Plats och tid: Sessionssalen, kommunhuset i Jokkmokk, klockan Ajourneringar: och

Plats och tid: Sessionssalen, kommunhuset i Jokkmokk, klockan 11.00 15.50 Ajourneringar: 12.00-13.00 och 14.30-14.50 Beslutande ledamöter och tjänstgörande ersättare: Catharina Johansson (S), ordförande Sven Holmqvist (S), 1:e vice ordförande, deltar ej 42 Robert Bernhardsson (S), deltar ej 42 Birgitta Siljelöf (S), deltar ej 42 Ann Enberg (S) Anna-Greta Kvickström (S), deltar ej 42 Tord Larsson (S) Lars-Göran Johansson (S) Anette Ek Lindqvist (S) Claes Markusson (S) Jan Sjöberg (S) Eva Näslund (S) Anna Hövenmark (V) Viktor Segerström (V) Roland Boman (Fjk) Jessica Eriksson (Fjk), deltar ej 42 Roger Åström (Fjk) Henrik Blind (Mp) Helen Swartling (Mp), deltar 32-48 Karin Vannar (Sv), deltar ej 42 Lars-Ivan Tuolja (Sv) Jonas Wiandt (L) Per-Olof Lindroth (L) Annica Holmbom (M) Övriga närvarande: Tid och plats för justering: Marcus Sjaggo, sekreterare Magdalena Fjellner, utredare, 38 Annika Almqvist, tf. kommunchef, 40-41 Fredagen den 17 juni 2016, i Kommunhuset, Jokkmokk Paragrafer: 32-54 Underskrifter: Sekreterare... Marcus Sjaggo Ordförande... Catharina Johansson (S) Justerande... Tord Larsson (S) Annica Holmbom (M) ANSLAG / BEVIS Organ: Kommunfullmäktige : 2016-06-13 Datum för anslags Datum för anslags uppsättande: 2016-06-17 nedtagande: 2016-07-11 Förvaringsplats för protokollet: Kommunhuset, Jokkmokk Underskrift:... Marcus Sjaggo

2 Innehållsförteckning 32 Val av justerare 33 Godkännande av föredragningslistan 34 Dnr 2016:459 Medborgarförslag- Förbättringar av gångstigen mot Skabram 35 Dnr 2016:388 Medborgarförslag- Trevlig miljö för turister som ankommer med Inlandsbanan 36 Dnr 2016:622 Motion- Låt oss ge vårt gemensamma rum kärlek 37 Dnr 2016:350 Interpellationssvar- Regionsfrågan 38 Dnr 2007:1133 Uppföljning av måldokumentet Jokkmokk 2015 39 Dnr 2016:519 Skattesats för 2017 40 Dnr 2016:450 Budgetramar för 2017 41 Dnr 2016:449 Tertialrapport 1 för 2016 42 Dnr 2016:454 Revisionsberättelsen och frågan om ansvarsfrihet för ledamöterna i Lapplands gymnasienämnd och LKF:s direktion för 2015 43 Dnr 2016:454 Årsredovisningen för Lapplands Kommunalförbund för 2015 44 Dnr 2016:283 Återställning av aktiekapitalet i Porjus Fiskodling AB 45 Dnr 2016:281 Förslag till finansiering av VA-utbyggnaden i Kvikkjokk

3 46 Dnr 2011:978 Ändring av samverkansavtalet mellan Kalix kommun och kommunerna i Norrbotten efter ändring av huvudman för Naturbruksgymnasiet i Kalix 47 Dnr 2008:604 Teckningsrätt för Jokkmokks kommun 48 Dnr 2015:292 Motionssvar- Servicehuset i Kvikkjokk 49 Dnr 2015:881 Motionssvar- Väderstation och webbkamera i Kvikkjokk 50 Dnr 2016:421 Redovisning av motioner och medborgarförslag under beredning 51 Dnr 2016:159 Redovisning av partistöd 2015 52 Dnr 2016:160 Beslut om utbetalning av partistöd 2016 53 Avsägelser/valärenden 54 Anmälningsärenden

4 32 Val av justerare att utse Tord Larsson (S) och Annica Holmbom (M) till justerare, samt att justering av protokollet ska ske fredagen den 17 juni 2016 klockan 9.00. Överläggning i kommunfullmäktige utse Tord Larsson (S) och Annica Holmbom (M) till justerare.

5 33 Godkännande av föredragningslistan att godkänna utsänd föredragningslista.

6 34 Dnr 2016:459 Medborgarförslag- Förbättringar av gångstigen mot Skabram att remittera medborgarförslaget till kultur- och fritidsnämnden för beredning, samt att uppdra till kultur- och fritidsnämnden att besvara det. Ärendet Ett medborgarförslag har inkommit från Marina Ohls. Jag önskar att ni fyller på bark på gångstigen som går pararellt med Karatsvägen från Hjortronstigen och ut till spången vid Lill-Skabram. Nu är stigen full med stenar och rötter så det finns stor risk för benbrott. Stigen används mycket av både hundägare och motionärer. Ärendets beredning Medborgarförslag från Marina Ohls inkommen 2016-05-11. Överläggningar i kommunfullmäktige På förslag av ordföranden beslutar kommunfullmäktige att remittera medborgarförslaget till kultur- och fritidsnämnden för beredning och uppdra till kultur- och fritidsnämnden att besvara det. Kopia till Kultur- och fritidsnämnden Kommunsekreterare Marcus Sjaggo Akten

7 35 Dnr 2016:388 Medborgarförslag- Trevlig miljö för turister som ankommer med Inlandsbanan att remittera medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning, samt att uppdra till kommunstyrelsen att besvara det. Ärendet Ett medborgarförslag har inkommit från Per-Olof Lindroth, Julia Norlén, Petra Holmbom m.fl. Vi vill att besökare som kommer med inlandsbanan ska mötas av en trevlig miljö. Dels för kommunens, destinationens och medborgarnas skull, men även för de verksamma företagarnas. Därför föreslår vi följande åtgärder: 1. Röjning av sly samt städning och uppröjning vid stationsbyggnaden och längs vägen mot centrum. 2. Skyltning mot exempelvis turistinformation, centrum, busstation, boende m.m. 3. Informationstavla vid stationsbyggnaden som visar en karta över centrum där ovan nämnda besöksmål finns markerade. 4. En välkomstskylt vid stationsbyggnaden, samt under sommarhalvåret någon form av blomsterarrangemang. Ärendets beredning Medborgarförslag från Per-Olof Lindroth, Julia Norlén, Petra Holmbom m.fl. inkommen 2016-04-19. Överläggningar i kommunfullmäktige På förslag av ordföranden beslutar kommunfullmäktige att remittera medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning och uppdra till kommunstyrelsen att besvara det. fortsättning

8 35- fortsättning Kopia till Kommunsekreterare Marcus Sjaggo Akten

9 36 Dnr 2016:622 Motion- Låt oss ge vårt gemensamma rum kärlek att remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Ärendet En motion har inkommit från Henrik Blind och Helen Swartling (bägge Mp) Vår utemiljö är vårt gemensamma vardagsrum. Det är platsen där våra djur och barn leker. Det är finporslinet som vi dukar fram när vi får gäster och vill visa det finaste vi har. Det är platsen för rekreation och återhämtning. Det vackra och rofyllda som vår närmiljö bjuder kan aldrig Instagrams filter kopiera. Det är också något som värnas och framhålls från kommunens sida eller som det står på kommunens hemsida: Vi tror att närmiljön har stor betydelse för att skapa en positiv atmosfär i samhället. Vi jobbar efter tanken att en närmiljö som upplevs ren, ombonad och estetiskt tilltalande ger invånarna och besökarna kvalitet året om och ökar förutsättningarna för ett trivsamt samhälle. Vi hoppas också att arbetet bidrar till att skapa en känsla av samhörighet och stolthet för vår kommun.." Jokkmokks kommun/leva & bo/utemiljö För tolv år sedan startade arbetet med en gestaltningsplan för Jokkmokks samhälle/kommun. Med den var tanken att Jokkmokk skulle bli en mer attraktiv plats för både invånare och besökare. Den gestaltningsplan som har presenterats är tryckt på glansigt papper och med vackra färger och innehåller många fina visioner samtidigt som den gemensamma närmiljön allt mer och gradvis har fått förfalla under de senaste åren. Vi upplever exempelvis att skadorna efter snöröjningen har blivit allt fler under de senaste åren. Konsekvensen blir att vi medborgare i kommunen, förutom att vi betalar ett högt pris av att vi får ett förfulat gemensamt offentligt rum, får betala för både snöröjningen och eventuella återställanden av dessa skador. Tidvis är det också väldigt skräpigt och då främst under vårvintern och försommaren, där man exempelvis i de centrala delarna av Jokkmokk kan man hitta mängder av tomma ölburkar, vin- och spritflaskor efter bland annat vintermarknaden. De som besöker Jokkmokks Tenn, som är en av kommunens stora turistmål, möts av en återvinningsstation i nära anslutning som är nästintill att likna med en soptipp. fortsättning

10 36- fortsättning Vi har som kommun ett stort ansvar att skapa ett trivsamt samhälle som tar ansvar för vår närmiljö för våra medborgare och besökare. Där vi lyfter fram vår gemensamma kulturhistoria i gestaltningen av vårt samhälle. Vi tror att med ett systematiskt och målinriktad arbete med att förverkliga kommunens gestaltningsplan, så kan vi leva upp till vår gemensamma vision om en närmiljö som upplevs ren, ombonad och estetiskt tilltalande. Vilket ger en förändrad syn på skötsel och underhåll av vår närmiljö. Där vi på rätt sätt använder den kompetens som finns inom kommunen gällande skötsel av parker och trädgårdar, samt inkluderar medborgarna och tar tillvara på deras stora engagemang och idéer för denna vår gemensamma angelägenhet. Det ger den kärlek som vår närmiljö så väl förtjänar och behöver. Miljöpartiet de gröna i Jokkmokk föreslår kommunfullmäktige att besluta Att kommunstyrelsen och berörda nämnder får i särskilt uppdrag att med aktiva åtgärder motverka eftersatt underhåll och förfall av kommunens närmiljöer såsom i Jokkmokk, Porjus, Vuollerim och Murjek, samt Att kommunstyrelsen får i uppdrag att finna metoder som inkluderar och tar tillvara medborgarnas engagemang och idéer i denna viktiga fråga. Ärendets beredning Motion från Henrik Blind och Helen Swartling (bägge Mp) inkommen 2016-06-11. Överläggningar i kommunfullmäktige På förslag av ordföranden beslutar kommunfullmäktige att remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kopia till Kommunsekreterare Marcus Sjaggo Akten

11 37 Dnr 2016:195 Interpellationssvar- Regionfrågan att lägga interpellationen och svaret tillhandlingarna. Ärendet En interpellation har inkommit från Roland Boman (Fjk). Interpellationen är riktad till kommunstyrelsens ordförande Robert Bernhardsson (S). Jokkmokk och Stornorrland. Före påsk gick statens utredare ut och talade om att för Jokkmokk och Norrbotten så vore det bäst att man anslöts sig i en allians med tre andra nordligt liggande länen. Likt länsreformen 1634 så är det staten som pekar med hela sin hand. Och likt länsreformen 1634 så är detta inget som ska komma medborgarna till del i någon sorts val eller viljeyttring. Så tydligt visas det sällan, att i vissa frågor så har demokratiaspekten kanske legat vilande i snart 400 år. Det politiska etablissemanget i norr har på många sätt redan räknat in den nya storregionen, och springer nu fort för att positionera sig för de nya uppdragen. Och så gör man i den politiska världen, när det är nya soppskålar som ska tömmas. Men vad händer för Jokkmokk. Sen Sverige under 1500-talet annekterade det norra inlandet och införde fasta marknadsplatser bl.a. i Jokkmokk för skatteindrivning, lagtolkning och för att hävda svenska statens markanspråk så har Jokkmokks kommun och dess medborgare årligen hårt uttaxerats av den svenska staten. Råvaror i form av fisk och skinn har över tid bytts mot miljarder från vattenkraft och skog. Samtidigt har en nedmontering av stora delar av Jokkmokks kommun skett. Byarna töms på den yngre befolkningen, skolklasserna har på kort tid halverats osv. Och detta gäller stora delar av Norrbotten som 2015 var det enda län i Sverige som minskade sin befolkning. Så frågan i min interpellation är. Vad tycker kommunfullmäktige vad gäller Jokkmokk och regionfrågan? Ska vi sitta still i båten när som vanligt staten pekar eller ska vi ha ett eget initiativ som kan innebära att Jokkmokk bildar en egen region, eller kanske tillsammans med övriga inlandet i berörda län? Eller ska Jokkmokk begära fortsättning

12 37- fortsättning utträde ur Konungariket Sverige och kanske arbeta mot ett samarbete mot Norge, som det var innan Sverige annekterade vårt område? Det är en viktig fråga som vi kanske bara får möjlighet att diskutera i fullmäktige om vår syn, eftersom de stora arenorna har inga större elefanter som beaktar Jokkmokks kommuns intressen. Kommunstyrelsens ordförande Robert Bernhardsson (s) har besvarat interpellationen. Tack för frågeställningarna som i grunden bygger på varje medborgares demokratiska möjlighet och rättighet till inflytande. Interpellantens frågor rörande regionbildning är intressant och i högsta grad aktuell för norra Sverige. Den konstitutionella makten som både begränsar och tillåter har bidragit till att ett litet land som Sverige på ett effektivt sätt navigerat genom perioder av såväl inre som yttre hot, som exempel kan nämnas världskrig och stora ekonomiska kriser men inte minst övergången från ett "lortsverige" till ett till ett "välfärdssverige". Ur ett medborgarperspektiv är möjligheten att påverka det land och samhälle som man bor i grundläggande i ett demokratiskt samhälle, den möjligheten ökar med ett regionalt parlament. Arbetsordningen för att bilda en region som är en sammanslagning av landsting innebär även att län ska gå samman. Landsting som vill gå samman ansöker om det till regeringen, en ansökan som bereds av Kammarkollegiet. Detta beslut måste fattas av riksdagen innan regeringen beslutar att landstingen får gå samman. En indelningsförändring måste ske i samband med ett val. Om ett landsting vill ta över det regionala utvecklingsansvaret utan att ändra indelningen görs ansökan till regeringen som bereder frågan och lägger en proposition till riksdagen. En sådan uppgiftsförändring kan ske när som helst under en mandatperiod. Så har skett med det beslut som regeringen fattat 2016 som innebär att Region Norrbotten bildas 2017-01-01 samt att nästa steg troligtvis blir en sammanslagning av Västernorrland, Västerbotten, Jämtland och Norrbotten och bildar en region med 900 000 invånare. Att varje regionsammanslagning har sina unika utmaningar är nog få som argumenterar mot. Skåne län besår att ca 33 st. kommuner på en yta som motsvarar halva Jokkmokks kommun, har ca 1,3 miljoner st. invånare och ökar med ca 14,000 st. invånare per år, att jämföra med Jokkmokks 5065 st. invånare. fortsättning

13 37- fortsättning Om interpellanten avsikt är kommunsammanslagningar är det en annan process. En snabb trendspaning visar att kommunsammanslagningar i Finland är relativt sett vanligare än i Sverige. En kommunsammanslagning i Finland är ett strategiskt val som kommunerna gör för att bättre kunna anta framtidsutmaningarna. Nyttan av kommunsammanslagningar syns ofta inte på kort sikt. Genom en strategisk sammanslagning eftersträvas snarare effekter som möjliggör framtidsutveckling i regionens livs- och konkurrenskraft och den övergripande utvecklingen av servicesystemet. En lyckad kommunsammanslagning förutsätter en fungerande förändringsledning och ett strategiskt ledarskap. Enligt kommunstrukturlagen är målet med att utveckla kommunstrukturen en livskraftig och regionalt enhetlig kommunstruktur med en fungerande samhällsstruktur. Målet är också att en kommun ska bestå av en pendlingsregion eller någon annan sådan funktionell helhet som har ekonomiska förutsättningar och personalresurser att svara för ordnandet och finansieringen av servicen för kommuninvånarna. Under de senaste nio åren, dvs. åren 2007 2016, har 74 kommunsammanslagningar genom-förts i Finland. Under denna tid har antalet kommuner minskat med 114, alltså med ungefär en fjärdedel. År 2006 fanns det 431 kommuner i Finland, inklusive kommunerna på Åland, och år 2016 var antalet kommuner 313, varav 16 på Åland. Vid ingången av år 2016 genomfördes fyra kommunsammanslagningar. Danmark har genomfört kommunsammanslagningar och Norge planerar för ett minska antal kommuner. Sverige har minskat från drygt 2000 kommuner till idag 290. Det finns kommunsammanslagningar som genomfördes på 70-talet som man fortfarande debatterar om, tittar snett på varandra, räknar badhus och äldreboenden utifrån tiden före kommunsammanslagningen som genomfördes för 40 år sedan. Jag tror att en slutsats är att kommunsammanslagningar inte alltid är en lösning på de framtida utmaningar som kommuner står inför. Avslutningsvis är min bedömning, oavsett regionbildning eller inte, att medborgare och företag inom Jokkmokks kommun skapar en positiv utveckling om vi tillsammans med andra som vill samarbeta blickar framåt och söker möjligheter till framtidstro och tillväxt. Ärendets beredning Interpellation från Roland Boman (Fjk) inkommen 2016-04-05. Interpellationssvar från Robert Bernhardsson daterad 2016-06-09. fortsättning

14 37- fortsättning Överläggningar i kommunfullmäktige Roland Boman (Fjk) ställer sin interpellation. Robert Bernhardsson (S) besvarar den. I den efterföljande debatten yttrar sig även Per-Olof Lindroth (L), Anna Hövenmark (V) och Annica Holmbom (M) Ajourneringar Mötet ajourneras kl. 12.00-13.00 under ärendets beredning. Kopia till Akten

15 38 Dnr 2007:1133 Uppföljning av måldokumentet Jokkmokk 2015 att med beaktande lägga uppföljningen till handlingarna. Ärendet När arbetet med ett nytt måldokument för Jokkmokks kommun Jokkmokk 2030 närmar sig slutet så är det dags att göra uppföljning av det nuvarande måldokumentet Jokkmokk 2015. Ärendets beredning Kommunstyrelsens beslut 2016-05-30, 58. Styrkort för Jokkmokk 2015 Kopia till Akten

16 39 Dnr 2016:519 Skattesats för 2017 att fastställa skattesatsen för 2017 till 22,95 kr per skattekrona. Ärendet Kommunfullmäktige har att anta skattesatsen för 2017 innan november månads utgång. För 2016 var skattesatsen på 22,95 kr per skattekrona Ärendets beredning Kommunstyrelsens beslut 2016-05-30, 61. Tjänsteskrivelse från tf. kommunchef Annika Almqvist. Kopia till Ekonomi Tf. kommunchef Annika Almqvist Akten

17 40 Dnr 2016:450 Budgetramar för 2017 att anta följande budgetramar för 2017: Kommunstyrelsen inklusive Kunskapens Hus och Lapplands Gymnasium Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Samhällsbyggarnämnden Kultur- och fritidsnämnden Summa nämndernas rambudget 101,7 miljoner kr 76,3 miljoner kr 120,2 miljoner kr 10,3 miljoner kr 10,2 miljoner kr 318,7 miljoner kr att i övrigt anta budgeten för 2017 och budgetprognosen för åren 2018-2019. Ärendet Budgetberedningen har tagit fram ett förslag till driftsbudget för år 2017 och en budgetprognos för åren 2018 och 2019. Det sammanställda dokumentet med förslag till budget 2017, styrprinciper och ekonomisk treårsplan har utarbetats (bilaga). Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar föreslå att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att fastställa förslaget till driftsbudget för år 2017 och budgetprognosen för åren 2018-2019. Ärendets beredning Kommunstyrelsens beslut 2016-05-30, 62. Tjänsteskrivelse från tf. kommunchef Annika Almqvist daterad 2016-05-15. Budgetberedningens förslag till budget för år 2017. Överläggningar i kommunfullmäktige Robert Bernhardsson (S) yrkar på bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Kopia till Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Samhällsbyggarnämnden fortsättning

18 40- fortsättning Kultur- och fritidsnämnden Ekonomi Tf. kommunchef Annika Almqvist Skolchef Kerstin Fors-Mattsson Tf. socialchef Maria Larsson Avdelningschef Patrik Sundberg Akten

19 41 Dnr 2016:449 Tertialrapport 1 för 2016 att med beaktande lägga tertialrapporten till handlingarna. Ärendet Jokkmokks kommun upprättar två tertialbokslut per år. Båda dessa rapporter behandlas i kommunfullmäktige. Den första tertialrapporten är enklare än den andra som upprättas utifrån lagens krav. Den första tertialrapporten redovisar till exempel ingen måluppfyllelse. Den är inte heller underlag för revision vilken den andra är. Båda delårsrapporterna är mycket enklare och inte lika omfattande och inte lika rik på information som årsredovisning är. Syftet med att lyfta upp en delårsrapport till kommunfullmäktige är att eventuella större budgetavvikelser blir kända för kommunfullmäktige. Tanken är då att det ska vara möjligt för kommunfullmäktige att fatta beslut som gör att de eventuella negativa budgetavvikelserna kan förändras så att de inte ska uppstå sett i ett helårsperspektiv. Utifrån detta resonemang har Jokkmokks kommun bestämt att den viktigaste delårsrapporten ur ett ekonomiskt styrningsperspektiv är den första tertialrapporten under varje år. Jokkmokks kommun redovisar ett justerat positivt resultat på 9,2 miljoner kronor för perioden. Det budgeterade resultatet för samma tidsperiod uppgår till plus 2,9 miljoner kronor. Det redovisade resultatet är alltså 6,3 miljoner kronor bättre än budgeterat vilket beror på att kostnaderna är lägre i början av året. Prognosen för helåret 2016 pekar just nu mot ett underskott på 0,9 miljoner kronor vilket är 4,4 miljoner kronor sämre än det budgeterade resultatet. Negativa budgetavvikelser prognostiseras främst inom socialnämnden och kommunstyrelsen. Ärendets beredning Kommunstyrelsens beslut 2016-06-13, 63. Delårsrapport januari april 2016, prognos helår 2016 fortsättning

20 41- fortsättning Överläggningar i kommunfullmäktige Robert Bernhardsson (S) yrkar på bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Kopia till Ekonomi Tf. kommunchef Annika Almqvist Akten

21 42 Dnr 2016:454 Revisionsberättelsen och frågan om ansvarsfrihet för ledamöterna i Lapplands gymnasienämnd och LKF:s direktion för 2015 att direktionen och gymnasienämnden och de enskilda förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet för år 2015, samt att i övrigt med beaktande lägga revisionsberättelsen till handlingarna Ärendet Kommunfullmäktige har att bevilja Jokkmokks kommuns ledamöter i Lapplands gymnasienämnd och LKF:s direktion ansvarsfrihet för år 2015. LKF:s revisorer har granskat årsredovisningen för 2015 och bedömer att direktionen och gymnasienämnden i Lapplands kommunalförbund i stort sett bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt, att direktionen och gymnasienämndens interna kontroll har varit tillräcklig även om vår granskning visar att när det gäller målarbete och intern kontroll har förbundet ett fortsatt utvecklingsarbete och sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som fullmäktige uppställt. Revisorerna tillstyrker att direktionen och gymnasienämnden och de enskilda förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet, samt att förbundets årsredovisning för år 2015 godkänns. Ärendets beredning Kommunstyrelsens beslut 2016-05-30, 82. Revisionsberättelsen 2015 för LKF. Anmälan av jäv Robert Bernhardsson, Birgitta Siljelöf, Sven Holmqvist, Anna-Greta Kvickström (samtliga S), Karin Vannar (Sv) och Jessica Eriksson (Fjk) anmäler jäv och deltar ej i handläggningen och beslutet av ärendet. Kopia till Lapplands Kommunalförbund Akten

22 43 Dnr 2016:454 Årsredovisningen för Lapplands Kommunalförbund för 2015 att godkänna årsredovisningen. Ärendet Lapplands kommunalförbund uppvisar ett positivt resultat om + 178 000 kr för hela året. Resultatet är lägre än det överskott om ca + 3 500 000 kr som prognosticerades under hösten 2015. De främsta anledningarna till detta är negativ resultatpåverkan från icke-budgeterade avsättningar till pensioner om -950 000 kr och en ökning av semesterlöneskulden om 870 000 kr. Den tredje faktorn som haft en negativ resultatpåverkan är slutlig skatt. Här har förbundet 2015 påförts en kostnad om 1 112 000 kr för skillnad mellan inbetald preliminär skatt och slutlig skatt 2013. Kravet på att resultaträkningens intäkter och kostnader ska vara i balans för perioden uppnås med förbundets årsresultat 2015. Ärendets beredning Kommunstyrelsens beslut 2016-05-30, 83. Årsredovisningen för LKF för 2015. Kopia till Lapplands Kommunalförbund Akten

23 44 Dnr 2010:697 Återställning av aktiekapitalet i Porjus Fiskodling AB att Jokkmokks kommun täcker den ansamlade förlusten om 870 458 kronor och nedskrivnings-kostnaden om 81 200 kronor, tillsammans 951 658 kronor för Porjus Fiskodling AB, att ekonomichef Annika Almqvist utses som likvidator, samt att beloppet belastar kontona för finansieringen. Ärendet 2013-06-30 beslutade bolagsstämman att en avveckling av bolaget skulle påbörjas så snart vattenrätten hade sålts. Vid bolagsstämman 2016-03-22 beslutades att bolaget ska likvideras och ekonomichefen fick i uppdrag att anmäla likvidation till Bolagsverket. En likvidation förutsätter att en likvidator utses. Om bolagets ekonomi är i balans kan en likvidator utses av bolagets ägare. Om ekonomin däremot inte är i balans har man inte själv möjlighet välja likvidator. Då utser Bolagsverket en advokat till uppdraget, vilket är en mer kostnadskrävande lösning. För att slippa kostnader för advokatarvoden behöver medel tillskjutas i bolaget för att täcka den ansamlade förlusten inklusive det förbrukade aktiekapitalet innan anmälan om likvidation lämnas in. Beloppet som krävs för att täcka förlusten uppgår till 870 458 kronor varav 200 000 kronor utgör aktiekapitalet. Aktiekapitalet, 200 000 kronor, kommer att återföras till ägaren Jokkmokks kommun när likvidationen är klar. Återstående 670 458 kronor kommer ge en negativ resultatpåverkan hos kommunen. Dessutom tillkommer en nedskrivning av det bokförda värdet på bolaget med 81 200 kronor vilket också kommer att påverka resultatet negativt. Sammanlagd resultatpåverkan blir då 751 658 kronor. Beloppet föreslås belasta konton för finansieringen. fortsättning

24 44- fortsättning Tidigare revisorn Charles Enryd, Öhrlings PWC, kommer att vara behjälplig med det praktiska kring likvidationen och ekonomichefen föreslås väljas som likvidator. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar föreslå kommunstyrelsen att besluta: att Jokkmokks kommun täcker den ansamlade förlusten om 870 458 kronor och nedskrivnings-kostnaden om 81 200 kronor, tillsammans 951 658 kronor för Porjus Fiskodling AB, att ekonomichefen utses som likvidator, samt att beloppet belastar kontona för finansieringen. Ärendets beredning Kommunstyrelsens beslut 2016-05-30, 66. Tjänsteskrivelse från tf. kommunchef Annika Almqvist daterad 2016-05-03. Kopia till Tf. kommunchef Annika Almqvist Kommunsekreterare Marcus Sjaggo Akten

25 45 Dnr 2015:779 Förslag till finansiering av VA-utbyggnaden i Kvikkjokk att fastställa en låneram på 11 miljoner kr för VA-utbyggnaden i Kvikkjokk etapp 1. Ärendet Utvecklingen av Kvikkjokks VA-nät är indelat i tre etapper, varav etapp ett kommer att genomföras under sommaren 2016. Projektet kommer att utföras som en samverkansentreprenad, vilket innebär att projektering kommer att ske tillsammans med tilldelad entreprenör. Utförandet kommer att göras med s.k. À-priser så långt de är tillämpningsbara och ett fast pris (%) som angetts i upphandlingen. Samverkansentreprenaden ger ett incitament för båda parter att genomföra ett så kostnadseffektivt projekt som möjligt, utifrån den projektering som genomförs och därefter framtagen riktkostnad. Kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskott beslutade 2016-05-16, 55, att uppdra till tf. kommunchefen att komma med ett förslag på en lånefinansiering på VA-utbyggnaden i Kvikkjokk 2016. Enligt samhälls- och infrastrukturfunktionen beräknas projekteringen av etapp 1-3 och genomförandet av etapp 1 kosta ungefär 10 miljoner kr. Det är svårt att i dagsläget få en exakt siffra innan riktkostnaden är fastställd. Intäkter till kommunen i form av anslutningsavgifter kommer att betalas in i takt med att fastigheterna ansluts. Tf. kommunchef Annika Almqvist föreslår. Att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att fastställa en låneram på 11 miljoner kr för VA-utbyggnaden i Kvikkjokk etapp 1. Ärendets beredning Kommunstyrelsens beslut 2016-05-30, 64. Tjänsteskrivelse från tf. kommunchef Annika Almqvist daterad 2016-05-23. Tjänsteskrivelse från teknisk chef Erik Fagerström daterad 2016-05-23. fortsättning

26 45 - fortsättning Överläggningar i kommunfullmäktige Robert Bernhardsson (S) yrkar på bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Kopia till Ekonomi Tf. kommunchef Annika Almqvist Akten

27 46 Dnr 2011:978 Ändring av samverkansavtalet mellan Kalix kommun och kommunerna i Norrbotten efter ändring av huvudman för Naturbruksgymnasiet i Kalix att underteckna samverkansavtalet med Kalix kommun gällande genomförande av utbildningar vid Kalix Naturbruksgymnasium. Ärendet Kommunfullmäktige i Kalix samt Landstingsfullmäktige har beslutat godkänna ändring av huvudmannaskapet för Kalix Naturbruksgymnasium. Ny huvudman blir Kalix kommun från 1 augusti 2016. Lapplands Gymnasium förordnar att samverkansavtalet undertecknas då de utbildningar som kommer att ges samt kostnaden per elev motsvarar det som gällt under tiden Norrbottens läns landsting varit huvudman för Kalix Naturbruksgymnasium. Gymnasienämndens au beslutade 2016-03-30 att: Föreslå medlemskommunerna att underteckna samverkansavtalet med Kalix kommun gällande genomförande av utbildningar vid Kalix Naturbruksgymnasium. Ärendets beredning Kommunstyrelsens beslut 2016-05-30, 79. Yttrande från Lapplands gymnasium daterad 2016-03-23. Skrivelse från Kalix kommun daterad 2016-03-17. Överläggningar i kommunfullmäktige Birgitta Siljelöf (S) yrkar på bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Kopia till Kalix kommun Lapplands gymnasium Akten

28 47 Dnr 2008:604 Teckningsrätt för Jokkmokks kommun att bemyndiga kommunfullmäktiges ordförande Catharina Johansson, kommunstyrelsens ordförande Robert Bernhardsson, kommunstyrelsens vice ordförande Birgitta Siljelöf, tf. kommunchef och ekonomichef Annika Almqvist samt kommunsekreterare Marcus Sjaggo att teckna av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen beslutad borgen, skuldförbindelse på av kommunfullmäktigebeslutad upplåning och upptagande av checkräkningskrediter, vederbörliga handlingar vid kommunala fastighetsköp och försäljningar, rättshandlingar vid kommunala fastighetsköp och försäljningar, rättshandlingar där kommunen är part i tvist, process eller dylikt, samt handlingar angående dödning och pantskrivning av inteckning, samt att undertecknandet skall ske av två i förening varav en ska vara förtroendevald. Ärendet Kommunfullmäktige har 2015-04-13 27 fattat beslut angående kommunens teckningsrätt. Enligt nuvarande beslut innehar kommunfullmäktiges ordförande, kommunstyrelsens ordförande, kommunstyrelsens vice ordförande, kommunchefen och utvecklingschefen, teckningsrätt. Undertecknandet ska ske av två i förening varav en ska vara förtroendevald. I och med att kommunchefen och utvecklings/tillväxtchefen har slutat och ekonomichefen har blivit tf. kommunchef så är det bara en tjänsteman som har teckningsrätt vilket kan bli problematiskt under sommaren. För att lösa detta innan en ny kommunchef och tillväxtchef är på plats så föreslås att kommunsekreteraren får teckningsrätt. Tf. kommunchef Annika Almqvist föreslår: att bemyndiga kommunfullmäktiges ordförande Catharina Johansson, kommunstyrelsens ordförande Robert Bernhardsson, kommunstyrelsens vice ordförande Birgitta Siljelöf, tf. kommunchef och ekonomichef Annika Almqvist samt kommunsekreterare Marcus Sjaggo att teckna av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen beslutad borgen, skuldförbindelse på av kommunfullmäktigebeslutad upplåning och fortsättning

29 47- fortsättning upptagande av checkräkningskrediter, vederbörliga handlingar vid kommunala fastighetsköp och försäljningar, rättshandlingar vid kommunala fastighetsköp och försäljningar, rättshandlingar där kommunen är part i tvist, process eller dylikt, samt handlingar angående dödning och pantskrivning av inteckning, samt att undertecknandet skall ske av två i förening varav en ska vara förtroendevald. Ärendets beredning Kommunstyrelsens beslut 2016-05-30, 84. Tjänsteskrivelse från tf. kommunchef Annika Almqvist daterad 2016-05-03. Kommunfullmäktiges beslut 2015-04-13, 27. Kopia till Teckningsrättsinnehavarna Ekonomi Akten

30 48 Dnr 2015:292 Motionssvar- Servicehuset i Kvikkjokk att uppdra till samhälls- och infrastrukturfunktionen att senast den 31 oktober ha utrett möjligheten att försälja både husvagnsparkeringen och affärsbyggnaden i Kvikkjokk. Ärendet En motion har inkommit från Mathias Enlund (Fjk). Servicehuset i Kvikkjokk har drivits av olika entreprenörer genom årens lopp. Har då fungerat som affär, restaurang, Naturum, väntrum etc. Dessa entreprenörer har samtidigt haft ansvar över husvagnscampingen och fått intäkter för uthyrning av platser. En intäkt som har varit viktigt för rörelsen. Husvagnscampingen drivs nu av en ekonomisk förening. Men servicehuset står tomt och förfaller. Problemet med detta är många. Huset har fungerat som ett nav i byn. Nu så ser det fruktansvärt illa ut med ett hus mitt i byn som vintertid är översnöat. Sommartid så är det skräpigt, oklippt gräs osv. Något som drar ner helhetsintrycket i den annars jätte vackra fjällbyn. Det finns heller ingen offentlig toalett i Kvikkjokk för turisterna nå längre. Detta är ett stort problem när de t ex väntar på bussen. Följden blir att de gör sina behov bakom någon buske, hus eller något annat skymmande. Så länge ingen ser till huset så kommer det förfalla och det går fort. Det finns också risk för skadegörelse. Följden blir stora renoveringskostnader. Vi profilerar kommunen med vildmark och storslagna fjäll. Vi är en kommun som ska satsa på turismnäring. Så jag hoppas och tror att man kan finna en bra lösning på detta problem. Vi måste se över det vi redan har och driva det på något sätt för att få till en bra service. Det finns stor potential för Kvikkjokk. Det man bör göra med byggnaden är att göra enklare underhållsarbeten t ex fasadmålning, se över takrännor, fixa grönområden osv. Sedan starta en utredning om det finns ett behov av byggnaden. fortsättning

31 48 - fortsättning Vill någon driva den som tidigare verksamhet? Är Laponia intresserad att använda lokalen? Kan man ha öppet vissa tider på dygnet så tillgång till toalett/väntrum finns? Bygga om så att det går att hyra ut rum? Det finns flera olika alternativ och jag är övertygad om att det finns någon bra lösning. En lösning som ger en bra service till turisterna och i sin tur gynnar kommunen. Förslagsställaren föreslår att det ska göras en utredning angående möjligheten att driva servicehuset, utreda om någon vill driva verksamhet i huset. Om ingen är intresserad så måste kommunen finna en lösning så tillgång finns till offentlig WC. Teknisk chef Erik Fagerström har berett ärendet. Fastighetsansvarig har efter ett par försök att kunna hyra ut husvagnsparkering beslutat att hyra ut husvagnsparkeringen till en förening, i syfte att komma till rätta med det ekonomiska problem som följt med anläggningen över åren. I avtalet med föreningen ingår också ett tillsynsansvar för affärsbyggnaden. Avtalet har resulterat i att kommunen inte längre bär några kostnader för husvagnsparkeringen och att man kommit till rätta med det eftersatta underhållet på husvagnsparkeringen. Dock så är inte den ekonomiska frågan för affärsbyggnaden eller underhållet av denna löst i och med avtalet med föreningen. Laponia förvaltning var tidigare intresserade av att inrymma en nod i huset men blev på grund av osäkra förhållanden med hyresgäster omprioriterat till en utomhusnod, i en dialog mellan berörda parter. Detaljplanen för affärsbyggnaden är allmänt ändamål A1 (servicecenter till byn). Ändrad användning kan vara möjligt men måste prövas och är beroende på vilken verksamhet som planeras i lokalen och på fastigheten. Den asfalterade ytan är planlagd som parkering. De investeringar som är gjorda i anläggningen och som vid en uppsägning kan bli en belastning för Jokkmokks kommun, vid en ensidig uppsägning, kan anses som en investering för en standardförhöjning som med motsvarande summa tillför anläggningen ett mervärde under en försäljning. Fastighetskontoret föreslår att en försäljningsprocess påbörjas av anläggningen och att både husvagnsparkeringen och affärslokalen ska vara en del i denna. fortsättning

32 48 - fortsättning Ärendets beredning Kommunstyrelsens beslut 2016-05-30, 86. Tjänsteskrivelse från teknisk chef Erik Fagerström daterad 2016-04-26. Kommunfullmäktiges beslut 2015-04-13, 21. Komplettering av motion inkommen 2014-04-13. Motion från Mathias Enlund (Fjk) inkommen 2015-04-08. Överläggningar i kommunfullmäktige Roland Boman (Fjk) yrkar, med instämmande av Per-Olof Lindroth (L) och Robert Bernhardsson (S), på bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Kopia till Teknisk chef Erik Fagerström Akten

33 49 Dnr 2015:881 Motionssvar- Väderstation och webkamera i Kvikkjokk att återremittera ärendet för att tjänstemannaorganisationen ska utforma ett förslag på hur motionen ska förverkligas så att kommunstyrelsen ska kunna ta ställning till ett färdigt förslag. Ärendet En motion har inkommit från Jonas Wiandt (L). Kommunmedborgare såväl som turister m.fl. som planerar att fara mot Kvikkjokk och kanske vidare skulle vara betjänta av möjligheten att få en aktuell bild samt en uppfattning om temperatur, vind etc i detta område innan de startade sin resa. Turismen är en växande näring och kommunen har en tydlig profil som vildmarkskommun, varför inte tillgängliggöra en visuell bild av kommunens vackra natur genom en webkamera i fjällnära miljö. Genom tekniken kan vi minska avstånden och tillgängliggöra platser för de som har långt att fara eller för de som inte har möjlighet. Detta sammantaget ger en bakgrund till varför vi argumenterar att utplaceringen av en webkamera samt väderstation i Kvikkjokk skulle vara en investering som förenar nytta med nöje samt även kunna vara den första av flera enheter somi ett längre perspektiv skulle kunna placeras ut på fler platser i vår kommun. Folkpartiet yrkar: -Att kommunfullmäktige beslutar om att kontrollera möjligheterna, med syste att investera, varpå placera en webkamera samt väderstation i Kvikkjokk vilken ska sända bild och väderinfo via webben dygnet runt. Utredare Magdalena Fjellner har berett ärendet. I dagsläget finns enligt SMHI officiella väderstationer inom Jokkmokks kommun på Jokkmokks flygplats, i Vajmat, i Jokkmokks samhälle samt i Kvikkjokk/Årrenjarka, där stationen fysiskt är placerad i Årrenjarka. Möjligheterna att via radio och internet, exempelvis via SMHI, vackertvader.se, klart.se, storm.no eller yr.no få tillgång till aktuell fortsättning

34 49- fortsättning väderdata för Kvikkjokk får bedömas som goda. Dessa prognoser / aktuellt väder bygger då på mätningar från de officiella väderstationerna. Även Fjällsäkerhetsrådet tillhandahåller, via webben, utförliga väderprognoser och aktuellt väder som omfattar Kvikkjokk. När det gäller de officiella väderstationerna i kommunen finns avtal mellan SMHI och personer/entreprenörer/organisationer som reglerar avläsning vid fasta tidpunkter under dygnet samt inrapportering av data som sedan behandlas och vidaredistribueras i förekommande fall för publicering av olika prognosleverantörer. En webkamera anpassad för utomhusbruk bedöms kosta ca 25000 kr i inköp. Förutom investeringskostnaden krävs endera ett underhåll och driftsansvar i kommunal regi, eller köp av extern tjänst för att ombesörja detsamma. En investering i en kommunal väderstation skulle, förutom investeringskostnaden i anläggningen som är svår att bedöma, medföra kommunala lösningar eller köp av externa tjänster rörande avläsning, publicering samt även drift och underhåll av anläggningen. En webkamera likväl som en väderstation tar bandbredd i anspråk i ett område med begränsad internetåtkomst. Det kan påverka entreprenörer i området på ett negativt sätt vad gäller till exempel möjligheterna att nyttja betalterminaler etc. Att tillgänglig internetåtkomst kan påverkas negativt för andra användare i området i kombination med redan befintligt utbud av andra prognosleverantörer samt de investerings- drifts- och underhållskostnader det skulle innebära medför sammantaget att Tillväxtfunktionen inte anser det vara försvarbart att äga och drifta en kommunal väderstation eller webkamera i Kvikkjokk. Ärendets beredning Kommunstyrelsens beslut 2016-05-30, 87. Tjänsteskrivelse från utredare Magdalena Fjellner. Kommunfullmäktiges beslut 2015-10-26, 54. Motion från Jonas Wiandt (L) inkommen 2015-10-26. Överläggningar i kommunfullmäktige Jonas Wiandt (L) yrkar, med instämmande av Annica Holmbom (M) och Per-Olof Lindroth (L), på återremiss av ärendet för att tjänstemannaorganisationen ska utforma ett förslag på hur motionen ska förverkligas så att kommunstyrelsen ska kunna ta ställning till ett färdigt förslag. fortsättning

35 49- fortsättning Robert Bernhardsson (S) yrkar på bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Röstning Ordförande prövar om ärendet ska avgöras idag eller ej och finner att kommunfullmäktige beslutat att avgöra ärendet idag. Varvid röstning begärs. Ordförande föreslår kommunfullmäktige följande röstningsordning: Den som vill att ärendet ska avgöras idag röstar ja, den som vill att ärendet ska återremitteras i enlighet med Wiandts (L) yrkande röstar nej. att godkänna röstningsordningen. Vid röstningen avges 14-ja röster och 9-nej röster enligt särskilt rösningsprotokoll. Ordförande finner att kommunfullmäktige beslutat att återremittera ärendet i enlighet med Wiandts (L) yrkande. Kopia till Kommunsekreterare Marcus Sjaggo Utredare Magdalena Fjellner Akten

36 50 Dnr 2016:421 Redovisning av motioner och medborgarförslag under beredning att uppdra till kommunstyrelsen att bereda medborgarförslaget Kåtan vid Talvatis till nästa sammanträde, att uppmana remissinstanserna att skyndsamt besvara inlämnade motioner och medborgarförslag, samt att i övrigt godkänna redovisningen. Ärendet Av kommunallagens 5 kap. 33 framgår att en motion eller ett medborgarförslag bör beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år efter det att motionen eller medborgarförslaget väcktes. Om beredningen inte avslutats inom denna tid ska detta och vad som kommit fram i beredningen anmälas till fullmäktige. Fullmäktige kan då avskriva motionen eller medborgarförslaget från vidare handläggning. Av kommunfullmäktiges arbetsordning framgår att kommunstyrelsen vid två tillfällen varje år skall redovisa de motioner som inte beretts färdigt. Motsvarande bestämmelse har införts för medborgarförslag. Nytt från och med 2008 är att kommunfullmäktige har möjligheten att uppdra till en nämnd att besvara ett medborgarförslag. I bilaga finns en förteckning över de motioner och medborgarförslag som initierats i kommunfullmäktige men som ännu inte har slutbehandlats, samt även en redovisning av de medborgarförslag som besvarats direkt av en nämnd. Kommunfullmäktige och dess presidium har tidigare framfört flera gånger synpunkter att remissinstanserna ska påskynda handläggningen. Resultatet efter senaste påminnelsen har varit effektivt och flertalet äldre motioner och medborgarförslag har numera besvarats och åtgärdats. Kommunfullmäktige har också beslutat att både medborgarförslag och motioner numera ska besvaras inom ett år från att de kom in till kommunen. fortsättning

37 50- fortsättning Ärendets beredning Kommunstyrelsens beslut 2016-05-30, 88. Tjänsteskrivelse från kommunsekreterare Marcus Sjaggo daterad 2016-04-27. Överläggningar i kommunfullmäktige Henrik Blind (Mp) yrkar, med instämmande av Robert Bernhardsson (S), på att medborgarförslaget Kåtan vid Talvatis ej stryks utan fortsätts beredas,. Roland Boman (Fjk) yrkar som tillägg till Blinds (Mp) yrkande att kommunstyrelsen bereder ärendet till nästa sammanträde. Röstning Ordförande prövar kommunstyrelsens förslag till beslut mot Blinds (Mp) yrkande och finner att kommunfullmäktige beslutat i enlighet med Blinds (Mp) yrkande. Ordförande prövar sedan om kommunfullmäktige kan anta Bomans (Fjk) tilläggsyrkande och finner att kommunfullmäktige beslutat så. Kopia till Samtliga remissinstanser Kommunsekreterare Marcus Sjaggo Akten

38 51 Dnr 2016:159 Redovisning partistöd 2015 att godkänna redovisningarna från V, Fjk, M och L. Överläggningar i kommunfullmäktige Ordförande informerar att redovisningar från V, Fjk, M och L har kommit in till dagens möte och informerar att resterande redovisningarna för 2015 ska vara inne innan 30 juni för att partistöden för 2016 ska kunna betalas ut. Ärendets beredning Redovisning från M inkommen 2016-05-17. Redovisning från L inkommen 2016-04-28. Redovisning från V inkommen 2016-04-26. Redovisning från Fjk inkommen 2016-04-26. Kopia till Akten

39 52 Dnr 2016:160 Beslut om utbetalning av partistöd 2016 att betala ut följande partistöd för 2016: Fjk: 67 500kr V: 33 000kr L: 33 000kr M: 21 500kr Ärendet Efter att varje parti som fått partistöd för 2015 redovisat detta tillsammans med ett granskningsintyg till kommunfullmäktige så ska kommunfullmäktige ta ett beslut om att betala ut partistöd för 2016. Grundstöd utgår med 10 000 kr/parti i kommunfullmäktige. Partistöd utgår med 11 500 kr/mandat i kommunfullmäktige. S: 14x11 500+10 000 171 000kr Fjk: 5x11 500+10 000 67 500kr Mp: 4x11 500+10 000 56 000kr V: 2x11 500+10 000 33 000kr Sv: 2x11 500+10 000 33 000kr L: 2x11 500+10 000 33 000kr M: 1x11 500+10 000 21 500kr Sd: 1x11 500+10 000 21 500kr Ärendets beredning Tjänsteskrivelse från kommunsekreterare Marcus Sjaggo daterad 2016-02-10. fortsättning

40 52- fortsättning Kopia till Kommunsekreterare Marcus Sjaggo Akten

41 53 Avsägelser/valärenden att begära ny röstsammanräkning från länsstyrelsen gällande platserna som ny ledamot i kommunfullmäktige efter Mikael Stenman (Mp) och ny ersättare i kommunfullmäktige efter Andres Moncada (Mp), att välja Peter Lagerqvist (Mp) som ny ledamot i barn- och utbildningsnämnden efter Mikael Stenman (Mp), att välja Jenny Holmgren (Mp) som ny ersättare i barn- och utbildningsnämnden efter Peter Lagerqvist (Mp), att välja Hanne Sofie Utsi (Mp) som ny ersättare i kommunstyrelsen efter Mikael Stenman (Mp) att välja Henrik Blind (Mp) som ny ledamot i kultur- och fritidsnämnden efter Andres Moncada (Mp), att bordlägga valet som ersättare för ombud till Leaderpolaris efter Andres Moncada (Mp), att välja Andreas Lindkvist (V) som ny ersättare i socialnämnden efter Birgitta Elmqvist (S), att välja Anna-Karin Jonsson Kvist (S) som ny ersättare i barn- och utbildningsnämnden efter Patrik Sundberg (S), att välja Gabriella Lönngren (S) som ny ersättare i barn- och utbildningsnämnden efter Caroline Johansson (S), samt att ånyo bordlägga valen av ny ersättare i socialnämnden efter Catharina Holmbom (Mp). Ärendet Mikael Stenman (Mp) har avsagt sig uppdragen som ledamot i kommunfullmäktige och barn- och utbildningsnämnden, samt uppdraget som ersättare i kommunstyrelsen. Andres Moncada (Mp) har avsagt sig uppdraget som ledamot i kultur- och fritidsnämnden samt uppdragen som ersättare i kommunfullmäktige och ombud Leaderpolaris. fortsättning

42 53- fortsättning Kommunfullmäktige har sedan tidigare bordlagt valet av ny ersättare i socialnämnden efter Catharina Holmbom (Mp). Kommunfullmäktige har sedan tidigare bordlagt valet av ny ersättare i socialnämnden efter Birgitta Elmqvist (S). Kommunfullmäktige har sedan tidigare bordlagt valet av ny ersättare i barn- och utbildningsnämnden efter Patrik Sundberg (S). Kommunfullmäktige har sedan tidigare bordlagt valet av ny ersättare i barn- och utbildningsnämnden efter Caroline Johansson (S). Överläggningar i kommunfullmäktige Henrik Blind informerar att Hanne Sofie Utsi (bägge Mp) har utsetts till ny gruppledare i kommunfullmäktige för Mp. Kopia till Länsstyrelsen Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden De valda Förtroendemannamatrikeln Akten

43 54 Anmälningsärenden att lägga ärendet till handlingarna. Ärendet Nedanstående delgivningar anmäls till sammanträdet. 1. Från Norrbottens Läns Landsting -Rapport 2015 från Patientnämnden