Grön Flagg-rapport Västanvindens förskola 3 dec 2014

Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Västanvndens förskola 3 dec 2014

Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-03 10:42: Vlken mponerande rapport n skckat tll oss. N har fna, tydlga utvecklngsområden och bra aktvteter som passar tll. Era blder speglar er verksamhet jättebra. Vlket engagemang n verkar haft för detta tema. Det verkar som om detta tema passat er förskola bra och att det skapat ett engagemang utöver gränserna. Bra jobbat! Vad rolgt att ert arbete med Grön Flagg har öppnat era gränser och att n har utvecklats som pedagoger. Det gör oss varma om hjärtat! Ert arbete med älgen är fantastskt bra och det är så kul att läsa om alla barnens kommentarer om era aktvteter. Detta är er första rapporterng och den är exemplarsk! V ser fram mot fortsatt samarbete. I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda förskolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd Lpfö a. Hur ofta har Grön Flagg-rådet träffats? Välj det alternatv som närmast avspeglar hur det har vart för er genom att klcka lstan nedan. För att ta bort ett redan valt alternatv; klcka på krysset längst tll höger. 1-2 gånger/månad Eventuella kommentarer eller övrgt att tllägga: V startade upp vårt Grön Flaggs arbete med att Grön Flaggs rådet träffades regelbundet 1-2 gånger månaden våren -13 och hösten -13. En naturlg utvecklng Våren -14 är att Grön Flaggs träffarna vart personalens reflektonsgrupper och personalmöten. Nu är alla delaktga Grön Flaggs arbetet och det är förskolans tema. 18 dec 2013 - Kommunekolog Åsa Terent med vd Grön Flagg råd. V berättade för Åsa att v använder skolskogen mycket och att den mljön måste förbättras, tmmerbänkarna var ruttna. Tll vår stora glädje när v kom tll skolskogen var det nya sttbänkar runt vår grllplats, det hade Åsa ordnat. b. Har n haft Grön Flagg-råd/samlngar med barnen? Svara ja eller nej genom att klcka och välja lstan nedan. Ja Om ja, hur har n lagt upp och arbetat Grön Flagg-rådet/samlngarna med barnen och hur har det upplevts? V har haft Grön Flagg samlngar där v har förberett barnen nför skräpplockardagarna. V har tagt upp vlket skräp v får plocka och vlket skräp som är farlgt, hur man sorterar skräp. V har tttat på UR-flm med Barr och Pnne. Några barn har gjort ett bldspel om att mnska slöseret på papper och vsat den för sna kompsar. Nu när v har storsamlngar ges alltd utrymme för det som är aktuellt vårt Grön Flaggs arbete. Barnen har vsat stort ntresse för arbete med mljön, glädje att delta. Utvecklngsområde 1 Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar n valt på era utvecklngsområden. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det en start och en rktlnje. Sedan har arbetet haft möjlghet att utvecklas beroende på barnens och personalens ntressen och déer. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Kretslopp Hållbar utvecklng - Vad är en kompost? a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Hur ntroducerar v det här? V beslutade att använda oss av dockteater. Handdockorna Lsa och Pär är kända fgurer för barnen, så Lsa vsade en dag

sn sopsorterng. Lsa hade ett äppelskrutt som hon vsade för barnen och frågade vart hon skulle sortera det. -I soporna svarade barnen! Samtdgt kom Pär n och ropade stopp nte ska du slänga äppelskruttet soporna. Du ska få en present av mg, säger Pär. Lsa får en lten kompost av Pär och förskolan får ett stort paket som nnehåller vår kompost som barnen bygger hop. Nu har v haft vår kompost ute ett halvår, ntressant att se utvecklngen, nu är barnen medvetna och engagerade. V har komposthnkar nne på avdelnngarna som barnen tömmer regelbundet. Vd ett tllfälle nu under våren när det var dags att tömma httade v små plantor komposten. Spännande, vad kunde det vara? V tog reda på dessa, planterade mjölktetror. När de växt tll sg lte samtalade v om dessa på en storsamlng. Vad är detta? Hur kan det komma sg att det växt komposten? Svaren lät nte vänta på sg. Barnen hade klart för sg hur det gått tll och kände gen plantorna. Det var gurka och tomatplantor, tdgare hade v sått frön men även planterat tomatskvor och fått fna plantor. Barnen såg kopplngen att fröna från de grönsaksrester v slängt komposten nu grott. Vad är en kompost? Några tankar från barnen: Dec 2013: Jun 2014: - Där lägger man skrutt och gammal mat. - Att man slänger fruktskal så det blr jord, jag har lärt mg bra och mycket. -Vad händer? - Det blr jord. -Man ska slänga skrutt då blr det jord. Som man lägger skräp -Vad händer? - Där man slänger skrutt, sen blr det jord och sen plantor. -Det blr jord. -Man ska lägga äppel och päronskrutt där och då blr det jord, man kan - Saker som man nte använder längre, som också lägga flera maskar komposten äpple och päron lägger man där. - Vad händer? - Lksom som en soptunnna fast man slänger skrutt. det är bra för - Det blr jord. då blr det jord. - Man lägger apelsnskal och annat, sen blr det jord. -V har nytta av den, v slänger ner fruktskal och maskarna bor där och gör jord av det. - Slänger gamla matrester - Där bor maskarna dom äter mackor sen blr det jord. - Vad händer? - Det blr jord. - Där kan v slänga fruktskräp, det är typ som en soptunna. - Hur blr det jord? - Maskarna -Man kan slänga äpplen där och mat, då blr det jord. fast nte apelsn och bananskal för dom är gftga. - Slänger skal och apelsner och gamla tomater - Vad händer? - Det blr jord. Inköp av kompost, Julkalender - presentaton av kompost med dockteater. V vsade vårt arbete med Grön Flagg för kommunfullmäktge en kväll 16 december 2013 Intervju av Hälsnge allehanda som resulterade en artkel om "Barnen lär sg kompostera på förskolan" 30/1 2014 b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? V ntroducerade detta på ett lustfyllt och lekfullt sätt,genom dockteater blr det konkret och v når ut tll barnen. Barnen monterade hop komposten med vår hjälp, när komposten kommt på plats ute började arbetet med hur den skulle fyllas. En av pedagogerna gjorde en rtnng hur den skulle fyllas botten och vlken ordnng. Barnen blr delaktga och ntresset väcks. Genom ntervjufrågor tll barnen får dom vsa vad dom kan och vad dom har lärt sg. Det är barnen som tömmer våra komposthnkar och v tar fasta på deras upptäckter och frågor. Genom personalmöten och kvaltetsdagar och v enats om vlka mål v skulle jobba utfrån efter det har övrg personal blvt delaktga av ansvarga Grön-flaggrådet hur arbetet med handlngsplanen fortskrdt.när handlngsplanen blvt godkänd har v alla jobbat utfrån våra uppsatta mål och delgvt varandra reflektonsgrupper och protokoll. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. http://ssuu.com/halsngeallehanda/docs/haal_1_2014 OBS... Utvecklngsområde 2 Tema Ttel Lvsstl & hälsa Hälsa och lvsstl - Lugn lärande mljö med delaktghet a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Omorganserat förskolans två avdelnngar att arbeta som en enhet. Utfrån vår kvaltetsgransknng dec 2012 framkom att det rådde obalans mellan avdelnngarna och vlka aktvteter som barnen erbjuds. Detta berodde mycket på att lokalytan ser väldgt olka ut mellan de två avdelnngarna. Byggt upp lärande mljöer,rum rummen för alla barn. Alla barn har tllgång tll alla lärmljöer.eftersom detta har vart en stor förändrng och omorgansaton har det krävts många tllfällen tll reflektoner.och v har nya lösnngar under resans gång. Den nya organsatonen gjorde att pedagogerna kände sg lte vlsna början, Var ska jag vara? Vem går ut? Vem äter där? osv. Här krävdes det struktur, planerng, olka ansvarsfördelnngar och nya rutner. I dagsläget har v trygga pedagoger som vet var dom skall vara, tydlga rutner och ansvarsområden, pedagoger som känner ett lugn den aktvtet dom valt tllsammans med barnen. V har ett arbetssätt som ständgt utvärderas. V ger varandra td och utrymme och är flexbla för att kunna slutföra våra arbeten lugn och ro. V känner oss tllfredsställda när v märker att denna nya organsatonen fungerar och att v kan erbjuda barnen bra lärmljöer. V startade upp arbetet med valkort för att ge barnen större nflytande av sn dag på förskolan. V gjorde ordnng en aktvtetsvägg, där det erbjöds olka lärmljöer/aktvteter. Barnen fck sätta stt foto på det den vlle göra. V hade en turordnng v följde för att alla barn skulle få möjlghet att få stt förstahandsval, eftersom vssa val var antalsbegränsade. Men att samla alla barn och genomföra detta upplevdes som långt, högljutt och rörgt.det upplevdes ändå som att barnen tyckte det var vktgt att få välja och satt kvar denna röra. Att göra val, några barns tankar: - Vad jag ska göra, snckra måla, alltng får jag bestämma - Det är rolgt, jobbgt att vänta när man ska välja. - Bra därför att man får välja vart man vll vara - Det är bra med valkort, man kan välja själv - Att sätta stt kort var man vll - Jag väljer själv vad jag ska göra Jobbgt att vänta, upplevde några av barnen, detta tllsammans med den känsla v hade fck oss att tänka om, hur kan v göra detta annorlunda och få en lugnare stund krng detta? Stora förändrngar när det gäller nflytande, svårt att göra det bra så att alla orkar vara med. Valstunden klngade ut efter jul, de val barnen då gjorde var att sätta stt kort och välja vlket rum, vlken lekmljö man vlle vara efter frukost. I februar nsåg v att v behövde använda det mesta av vår gemensamma mötes/planerngstd tll dskussoner. Hur gör v? Hur går v vdare? Har v samma syn? Lekmljöerna måste bl bättre, mer nbjudande, vara lockande, utvecklande och stmulerande för såväl stora som små. Hur? Med specalpedagogers hjälp blev det högsta pro att förändra och utveckla rummen/mljöerna. Samtdgt väcktes tankarna krng storsamlng. Sen en månad tllbaka har v storsamlng varje dag tllsammans med alla barn utom de allra yngsta. Här fnns möjlghet att göra val, göra sn röst hörd, komma med önskemål, lyfta saker som hänt, pedagogerna presenterar vad som ska hända under dagen mm. Under hösten 2014 har v haft hjälp av en specalpedagog som utmanat och stöttat oss med utvecklngen av våra lärandemljöer. Barnen har numera ännu större möjlghet att välja aktvtet utfrån ntresse och lust att lära. V har fortfarande storsamlng men den sker anslutnng tll frukosten så att v nte avbryter barnen onödan när de börjat med en aktvtet. Utemljön är ytterlgare en sak v jobbat med under våren 2014. Det är något v tänkt på länge, men efter ett forum för samråd med föräldrar kom det upp ett förslag om arbetskväll för föräldrar och pedagoger. Ett förslag som v välkomnade, förskolan bldade en arbetsgrupp som planerade förändrngar utemljön med läroplansmålen som grund. En kväll maj jobbade föräldrar och pedagoger och resultatet blev en utemljö som är, kreatv, lärande och rolg.

b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? Det är barnen och pedagogerna som har lett arbetet tllsammans, utan reflekton och ntervjuer med barnen och pedagogerna hade nte arbetet med lärandemljön blvt verklghet. V har även haft specalpedagoger som kunnat fånga pedagogernas funderngar om mljön och delaktgheten och försökt fått dem att reflektera och htta lösnngar och gå vdare. Det här är nte klart ännu och det kanske aldrg blr helt klart för det byts barn och pedagoger och samtalet om mljön fortsätter för att anpassas tll de nya ndvderna. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp. d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt.

Utvecklngsområde 3 Tema Ttel Närmljö Närmljö -Vad fnns skogen? a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Under hösten 2013 var v ofta skogen, barnen httade bra pnnar som de vlle ta tll förskolan. Ja, det gjorde de, släpade och drog grenar och pnnar. Väl tllbaka på förskolan så byggde de tak på klätterställnngen och byggde kojor runt träden. Tog n vackra pnnar och målade dem ateljén, några pnnar blev krokodler andra bokstäver. Under hela vntern så har pnnarna vart med uteleken, redskap för att tllaga mat, svärd m.m. Hösten 2014 vlle v utveckla området Närmljö-Vad fnns skogen? V startade upp höstens verksamhet med en nyfkenhetsfråga "Vad gör barnen skogen?" V gck tll skogen med små grupper av barn. Pedagogen akttog och gjorde en spaltdokumentaton vad barnen gjorde och sa och såg skogen, och reflekterade över den. Sedan så tttade pedagogerna på alla observatoner/reflektoner gemensamt och försökte htta vad barnen verkade mest ntresserade av skogen. Det som återkom reflektonerna var djur skogen. V ntervjuade barnen med frågor som -vlka djur bor skogen? vad vet du om dem? vad vll du veta mer om? Med fler reflektoner och möten så är det nu älgen som är fokus. V skapar älgar på olka sätt, rtar, snckrar, målar m.m. V forskar om älgar och v ändrar vår nomhusmljö så att v tar n skogen på förskolan för att hela förskolan ska sjuda av samma tema. Älgen har långa ben och skägg har v upptäckt, v har målat en älg naturlg storlek på vår processvägg. Där kan v mäta och jämföra hur stor den är jämfört med oss och föräldrarna. V ska också väga och jämföra. V får n matematk på ett naturlgt sätt temat, och v försöker få n så många strävansmål som möjlgt från läroplanen. V ser redan ett lärande och det blr fler frågor och fler detaljer som upptäcks med älgen. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? Genom pedagogsk dokumentaton så har alla pedagogerl gjorts delaktga arbetet. Genom observatoner och ntervjuer så har v försökt fångat barnens ntresse och gjort dem delaktga hela processen. V har använt lärplattan och tagt blder som barnen haft stöd av när v reflekterat med dem. Det är förstås ett val v har gjort när det blev älgen. Det har kunnat bl många andra saker också som v valt bort våra spaltdokumentatoner. Men om ntresset för älgen klngar ut så kan v gå tllbaka tll våra dokumentatoner och ttta vad som också fnns där och välja tllsammans med barnen. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Läroplanen (Lpfö98) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll barnens utvecklng, lärande och nflytande. Målen, som n ser cterade här, anger nrktnngen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvaltetsutvecklngen. De ctat n valde handlngsplanen är förfyllda redan, men det är möjlgt att lägga tll fler (eller ta bort befntlga). a. Normer och värden, kap 2.1 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? sn förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställnng tll olka etska dlemman och lvsfrågor vardagen, respekt för allt levande och omsorg om sn närmljö. b. Utvecklng och lärande, kap 2.2 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn nyfkenhet och sn lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar sn motork, koordnatonsförmåga och kroppsuppfattnng samt förståelse för vkten av att värna om sn hälsa och stt välbefnnande, tllägnar sg och nyanserar nnebörden begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sn omvärld, utvecklar sn förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattnngar och försöker förstå andras perspektv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sn förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommuncera med andra, utvecklar sn förmåga att använda matematk för att undersöka, reflektera över och pröva olka lösnngar av egna och andras problemställnngar, utvecklar ntresse och förståelse för naturens olka kretslopp och för hur männskor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sn förståelse för naturvetenskap och samband naturen, lksom stt kunnande om växter, djur samt enkla kemska processer och fyskalska fenomen, utvecklar sn förmåga att ursklja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, c. Barns nflytande, kap 2.3 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn förmåga att uttrycka sna tankar och åskter och därmed få möjlghet att påverka sn stuaton, utvecklar sn förmåga att ta ansvar för sna egna handlngar och för förskolans mljö, och utvecklar sn förmåga att förstå och att handla efter demokratska prncper genom att få delta olka former av samarbete och beslutsfattande. d. Övrga mål, rktlnjer och skrvelser

d. Övrga mål, rktlnjer och skrvelser Vlket/vlka övrga mål, rktlnjer och/eller skrvelser har Grön Flagg-arbetet nkluderat? Vår egna arbetsplan, det kommunala åtagandet, Läroplan för förskolan Synlggörande och omvärlden Lpfö En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet samt ha ett utbyte med omgvande samhälle. Att vända er ut mot samhället och vsa upp ert arbete kan nsprera er själva, föräldrar och omgvnng och ge rngar på vattnet. Vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? De val n gjorde handlngsplanen fnns förtryckta men går att ändra. Anslagstavla eller motsvarande på förskolan Dgtal fotoram Informaton på förskolans webbplats Nyhetsbrev tll föräldrar Informaton på föräldramöten Kommunkaton med kontaktpoltker Meda och/eller Internet (tdnng, rado, tv etc.) Samarbete med kommunen (t.ex. bblotek) Andra aktvteter/övrgt att tllägga: V delaktga kommunfullmäktge sammanträde december 2013 för att presentera vårt arbete med Grön Flagg. Utvärderng och utvecklng För att ert Grön Flagg-arbete ska utvecklas kontnuerlgt följer n upp och utvärderar ert arbete utfrån ett tydlgt barnperspektv. Samtala och reflektera bland barn och personal krng hur n har upplevt arbetet. Era reflektoner kan användas för att utveckla era arbetsprocesser och förbättra förutsättnngarna för barnen att lära, utvecklas och ha rolgt förskolan. Detta arbete kan användas förskolans kvaltetsarbete och hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden nom Grön Flagg. a. Utvärderng Reflektoner från barnen, hur har de upplevt arbetet? V har haft ett grön flagg-råd med barnen för att höra deras reflektoner om arbetet. På frågan - vad är Grön Flagg-råd? svarade några barn att de nte vsste vad det var. Det gav oss en tankeställare, v måste vara tydlgare med ordet Grön Flagg. Göra alla barn och vuxna medvetna av nnebörden Grön Flagg. När v pratade om de ensklda utvecklngsområdena så var barnen mer medvetna. Kommentarer om Utvecklngsområde - Vad är en kompost? V har en kompost, v lägger fruktskal komposten men ej apelsnskal eftersom det är gftgt. Man får slänga skal ute som förmultnar. Utvecklngsområde - Lugn och lärande mljö V pratade om att förut var v två avdelnngar där v var kvar på respektve avdelnng. Nu är v en hur fungerar det? En svarade: Man får vara där dom små är och vara där dom stora är. V tolkar det som att de små barnen äter på en avdelnng men alla får vara där, samma är det med avdelnngen där de stora barnen äter. Det är tllåtet att vara var man vll på Västanvnden. De bästa rummen är ateljén och lego-rummet. Får n bestämma vad n ska göra? Ja och de gav många förslag på vad. Utvecklngsområde - Vad fnns skogen? De berättade mycket om älgen, att den åt skott (granskott förtydlgade någon), hur de såg ut och vad de bajsade m.m. Reflektoner från personal och eventuellt vårdnadshavare, hur har n upplevt arbetet? Reflektoner från föräldrarna är att barnen pratar om kompost, återvnnng och skräpplockardagar, Florentna-Skräplsa och besprutad frukt. Några föräldrar har sagt att de tycker det är bra med en hel enhet, eftersom all personal är deras, det är nte lka sårbart om någon personal är frånvarande/sjuk. Och att det är sex pedagoger som ser vårt barn nte bara tre. Reflektoner från pedagogerna: Ett halvår nnan v började med vårt Grön Flagg arbete blev v kvaltetsgranskade, rapporten vsade att våra lokaler - två avdelnngar såg väldgt olka ut, var obalans. Utfrån detta väcktes tankarna på en omorgansaton. Pedagogerna hade tdgare funderat krng det här med att öppna upp mellan avdelnngarna men stannat vd tanken. V har använt Grön Flagg arbete som en motor vårt förändrngsarbete. Det har tagt td och krävt ständga reflektoner, Grön Flagg har gjort att v har utvecklats, som förskola och pedagoger. En del av pedagogerna såg från början det som att Grön Flagg arbetet var ett arbete v gjorde parallellt med annat. Nu ser v att läroplansarbetet och Grön Flagg bldar en helhet verksamheten. Komposten fungerar bra, barnen är delaktga och den ntroducerades på ett lekfullt sätt genom dockteater. Vlket skapade ett ntresse hos både barn och pedagoger. När v har använt strömmande meda Ur-program ex. Barr och Pnne så märker v att ntresset ökar hos barnen. Vad fnns skogen? Från att från början vart skogen och bara upplevt den med barnen så har v nu under hösten haft den som vårt stora tema. Det har vart ett rolgt och nsprerande arbete där v använt en ny sorts reflektonsdokument. Genom reflektonerna har v fått syn på barnens ntressen och spunnt vdare temat på dem. b. Utvärderng Hur tolkar eller analyserar n era reflektoner? Kan n koppla era reflektoner tll egna erfarenheter och gärna även tll utbldnng, forsknng eller ltteratur?

V tolkar det som att v är på rätt väg utvecklandet med lärandemljöerna, samt även med tematskt arbete, dokumentaton och reflekton. V ser ett förändrat arbetssätt jämfört bara för ett år sedan. V kan koppla våra erfarenheter tll ltteraturen: "Att undervsa barn förskolan" Elsabet Doverborg, Nklas Pramlng och Ingrd Pramlng Samuelsson Skolverkets stödmateral Uppföljnng, Utvärderng och Utvecklng Även tll en föreläsnngen "Lyssnandets pedagogk" med Ann Åberg V har även gått på workshop för att ntroducera nya dokumentatonsprotokoll; pedagogens nsamlande, arbetslagets reflekton och verksamhetens planerng. c. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån utvärderngen? Vdareutveckla vårt arbete med mljö och hållbar utvecklng genom att arbeta mer med sopsorterng och nte förbruka så mycket. V vll även fortsätta vårt arbete med omorgansatonen. V tänker fortsätta använda tematskt arbetssätt, dokumentera och reflektera med barnen.