Utbränd lärare? Känner du dig utbränd? Är du en eldsjäl som börjat brinna upp? Du vill så mycket men tiden räcker inte till och när tiden inte räcker till så börjar en känsla av vantrivsel infinna sig... Själva utgångspunkten för skola är riskfylld. En lärare kan ha upp till 30 elever som alla vill ha mer av läraren på olika sätt. Många tänker att trycket lättar om en tid, en tid som aldrig kommer. När en månad gått är man inne i nya saker, sen kommer bara mer. Här kan det vara en förståndig utgångspunkt att tänka sig att det bara kommer att bli värre. Att det kommer att finnas mindre tid och mer arbete framöver och att tiden aldrig kommer att räcka till. Lösningen är inte att jobba mer, utan att jobba smartare. Att jobba smartare är att lägga tiden på det som ger resultat. Att lägga tiden på det som ger resultat är att sätta andra i arbete, till exempel eleverna! Ibland råder motsatsen. Det är då det omvända som gäller, läraren jobbar och eleverna jobbar inte. När eleverna inte jobbar sker heller ingen inlärning. Detta kan också föra med sig att det blir stökigt. Om eleverna inte är sysselsatta, gör de något och inte alltid det de ska. Till en början sker det i smyg, sedan kommer mer och mer.. Som tagits upp i andra artiklar är inte utbildningen till så stor hjälp. Inga lärare jag träffat har utbildats utan fått söka sig fram genom blod svett och tårar, tills de funnit sätt att utveckla ett ledarskap. Min poäng här är att visst kan man göra det, men det tar längre tid att uppfinna hjulet själv än att ta del av det som redan finns. Om du känner dig utbränd, vad gör du? Hur vet man att man är utbränd och vad är det egentligen att vara utbränd? Att bara jobba mycket räcker inte. Men när man börjar tappa kontrollen över tiden och arbetsuppgifterna, och 1 / 7
att de tar över så att du styrs av dessa snarare än tvärtom och det går bara runt, då är du illa ute. Det spelar ingen roll vad du gör, det blir bara mer och mer och känslorna tar överhanden. Du kan inte påverka arbetsdagen och du känner motviljan och illamåendet varje morgon på väg till arbetet. Känsla av vanmakt och olust är viktiga varningstecken. Maktlöshet är ett nyckelord. Du känner inte makt över din vardag utan annat styr dig hela tiden. Dags att sätta stopp! Och klarar du det inte själv måste du ta hjälp av andra. Redan när känslan infunnit sig har det gått för långt. Andra ser att du tappat kontrollen. Du ser det inte. Frågan är om andra vågar säga något? Det kan vara känsligt även för de allra närmaste att ens antyda att du är illa ute, att du börjar visa ständig irritation och inte längre är den samlade trygga personen. Här kommer också en fråga om balansen mellan arbete och det privata som kan vara svår att besvara. När det är illa redan flyter allt ihop och blir svårt att se. Det ena påverkar det andra och omvänt. Att komma hem från arbetet och känna sig helt utmattad skapar också problem i privatlivet. Att ha en dålig ekonomi, problem i relationer eller föräldrar som är sjuka och oenighet mellan vuxna syskon hur arbetet skall fördelas, är inte bra förutsättningar att gå ifrån på väg till jobbet. Oavsett orsak kan du få det bättre på jobbet genom att jobba med det som är där. Om du sedan har problem på hemmafronten ökar möjligheterna med att ta itu med det om det är OK på jobbet. Så vi fokuserar på vad som händer under arbetstiden. Utgångspunkten här är att utveckling av sitt personliga ledarskap i klassrummet hjälper. Man får huvudet över vattenytan och kan andas... Det handlar om att inte fastna i alla detaljer utan att få överblick och greppa olika strategier att förändra situationen. Och det finns massor av olika strategier. Man kan säga att de artiklar som finns på denna webbplats är en god början och det finns mycket mer. Om det inte skulle hjälpa och att man inte själv med det stöd som går att uppbringa, så finns en del jobbiga frågor att ta. Den man måste ta är om man skall jobba kvar i ett yrke man inte klarar. Steget är jobbigt men oundvikligt om man kommer fram till att det är så. Alternativet är fortsatt 2 / 7
plåga genom vantrivsel. Det finns ingen vinst i att vara kvar i ett jobb man i grunden inte trivs med. Första ställningstagandet är därför att utröna om du vill jobba med det du håller på med, om det verkligen är värt besväret? Om vi nu kommit så långt att viljan finns att vara kvar så sätter vi igång med lite självrannsakan. Hur har du det? Första utgångspunkten är att alla andra vet det som du vet. Det går inte bra och det ser alla, kollegor, chefer, elever och föräldrar, ALLA! En vettig sak är därför att fråga och att du verkligen vill höra det andra vet och deras tankar kring det. Välj ut någon kollega du har förtroende för och fråga hur se uppfattar dig och din situation. Visa att du verkligen vill veta så kommer de att berätta. Redan där finns tankar om vad du kan göra med största säkerhet. Välj också ut en eller ett par elever som du sätter dig ner och pratar med om hur de tycker att det fungerar under lektionerna och vad de förväntar sig av dig, vad de ser som inte du ser av det som händer under lektionerna. Redan att tala om saker öppet kommer att underlätta och fler kommer att prata med dig när du själv signalerar att du vill veta. 3 / 7
Några grundläggande regler för det du måste göra är: Du äger problemet. Det är ditt problem och du kan inte lägga det på andra. Det är bara du som kan göra något åt ditt problem. Part of the problem - part of the solution! Om det inte är ditt eget problem är du maktlös, för ligger det hos andra är det bara de som kan agera. Andra kommer inte att hjälpa dig om du inte ber dem att hjälpa dig. Du måste då vara tydlig och konkret i det du vill att andra skall göra och att det handlar om att du vill ha och behöver deras hjälp. De gör det inte för sin egen skull utan för att hjälpa dig på din uttryckliga begäran. Det finns inte mer resurser än der som redan finns. Din tid är det som finns och de pengar eller annat som du hanterar. Även om du under en kortare tid kan förfoga över mer som kommer en snar återgång till det läge som är, att det som finns finns, punkt slut. Det skall räcka. Detta innebär att du måste sätta ramar. Om din veckoarbetstid är 45 timmar så är det den tiden som skall räcka. (Utgår ifrån årets totala arbetstid delat med antalet arbetsdagar vilket blir 35 timmar reglerad tid och 10 timmar förtroendetid) Ett sätt att hantera sin arbetstid är att inte jobba hemma utan bara på arbetet. Man kommer 8 och går hem senast 17 och tar då inte med sig arbete hem. 4 / 7
Om din arbetsgivare inte redan erbjudit stöd kan du själv ställa frågan om du kan få samtalsstöd från personalhälsan. De som arbetar där har stor erfarenhet med att möta sådana som du och kan verkligen vara till hjälp. Kan du få sådan hjälp så prata med din chef. Det kan kosta mer i ett senare skede ge hjälp i ett värre utgångsläge och det är få chefer som inte förstår det. Våga fråga. Det är också bra att involvera din chef i din egen ambition att klara ut jobbet. Sedan vidtar ett arbete med att se vad som ryms inom din arbetstid. Vad är det som skall göras och vilken tid får varje enskild del ta? Vilka tidstjuvar finns som hela tiden tar mer i anspråk? För det mesta handlar det om att du inte styr utan att andra och annat styr dig. Det blir inte som du tänkt dig utan det blir som andra vill mer än vad du vill. Resultatet av det är att du jobbar mer och andra jobbar mindre. För det första bör du fundera över hur du lägger upp dina lektioner under veckan. Du har X antal lektioner som behöver förberedas inom ramen för din tid och den tiden skall räcka. Sedan kräver möten och kollegor annat som för det mesta är utsatt i möten av olika slag. Alltså är den tiden som finns kvar utöver de möten som är utlagda den tid som skall räcka till. Lägg upp dina lektioner så att de uppfattas som ett återkommande rutinarbete för eleverna, en form som upprepas. De känner sig trygga och vet på förhand vad det är som skall göras, det upprepas och behöver allt mindre kraft för att genomföras. Det kan kännas tråkigt för en lärare men för eleverna är det annorlunda. Om eleverna känner att de får mycket gjort under lektionerna, så ökar deras trivsel med arbetet. Det finns mål för vad eleverna skall lära sig och en enkel utgångspunkt är att berätta för eleverna vad det är de skall förstå och hur de skall arbeta för att komma dit. Det finns få genvägar utan den mesta kunskap tillägnar man sig genom arbete. Ju mer man tydliggör det, desto enklare och rakare blir vägen. 5 / 7
Ett sätt att göra detta mycket tydligt är att tänka sig en aktivitet som resulterar i en produkt och att detta blir vad eleverna skall göra under en lektion. Ett huvudmål som eleverna skall klara och fixar de inte det så kan det vara en hemuppgift, förutsatt att det varit rimligt för alla att hinna det under lektionen. För de elever som hinner med denna kan det därutöver finnas en utmaning som de arbetar med över en längre tid när de får tid över. De som behöver hjälp är de du i huvudsak skall ägna din tid åt när eleverna arbetar under lektionerna. När detta rullar på kan du börja fundera över hur du skall vässa uppgifter och genomgångar bättre. Det första målet är bara att få det rulla över hela veckan. Har du 15 lektioner av olika längd är det 15 sådana uppgifter med extra utmaningar för de som behöver mer stimulans. Börja i det mest enkla. Elever är inte dumma, de förstår också att de måste jobba för att lära sig. Det handlar mer om att komma ut i andra änden, att eleverna får saker gjorda och börjar se en volym som växer. Om de inte klarar det enkla klarar de inte heller det svåra. Det väsentliga är att den tid du har måste räcka till för alla lektioner du har under veckan. Detta var några hållpunkter för att få fötterna att ta mark. Med de råd du får av kollegor och elever och din chef kommer du att vara på god väg. Du kan även ta hjälp av andra artiklar på webbplatsen. I stort sett allt som handlar om ledarskap är bra, vilket i grunden är att leda andras arbete snarare än att jobba ihjäl sig. Om du har svårigheter med ordningen i klassrummet skulle jag rekommendera fortsatt läsning om "Steg för steg att få en klass att fungera" som en början. Lycka till! 6 / 7
7 / 7