!"#$%&'()*+&%$(,-$%."'/0/1(2( 3&)4'5"$%/'('&$6+&6$(478('*))*/'"9/0/1( :/%$10(0(*&)4'5"$%/( ;6<%/'(56+=18%&( >&$?./0/1(!

Relevanta dokument
Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad

Fysik C & D Projekt i klimatfysik

Miljöfysik. Föreläsning 1. Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska storheter Jordens energibudget

6. Kvantfysik Ljusets dubbelnatur

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

1. Elektromagnetisk strålning

Fysik C & D Projekt i klimatfysik

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK januari 2012

FyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik

Prov Fysik B Lösningsförslag

6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s )

Kap 12 termodynamiska tillståndsrelationer

Vi är beroende av ljuset för att kunna leva. Allt liv på jorden skulle ta slut och jordytan skulle bli öde och tyst om vi inte hade haft ljus.

ANDREAS REJBRAND Statistisk fysik Wiens förskjutningslag: hur snäll är solen?

Värmelära. Fysik åk 8

Växthuseffekten. Vi lägger till en förenklad atmosfär i våra beräkningar

ETE310 Miljö och Fysik

ETE331 Framtidens miljöteknik

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Tentamen Fysikaliska principer

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012,

ETE331 Framtidens miljöteknik

Vätskors volymökning

Översiktskurs i astronomi Lektion 4: Atomer och spektra

Delrapport 2: Oxidationens Inverkan på Långvågig Värmeöverföring

Lösningsförslag - Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111

2.6.2 Diskret spektrum (=linjespektrum)

ETE310 Miljö och Fysik

Växthuseffekten och klimatförändringar

My Lofberg Handledare: Matthias Weiszog Amnesgranskare: Cecilia Gustavsson Examensarbete C i fysik, 15hp 9 juni 2017

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.

Vår närmaste stjärna - Solen

Kvantfysik - introduktion

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden?

Föreläsning 3: Radiometri och fotometri

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2

Tentamen Fysikaliska principer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Linjärisering och Newtons metod

Introduktion. Stjärnor bildas, producerar energi, upphör producera energi = stjärnor föds, lever och dör.

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kap 17. Kap 17 Termodynamik. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:

Hertzsprung-Russell-diagrammet Ulf Torkelsson

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

Tentamen Fysikaliska principer

Trappist-1-systemet Den bruna dvärgen och de sju kloten

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

@

Lösningsförslag. Universitetet i Linköping Institutionen för Fysik och Mätteknik Arno Platau. Tentamen för "BFL 110, Tekniskt Basår, Fysik del 3"

WALLENBERGS FYSIKPRIS

16. Spridning av elektromagnetisk strålning

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Bengt Edlén, atomspektroskopist

Namn: Fysik åk 4 Väder VT Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

Instuderingsfrågor extra allt

Räkneövning 5 hösten 2014

F2: Kvantmekanikens ursprung

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Edwin Hubbles stora upptäckt 1929

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)

2. Ljud. 2.1 Ljudets uppkomst

Tentamen Fysikaliska principer

Hur påverkas vi av belysningen i vår omgivning?

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)

Kosmologi efter elektrosvagt symmetribrott

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi?

Ämnen runt omkring oss åk 6

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

hur man beräknar längdutvidgningen på material hur man beräknar energiåtgången när man värmer, smälter eller förångar olika ämnen

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.

EXAMENSARBETE C. Att med varmekamerans hjalp se det osynliga

Kaströrelse. 3,3 m. 1,1 m

Naturens gränser och vår framtid. Har naturen gränser? Är de i så fall oföränderliga? Har den kanske gränser för hur mycket misshandel den kan stå ut

Bohrs atommodell. Uppdaterad: [1] Vätespektrum

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 7 Kvantfysik, Atom-, Molekyl- och Fasta Tillståndets Fysik

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

TENTAMEN I TILLÄMPAD VÅGLÄRA FÖR M

Fysik (Ö) Bestäm hur mycket av luften som finnas under 20 km, 15 km, 10 km och 5 km genom 2 / p(h) = p 0 e mgh

Trycket är beroende av kraft och area

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5

Vågrörelselära och optik

Experimentell fysik. Janne Wallenius. Reaktorfysik KTH

Min bok om hållbar utveckling

LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN

If you think you understand quantum theory, you don t understand quantum theory. Quantum mechanics makes absolutely no sense.

Densitet Tabellen nedan visar massan och volymen för olika mängder kopparnubb.

Om klimatbluffen, eller en obekväm sanning

FÖRÄNDRING AV VÄRMESTRÅLNINGSEFFEKT I FÖRBRÄNNINGSPROCESSEN

FRÅN MASSA TILL TYNGD

FÄRGLÄRA Portfolieuppgift i bild

Vad skall vi gå igenom under denna period?

Förmågor och Kunskapskrav

Chalmers. Matematik- och fysikprovet 2009 Fysikdelen

Repetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar

Transkript:

!"#$%&'()*+&%$(,-$%."'/0/1(2( 3&)4'5"$%/'('&$6+&6$(478('*))*/'"9/0/1( :/%$10(0(*&)4'5"$%/( ;6<%/'(56+=18%&( >&$?./0/1(!"@&86'%A%+&%/(

!"#$%&'()*%+%"(,-",(+

!"#$%&'()*%+%"(,-",(.+/($0$%&'()*+!+1(2*+3$(45"6*+,00+788+96+:;+-#+!+/)#0)(6",()*+6<"6(+#)4+=>34)*+?+ @)*$#%*?A+#)4+BCD+EF-#+!+G6A)*2*@6+!+H'(+I**%+<'4()"+!+H>34)*+02+"($0$%&'()*+<6(?)(6(+ #)4+867",4+$9=+2(%74+

!"#$%&'()*%+%"(,-",(.+/"(0"$%&'()*+!+1(2*+30+45+-#+677+30+85+-#+!+9)#:)(0",()*+;%$")(#+)77)(+<-0(+ #)=+><?=)*+!+@'(+A**%+$B$*70C()"+!+D'%"0*+;*C)*+E0F)*2*C0+

!"#$%&'()*%+%"(,-",(.+/)%$%&'(+$01+2)(#$%&'(+ 2)(#$%&'(+!+3(4*+05+67897+-#+$01+,"4"+!+2)#:)(5",()*+;-5(+#)<+1;=<)*+!+>$((8+$01+%?<%-)*+ Norrsken /)%$%&'(++!+3(4*+05+@7+-#+ABB+67897+-#+!+2)#:)(5",()*+5C"5(+#)<+1;=<)*+!+>5DB?%5*<)+#$B*+ Nattlysande moln

!"#$%&'()*%+%"(,-",(.+/)%$%&'(+$01+2)(#$%&'(+ 2)(#$%&'(+!+3(4*+05+67897+-#+$01+,"4"+!+2)#:)(5",()*+;-5(+#)<+1;=<)*+!+>$((8+$01+%?<%-)*+ Norrsken /)%$%&'(++!+3(4*+05+@7+-#+ABB+67897+-#+!+2)#:)(5",()*+5C"5(+#)<+1;=<)*+!+>5DB?%5*<)+#$B*+ Nattlysande moln

NLC- film + norrskensfilm

!"#$%&'&'()*+,-.$#"'!"#$%&'&'()*+,-.$#"'/"",'&'-+$*'(01'!'2#",&3#4'0.$*#'5)#$*&,6)'#"#$%&7'!'8+)#"9#44'#"#$%&'54.%#,#"#$%&7'!':()#")'0.$*#'5-(,-;$."<$&"%($'(0'0(=#"7'!'>&"#9,6'#"#$%&'5$;$#4,#"#$%&7'5*&"<$#'."'?@'(0' )+)(4('#"#$%&"A7'

!"#$%&"'($')#*+$+,-'.#/'$0,#$'1"%#2($3&%'4(5*&6/' 5#33+"',#"'#"#$%&'785'48$,#"' 589+%#$'2$0"'783#"'8:;',#"' #"#$%&'785'48$,#"'7/$03+$' <33)+6+'1/'&'$=5,#">'?""+$7'76133#'41'48$,#"'*($5+7' ;#3+'<,#"-'

A*%(23+3+)$&/01,(%*+!"#$%&'%()$"(%*+,(+%-+&.-+'.+)$&/01,(%*0+%*%(233**%4.556+ 7,*28%*+%*%(23+1(.*+0/5%*+,(+3+'(3*93'+:/*0$)*$6+ Jorden 7,*28%*+%*%(23+1(.*+0/5%*+0/&+;/(8<$)*+&/-)(+='%(+ <$%*4%$>+,(+0$?((%+@38+%:@)$/(*+,*+@38+'/5%(*)6+ A*+1?(,*8(3*2+)@+%*+@)(3)B%5+?@%(+%*+0$(,9:)+:)55)0+2()83%*$6+ C)$"(%*+0$(,@)(+%#%(+)-+"$;,&*)+0:355*)8%(+@35:%$+2?(+)-+%-+D?8%+"''0$.(+1(.*+ /&(.8%$+&%8+?@%(0:/-6+

!"#$%&#'()*+$,-,#./-0$ 12#3,4,5-/-.6$7,-83$9844/+/8-,#$3,44*-$*:83,#$;/-:,$+<$,=,9>?:$/$4"@AB$ C8-?,9>8-6$1,#>9*4*$#&#,4+,#$*?$4"@B$ D5?,9>8-6$!8#/+8-:,44*$#&#,4+,#$*?$4"@$ E:#<4-/-.6$F,-$,-5*$G#8H,++$+83$9*-$>44%&#*$8HI$:*$J8#:$,-,#./$%#<-$K8#5,-$

!"#$%&'()!)!"#$%&'(*$)+%),*-)./01/,*)*2*($*-)/3)1"#041*(&1*%-/.)0/../5) 6%/37$/84-.(%/#*-)4'9)(7-*8.()*-*%67:)!)!"#$%&'(*$);*.(%73.)4#/).40)37($*-)<*%)&$*-9*$)/3)*-)1"#<*1/%*:))!)=+$.)7)>/.'/15)4#/)7)*-9*$*%)40)?@@>/)A?9>/B:)!)!"#$%&'(*$)3/%7*%/%)0*11/-)CC@D?@E@9>/)0*-)7),F"</)1G6$%&'()(/-) $%&'(*$)3/%/)CH@9>/:)!)=*,*11"#$%&'(*$)37,)9/3.&$/-)+%)?@?E9>/:))

!"#$%&'()!"#$%&'(*%)+,$+%)-.+//$)0*1)2341*.) 56)*.)78,*.)2341)9%):"#$%&'(*$):8(+)0*1),8($*.)+,):"#;*:+%*.)-<0):877*%) <,+.=3%>)

!"#$%&'(")*+,$-'./0$%1%+/'23'4$%'56)*+/&-$'5/36/78/'7$&-1%4&4$8$%'6'/-9:&(23$%'!"#(")*+,$-'/%+$&'9$4':86)/'910;'<%+-3=>)?'78/%4%6%+&(@3,188/%4$?' 920%/4&1%+-3=>)?'3$8/*5'(")*+,$-':>,'4/++A"%)-&-$9A$3/-"3' <%+-3=>)'23'-3=>)$-'&:9' 5/0$%9:8$)=8$3%/'$%&/9-'"-@5/3' 9:-':9+65%6%+$%' B8/%4%6%+&(@3,188/%4$'23'9/&&/%' 5/0$%1%+/'A$3'9/&&/'-:33'8"#' CDE'!"#9/&&/'

!"#$%&'(")*+,$-'!"#(")*+,$-'.%+$&'/$0'123).'/456'7%+-89:);'<2.%0%3%+&(=8,422.%0$;' />5%.0&4%+-89:);'8$2.*?'(")*+,$-'1:,'0.++@"%)-&-$/@$8.-"8' A>5%.0&4%+-89:)'>8'0$%'+8>%&'0>8'2"#$%'3%-$').%' 3%%$,422.'/$8'?.5$%4%+.B' C$/@$8.-"8<$81$%0$D'E.8/'2"#').%'3%%$,422.'/$8'?.5$%4%+.'>%').22'2"#B' A>5%.0'"-+48'(84%'0$%'/>%+0'?.5$%4%+.'&1/' 2"#$%').%',422.'/.F3/.2-'8$2.*?-'$%'@2.%'9-.'.?'8$%-'?.5$%G3&'/$0'&.//.'-$/@$8.-"8'&1/'2"#$%B' A>5%.0&?>80$-'<$818'@4'1/'9-.%'>8'.?'?.5$%'$22$8' 3&B'

!"#$%&'(")*+,$-'!"#(")*+,$-'.%+$&'/$0'123).'/456'7%+-89:);'<2.%0%3%+&(=8,422.%0$;' />5%.0&4%+-89:);'8$2.*?'(")*+,$-'1:,'0.++@"%)-&-$/@$8.-"8' A$2.*?'(")*+,$-'BACD6'4%+-89:)$-E />5%.0&4%+-89:)$-'FGH' AC'/3%&).8' AC'=).8' I30'JKKG'>8'2"#$%'/>5.0'1:,' )1%0$%&.*1%'&)$8' M.22-',>8' I30'!"#$%#&'("#)=?$8+48'L$8'?.5$%/12$)92$8'*22'L9-.%0$'(.&'>%'?.0'&1/'+48'=?$8'*22'+.&(.&' I30''*$+#&,#-#.)=?$8+48'L$8'?.5$%/12$)92$8'*22'+.&(.&'>%'?.0' &1/'+48'=?$8'*22'L9-.%0$'(.&' I.8/-',>8'

!"#$%&'(")*+,$-'!"#(")*+,$-'.%+$&'/$0'123).'/456'7%+-89:);'<2.%0%3%+&(=8,422.%0$;' />5%.0&4%+-89:);'8$2.*?'(")*+,$-'1:,'0.++@"%)-&-$/@$8.-"8' I.22-',>8' GH'=).8' J'K'0.++@"%)-&-$/@$8.-"8$%' A$%'-$/@$8.-"8'0>8'2"#$%'<=8B.8' )1%0$%&$8.').22.&' 0.++@"%)-&-$/@$8.-"8' C30'DEEF'2"#(")*+,$-'>8' 0.++@"%)-&-$/@$8.-"8$%'23).'/$0' 0$%'.)-"$22.'-$/@$8.-"8$%' C.8/-',>8'

!"#$%&'(")*+,$-'./$012)'30,'45&36"-'(")*+,$-'./$012)'6"#(")*+,$-;'<4&&4%'=4>$%?%+4' /$@'74&&4'=4>$%A6"#'B+C)+DE' F5&36"-'6"#(")*+,$-;'<4&&4%'=4>$%?%+4' /$@'=36G7$%,$-'6"#'B+C7HDE' 89:' 89:' 89:'!"#74&&4'!"#=36G7'

Strålning

Vad är strålning?

Vad är strålning?

Vad är strålning?

Vad är strålning? Strålning växelverkar med atmosfären: Absorp<on: ämnets atomer eller molekyler tar upp och lagrar energi Transmission: strålningen passerar mediet (transmiferas). Reflek<on: ämnet absorberar inte strålningen, utan den studsar <llbaka Spridning: reflek<on av en gas strålningen fördelas i olika riktningar Solens synliga strålning (synligt ljus) passerar rela<vt ostört genom atmosfären. Jordens värmestrålning absorberas däremot effek<vt. Alla kroppar sänder ut (emiferar) elektromagne<sk strålning.

Varför lyser solen men inte jorden?

En svartkropp Perfekt absorp<on (därav dess färg, om vi pratar synligt ljus) Exempel på nästan svartkroppar är solen, en glödlampstråd och glödgat järn, universum och stjärnor

Men solen är ju knappast svart? Kroppar som absorberar måste också emifera. För vad skulle hända annars??

Fysikerna bakom strålningslagarna: Josef Stefan Ludwig Boltzmann Gustav Robert Kirchoff Max Planck Wilhelm Wien

Kirchoff EF mörkt föremålet absorberar alltså mer energi än ef ljust föremål. För af både det mörka och det ljusa föremålet ska vara i jämvikt krävs det då dock af det mörka också emiferar mer. Det måste ha en större emissionsförmåga. Alltså: ju bäfre ef föremål är på af absorbera strålning desto bäfre är det också på af emifera strålning. Absorp<onsförmåga och emissionsförmåga går hand i hand. DeFa kallas för Kirchhoffs lag. MISUs klimatsajt

En svart kropp är alltså både en perfekt absorberare och en perfekt utstrålare För en perfekt svart kropp gäller af Absorp<on = Emission =1 Om absorp<on och emisson för en kropp är mindre än 1 kallas kroppen för grå. Utstrålningen är beroende på kroppens temperatur...

Josef Stefan E = σ T(K) 4 Ludwig Boltzmann T (Kelvin, K) = T (grader celsius, C) + 273. E, emifans, anger hur mycket energi ef föremål strålar ut per sekund och per varje kvadratmeter yta. Enheten är WaF per kvadratmeter. σ är bara en konstant faktor, den är 5,67 10-8 WaF meter - 2 Kelvin - 4. Denna lag kallas för Stefan- Boltzmanns strålningslag e3er sina upptäckare. E = a σ T(K) 4 Här är a = absorp<onsförmågan, a = 1 för en svart kropp och mindre en ef för en så kallad grå kropp.

Plancks strålningslag: Utstrålningen är en funk<on av temperaturen och av vågländen, λ. E(λ)=f(λ,T) Planck

Utstrålningen är beroende på kroppens temperatur (Stefan- Boltzmann). Och ju varmare en kropp är, desto kortare (mera energirika) vågländer sänder den ut. Emissionen varierar alltså med temperatur och med våglängd, λ, (Planck).

Planck- kurvor

Wien Wien Wiens förskjutningslag: λ max T = 2897 μm K Produkten mellan vågländen vid utstrålningsmax och temperaturen är konstant. Om vi vet kroppens temperatur kan vi enkelt få fram vid vilken våglängd som dess emission är som mest effek<v.

Varför lyser solen men inte jorden? Temperaturen vid solytan är ungefär 6000 K Temperaturen vid jordytan ungefär 300 K λ max(sol ) = 0.5µm Synligt ljus: 0.4 0.7 μm λ max( jord ) =10µm

Planck- kurvor

9/14/12

Image source: University of Idaho, College of Science

42

Solen och jorden i en enkel strålningsbalans utan atmosfär Först: hur mycket energi tar jorden emot från solen?

Nu har vi dock en atmosfär. Hur ser den enkla balansen ut då? 9/14/12 / Namn Namn, Ins<tu<on eller liknande

!"#$%&'( )$*+,-./'(/0(*1*23( Solstrålning Jordstrålning

!"#$%&'($)*+(!$,--+(./0'(%&1#234( Solstrålning Jordstrålning

!"#$%$&'()*+,( -."/%,(+00(1(%234,#5$6"( #$53,2(%7(7%'6"."/%( #&)*2(%7(89:( Solstrålning Jordstrålning

Wallace & Hobbs 2006: Atmospheric science 78% 21% 1% 48

Venus atmosfär består <ll 95 % av koldioxid

!"#$#%&'"()*+,'"+-))%+.'/"(01+!(2$("304"()+3.03"+2(/+516+78921+ :0"30#%&'"()*+;<#)=3>"(01+ :3223)%'?)@)>*+ABC+9.'.(D+EFC+%G"(D+HC+I">#)+#JK+3))301+ L)(">@)+@+302#%&'"()+'"+M(.3"3/N+ :3223)&3?)@)>+ O4P0"GJ9*+Q'0%+@+KR31+Q(/(==4P0"GJ9(0+'"+HFHS+KR31+!G)>/()+3.+=4P$(=3"()+#.3)&T"+U#"/()1+ I.03"+%)3MM0+2(/+KTU/()1+ O4P&49V>K(0+3)>(%+2(/+#=@93+2W?*+X)>0"GJ9D+M=3)/)@)>%&T"KW==3)/(D+2'?)3/%W)>0"GJ9D+ "(=3V.+&49V>K(0+#JK+/3>>$4)90%0(2$("304"1+ I02#%&'"()+'"+@+%0#"0+%(?+>()#2%9@)=@>+&T"+%G)=@>0+=U4%+2()+/(=.@%+#>()#2%9@)=@>+&T"+ @)&"3"T?+=U4%1+ I02#%&'"()%+.'Y0K4%>3%("+>T"+3?+.@+93)+=(.3+$W+U#"/()1+,TU("+2(/(=0(2$("304"()+2(/+J3+ S6+>"3/("1+ Z@=2("+$W+)3?=G%3)/(+2#=)+K@?3"+)@+$W*+[[[12@%41%41%(8\U3J(98)=J2#.@(%1K02=++