Att lära sig skriva i IT-samhället

Relevanta dokument
Att lära sig skriva i IT-samhället

Projektets syfte. Att lära sig skriva i IT-samhället. Forskningsfrågor, forts. Forskningsfrågor. Hur skriver barn? Ursprunget till projektidén

Skrivaktivitet på fritiden textproduktion ungefär samma och av samma typ:

Skriftspråk i förändring möter förlegade skrivstöd

Att skriva i nya medier. Innebär det anpassning, försämring eller förändring? Översikt. Forskningsbakgrund. Projektet. Ursprunget till projektidén

Att lära sig skriva i IT-samhället

Elevernas skriftspråkande i skolan och nya medier

Att lära sig skriva i IT-samhället Vetenskapsrådet

Språket i SMS en translingvistisk dragqueen?

Projektförslag. Datalingvistisk projektkurs VT mars 2007

IKT SOM. Kursmoment. Digital nagves. Tillgång Gll tekniken. Digitala klyjor PEDAGOGISKT VERKTYG - I LÄSNING OCH SKRIVANDE 4/6/10

Chatt- och SMSspråk En jämförelse av hur elevtexter påverkas av chatt- och SMSspråk i de nationella proven i svenska 1999 och 2010 för elever i år 9

Barn och ungas uppväxtvillkor ur e5 IT- perspek9v

Språkfärdighet 3 hp, ht 07

Introduktion till språkteknologi. Datorstöd för språkgranskning

Teknikens inflytande på lågstadieelevers skriftspråk

Textkompetenser, Genre och Literacitet

Sms- och chattspråkets inverkan på svenskan i klassrummet

SMS-språk va e d? En undersökning av några gymnasieelevers och lärares SMSspråk. Klara Hansson

Tekniken bakom språket

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner

En arbetsdag på kontoret kan innehålla. Så klarar man språkkontrollen DATORER RICKARD DOMEIJ

ÖREBRO UNIVERSITET Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap Huvudområde: Pedagogik

Textstil/tonalitet med Acrolinx

Gymnasieelevers skriftspråk i nationella prov i svenska 1999, 2007 och 2015

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8

Allt fler svenskar skriver dagligen texter. Kontrollera språkkontrollen FRAMTIDEN OLA KARLSSON

En undersökning av högstadieelevers skrivande

Att lära sig skriva i IT-samhället

Innehåll. Definition av språkgranskningsverktyg. Datorn som skrivverktyg. Ola Knutsson KTH CSC, SPRÅKGRANSKNINGSVERKTYG

H7V8 Terminsplanering Vt-08

H12V13 Terminsplanering Vt-13

Reflektera kring språket på nätet

Chattspråkets inverkan på ungdomars skriftspråk

Den akademiska uppsatsen

Vetenskapligt skrivande. Några råd inför det vetenskapliga skrivandet

Plan. Från tanke till text med och utan läs- och skrivsvårigheter. Filip skriver engagera. Filip 15 år. Vad vet vi? Läs- och skrivsvårigheter

De falska breven. Arbetsmaterial till. Om boken

Vårdat, enkelt och begripligt!

H13V14 Terminsplanering Ht-13

H10V11 Terminsplanering Vt-11

V12H12 Terminsplanering Ht-12

V7H7 Terminsplanering Vt-07

(Termen grammatiskt läsande och skrivande kommer från det antika Grekland - grammatisk kunskap: förmågan att hantera bokstäverna)

H8V9 Terminsplanering Vt-09

Cybersvenska i skolan

Författare: Can. Kapitel1

Digitala skriftpraktiker i vardagslivet och inom sfiutbildningen

Sv gr Terminsplanering Ht-06

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa

USSV2B - Svenska som andraspråk II inom Ämneslärarprogrammet, för arbete i åk 7-9, gymnasieskolan och vuxenutbildningen, 30 hp

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:

Örebro 30 maj 2007 Emilia Molin

V13H13 Terminsplanering Vt-13

USS79B - Svenska som andraspråk II inom Ämneslärarprogrammet, för arbete i årskurs 7-9, 15 hp

V6H6 Terminsplanering Ht-06

H7V8 Terminsplanering Ht-07

Från tal till skrift. Susan Nieland Välkomna!

Skrivuppgift Eleven Undervisning, språkligt fokus Stöttning vid genomförandet

När skrivs de första proven i studentexamen på dator?

Kursrapport för 31KTX1 V17-3 Textproduktion 1, 7,5 hp, NGWEK16h

Grammatik, det fixar väl datorn?

Kursplaneöversättaren. Lina Stadell

H11V12 Terminsplanering Vt-11

V16H16 Terminsplanering Ht-16

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman

Tomas Green. First Class. 1. Inställningar. För att lägga till en signatur i ett mail gör du så här: 1) Gå till menyn Redigera och välj Inställningar.

Attainment Descriptors for all L1 at P5 - Swedish

Digital kommunikation

Barnens månadsbrev 3

SPECIFIKATION. Att läsa en längre text, t ex en yrkesspecifik artikel, och kort svara på 15 innehållsfrågor.

2/2004 TIDSKRIFT UTGIVEN AV SVENSKA SPRÅKNÄMNDEN

Lära och utvecklas tillsammans!

Vetenskapligt skrivande. Att utveckla akademiska språkfärdigheter

Elevtext 1 (svenska som andraspråk) berättande

H12V13 Terminsplanering Ht-12

Svenska som andraspråk för lärare åk 7-9, 45 högskolepoäng (1-45 högskolepoäng). Ingår i Lärarlyftet II.

Barnen, BRIS och it 2009

Lokala kursplaner i engelska reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Roller. Student. Institutionen för informationsteknologi

Tjänsteskrivelse 1 (5)

Widgit symbolskrift 2000, version 2.0

Planering: del 1 Tider: 16:00-18:00. Du får låna böckerna Nya mål 3 och Övningsbok mot en depositionsavgift på 100 kr. Du får INTE skriva i böckerna.

Den akademiska uppsatsen

V11H11 Terminsplanering Vt-11

Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur)

Kursplan i svenska Skriva. Förskoleklass Skriva sitt namn Spåra och rita mönster Träna skrivriktning Träna pennfattning

Skrivprocessen i förhållande till våra kognitiva förmågor

Svenska Läsa

Hihi puss ;* En studie av SMS-språket hos svenska högstadieungdomar

Språkgranskningsverktyg. F1: Introduktion

SKRIVPROCESSENS VERKTYGSLÅDA

V11H11 Terminsplanering Ht-11

Språk och skrivande i årskurs 9 projektets huvudrapport Fokus på finlandssvenska elevtexter - fördjupande artiklar om skrivförmåga 15.9.

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8

V15H15 Terminsplanering Vt-15

LPP Magiska dörren ÅR 4

Information till eleverna

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod

Boken om mig själv! Namn:

Transkript:

Att lära sig skriva i IT-samhället Vi skriver mycket Skrivande idag Ylva Hård af Segerstad, Fil. dr. Sylvana Sofkova Hashemi, Fil. dr. papper och penna ordbehandlare email, chatt, SMS, och liknande Institutionen för lingvistik Göteborgs Universitet Många fler skriver journalister, författare, akademiker vuxna i arbete, studenter, skolbarn Skriftspråk i förändring? Projektet Att lära sig skriva i IT-samhället Tidigare forskning: Texter skrivna av barn 9-13 år (Sylvanas avhandling) Unga vuxnas och vuxnas skriftspråksanvändning i datormedierad kommunikation (Ylvas avhandling) Samma mönster, men av olika anledningar: talspråksliknande strukturer talspråksliknande reduktioner Treårigt projekt Stöds av Vetenskapsrådet Bedrivs vid institutionen för lingvistik, GU Startade i januari 2003 Respektive skrivstöd otillräckligt anpassade efter situation, syfte, användare, etc. Projektets syfte Att undersöka barns och ungdomars skrift med olika typer av textproduktion och i olika aktiviteter, samt effekterna på skriften i samband med användning av informationsteknologi: Hur används skrift idag? Hur påverkar nya skrivmiljöer användning av skrift? Hur kan IT användas bättre som stöd? Forskningsfrågor Vad använder barn i skolåldern skrift till? Vad skiljer skrift producerad med olika typer av skrivteknologi, och i olika aktiviteter? Vilka skrivstöd finns idag? 1

Forskningsfrågor, forts. Vilka behov har målgruppen av skrivstöd? Hur möter de befintliga skrivstöden målgruppens behov? Hur kan de anpassas bättre? Överföring av informella cybernormer även till skrift för formella syften? Arbetsprocedur i projektet Datainsamling Analys av data Teoretisk utvärdering av resultat Behovsanalys av skrivstöd Målgrupp och datainsamling Målgrupp: mellan- och högstadieelever Texter: handskrivet, datorskrivet (med och utan skrivstöd) email, chatt och SMS Observationer med skrivstöd Enkät, intervjuer Behovsanalys av skrivstöd Vad klarar de befintliga skrivstöden? Var ligger bristerna - hur kan skrivstöd anpassas och förbättras efter målgruppernas behov? Svårigheter med: Hur skriver barn? Ordsegmentering Interpunktion Grammatik Exempel så här börja det jag var på mitt land och bada då var jag liten plötsligt kom en snok ifösej så hiugger inte snokar i vatten men jag blev allafal jätte räd för jag kunde inte simma då och snoken jagade mig länre och längre ut då ko min bror med en gumi båt och tog upp mig då blev jag jätte glad (10 år) 2

Stavning & grammatik hos barn Talspråkspåverkan: talspråksvarianter (våran, den dära), direkt anföring, ljudhärmning (BRAK AAAAAA, Rrrrrrrr) reduktioner, t.ex. tempusändelse faller bort, bokstäver uteblir de börjar att skymma dialektala drag Nu när jag kommer att skriva denna uppsatsen så kommer jag ha Övrigt: Hur skriver unga vuxna och vuxna? Ordsegmentering Interpunktion Grammatik (reduktioner) Extra insatta/missade ord, ordval, kongruens i NP, verbform efter hjälpverb Gunnar var på semester ( ) Norge. SMS: Skrift i SMS, chatt & IM - exempel på språkbruk [ska vi ses på] café japan [kl] 19? Webbchatt: [jag] trassla[de] in mig i telefonsladden nu fan också det är ql att resa... Direktmeddelanden (Instant Messaging, IM): Det är _lite_ mörkt i rummet. :( Likheter och skillnader? Barns texter inlärningsstadium, ovana Unga vuxnas och vuxnas texter produktionsförhållanden: spara tid, ansträngning och utrymme Befintliga skrivstöd Stavningskontroller Grammatik- och stilkontroller Prediktion Anpassade ordbehandlingsprogram Autotext i mobiltelefoner Problem med befintliga skrivstöd Baserade på vuxentext offentliga, professionella texter vuxnas skrivproblem Inte anpassat efter aktiviteten, syftet, målgrupp stödjer inte skrivutvecklingen stödjer inte nya skrivmiljöer 3

Stavningskontroll Prediktionsfel vid vanliga ord Ord och uttryck som är vanliga i SMSkommunikation: Vi ses Vi hörs Insamlingsgenomförande Fas I: Kontakt med 3 skolor (160 elever) Elevintervjuer Insamling av befintligt material Skoluppgifter, fritidsaktiviteter Fas II: Skrivexperiment med ScriptLog Styrda skrivuppgifter Observationer vid dator ScriptLog Skrivverktyg för analys av skrivprocessen i realtid simulerar ordbehandlingsprogram registrerar alla skrivaktiviteter inmatning av text redigering pauser, etc. Analys med ScriptLog Information om den slutgiltiga redigerade texten lexikala och grammatiska aspekter innehållsstruktur Information om den linjära texten tidsmönster pausering redigeringsmönster 4

Preliminära resultat från textinsamlingen De flesta texter skrivs för hand Tendenser i skoltexterna: Särskrivning Reduktion av verbändelser De, dem -> dom eller det Inkonsekvens i stavning och grammatik (t.ex. är och e i samma mening) Preliminära resultat från intervjuer Många barn skriver fortfarande hellre för hand Mer personligt Hinner tänka efter Andra skriver hellre på dator Snabbare Snyggare Slipper forma bokstäver Preliminära resultat från intervjuer De flesta upplever att de skriver olika i skolan och på fritiden Kan lätt växla stil Ger konkreta exempel på vad det är de skriver annorlunda Slangord, smileys, förkortningar på både ord-, frasoch satsnivå Stavning och interpunktion anses som mindre viktigt i informella texter Om projektet Att lära sig skriva i IT-samhället : http://www.ling.gu.se/~sylvana/skrivait/ Sylvana Sofkova Hashemi E-post: sylvana@ling.gu.se Tel. 031-773 1175 Kontakt: Ylva Hård af Segerstad E-post: ylva@ling.gu.se Tel. 031-773 4532 En del uppger att de inte ändrar stil, de skriver alltid som vanligt 5