhed. Här kan kollektivtrafiken liksom möjligheten att förse Ljungbyhed med järnväg, redovisas. Kommunens vilja har redovisats i Öp när det gäller ny sträckning för väg 13. Alternativ väst förbi Bonnarp förordas. Se även Luftfartsverkets yttrande med kommentar. 18. Synpunkter med särskild inriktning på Europakorridoren, Jan Nilsson och Bjarne Lembke samt protestlistor med ca 330 namnunderskrifter. Europabanan kommer i konflikt med tilltänkt industriområde väster om E4:an och kommer att passera över ett naturskyddat område vid Rönne å (Åstorps kommun). Reservatet kommer i kollision med natur, miljö och kulturhistoriskt värdefulla områden i kommunen. Reservatet är ett privat initiativ och finns ej med i någon planering från Banverket, Regeringen eller Departement. I skrivelsen framförs en mängd argument mot reservatet. Förslag: Stryk Europakorridoren från Öp. Var och när Europabanan kommer att byggas är för närvarande omöjligt att säga. Pågående utredning som Europakorridoren AB genomför får utvisa lämplig sträckning på reservatet. Innan beslut tas om en slutlig sträckning måste detta föregås av en noggrann miljökonsekvensbeskrivning och samråd med berörda markägare. Se Öp kap och Reservatet ligger kvar i redovisad sträckning. 9

10 19. Kommunala handikapprådet i Klippan, Betonar vikten av att handikappaspekten alltid beaktas. Felaktig information i planen har inte noterats. De framförda synpunkterna har beaktats i Öp-2000 och dessa kommer att ligga till grund i det fortsatta arbetet med att förverkliga intentionerna i Öp 20. Moderata Samlingspartiet i Klippan, Skyldigheterna i allemansrätten borde framhållas tydligare Europabanans intresse får inte komma före kommunens och dess invånares intressen. Vid slopande av plankorsning med järnväg får lösningen inte innebära sämre framkomlighet. Satsa mer på att göra kommunen kollektivtrafiken mer tillgänglig både till och från kommunen. Det är viktigt att kommunen upprättar en fördjupad Öp för centralorten liksom övriga orter. Viktigt med en levande landsbygd. Vill dock betona vikten av att undvika närheten till riksvägarna samt långsträckt bebyggelse längs med de allmänna vägarna. Väg 13:s framtida sträckning är en osäkerhetsfaktor. Avfallshantering bör förbättras. Flera utredningar pågår beträffande f.d. F:5 områdets framtida användning. Kap 3.5 sid 40, Flygteknisk gymnasieutbildning finns på f.d. F5-området. Texten kap 3.7.6, sid 4, flyg stämmer dåligt med planerna för området. Det går inga pågatåg i Klippan (se sid 105) Kartbilaga 8. Felmärkt effekt på ledningar. Allemansrätten belyses i kap 4.2 allemansrätten. Texten förtydligas avseende skyldigheterna i allemanrätten. Europabanan kan bedömas vara av nationellt intresse. Kommunen skall bevaka att planerad sträckning blir den bästa möjliga för kommunen och dess invånare. Kommunen verkar för bättre kollektivtrafik Kommunen avser att upprätta fördjupad översiktsplan, FÖP, för Klippans tätort, Östra Ljungby och Ljungbyhed. Som framgår av Öp-planen är det viktigt med en levande landsbygd. Ny bebyggelse prövas noggrant innan den kan tillåtas. Ev föregås av FÖP eller Dp Kommunens vilja har redovisats i Öp när det gäller ny sträckning för väg 13. Alternativ väst förbi Bonnarp. Kap 3.5 sid 40, Flygteknisk gymnasieutbildning finns på f.d. F5-området. Texten justeras. Texten kap 3.7.6, sid 4, flyg stämmer dåligt med planerna för området. Texten justeras. Det går inga pågatåg i Klippan (se sid 105). Texten justeras. Kartbilaga 8. Felmärkt effekt på ledningar. Texten justeras. 10

11 21 Klippans hembygdsförening, Klippans kvalitéer bör tydliggöras som den gröna sköna kommunen. Det unika för Klippan presenteras. Klippan som den intressanta kommunen, att fira semester i och vara aktiv i. Detta ger fler arbetstillfällen Låt den öppenhet och tillgänglighet som präglat kommunen inom natur och kultur bestå. Kultur och fornlämningar skall vara tillgängliga Låt bevara kulturhistoriskt värdefulla miljöer som är en del av kulturarvet. Ta hänsyn till småskalighetens fördelar. Utveckla de allmänna kommunikationerna. Det skall vara möjligt att bo i kommunen och åka miljövänligt till arbete, studier, kulturutbud e.t.c. De framförda synpunkterna delas till 100% vilket också framgår av planhandlingarna. 22. Skånetrafiken, Flera av de föreslagna utbyggnadsområdena är dåligt belägna från kollektivtrafiksynpunkt. Bästa utbyggnadsområdena är belägna i Klippan och Östra Ljungby. Områdena norr om Bäljane å och Stidsvig är mindre bra. Krika-Forsby, Färingtofta, Tornsborg och Riseberga är dåligt belägna från kollektivtrafik- synpunkt. Hyllstofta relativt dåligt. Gråmanstorp och Källna är bättre belägna i anslutning till linje 510. Kollektivtrafiken till de dåliga områdena bör redan idag förbättras. Kommunen verkar förr en levande landsbygd. Med bättre resandeunderlag bör kommunikationerna kunna förbättras även för glesbygden. 23. Ulf Svensson, , (Åstorps kommun) Öp-2000 saknar en utredning angående vindkraft (SOU 1999:75) Efterlyser kommunens policy i frågan. Område för vindkraftverk har redovisats på karta A. Rådande vindförhållande i övriga delar av kommunen har gjort att kommunen inte har prioriterat en utbyggnad av vindkraftverk. SE även kap 5.7 Vindkraftverk. 24. Försvarsmakten, Södra Skånska Regementet, Under förutsättning att F10 flygskoleverksamhet flyttas och därmed verksamheten i Herrevadskloster upphör, så kommer de öppna intresseområdena endast att utgöras av Horsakärr skjutbana samt de som av sekretesskäl inte redovisas i. Karta med s.k. samrådsområden har översänts till kommunen. Angående Horsakärr skjutbana så anges den i Öp som en civil skjutbana, skall vara militär skjutbana. Markanvändningskartan anger utvecklingsområde för bostäder norr om väg 13. Området ligger till stor del inom det bullerstörda området från skjutbanan. 11

12 Av kap Fritidsmark, skjutbanor framgår att Riseberga skyttegille, F10 använder Horsakärr skjutbana. Av kap 4.13 Militära intressen framgår det att Horsakärr skjutbana är en militär skjut- bana. Av kap 7.2 Områden med risk för störningar i form av buller II Militära skjutbanor framgår att vid nybyggnad av bostäder inom området skall bullerförhållandena analyseras och ljudnivån inomhus skall ligga på en acceptabel nivå. Karta B och kap anger att det även förekommer civil skjutverksamhet på Horsakärr skjutbana 25. Luftfartsverket, (kopia från Lsty för kännedom). Regeringen har gett Försvarsmakten och Lunds universitet ett gemensamt uppdrag att utreda om militär och civil pilotutbildning kan samordnas. Uppdraget skall redovisas senast 1 mars Vilka konsekvenser för flygplatsen och samhället som blir följden av ett eventuellt framtida riksdagsbeslut är i dagsläget helt hypotetiska. Om den civila och militära pilotutbildningen förläggs till Ljungbyhed kan detta medföra att flygplatsen blir av nationellt intresse och kan eventuellt komma att utpekas som riksintresse för luftfarten, enligt miljöbalken. Som framgår av handlingarna är osäkerheten stor vad gäller Ljungbyheds framtid. När beslut finns om flygplatsens framtid, kommer planen att revideras. En fördjupad ÖP omfattande berörda delar avses tas fram i samband med detta enligt konsekvensanalys i kap 8 för Ljungbyhed. 26 Svalövs kommun, , Ksau 77. Arbetet med Söderåsbanan skulle få en ökad tyngd om Klippans kommun tog med detta projekt i förteckningen över frågor av stort intresse för kommunen. En öppning av Söderåsbanan för persontrafik är en viktig länk från mellanskåne norrut; både för arbets- och fritidsresande. Väg 108 är ett viktigt regionalt stråk. Planen kopplar på ett bra sätt samman en ny 108 med en utbyggnad av väg 13. Ett utökat mellankommunalt samarbete i arbetsmarknadsfrågor är en intressant tanke. Svalövs kommun ser fram mot samverkan med Klippans kommun avseende kommunövergripande vandrings- och cykelleder (Söderåsens Nationalpark). Vid ett ökat utnyttjande av flygplatsen i Ljungbyhed är det viktigt att, om möjligt, lägga flygkorridorerna på ett sådant sätt att bullereffekterna i Söderåsens Nationalpark minimeras. Det är med tillfredsställelse vi kan konstatera att Klippans kommun anser det viktigt att byggnation och tillstånd för djurhållning på landsbygden kan ske med stor flexibilitet inom gällande regelverk. Kommunen delar de framförda synpunkterna och ser fram mot fortsatta diskussioner vad gäller utbyggnaden av väg 13/108, GC-leder, Söderåsbanan, flygplatsen och tillgängligheten till Söderåsens Nationalpark. (FÖP Söderåsen) 12

13 27 Barn- och utbildningsnämnden, Utbildningsnämnden ställer sig positiv till förslaget. Kommentar Förvaltningen har deltagit vid skrivningen av kap 3.5 Barn- och utbildning. 28 Hässleholms kommun, KS au , 296. Kommunen har inget att erinra mot översiktsplanen. Kommunen är positiv till att Skånebanan på sikt kan bli dubbelspårig och att fler planskilda korsningar byggs. Kommunen anser att det är viktigt att säkerheten på väg 21 höjs bl.a. genom en säkrare korsning med väg 13. Kommunen är positiv till att Ljungbyheds flygplats på sikt kan komma att användas för civil flygtrafik. Reservat för planerad gasledning saknas dock i förslaget. Det borde vara angeläget att hitta en plats för skytteövningar som är mindre känslig för buller och som kan nyttjas gemensamt av angränsande kommuner. Det är vidare viktigt att Store damms området och Gruvarpsbäcken med sjösystem vidareutvecklas och bevaras. Kommentar Klippans kommun delar de framförda synpunkter avseende kommunikationer. Planerat reservat för gasledning redovisas på kartbilaga 8 samt i text kap De mellankommunala frågorna avses att diskuteras med berörda kommuner, Länsstyrelsen och Försvarsmakten när det gäller skjutbanan. 29 Länsstyrelsen i Skåne län, , , 76-A Översiktsplanen är över lag väl genomarbetad. Allmänna synpunkter Angivna områden för tätortsexpansion är för stora. Lokaliseringsutredning måste göras före varje detaljplanering av de nya områdena. Riksintressen Kulturmiljö: Vad avser riksintressena Klippans pappersbruk och Herrevadskloster/Bonnarp, skall det redovisas hur dessa områdens innehåll och värden skall tillgodoses och säkerställas. Utvidgningen av Åby industriområde är tveksam, men en exploatering vid Klippans ladugård måste strida mot riksintressets intentioner och bör utgå. En utvidgning av verksamhetsområdet vid Ljungbyhed (F5-området) kommer att medföra en påtaglig skada på riksintresset och bör därmed utgå. 13

14 En exploatering av området vid Slättåkra strider mot ett sedan sekler uppbyggt mönster och bör därmed utgå. Områden vid Brandeborg och Svenstorp kan övervägas. Markanvändningskartan i kap 8 bör revideras. Exploateringar vid Herrevadskloster/Skräddarehus bör utredas och belysas närmare i en fördjupad översiktsplan. Miljön kommer inte att tåla några stora exploateringar. Naturvård: Riksintressen för naturvård har varit föremål för översyn och ett nytt beslut från Naturvårdsverket gäller. Länsstyrelsen har därefter detaljavgränsat och omnumrerat de av Naturvårdsverket förtecknade områdena (riksdagsbelut ). Följande riksintressen för naturvård finns i kommunen: N7 Varshultamyren N40 Rönne ås dalgång med Ageröds mosse (den senare i Höörs kommun) N41 Syrkhultamossen och Svalemossen (den senare i Höörs kommun) N48 Söderåsen med vattendrag och Jällabjär. Alla Natura 2000-områden som Regeringen anmält till EU-kommissionen, har genom riksdagsbeslut den 31 maj 2001 utpekats som objekt av riksintresse enligt 4 kap 1 och 8 MB. Riksdagens beslut har medfört lagändringar, bl.a. i PBL och MB. Lagändringarna gäller sedan den 1 juli Natura 2000-objekten ställer särskilda krav på mark- och vattenanvändning och bör redovisas i text och på karta i ÖP. Texten på sidorna 33 och 63 bör justeras med avseende på de nya reglerna. Allmänna intressen Totalförsvaret: Länsstyrelsen hänvisar till Försvarsmaktens yttrande och förutsätter att synpunkterna i detta beaktas. Kulturmiljövård: Kommunen bör uppmärksamma att det regionala kulturmiljöprogrammet från 1982 ersatts av ett senare, Från Bjäre till Österlen från 1966 och att det förra inte gäller längre. Ett gängse sätt att strukturera kulturmiljövårdens intressen är Riksintressen regionala intressen (Från Bjäre till Österlen) kommunala intressen. Utöver dessa utpekade områden finns några företeelser som regleras enligt sektorns speciallagstiftning; byggnadsminnen, kyrkor och fornlämningar, vilka också bör redovisas. Länsstyrelsen har följande synpunkter på en rad utbyggnadsområden: Östra Ljungby Tätorten bör inte tillåtas att växa samman med Skvattemölla Övarp och Stidsvig. Exploatering vid Fastarp bör endast undantagsvis ske norr om väg E4. Klippan: Utbredningen av utbyggnadsområdena norr om Bäljane å bör läggas fast i en fördjupad översiktsplan där värdena kring Bjärsgård identifieras och analyseras. Gråmanstorp Gruppbebyggelse är inte lämplig i den gamla kyrkbyn. 14

15 Färingtofta/Tornsborg: Kommunen bör analysera områdets innehåll bättre och revidera utbyggnadsplanerna. Konsekvensbeskrivningen, kap 8, bör redovisa samma exploateringsområden som redo- visas på karta A. I kap 3.17 nämns nationella mål från slutet av 1980-talet. Dessa har reviderats. Se prop. 1998/99:114. Texten i ÖP bör justeras. Naturvård Avsnitt 3.17 bör justeras: Inom kommunen finns en nationalpark (Söderåsens nationalpark), ett naturreservat (Linneröds naturreservat) och två förordnanden (Söderåsen och Rönne ås dalgång uppströms Ljungbyhed) till skydd för landskapsbilden enligt 19 1 NVL i dess lydelse före Enligt övergångsbestämmelserna i MB gäller förordnandena till skydd för landskapsbilden fortfarande. Kartbilaga 3 bör revideras avseende Linneröd. Avgränsningen för den fördjupade översiktsplanen för Söderåsen bör framgå av text och kartmaterial. En sammanfattning av förslaget bör redovisas i texten. Karta A kan behöva justeras då beslut om översyn av strandskyddsområden blir klart. Länsstyrelsen förutsätter att Skogsvårdsstyrelsens yttrande beaktas i det fortsatta planarbetet. Vatten/Fiske ÖP bör innehålla ett avsnitt om de nyligen inom EU antagna ramdirektivet för vatten. Länsstyrelsen ser positivt på att kommunen tar hänsyn till vattenbrukets behov av bra vattenkvalitet. Länsstyrelsen ser positivt på att man enligt ÖP nyskapar våtmarker i syfte att förbättra åarnas vattenkvalitet. Det är vidare positivt att kommunen ämnar utreda möjligheten att anlägga skyddszoner utmed vattendragen för att reducera näringsläckaget till vattendragen. Se även SGI:s yttrande. Kommunikationer Länsstyrelsen ser positivt på att ett miljöanpassat transportsystem, RegionMats, eftersträvas, men anser att ÖP bör kompletteras med ett avsnitt om ett miljöanpassat transportsystem i Klippan. (KlippanMats). Kap 1.6 bör lämpligen omfatta de av riksdagen beslutade transportpolitiska målen. Transportpolitik för en hållbar utveckling prop 1997/98:56 bifogas. Konstaterar att det inte finns några beslut om utbyggnad av Europabanan. 15

16 Inga beslut om val av alternativ för en ny väg 13 har fattats, men Länsstyrelsen har i enlighet med MB 6 kap 4 beslutat att projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I kap omnämns projektet BAS, (Bredband för alla i Skåne). Ansvariga för pro- jektet är Region Skåne, Kommunförbundet och Länsstyrelsen. För övriga kommunikationssynpunkter hänvisas till Vägverkets yttrande Lantbruk bör kompletteras med en karta som anger åker- och skogsmarkens avkastningsförmåga eller gradering enligt den fysiska riksplaneringen. (sid 53). Länsstyrelsen ser positivt på att kommunen avser att utreda hur kommunen kan bidra till bevarandet av det öppna landskapet och en levande landsbygd. Mellankommunala frågor Länsstyrelsen konstaterar att det finns skiljaktigheter beträffande reservat för Europabanan. Länsstyrelsen konstaterar också att det finns skiljaktigheter beträffande reservat för gasledning. Dessa skiljaktigheter bör utredas och kommenteras i det fortsatta planarbetet. Hälsa och säkerhet Sammantaget uppvisar ÖP en hög ambitionsnivå. Med den utgångspunkten är det förvånande att finna så få intressekonflikter beträffande hälsa och säkerhet. Att utesluta riskinventeringar kan medföra att skyddsåtgärder kan framstå som omotiverade för kommunens invånare. Kap 8 bör förtydligas i detta avseende. En tydlig intressekonflikt är transporterna av farligt gods på väg 13 genom Klippan. Kommunen bör förtydliga ställningstagandet att skapa en ny sträckning för väg 13 (väg 1816) mellan Klippan-Krika-Ljungbyhed. Hur skyddas vattentäkten vid Krika? ÖP tar ställning till för ett hållbart samhälle. Kommunen avser att utarbeta beredskapsplaner för ett flertal störningar. Beredskapsplaner är att betrakta som skadebegränsande åtgärd och bör redovisas som sådana. Att sträva efter ett robust och hållbart samhälle innefattar flera aspekter i samhällsplaneringen. Dessa kräver var för sig väl formulerade målsättningar. BIS, beredskapshänsyn i samhällsplaneringen, bör behandlas i ÖP. Länsstyrelsen är positiv till att ÖP omfattar ett digert underlagsmaterial. Detta är en förutsättning för att kommande detaljplanering skall kunna väga in de olika värden och ställningstaganden som erfordras för att erhålla en god miljö. Länsstyrelsen delar ställningstagandet i planen att markanvändningen i närheten av större industriområden skall anpassas till industriverksamheten så att konflikt inte uppstår mellan industrins behov och omgivningens krav på en god miljö. Skyddsområden enligt Bättre plats för arbete är alltid utgångspunkten vid bedömningen. Detta bör nämnas i kap 5. Eventuella avsteg måste prövas i varje särskilt fall. 16

17 Länsstyrelsen delar uppfattningen att det bör upprättas en fördjupad översiktsplan för Ljungbyhed när frågan om flygbullerutbredning kring Ljungbyheds flygplats klarnat. Vad gäller flygbullernivåer (FBN) är det 55 dba som är riktvärde vid all nybebyggelse. Vidare finns det idag riktvärden för maxbuller från flygtrafiken vilket inte vägts in i planen. Se även Luftfartsverkets yttrande Det är angeläget att ny bostadsbebyggelse i Stidsvig inte lokaliseras närmare livsmedelsindustrin än vad som rekommenderas i Bättre plats för arbete. Det är också väsentligt att den planerade tillfartsvägen till industrierna inte kommer att omges av bostäder eftersom dagens industritillfart medför störningar för boende nära vägen. Lämpligheten av tätortsexpansion inom högriskområde för radon vid Klippans bruk kan diskuteras. Det är inte fullt ut möjligt att i detta planeringsskede ge någon garanti för att prövningsgrunden hälsa och säkerhet inte kan komma att användas i andra, inte påtalade planeringssituationer. De nationella miljömålen bör göras tydligare i planen. (kap 1.4) Miljökvalitetsnormer Det bör av planen framgå ÖP:s genomförande leder till att miljökvalitetsnormerna i något avseende beräknas överskridas. Även inandningsbara partiklar skall (PM 10) skall utgöra miljökvalitetsnorm efter den 31 december 204, vilket också måste vägas in den fortsatta planeringen (SFS 2002:257). Konsekvensbeskrivning Konsekvensanalysen är mycket konkret och lättläst, med tar bara upp konsekvenserna för miljön. Kap 8 bör även behandla de sociala, ekologiska och ekonomiska konsekvenserna. Kulturmiljö är mer än fornlämningar och arkeologi varför kap 8 bör kompletteras. Det är tveksamt om småorterna tål ny gruppbebyggelse. Med tanke på småorternas karaktär och småskalighet är det tveksamt om dessa tål annat än enstaka bodstadshus eller möjligen mycket små grupper av likartad bebyggelse som uppkommer under kort tid. Kommentar Allmänna synpunkter För angivna områden för tätortsexpansion kommer en lokaliseringsutredning att göras före varje detaljplanering av de nya områdena. Riksintressen Kulturmiljö: Vad avser riksintressena Klippans pappersbruk och Herrevadskloster/Bonnarp, skall dessa områdens innehåll och värden tillgodoses och säkerställas i kommande områdesbestämmelser.. 17

18 Åby industriområde detaljplaneras i detta skede. Länsstyrelsens samrådsyttrande föreligger. Föreslagen exploatering vid Klippans ladugård revideras/minskas. Föreslagen exploatering av verksamhetsområdet vid Ljungbyhed (F5-området) revideras/minskas. Karta A. Kommunen avser att bibehålla intresseområdet vid Slättåkra. Kommunen avser även att bibehålla områdena vid Brandeborg och Svenstorp. Markanvändningskartan i kap 8 revideras. Se karta A. Exploateringar vid Herrevadskloster/Skräddarehus kommer att utredas och belysas närmare i en fördjupad översiktsplan. Området är inte tillgängligt så länge Horsakärr skjutbana används och är ett riksintresse för totalförsvaret.. Naturvård: De riksintressen som redovisats i ÖP har kommunen erhållit från Länsstyrelsens handläggare. Alltså av senaste datum då samrådshandlingen sändes på remiss för yttrande. I remissvaret meddelar Länsstyrelsen att Riksintressen för naturvård har varit föremål för översyn och ett nytt beslut från Naturvårdsverket gäller. Länsstyrelsen har därefter detaljavgränsat och omnumrerat de av Naturvårdsverket förtecknade områdena (riksdagsbelut ). Då kommunen vill ha en så aktuell ÖP som möjligt kommer text och kartbilagor att revideras enligt Länsstyrelsens önskemål sålunda. Följande riksintressen för naturvård finns i kommunen: N7 Varshultamyren N40 Rönne ås dalgång med Ageröds mosse (den senare i Höörs kommun) N41 Syrkhultamossen och Svalemossen (den senare i Höörs kommun) N48 Söderåsen med vattendrag och Jällabjär. De Natura 2000-områden som redovisats i ÖP har kommunen erhållit från Länsstyrelsens handläggare. Alltså av senaste datum då samrådshandlingen sändes på remiss för yttrande. I remissvaret meddelar Länsstyrelsen att alla Natura 2000-områden som Regeringen anmält till EU-kommissionen, har genom riksdagsbeslut den 31 maj 2001 utpekats som objekt av riksintresse enligt 4 kap 1 och 8 MB. Riksdagens beslut har medfört lagändringar, bl.a. i PBL och MB. Lagändringarna gäller sedan den 1 juli Då kommunen vill ha en så aktuell ÖP som möjligt kommer texten i kap 2.6 och kap 4.5, Natura 2000-områden, samt karta B, kartbilagorna 3 och 4 att revideras enligt Länsstyrelsens önskemål med avseende på de nya reglerna. Allmänna intressen Totalförsvaret: Försvarsmaktens yttrande , föranleder ändring av text i kap 4.7.6, 4.13 och 7.2 samt karta B. (Horsakärr skjutbana) 18

19 Kulturmiljövård: Som framgår av texten i kap 4.6 har det regionala kulturmiljöprogrammet från 1982 ersatts av ett senare, Från Bjäre till Österlen från 1996 och att det förra inte gäller längre. Kulturmiljövårdens intressen omstruktureras enligt Länsstyrelsens önskemål med följande indelning: Riksintressen regionala intressen (Från Bjäre till Österlen) kommunala intressen. Utöver dessa utpekade områden redovisas också; byggnadsminnen, kyrkor och fornlämningar. Text i kap 4.6 revideras liksom kartbilaga 5. Kommunens synpunkter på en rad utbyggnadsområden är: Östra Ljungby De redovisade områdena ligger kvar oförändrade. Exploateringen vid Fastarp norr om väg E4 ligger kvar oförändrad. Klippan: Utbyggnadsområdena norr om Bäljane å kommer att läggas fast i en fördjupad översiktsplan där värdena kring Bjärsgård identifieras och analyseras. Det redovisade området ligger kvar oförändrat. Gråmanstorp Länsstyrelsen anser att gruppbebyggelse inte lämplig i den gamla kyrkbyn. Text i kap 7.2, Områden med särskilda riktlinjer punkt 11 Gråmanstorp revideras. Text i kap 8.6, Gråmanstorp revideras. (Gruppbebyggelse ersätts med; viss komplettering med kulturanpassade hus kan tillåtas). Färingtofta/Tornsborg: Kommunen kommer att analysera områdena innan dessa exploateras. Utbyggnadsplanerna ligger kvar. Som framgår av kap 8.2 och 8.3 kommer ny bebyggelse att anpassas till den rådande natur- och kulturmiljön. Konsekvensbeskrivningen, kap 8 kompletteras. Samma områden som redovisas på karta A kommer att redovisas i kap 8. Beträffande vidare uppdrag i den fortsatta planeringen hänvisas till sammanfattningen i samrådsredogörelsen. I kap 3.17 nämns nationella mål från slutet av 1980-talet. Dessa har reviderats i prop. 1998/99:114. Texten i ÖP revideras enligt Länsstyrelsens önskemål. Naturvård Avsnitt 3.17 justeras: Inom kommunen finns en nationalpark (Söderåsens nationalpark), ett naturreservat (Linneröds naturreservat) och två förordnanden (Söderåsen och Rönne ås dalgång uppströms Ljungbyhed) till skydd för landskapsbilden enligt 19 NVL i dess lydelse före Enligt övergångsbestämmelserna i MB gäller förordnandena till skydd för landskapsbilden fortfarande. Kartbilaga 3 revideras avseende Linneröd. Avgränsningen för den fördjupade översiktsplanen för Söderåsen kommer att redovisas i text och kartmaterial. En sammanfattning av förslaget bör redovisas i texten. 19

20 Karta A kan inte justeras i detta skede då Länsstyrelsens beslut om översyn av strandskyddsområden ej är klart. Se Skogsvårdsstyrelsens yttrande Vatten/Fiske Kap 1 kompletteras med de nyligen inom EU antagna ramdirektivet för vatten. Kommunikationer Länsstyrelsen ser positivt på att ett miljöanpassat transportsystem, Region- Mats/RegionMats, eftersträvas, men anser att ÖP bör kompletteras med ett avsnitt om ett miljöanpassat transportsystem i Klippan. (KlippanMats). Kommunen saknar för närvarande resurser för denna åtgärd. Kap 1.6 kompletteras med de av riksdagen beslutade transportpolitiska målen. Transportpolitik för en hållbar utveckling prop 1997/98:56. Länsstyrelsen konstaterar att det inte finns några beslut om utbyggnad av Europabanan. Pågående utredning som Europakorridoren AB genomför får utvisa lämplig sträckning på reservatet. Reservatet ligger kvar. Inga beslut om val av alternativ för en ny väg 13 har fattats, men Länsstyrelsen har i enlighet med MB 6 kap 4 beslutat att projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I kap , Vägar, redovisas kommunens ställningstagande beträffande väg 13. Texten i detta kapitel förtydligas enligt Länsstyrelsens önskemål. I kap , Telekommunikationer, omnämns projektet BAS, (Bredband för alla i Skåne). Texten kompletteras avseende ansvariga för projektet som är Region Skåne, Kommunförbundet och Länsstyrelsen. För övriga kommunikationssynpunkter hänvisas till Vägverkets yttrande Lantbruk Kartbilaga 2 kompletteras avseende åker- och skogsmarkens avkastningsförmåga eller gradering enligt den fysiska riksplaneringen. Kap 4.3 kompletteras. Mellankommunala frågor Reservatet för Europabanan ligger kvar. Reservat för gasledning kompletteras. Hälsa och säkerhet Kommunen har i detta skede inga resurser för att genomföra en riskinventering. Kap 8 kan förtydligas i detta avseende. En tydlig intressekonflikt är transporterna av farligt gods på väg 13 genom Klippan. Kap 4.10 och 4.13, kompletteras med kommunens ställningstagandet beträffande ny sträckning för väg 13 (väg 1816) mellan Klippan (Västra Sönnarslöv)-Krika- Ljungbyhed. Ny föreslagen avgränsning för inre och yttre skyddszoner runt vattenskyddsområdet vid Klintarp redovisas. 20

21 ÖP tar ställning till för ett hållbart samhälle. Kommunen avser att utarbeta beredskapsplaner för ett flertal störningar. Länsstyrelsen anser att beredskapsplaner är att betrakta som skadebegränsande åtgärd och bör redovisas som sådana. Texten i kap 3.8, Ett hållbart samhälle, förtydligas. Länsstyrelsen är positiv till att ÖP omfattar ett digert underlagsmaterial. Detta är en förutsättning för att kommande detaljplanering skall kunna väga in de olika värden och ställningstaganden som erfordras för att erhålla en god miljö. Kommunens målsättning är att sträva efter ett robust och hållbart samhälle vilket innefattar flera aspekter i samhällsplaneringen. Dessa kräver var för sig väl formulerade målsättningar. Länsstyrelsen anser att ett sådant område inom BIS, beredskapshänsyn i samhällsplaneringen, bör behandlas i ÖP. Texten i kap 3.8 förtydligas. Någon ytterligare utredning kommer i detta skede inte att genomföras. Länsstyrelsen delar ställningstagandet i planen att markanvändningen i närheten av större industriområden skall anpassas till industriverksamheten. Vid kommande detaljplanering tillämpar kommunen skyddsområden enligt Bättre plats för arbete. Kap 5 kompletteras avseende skyddsområden enligt Bättre plats för arbete. Eventuella avsteg prövas i varje särskilt fall. Kommunen avvaktar beslut avseende flygplatsen framtid. De nya uppgifterna kommer att redovisas i den kommande fördjupade översiktsplanen för Ljungbyhed. Kommunen avser inte att förlägga ny bostadsbebyggelse i Stidsvig närmare livsmedelsindustrin än vad som rekommenderas i Bättre plats för arbete. Innan den planerade tillfartsvägen till industrierna kommer till utförande prövas denna i en detaljplan där hänsyn då kommer att tas till såväl nya som nuvarande bostäder. Föreslagen tätortsexpansion inom högriskområde för radon vid Klippans bruk revideras/minskas.(karta A och Kap 8). Kommunen förstår att Länsstyrelsen inte fullt ut i detta planeringsskede kan ge någon garanti för att prövningsgrunden hälsa och säkerhet inte kan komma att användas. De nationella miljömålen kommer att göras tydligare i planen. (kap 1.4) 21

22 Miljökvalitetsnormer Kommunen anser inte att ÖP:s genomförande leder till att miljökvalitetsnormerna i något avseende beräknas överskridas. Kap 1.4 och kap 7.1 kompletteras avseende gällande miljökvalitetsnormer samt att även inandningsbara partiklar skall (PM 10) skall utgöra miljökvalitetsnorm efter den 31 december (SFS 2002:257). Konsekvensbeskrivning Konsekvensanalysen är mycket konkret och lättläst. Länsstyrelsen anser dock att kap 8 även bör behandla de sociala, ekologiska och ekonomiska konsekvenserna samt att utveckla kulturmiljöfrågorna. Kommunen har för närvarande inga resurser för detta i nuvarande skede, men har för avsikt att komplettera med dessa uppgifterna i nästa översyn av ÖP. 22