Faktafrågor 1. Den ekonomiska tillväxten i ett land kan studeras på kort och lång sikt. Vad kallas den förändring som sker: s. 167 168 a) på lång tid (mer än fem år) b) på kort tid (mindre än fem år) 2. Vilket mått används vanligtvis för att mäta ekonomisk tillväxt? s. 167 168 3. Det finns i princip två huvudsakliga sätt att öka den ekonomiska tillväxten. Vilka? Vad är skillnaden mellan dessa? s. 168 169 4. a) Redogör för tre faktorer som är viktiga för att öka produktiviteten. S. 169 170 b) Till vad kan resultaten av en ökad produktivitet användas? 5. Ekonomisk tillväxt kan leda till att resurser överutnyttjas och naturmiljön förstörs. Dessa problem pekar mot att tillväxten har sina gränser. Hur tror förespråkare för marknadsekonomin att problemet med knappa naturresurser kan lösas? s. 170 171 4. I ett kortare perspektiv rör sig den ekonomiska utvecklingen i vågrörelser kring en längre trendlinje. s. 172 174 a) Vad kallas dessa korta vågrörelser? b) Varför rör sig ekonomin upp och ner? Besvara denna fråga genom att ange några orsaker till att en högkonjunktur så småningom vänder till en lågkonjunktur. 5. Lågkonjunkturen kännetecknas bland annat av: s. 173 a) låg arbetslöshet b) liten efterfrågan c) stora investeringar d) sjunkande räntor.
6. Vilken eller vilka av följande företeelser pekar mot en begynnande högkonjunktur? s. 173 a) minskad orderingång hos företagen b) minskande arbetslöshet c) ökande investeringar d) avtagande efterfrågan på konsumtionsvaror e) ökande export. 7. Vad är välfärd? I boken nämns att detta begrepp både kan handla om levnadsstandard och livskvalitet. Vad menas egentligen? s. 175 8. Beskriv några olika sätt att mäta och jämföra välfärden i olika länder. s. 175 177 9. Vad är Lyckans paradox? s. 177
Diskussionsuppgifter 1. I ekonomin sker ständigt så kallade konjunkturväxlingar en högkonjunktur följs ofta av en lågkonjunktur. Försök ge två olika orsaker till att en högkonjunktur så småningom vänds till en lågkonjunktur. I förklaringen ska grundorsaken till att själva konjunktursvängningen sker anges samt den vidare utvecklingen beskrivas. s. 168 169 2. Vad ska vi satsa på i Sverige; några få tillväxtcentra i konkurrenskraftiga regioner eller verksamhet i hela landet? Motivera din ståndpunkt. s. 168 170 3. a) Vilket är förhållandet mellan tillväxt och fördelning? Vilka argument finns för att en jämnare fördelning av inkomster och förmögenheter (exempelvis via skattesystemet) hämmar möjligheterna till ekonomisk tillväxt? Vilka argument talar för att en jämnare fördelning skulle öka tillväxten? S. 170 b) Tror du att det är möjligt att någorlunda objektivt kunna analysera denna typ av frågor, utan att politiska värderingar kommer in i bilden? 4. Diskutera följande påståenden: s. 170 171 För att kunna omfördela inkomsterna och därigenom utjämna inkomstskillnaderna måste vi ha ekonomisk tillväxt. "Tillväxten är i längden omöjlig, eftersom den innebär att en rad naturresurser förbrukas och tar slut. Håller du med eller inte? Argumentera för eller emot. 5. Många ekonomer anser att vi av miljöskäl inte behöver sätta stopp för den ekonomiska tillväxten. De flesta inser dock att det ändå finns betydande problem och risker med en ohämmad ekonomisk tillväxt. Bland annat har vi framför oss ett överhängande klimathot. a) Tror du att mänskligheten verkligen hinner utveckla en ny och mer miljövänlig teknik innan miljöproblemen blir allt för stora? b) Tror du att vi människor verkligen är villiga att ta på oss de personliga uppoffringar en snabbare övergång till denna teknik kan medföra? c) Tycker du att ekonomisk tillväxt är något som vi till varje pris måste sträva efter? d) Anser du att många nationalekonomer är alltför lättsinniga? s. 170 171
6. Ekonomisk tillväxt och miljöhänsyn är två begrepp som av en del betraktas som oförenliga. De menar att ekonomisk tillväxt kan förbättra miljön medan andra hävdar motsatsen. Diskutera detta genom att använda begreppen BNP, välfärd, tillväxt, miljöhänsyn, klimathot, naturresursbrist och externa effekter. s. 170 171 7. Antag att Sverige är på väg in i en högkonjunktur. Vad tror du normalt kommer att hända med följande variabler? Kommer de i att öka (markera med en pil uppåt) eller kommer att sjunka (markera med en pil nedåt)? s.173 174 a) priser b) investeringar c) arbetslösheten d) räntor 8. Sverige var i början på 1970-talet världens tredje rikaste land om man mätte medelinkomsten (BNP per capita). Sedan dess har vi tappat flera positioner i OECD:s välfärdsliga, vilket skulle kunna betyda att välfärden minskat i Sverige jämfört med flera andra länder. s. 176 a) Tycker du att detta visar att påstående stämmer b) Om det stämmer vad tror du då att de tappade positionerna beror på? c) Anser du att ekonomisk tillväxt är viktig? Argumentera för och emot. d) Vilka förändringar anser du behövs för att öka den svenska tillväxten? 9. Det finns många olika sätt att definiera och mäta välfärd. Det vanligaste måttet är att dela bruttonationalprodukten med antalet invånare och ta fram det så kallade BNP per capita (medelinkomsten). FN förespråkar att välfärd kan räknas med BNP-måttet, men vill komplettera detta med flera andra faktorer. s. 175 177 Här nedan finns en lista med ett antal faktorer som kan påverka välfärden. Försök rangordna dessa välfärdsindikatorer: Faktor produktion (BNP) hälsa spädbarnsdödlighet förväntad livslängd läskunnighet kunskapsnivå (t.ex. utbildning, teknik) demokrati (t.ex. mänskliga rättigheter) (andra förslag): Din rangordning
10. BNP per capita (medelinkomsten) brukar också användas som ett mått på välfärd särskilt i jämförelser mellan länder. Ett problem vid sådana jämförelser är att växelkurserna inte avspeglar skillnader i köpkraft. Detta brukar dock korrigeras med att BNP uttrycks i köpkraftspariteter (PPP). Ett exempel på detta finns i boken på sidan 176. BNP:s svaghet som välfärdsmått (även när det mäts i köpkraftspariteter) har lett till att FN:s utvecklingsprogram (UNDP) tagit fram ett annat mått: HDI (Human Development Index). a) Vilka brister har BNP/capita som mått på välfärd? b) Vad tillför FN:s båda index? c) Vilka problem kan finnas med FN:s index? 11. Vad anser du om påståendet att människans behov är omättliga? Behöver vi eller vill vi verkligen ha ännu fler prylar? Tycker du att Lyckans paradox på sidan 177 stämmer?
Uppdrag 1. Börja med att studera de svenska konjunktursvängningarna utifrån de diagram som finns i boken på sidorna 169 och 172. Utgå sedan från aktuell statistik som går att hämta från SCB:s och Konjunkturinstitutets webbplatser (se länksamlingen). Du kan förslagsvis använda dig av några av följande konjunkturindikatorer vid din analys: BNP-förändring i procent, orderingången i företagen, inköpschefernas omdöme eller hushållens förväntningar. a) Vilka mönster ser du? Hur regelbundna är dessa mönster? b) I vilket konjunkturläge tror du att Sverige befinner sig just nu? c) Är trenden upp- eller nedåtgående? 2. Studera sammanfattningarna av några aktuella konjunkturprognoser, exempelvis från Regeringen, Konjunkturinstitutet, Riksbanken eller de olika fackförbunden (se länksamlingen). Besvara följande frågor: a) Vad kan vi vänta oss för nästa år vad beträffar: - Produktionsnivån (BNP) i förhållande till innevarande år - Arbetslösheten - Sysselsättningen - Inflationen b) Var i konjunkturcykeln befinner sig Sveriges ekonomi? c) Ge exempel på faktorer som prognosmakarna bedömer som viktiga för konjunkturutvecklingen den närmaste tiden framöver.