Lena Alm, Inger Ridderlind

Transkript

1 Bedömning och dokumentation av matematikkunskaper Lena Alm, Inger Ridderlind

2 Läs mer på Skriv till oss

3 Innehåll i detta pass Lärande, bedömning och diagnostiskt synsätt Analys och Analysschemat Dokumentation Analysera uppgifter Elevers delaktighet i sin egen kunskapsutveckling

4 Vad är bedömning? Fälla ett värderande utlåtande över något (National encyklopedin) Att bedöma behöver inte vara värderande t ex att bedöma ett avstånd

5 LÄRANDE Undervisning Bedömning

6 Syn på lärande Att tillägna sig kunskaper - lära känna ett landskap Större kännedom om ett landskap - fler nyanser och detaljer - fler möjligheter att undersöka det Lärandet som en enskild och social process (Carlgren&Marton 2000 sid 195)

7 Bedömning Bedömning för kunskap (Formativ) Bedömning av kunskap (Summativ) Från att mäta kunskap till pedagogisk bedömning

8 Formativ bedömning Ge information som kan utveckla elevernas lärande. Fokuserar mer på kvaliteter i kunskap Under en arbetsprocess gång. Vägleda arbetsprocessen. Gipps 1994

9

10 Formativ bedömning 1. Feed-back Vad eleven kan och vilka kvaliteter som elevens prestationer visar. 2. Feed-forward Vad eleven bör fokusera sitt lärande på framöver. Nya och konkreta mål för sitt lärande. Black & Wiliam (1998)

11 Bedömning som förbättrar lärandet Att eleverna får effektiv feedback. Att eleverna engageras i sitt lärande. Att undervisningen anpassas till resultatet av bedömningen. Att bedömningens stora inflytande på motivation och självuppfattning erkänns, eftersom båda har avgörande betydelse för lärandet. Att eleverna behöver kunna bedöma sig själva och förstå hur de ska förbättra sig. info@prim-gruppen.se

12 Vad bedöms och vad bedöms inte? Bedömningens inriktning Förmåga att använda, utveckla och uttrycka kunskaper i matematik Förmåga att följa, förstå och pröva matematiska resonemang Vad går man då miste om vid bedömningen om den främst fokuserar förmågan att lösa uppgifter, där endast ett svar är rätt? Astrid Petersson

13 Varför är det så väsentligt att lära sig analysera och bedöma? Analysera för att upptäcka vad eleven kan. Analysera för att upptäcka vad eleven inte kan. Analysera för att planera kommande undervisning utifrån analysen. Analysera för att bedöma måluppfyllelse / betyg.

14 Individuella utvecklingsplaner 7kap.2 grundskoleförordningen Läraren ska fortlöpande informera eleven och elevens vårdnadshavare om elevens skolgång. Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklings-samtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i läroplanerna och kursplanerna

15 Skriftliga omdömen I varje ämne där eleven har undervisning ska det skrivas ett skriftligt omdöme som beskriver elevens kunskaper i nuläget. Syftet med ett skriftligt omdöme är att den blir en del i den formativa bedömningen. Skolverket

16 Diagnostiskt synsätt En strävan att optimalt tillgodose varje barns behov oavsett vilken utvecklings- eller förmågenivå barnet har uppnått. Bengt-Olov Ljung Allt medvetet sökande efter information i avsikt att förbättra undervisningen. Wiggo Kilborn

17 Analysschemat viktiga aspekter Stöd för att fånga det som eleven kan Präglas av läroplanens kunskapssyn och kursplanens ämnessyn Icke linjär struktur Olika användningsmöjligheter

18 Analysschemats innehåll matematiskt innehåll Taluppfattning Sortering, tabeller och diagram Mätning och rumsuppfattning Nya kursplanen centralt innehåll Taluppfattning och tals användning Sannolikhet och statistik Geometri Algebra Samband och förändring Problemlösning

19 Analysschema Mätning och rumsuppfattning I rutorna kan datum och analyser antecknas. Analyser omfattar såväl vad barnet kan som hur barnet visar sina kunskaper. Vilka rutor som fylls i beror framför allt på vad läraren väljer att fokusera i sin analys. Rutorna är inte ordnade i en progressionsordning vad gäller svårighetsgrad. Hanterar och löser problem Använder kunskap från Mätning och rumsuppfattning. Använder Mätning och rumsuppfattning I olika situationer t ex matlagning. Kommunicerar Mätning och rumsuppfattning Argumenterar för sina tankar. Med gester, bild, ord, symboler.

20 Grundläggande rumsuppfatt-ning Har uppfattning om kroppen. Uppfattar föremåls storlek, form, placering osv. Avbildning, förstoringar och förminskningar Tolkar, gör själv. Kartor och ritningar Tolkar ritningar och kartor, gör egna.

21 Kommunikationsformer Handling Bilder och former Prat Text Informella symboler Formella symboler

22 Olika situationer Enskilt arbete Par eller gruppuppgift Tematiskt arbete Matematiskt inriktat arbete Rutinsituationer Lek Arbete i andra ämnen Vardags och samhällsliv

23 Halsbandet Hur många vita pärlor fanns det i halsbandet?

24

25

26

27 Kunskaper eleverna kan visa Uppfatta mönster Fortsätta mönster Inse att det finns pärlor som inte syns Tolka Mias information Uttrycka mönstret 2 vita en svart Använda matematiskt symbolspråk Använda räknesätten som redskap

28 Bedömning Kvantitativ och kvalitativ Rätt Fel Generell Lokal Allvarliga Enkla

29 Att diskutera Vilket kunnande visar elevarbetet? Hur kan eleven ha tänkt? Vilka ev. missuppfattningar visar eleven? Vad skulle du ev. vilja fråga eleven? Vad är viktigt i undervisningen?

30 Elevlösning Äp5 07/08

31 1. Matematiskt innehåll? Analys av uppgifter 2. Diagnostiskt värde? Begreppsförståelse, färdigheter, matematiskt tänkande mm. 3. Öppenhet? Ett svar, en metod flera korrekta svar, flera lösningsmetoder. 4. Enskilt arbete eller par/gruppuppgift? 5. Redovisas skriftligt eller muntligt?

32 Uppgift Nova räknar sina pengar. Hon har 304 kr. Hur mycket har hon kvar om hon köper en ficklampa för 299 kr? Visa hur du räknar ut svaret

33

34 Uppgift = Visa hur du räknar ut svaret.

35

36 Äp5 02

37 Dokumentation Katt i träd Hanterar och löser problem Tillämpar matematik Kommunicerar Längd, area, volym Räknemetoder Ja, även när inte alla fakta finns med. Ja i vardaglig situation Uttrycker sig väl med symboler, förklaringar. Använder referensmått, kan skatta längd och enhetsförvandla. Klarar mu.algoritmen med minnessiffra

38

39 Titta på figuren. Du ska beskriva den så noga att en kamrat skulle kunna rita en precis likadan figur, som är vänd på samma sätt och har samma storlek och form. (Äp5 03/04)

40 Beskrivning av triangel Elevarbetet kan innehålla beskrivningar av läge, storlek, form läge storlek form vänster/höger mäta med linjal triangel lodrät/vågrät enheter rätvinklig/oliksidig nedåt/snett uppåt ungefärliga mått vinkel (mått i grader) åt sidan omkrets sida/hörn m.m.

41 Aspekter Lägre kvalitet Högre kvalitet Läge Upp och nedvänd Vänster, höger Lodrät, vågrät Storlek Form Anger långa sidan, korta sidan osv. Trekant Anger sidornas längd i cm (mm) Rätvinklig triangel, oliksidig, två spetsiga vinklar en vinkel 90 grader

42 Beskrivning av en rätvinklig triangel. Olika kvalitativa nivåer, uppgift B3e Äp5 03/04 Nivå 1: I elevens beskrivning finns fakta som inte stämmer eller stämmer i mycket ringa grad. Nivå 2: I elevens beskrivning finns enbart viss relevant information om läget, storleken och/eller formen. Beskrivningen är riktig men ej tillräcklig. Nivå 3: Eleven gör en bra beskrivning av två egenskaper, t.ex. storlek och form. Men den tredje t.ex. läget beskrivs inte alls eller mycket otillräckligt. Nivå 4: Elevens beskrivning är sådan att en kamrat skulle kunna rita en likadan figur som triangeln. Till denna nivå kan även hänföras en bra beskrivning i vilken någon detalj har utelämnats som gör att figuren inte nödvändigtvis överensstämmer. Eleven kan visa förståelse av olika matematiska begrepp.

43

44 Att göra det viktigaste bedömbart inte det enkelt mätbara till det viktigaste.

45 Hur ska vi få eleverna att bli delaktiga i processen?

46 Min egen Matematik Elever värderar själva vad de kan Elevbok (skriva för att lära) Loggskrivande och klargöra målen Elevmedverkan i prov och bedömning

47 Självvärdering Hur säker känner du dig i följande situationer? Säker Ganska säker Osäker Mycket osäker Du ska mäta en sträcka och ange längden på olika sätt.

48 Självvärdering och planeringsschema

49 Självvärdering När lär du dig matematik bäst? (Äp5 2000) När vi jobbar två och två. Om jag inte förstår måste jag ta talet grundligt. Om någon bara lär mig snabbt så förstår jag inte. När vi har grupparbeten och när vi har genomgångar för hela klassen. Jag lyssnar och koncentrerar mig bäst då. När man sitter i lugn och ro och läraren visar med saker.

50

51

52 Självvärdering Eleverna fyllde i den enskilt innan de löste uppgiften De gjorde en ny självskattning efteråt Hur känner du dig när? Säker Ganska säker Du ska dela upp något mellan dig och dina kamrater. Du ska rita och visa hur du tänker. Du ska berätta för dina kamrater hur du löst uppgiften Du ska lyssna på kamrater och ge synpunkter Osäker

53 Dela lika Syfte Elevernas tillit till sin förmåga Få dem medvetna om vad de ska kunna Bedömning är inte samma sak som rätt och fel

54 Värderingar Vilka olika former av värderingar använder du i din undervisning? Hur kan lärare anpassa olika former av värderingar till olika åldrar?

55 Elevbok Syftet är att eleverna ska skriva tankar, ord, begrepp och regler som ska vara en hjälp och struktur för lärandet. Eleverna bestämmer vad som ska skrivas i elevboken, ibland med hjälp av läraren. Elevboken har lite olika funktion beroende på hur gammal eleven är

56 Exempel från Elevbok

57 Elevbok åk1

58 Exempel från Elev åk 5

59 Egen formulering av en elev i åk 6

60 Exempel från Elevbok

61 Avsikten med lärandet kriterier för framgång Vi ska lära oss att använda dubbelt och hälften i olika vardagssituationer. Kriterier för framgång Vi kan mer än ett sätt att halvera och dubblera tal i olika situationer

62 Reflektion/självvärdering Var det någon uppgift som var speciellt svår? Vad hjälpte dig vidare? en vän läraren hjälpmedel jag löste det själv Har du lärt dig något nytt? Har du några frågor? Vad tyckte du var roligast? Vad behöver du öva mer på?

63 Utvärdering efter ett avsnitt

64

65 Forskning om gensvar Gensvar (feedback) riktas mot uppgift, inte mot person Gensvar kan vara en fråga så att eleven får hjälp med nästa steg och inte en fullständig lösning av problemet Gensvar i form av kommentar poäng, betyg, two stars and a wish Feedback - feed forward Eleverna måste få tid att läsa, svara och agera på synpunkterna

66