Bedömning för lärande

Relevanta dokument
Bedömning för lärande

Bedömning för lärande. Andreia Balan

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande. Andreia Balan

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande

1. Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier

lärande i klassrummet?

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande

9A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

bedömning Per Berggren och Maria Lindroth

8A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth

bedömning Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning för lärande. Andreia Balan 2012

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

3. Nyanserad och framåtriktad respons

Bedömning för lärande

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9

Visible teaching visible learning. Formativ bedömning en väg till bättre lärande

Bedömning. Formativ bedömning - en väg till bättre lärande. Formativ bedömning. Formativ bedömning. Visible teaching - visible learning

Arbetsområde: Jag får spel

Lärande bedömning. Anders Jönsson

7F Ma Planering v2-7: Geometri

Bedömning för lärande

Ma7-Per: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

8F Ma Planering v2-7 - Geometri

9D Ma: Geometri VT 2018 Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

9E Ma Planering v2-7 - Geometri

Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth

Lokal pedagogisk planering i matematik för åk 8

Bedömning som ett sätt att utveckla matematikundervisningen. Per Berggren och Maria Lindroth

EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11

Kunskapskrav. Materialet består av flera olika komponenter.

Variation i undervisning och bedömning. Per Berggren och Maria Lindroth

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

matematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55

Variation i undervisning och bedömning. Per Berggren och Maria Lindroth

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

Första upplagan Kopieringsförbud. Undantag. Liber AB, Stockholm

matematiska förmågor Per Berggren och Maria Lindroth

Problemlösning, utveckla förmågan att kommunicera matematik och använda matematikens uttrycksformer 5 F

Kursplan Grundläggande matematik

Bedömning för lärande i matematik i praktiken. Per Berggren och Maria Lindroth

APL-plats: Period: 2014, vecka Specialpedagogik 2, 100 poäng

En parallellogram har delats i två delar P och Q som figuren visar. Vilket av följande påståenden är säkert sant?

ämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

Erik Östergren lärarutbildningen, 5hp HT 2015

Observationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min):

Undervisningen i ämnet matematik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Matematik 5000 Kurs 1a röd lärobok eller motsvarande., ISBN Prövningen är skriftlig, eventuellt kompletterad med en muntlig del

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Lärarstöd till Tummen Upp Matematik, Formativ bedömning åk 4

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Formativ Undervisning

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Planering - Geometri i vardagen v.3-7

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår

A1F, Avancerad nivå, har kurs/er på

Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet

Kunskap och lärande Kommunövergripande analys över elevernas upplevelse av sin egen lärandemiljö och formativ bedömning

Extramaterial till Matematik X

1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar

Samarbete matematik-byggämnen

bedömning Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth

NYA PI OCH LÄROPLANSGRUNDERNA

Bedömning för lärande. Tema: Bedömningspolicy

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

7G,H och D matematik planering Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

Bedömningar för lärande - i teori och praktik. Kristina Lohman Flen 21 mars 2012

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun

Ängslättskolans arbete med Lärandematriser

Slutuppgift Kommunikation 1 BF1 våren 2013

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

IUP skriftliga omdömen årskurs Sid 1

MAKE A DIFFERENCE - LÄRARHANDLEDNING SKOLA- OMVÄRLD SAMVERKAN. Om Make a difference. Hur går det till att jobba med Make a difference?

Provloggar och föreläsningar

Lena Alm, Inger Ridderlind

MATEMATIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Välkommen till Pedagogiska samtal, Alla kan alltid bli bättre

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

Tummen upp! Matte Kartläggning åk 5

Transkript:

Bedömning för lärande Aktivera eleverna som ägare av lärandeprocessen Andreia Balan

Strategi 5 - eleverna som ägare av lärandeprocessen Grundtanke: att stödja lärandeprocessen genom ökad metakognition

Metakognition Lära att lära Att veta vilka förmågor man har och vad man kan Att kunna reglera sin kognitiva process

Metakognition handlar om att ha kontroll över sin kognitiva process under pågående lärande....och inte efter. Analysen som sker efteråt kallas för reflektion och inte metakognition. (Sousa, 2014)

Tre komponenter av metekognitiv kunskap Personlig komponent- förståelse av ens förmågor och kunskaper Uppgifts komponent förståelse av svårighetsgraden i en uppgift Strategisk komponent förmågan att använda olika strategier för att lära sig nya saker (Sousa, 2014)

Lågeffektiva strategier omläsning markering och understrykning av viktiga textdelar nyckelord bilder, som syftar till att öka minnesförmågan (Dunlosky, Rawson, Marsh, Nathan, Willingham, 2013)

Måttlig effektiva strategier Att ställa Varför frågor för att sedan söka svar Att förklara för andra eller sig själv (Dunlosky, Rawson, Marsh, Nathan, Willingham, 2013)

Effektiva strategier Att öva på prov Sprida lärandet och övandet över längre tidsintervall och till flera tillfällen Att tidigt lära sig olika strategier Att lärare vet när dem ska introducera olika strategier till olika elevgrupper (Dunlosky, Rawson, Marsh, Nathan, Willingham, 2013)

Att lära hur man lär

Självreglering Självreglerande elever kan: sätta upp realistiska mål använda lämpliga strategier för att uppnå dessa mål reglera sin lärandekontext för att passa mer sin lärandeprocess använda sin tid på ett effektivt sätt hitta framgångstecken i sina prestationer tillskriva orsakssamband till resultat

Självregleringsstrategier Under lektionerna missar jag ofta viktiga saker eftersom jag tänker på annat. (-) När jag ska lära mig något nytt, ställer jag upp frågor som hjälper mig att fokusera. När jag inte förstår något jag håller på att lära mig, går jag tillbaka och repeterar tidigare kunskaper. Om något är svårt att förstå, försöker jag angripa det på ett annat sätt. Innan jag börjar lära mig något nytt material, försöker jag först förstå hur det är organiserat. Jag ställer frågor till mig själv för att vara säker på att jag har förstått innehållet i det vi håller på att lära oss.

Självregleringsstrategier Jag försöker anpassa mitt sätt att studera så att det passar lärarens undervisnings still. Det är vanligt att jag upptäcker att jag inte förstår innehållet i det jag har pluggat till en kurs. Jag försöker förstå syftet med det jag håller på att lära mig i stället för att bara läsa på. När jag läser något nytt försöker jag bestämma vilka begrepp jag är osäker på. När jag studerar, sätter jag upp kortsiktiga och långsiktiga mål för att kunna planera mina studier. Om jag blir osäker på något under en lektion, försöker jag få klarhet i det efteråt. Jag avslutar det jag har påbörjat även om det finns andra mer intressanta saker att göra.

Självbedömning Självbedömning Själv-observation Själv-analys Själv-reaktion Självuppfattning om sin förmåga Mål Ansträngning Känslomässig attityd Prestationer

Självbedömning Självbedömning är en förmåga som är kontextberoende Den kan inte överföras mellan olika ämnen eller till nya områden. En kvantifiering av självbedömningen med hjälp av poäng eller betyg stödjer inte lärandet framåt

Självbedömning Aktiviteter med självbedömning ger positiva effekter om de görs kontinuerligt och integreras i undervisningen Kamratbedömning och samarbetsbedömning kan användas för att träna förmåga till självbedömning

Självbedömning Former elever identifiera förbättringar i sina arbeten elever ställer frågor till sina arbeten elever gör kopplingar mellan sina självbedövningar elever skriver plus-minus-intressant kommentarer till sina arbeten elever gör bedömningar kopplade till specifika kriterier

Strategi 5 - eleverna som ägare av lärandeprocessen Tekniker: Självbedömning Självreglering Metakognitiva strategier Träning i att ställa frågor/göra sammanfattningar

En film från serien Vänner Självreglering

Kursplaner Engelska.. kan eleven bearbeta och göra enkla förbättringar av egna framställningar. Yrkesämnen När arbetet är utfört utvärderar eleven med nyanserade omdömen sitt arbete och resultat. Dessutom rapporterar och dokumenterar eleven efter samråd med handledare sitt arbete. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav. Webbteknik.. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav.

Diskutera 1. Vilka delar/aspekter av självbedömningen tycker du är problematiska? Varför? 2. Finns det något av det som presenterats i strategi 5 som du kan tänka dig testa?

Hur kan vi arbeta med allt?

Konstruktiv länkning (Constructive alignment) Lärandemiljö Lärandeaktiviteter Bedömnings- och examinationsformer Läroplan Mål Innehåll

Professionell utveckling genom kollegialt lärande 1. Fokusera på resultat - analys och tolkning av resultat - planering av bedömningsformer 2. Fokusera på att höja undervisningens kvalité - identifiera framgångsfaktorer - planera förändring och anpassning av praxis utifrån förbättringsområden

Läroplan Minska gapet mellan nuläge och mål Variation i arbetsformer Elevens tidigare erfarenheter och kunskaper Undervisningsdesign på vetenskaplig grund Formativa verktyg Kamratbedömn ing och kamratfeedback utifrån tydliga kriterier Självbedömning utifrån tydliga kriterier Elevernas syn på skola, skolarbete och ämne

Två frågor uppstår 1. Hur arbetar vi för att utveckla elevernas förmågor/kunskaper? Vilka aktiviteter lämpar sig bäst för utvecklingen av olika förmågor? På vilket sätt förtydligas målen för eleverna? Hur engageras eleverna i lärandeprocessen? Hur använder jag (läraren) samlad information för att anpassa min undervisning? 2. Hur utvärderas elevernas förmågor/kunskaper? På vilket/vilka sätt förtydligas kriterierna för eleverna? På vilket sätt görs eleverna delaktiga i utvärderingsprocessen? Hur förmedlas utvärderingens resultat till eleverna? Hur arbetar eleverna vidare med resultatet?

Mall för pedagogiska planeringar Mål (förmåga) Centralt innehåll Aktiviteter där elever får möjlighet att utveckla förmåga/or kopplade till ett visst innehåll Information som utfallet på aktiviteten ger till läraren (och eleven) 1 Bedömnings -former Exempel på aktiviteter förutom genomgångar och individuellt arbete: identifiering av kvalitativa skillnader i olika elevarbeten formulering av argument för bedömning av andras arbete öppna frågor problemlösning i grupp eller par ämnesintegrerade aktiviteter laborativa aktiviteter Informationen kan handla om t.ex.: missuppfattningar som eventuellt utfallet kan avslöja oklarheter kring nyckelbegrepp, processer eller idéer Skriftlig, muntlig, grupparbete, parprov, inlämningsup pgifter, etc. 1 Eleven kan få samma information som läraren om denna lämnar feedback till eleven eller om eleven lär sig tolka sina resultat.

Exempel Förmåga Innehåll Aktiviteter Information Bedömning Resonemang Begrepp Kommunikation Geometri Förutom genomgångar och enskilt arbete Omkrets Area Volym Enhetsbyte Arbeta med EPA med en uppgift där eleverna behöver resonera om skillnaden mellan area, omkrets och volym Avsluta med att visa på olika resonemang och skillnaden i kvalitet. Fångar upp eventuella missuppfattningar i begreppsförståelsen Eleverna genomför enskilt en liknande uppgift. Läraren bedömer deras resonemang Geometriska satser Arbeta med att bevisa Pythagoras Fångar upp elevernas förståelse sats av matematiskt bevis Använder olika representationer som t. ex laborativt material eller matematikspråk Eleverna bedöms på ett prov där det ingår en liknande uppgift. Likformighet Geometriska objekt och deras inbördes relationer Symmetri Arbeta laborativt med att be eleverna hitta likformiga figurer i sin omgivning. Låt andra elever bedöma deras arbete. Låt eleverna justera sina svar. Använder laborativt material. Eleverna arbetar i grupp med att identifiera inbördesrelationer mellan olika objekt. Grupperna får arbeta med olika objekt för att sedan redovisa för varandra. Fångar upp elevernas förmåga att bearbeta respons Elevernas resonemang bedöms i presentationen av slutprodukten Elevernas resonemang bedöms under redovisningen

Uppgift Steg 1 - Välj en teknik som kan aktivera eleverna som ägare av lärandeprocessen. Arbeta med tekniken under tre veckor Steg 2 Länka ihop alla fem strategier och arbeta med ett område i ämnesplanen. Förbered exempel inför nästa träff. Rekommenderad litteratur för fördjupning: Lundahl, Christian (2014) Bedömning för lärande: kap 9, 10 Jönsson, Anders (2013) Lärande bedömning: s. 84-88, kap 4