Arbetsmarknadsutsikter för Kronobergs län 2 (21) Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER I LÄNET... 4 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING... 5 PRIVATA FÖRETAG... 5 OFFENTLIGA TJÄNSTER... 5 LEDIGA PLATSER TILL ARBETSFÖRMEDLINGEN MINSKAR... 6 KAPACITETSUTNYTTJANDET MINSKAR... 6 BRISTEN PÅ ARBETSKRAFT ÅTER PÅ LÄGRE NIVÅER... 7 FORTSATT MÅNGA PERSONER BERÖRDA AV VARSEL I LÄNET... 8 ANTALET SYSSELSATTA MINSKAR... 9 UTVECKLINGEN PER BRANSCH... 11 VARUPRODUKTION... 11 Jord- och skogsbruk... 11 Byggverksamhet... 11 Industri... 12 Tillverkningsindustri... 12 Verkstadsindustri... 12 PRIVAT TJÄNSTEPRODUKTION... 13 Handel och kommunikationer... 13 Finansiell verksamhet och företagstjänster... 13 Personliga och kulturella tjänster... 14 OFFENTLIGT FINANSIERAD VERKSAMHET... 14 Utbildning... 15 Vård och omsorg... 15 Offentlig förvaltning... 16 UTBUDET AV ARBETSKRAFT... 16 ARBETSLÖSHET OCH PROGRAMINSATSER... 17 ARBETSLÖSHETENS STRUKTUR... 19 FAKTA OM PROGNOSEN... 21 SYFTE OCH HISTORIK... 21 URVALET.21 METOD... 21 Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst en anställd. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs dock på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden.
Arbetsmarknadsutsikter för Kronobergs län 3 (21) Sammanfattning Länets arbetsmarknad har under flera år utvecklats på ett mycket positivt sätt. Efterfrågan på varor och tjänster har varit hög, lönsamheten god, nyrekryteringar har gjorts och arbetslösheten har legat på historiskt låga nivåer. De första signalerna om en vikande arbetsmarknad kom runt årsskiftet 2007/2008 och framförallt under hösten 2008 har utvecklingen gått mycket snabbt. Den internationellt konkurrensutsatta transportmedelsindustrin har gått in i en kris som av branschens företrädare betecknas som den allvarligaste någonsin. En utveckling som både påverkar länet direkt och även genom minskad efterfrågan hos underleverantörer. Samtidigt har den finansiella krisen gjort att oron på marknaden blivit större än tidigare. Byggbranschen har sett en vikande efterfrågan då företag och privatpersoner blivit mer försiktiga i sina investeringar och under våren har en försämring av läget i branschen kommit ganska snabbt. Oron och försämrad arbetsmarknad sprider sig även till branscher som handel och tjänstesektorn i form av minskad konsumtion. Under våren har även kommuner och landsting börjat märka effekter och planera för minskade skatteinkomster och ökade utgifter som situationen på arbetsmarknaden för med sig. Effekterna på arbetsmarknaden kommer att bli kraftigare än vad som tidigare kunde förutses. Under vintern har prognoser från flera olika bedömare reviderats i omgångar och de prognoser som nu ligger får anses vara mycket osäkra. Arbetsförmedlingen reviderade sin prognos på riksnivå i början av april och nu revideras även prognosen för Kronobergs län ner. De övergripande trenderna i den prognos som gjordes under hösten 2008 gäller fortfarande, men styrkan i utvecklingen har varit mycket kraftigare än vad som då förväntades hos arbetsgivare i länet. Under den period som förflutit sedan förra prognosen har även flera insatser gjorts från regeringen vilket gör att bedömningarna delvis förändras. Fortfarande gäller dock att utvecklingen på arbetsmarknaden under de kommande åren är mycket svår att bedöma och prognosen får anses vara osäker när det gäller styrkan i förändringen av sysselsättning och arbetslöshet. Till grund för länets prognos ligger ett stort antal intervjuer med arbetsgivare i länet som genomförts av Arbetsförmedlingen, tillsammans med andra indikatorer för arbetsmarknaden såsom Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik och statistik från andra aktörer. De företag som deltagit i Arbetsförmedlingens undersökning under våren ger uttryck för en låg förväntan på utvecklingen av efterfrågan på varor och tjänster under det kommande året. Utvecklingen har varit både kraftigare och snabbare än vad företagen förväntade sig under hösten. För de kommande sex månaderna är det fler företag som tror på en minskad efterfrågan än som tror att efterfrågan kommer att öka. På ett års sikt finns det dock förhoppningar hos tillfrågade företag att marknaden ska stabilisera sig. Den minskade efterfrågan på arbetskraft har gjort att antalet nyanmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen har minskat sedan sensommaren 2008. Samtidigt har antalet varsel ökat kraftigt i länet. Effekterna av varsel och svårigheterna för nytillträdande på arbetsmarknaden att få jobb börjar nu synas i ett ökat antal arbetslösa. I vårens prognos vill vi även uppmärksamma hur det försämrade läget på arbetsmarknaden slår mot olika grupper av arbetssökande. En minskad efterfrågan på arbetskraft och ett större antal arbetslösa gör nu att vissa grupper får allt svårare att hävda sig på länets arbetsmarknad. Bland dessa finns ungdomar, personer som saknar gymnasial utbildning och utrikes födda.
Arbetsmarknadsutsikter för Kronobergs län 4 (21) Utmaningar och möjligheter i länet Kronobergs län är ett län med stor andel arbetstillfällen inom större industrier, men även med många inom små och medelstora företag. Metall- och träindustrin dominerar. Utvecklingen inom industrin har mycket stor betydelse för länet. Av de förvärvsarbetande är cirka 25 procent beroende av industrijobben. Företagsklimatet är gott och det finns väl utbyggda nätverk. Länet har dock en del utmaningar: Näringslivet är industridominerat på flera orter och sårbart vid konjunkturnedgång eller när konkurrens från utlandet ökar och företagen rationaliserar. Avgångarna från arbetsmarknaden överstiger nytillträdande. Många mindre företag står inför generationsskifte och riskerar att försvinna på grund av att ingen övertar dem. Deltids- och timanställningar har minskat betydligt men är fortfarande relativt många i branscherna vård/omsorg, handel samt hotell/restaurang. Länets arbetsmarknad är könssegregerad. Inriktning och dimensionering av länets utbildningar på gymnasienivå måste fortsätta att anpassas bättre efter arbetsmarknadens behov. Matchning av lediga platser och arbetssökande är Arbetsförmedlingens huvuduppgift. För att detta ska fungera optimalt ska Arbetsförmedlingen bland annat stimulera rörligheten för arbetssökande både geografiskt och yrkesmässigt. Omvärldsbild Den globala konjunkturen har dämpats kraftigt och en stor del av världens länder har gått in i en recession. Det globala BNP faller med cirka 1,5 procent 2009 vilket inte har hänt sedan 1930-talet. Under 2010 sker dock en återhämtning då världsekonomin åter växer. Alla indikatorer i flertalet länder visar att konjunktur nedgången bromsar in tydligt och det betyder att konjunkturraset är nära sin bottenpunkt. Detsamma gäller för Sverige vars BNP beräknas minska med 5 procent 2009 vilket kan jämföras med en försvagning på 0,2 procent 2008. En svag återhämtning bedöms inledas hösten 2009 och det fortsätter under 2010, varvid BNP beräknas växa med 0,5 procent. Förbättringen i tillväxten är dock inte tillräcklig för att motverka försämringen på arbetsmarknaden utan den fortsätter att försvagas men nedgången bromsar in tydligt under prognoshorisonten.
Arbetsmarknadsutsikter för Kronobergs län 5 (21) Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Privata företag Företagen ger en dyster bild av marknadsutvecklingen de senaste sex månaderna. Hälften av tillfrågade företag svarar att efterfrågan på deras varor och tjänster har minskat. Det är en sämre utveckling än vad företagen förväntade sig hösten 2008. Då uppgav 31 procent att de väntade sig en sämre marknadsutveckling i slutet av 2008 och under första kvartalet 2009. 13 procent uppger att efterfrågan har ökat de senaste sex månaderna, vilket är den lägsta nivån som uppmäts sedan hösten 2001. Företagens bedömningar av efterfrågan under det närmaste året visar på en tro att läget ska stabilisera sig något. 54 procent av företagen förväntar sig oförändrad marknadsutveckling på sex månaders sikt. Fortfarande är det en större andel som bedömer att efterfrågan kommer minska. 25 procent tror att efterfrågan kommer att fortsätta minska och 20 procent att den kommer att öka under kommande sex månaderna. Förväntningarna är mycket försiktiga men något mer optimistiska än de som gjordes under hösten. Under de kommande 6-12 månaderna är bedömningarna mer osäkra. Fortfarande förväntar sig hälften en oförändrad situation medan andelen som tror att efterfrågan ska öka stiger något. Ökningen sker dock från en mycket låg nivå. Kronobergs län 60 Bedömning av efterfrågan på varor och tjänster inom det privata näringslivet 54 Minskande Oförändrat Ökande 50 50 50 Andel av de tillfrågade 40 30 20 31 37 25 21 19 32 13 10 0 Efterfrågan kommande 6 månader Efterfrågan senaste 6 månader Efterfrågan kommande 6 månader Efterffrågan 6-12 månader framöver Hösten Våren 2009 Figur 1: Företagen inom det privata näringslivets bedömningar för utvecklingen av efterfrågan på sina varor och tjänster Offentliga tjänster Inom den offentliga sektorn talar man vanligtvis inte om efterfrågan på samma sätt som i det privata näringslivet. När det inom det privata näringslivet handlar om hur efterfrågan på företagens varor och tjänster utvecklas, så berör efterfrågeutvecklingen i offentlig sektor mer behovet av vissa samhällsfunktioner, såsom exempelvis skola/barnomsorg och äldreomsorg. 28 procent av arbetsgivarna inom offentlig sektor anger att tjänsteproduktionen har minskat de senaste sex månaderna. Minskningen har framförallt skett inom utbildning, grundskola och vuxenutbildning. Bedömningarna för de kommande sex månaderna och nästkommande halvår tyder på fortsatt minskning inom utbildning, särskilt avseende grundskola och gymnasieskola. Tjänsteproduktion inom vård och omsorg samt inom övriga verksamheter bedöms fortsätta på ungefär samma nivå.
Arbetsmarknadsutsikter för Kronobergs län 6 (21) Lediga platser till arbetsförmedlingen minskar En indikator på konjunkturen är antal anmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen. Totalt under perioden januari till april 2009 har 2 955 platser anmälts till länets arbetsförmedlingar. Det är en minskning med 2 244 platser, motsvarande 43 procent, jämfört med samma period 2008. En uppdelning på utvecklingen i branscher visar att nedgången har bred. De kraftigaste minskningarna finns inom verkstadsindustrin, finansiell verksamhet och företagstjänster samt för yrken inom utbildningsområdet. En betydande minskning av lediga platser noteras även från tillverkningsindustrin och för yrken inom vård och omsorg. Ackulmulerat antal lediga platser anmälda till Arbetsförmedlingen i Kronobergs län 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 2006 2007 2008 2009 Figur 2: Ackumulerat antal anmälda platser till arbetsförmedlingen de senaste fyra åren. Kapacitetsutnyttjandet minskar Den svaga konjunkturen visar sig nu även i att produktionsutrymmet för företagen i länet ökat både i förhållande till personal och till investeringar. Marginalerna innan det finns behov av mer personal eller investeringar i form av lokaler eller maskiner har blivit större jämfört med höstens resultat, vilket är en indikation på företagens kommande efterfrågan på arbetskraft. Det finns nu ett större utrymme för produktion i företagen innan rekrytering av ytterligare personal blir nödvändig. I vårens undersökning kan 53 procent av tillfrågade företag öka produktionstakten med mer än 11 procent utan att behöva rekrytera personal. För ett år sedan var andelen i länet 30 procent. Andelen företag som ligger på så små marginaler att de måste nyanställa personal för att kunna öka produktion ytterliggare är nu 16 procent, vilket kan jämföras med 25 procent ett år tidigare. Minskningarna har skett inom samtliga branscher utom byggbranschen. Även i relation till investeringar är kapacitetsutnyttjandet lågt, 41 procent av tillfrågade företagen kan öka produktionen med mer än 30 procent innan investeringar behöver göras. I de mätningar som gjorts för perioden hösten 2004 till hösten 2008 har andelen företag varierat runt 20 procent och vid senaste mätningen under hösten 2008 var andelen så låg som 19 procent. 55 procent kan öka produktionen med mer än 11 procent. Andelen företag som inte kan öka produktionen alls utan att investera är 11 procent, att jämföra med 18 procent under hösten. Vi kan alltså konstatera att många företag har möjlighet att öka sin produktion väsentligt utan att göra nya investeringar.
Arbetsmarknadsutsikter för Kronobergs län 7 (21) Kronobergs län Utnyttjad kapacitet - Hur mycket kan produktionen öka innan det krävs rekryteringar 30 25 25 25 23 23 20 20 20 20 19 18 Andel 15 16 16 15 16 13 10 11 8 5 6 0 0% 1-5 % 6-10 % 11-20 % 21-30 % Mer än 30 % Våren 2008 Hösten 2008 Våren 2009 Figur 3 Företagen inom privata näringslivets bedömningar av kapacitetsutnyttjande i förhållande till nyrekryteringar Bristen på arbetskraft åter på lägre nivåer En minskad efterfrågan på arbetskraft i länet har fört med sig att bristsituationerna på länets arbetsmarknad blir allt mindre. I vårens intervjuer uppger 15 procent av arbetsgivarna att de har upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering de senaste sex månaderna. Det är en minskning med 17 procentenheter i jämförelse med resultatet hösten 2008. Den uppmätta bristsituationen är nu tillbaka på nivåer som är jämförbara med den prognos som gjordes hösten 2004. Även den dolda bristen 1 på arbetskraft uppvisar en minskning det senaste året. I vårens undersökning ligger den på 5 procent, jämfört med 10 procent hösten 2008 och 12 procent för ett år sedan. Bara inom ett fåtal yrken upplevs det fortfarande som svårt att rekrytera yrkeserfaren och utbildad personal. De kvarstående bristsituationerna upplevs inom flera branscher. Systemerare och programmerare, maskiningenjörer och maskintekniker, verktygsmaskinoperatörer, och licenssvetsare är de yrken där flest arbetsgivare uppger att det varit svårt att rekrytera. Hos de offentliga arbetsgivarna är det främst inom vård- och undervisningsområdet som bristen på arbetskraft är fortsatt stor. Specialistläkare, specialistsjuksköterskor, undersköterskor, lärare i estetiska och praktiska ämnen samt förskollärare och fritidspedagoger, är de yrken som uppges ha varit svåra att rekrytera till. 1 Med dold brist på arbetskraft inom ett arbetsställe menas att arbetsgivaren inte ens försökt rekrytera, trots att det finns behov av personal.
Arbetsmarknadsutsikter för Kronobergs län 8 (21) Andel företag som upplevt att det råder brist på arbetskraft senaste de sex månaderna i Kronobergs län 60% 50% 49% 40% 36% 39% 39% 39% 30% 29% 32% 20% 16% 18% 15% 10% 0% Höst 2004 Vår 2005 Höst 2005 Vår 2006 Höst 2006 Vår 2007 Höst 2007 Vår 2008 Höst 2008 Vår 2009 Figur 4: Andelen företag inom privata näringslivet som upplevs brist på arbetskraft vid rekrytering senaste sex månaderna Fortsatt många personer berörda av varsel i länet Under hösten 2008 ökade antalet varsel kraftigt i hela landet, likaså i Kronobergs län. Denna utveckling har fortsatt även under de första månaderna av 2009. Under perioden januari till och med april varslades 1 694 personer om uppsägning i Kronobergs län. Under samma period i fjol uppgick antalet varslade till 281 personer. Aktuella varsel drabbar främst personal inom industrin i länet. Av samtliga berörda av varsel under denna period återfinns 74 procent inom tillverkningsindustri. Inom denna bransch finns majoriteten inom verkstadsindustrin där metallvarutillverkning, maskintillverkning och transportmedelsindustri är värst drabbade. Företagstjänster står för 11 procent av de varslade och handel för omkring 5 procent. Transport och kommunikation står för 4 procent av varslade. Det är viktigt att notera att arbetsgivare inte behöver anmäla de varsel som berör färre än fem personer till Arbetsförmedlingen. Därför är det fler som berörs av varsel om uppsägning i länet än vad som redovisas i statistiken. Syftet med varselreglerna är att Arbetsförmedlingen ska få tid att planera de åtgärder som behövs för att underlätta omställningen för berörd personal. Arbetsgivare som har för avsikt att varsla fem anställda eller flera ska skriftligen varsla Arbetsförmedlingen om detta. Detta gäller också om det aktuella varslet under en period av 90 dagar kan antas föra med sig att antalet uppsägningar sammanlagt blir minst 20. Antalet personer som blir arbetslösa p.g.a. varsel om uppsägning står endast för en mindre del av inflödet till arbetslöshet, de stora grupperna kommer ifrån personer som är nytillträdande på arbetsmarknaden eller som avslutat korta och tillfälliga anställningar. Verkställigheten på varsel är dock i dagsläget högre än de nivåer som mäts upp tidigare. Av de personer som omfattades av varsel lagda under september oktober 2008 i Kronobergs län har 82 procent blivit uppsagda och 64 procent har varit anmälda som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen sex månader senare. Andelen är något högre än för hela riket där 57 procentblivit arbetslösa under samma period. Under perioden 2002 till 2007 har utfallet varierat mellan 15 och 33 procent på riksnivå.
Arbetsmarknadsutsikter för Kronobergs län 9 (21) 4500 Kronobergs län Antal berörda Under perioden 1992-2009 inkomna varsel 4000 3973 3500 3000 2500 2587 2417 2000 1711 1694 1500 1165 1128 1148 1135 1147 1112 1255 1000 500 643 641 818 602 685 599 0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 t.o.m april Figur 5 Ackumulerat antal personer berörda av varsel i Kronobergs län per år. Antalet sysselsatta minskar Under de senaste åren har utvecklingen av antalet sysselsatta i Kronobergs län varit mycket positiv. Denna utveckling har nu vänt, och konjunkturnedgången har gjort att efterfrågan på arbetskraft minskat. Minskningen har kommit snabbt och varit kraftig. I vårens prognos skrivs förväntningarna på sysselsättningsutvecklingen i länet ner ytterligare jämfört med den bedömning som gjordes i början av konjunkturnedgången under hösten 2008. Fjärde kvartalet 2008 var omkring 89 000 personer sysselsatta i länet. Antalet sysselsatta i länet förväntas minska under resten av innevarande år med omkring 3 600 personer fram till sista kvartalet 2009, en minskning som motsvarar 4 procent (se tabell 1). Tillfrågade arbetsgivare väntar sig fortsatta minskningar av antalet sysselsatta. Till detta kommer ett relativt stort antal personer berörda av de varsel som lagts i länet och som fortfarande inte avslutat sina anställningar. Minskningar väntas inom samtliga branscher. De bedöms bli kraftigast inom industri- och byggbranschen, men även näringar kopplade till privat konsumtion såsom handel och personliga tjänster kommer att drabbas. Att konjunkturen under de kommande åren ger avtryck även inom offentlig sektor kommer bidra till att relativt kraftiga minskningar av antalet sysselsatt väntas under året. Mot slutet av 2010 förväntar sig de tillfrågade arbetsgivarna inom privata näringslivet i länet att situationen ska ha börjat stabiliseras något och det finns förhoppningar om att marknaden ska stabiliseras i länet. I dagsläget råder det dock osäkerhet kring hur snabbt produktionen kan komma upp i sådana ökningar att nyanställningar blir aktuella. Tidpunkten för denna vändning i utvecklingen av antal sysselsatta är därför mycket svår att bedöma. Till sista kvartalet väntas dock fortfarande en minskning av antalet sysselsatta i länet med omkring 2 300 personer, om än i en svagare takt än innevarande år. Skillnader i länet Nedgången i marknadsutvecklingen det senaste halvåret syns tydligt i hela länet, nedgången hos tillfrågade företag har dock varit något kraftigare i Arbetsmarknadsområde Växjö (Växjö, Alvesta, Uppvidinge, Tingsryds och Lessebo kommun). I detta område är nettotalet 2 minus 36 procent medan motsvarande netto i Arbetsmarknadsområde Ljungby (Ljungby, Markaryds, Osby och Älmhults kommun) senaste halvåret var minus 27 procent. Även i utveckling av antalet anställda hos tillfrågade företag syns det att Växjöområdet har drabbats av konjunkturnedgången i större utsträckning än de 2 Andelen som uppgett att efterfrågan på varor och tjänster kommer öka minus andelen som uppger att efterfrågan kommer att minska.
Arbetsmarknadsutsikter för Kronobergs län 10 (21) västra delarna av länet. Anställda i tillfrågade företag har där minskat med 8 procent. Verkstadsindustrin är den enskilt största branschen som slår igenom, men även tillverkningsindustri och handel står för stora delar av minskningarna av anställda. I Ljungbyområdet är den totala nedgången 6 procent, minskningarna är även här starkast inom industri och handel, men med en större betoning på verkstadsindustrin. Av den totala nedgången i urvalet står arbetsmarknadsområde Växjö för 64 procent. För marknadsutvecklingen de kommande sex månaderna är pessimismen fortsatt något större i Växjöområdet med ett negativt netto på minus 6 procent. I Ljungbyområdet är det en lika stor andel som tror att efterfrågan ska minska som de som tror att den kommer att öka. Arbetsmarknadsområde Växjö har en något större andel som upplevt brist på arbetskraft vid rekryteringar senaste sex månaderna, 16 procent jämfört med 12 procent i Ljungby. Arbetskraften, Sysselsatta och Arbetslösa Arbetskraft Sysselsatta Arbetslösa (Summa förändring av (Af:s intervjuundersökning och Af:s verksamhetsstatistik sysselsatta och arbetslösa) annan sysselsättn. statistik) Förändring Förändring Förändring Period jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka 2008kv4-1400 -2300 900 2009kv4-1100 -3600 2500 2010kv4-1900 -2300 400 Tabell 1 Antaganden om förändring av arbetskraften, sysselsatta och arbetslösa. Skattad förändring i antal personer, fjärde kvartalet respektive år.
Arbetsmarknadsutsikter för Kronobergs län 11 (21) Utvecklingen per bransch Varuproduktion Jord- och skogsbruk Inom sektorerna jordbruk, skogsbruk och fiske återfinns företag som bedriver verksamhet inom växtodling, djuruppfödning, timmeravverkning mm. Sektorn sysselsätter ungefär 2 250 personer i länet. Det motsvarar cirka 3 procent av samtliga sysselsatta. Enligt arbetsgivarna i undersökningen har sysselsättningen minskat något under det senaste året. Inför det kommande året väntas sysselsättningen ligga kvar på dagens nivåer. En klar majoritet av de tillfrågade företagen, 80 procent, uppger att efterfrågan har minskat de senaste sex månaderna. Det är ett sämre läge än vad branschen förväntade i höstens prognos då 67 procent trodde att efterfrågan skulle stanna på en oförändrad nivå. En anledning till den vikande framtidstron som branschen hade då var osäkerheten kring vad som händer på andra marknader, exempelvis bostadsbyggandet i USA. Den snabba försämringen av konjunkturen under hösten har nu gjort att produktionen inom svenskt skogsbruk minskar. Arbetet i skogen är nu till stor del fokuserat på förvaltning med bland annat röjningsarbete och plantering efter Gudrun. Avverkningsarbetet är mindre omfattande eftersom många sågverk inte har kapacitet att ta emot mer virke, något som kan leda till en tillfälligt lägre efterfrågan på skogsmaskinförare. Under det senaste året har 20 procent av de företag som deltog i undersökningen upplevt arbetskraftsbrist, vilket är en minskning sedan höstens prognos. Signaler från andra aktörer än de som direkt ingår i undersökningen tyder på att det fortfarande på vissa håll fortfarande är mycket svårt att rekrytera skogsmaskinförare och planterare. Ofta löser man rekryteringsproblemen med hjälp av utländsk arbetskraft. I Kronoberg är åldersstrukturen inom branschen sådan att det kan komma att bli en del pensionsavgångar de närmaste åren. Efterfrågade yrken inom branschen det kommande året är växtodlare och djuruppfödare. Byggverksamhet Inom denna sektor återfinns yrken som byggnadsträarbetare, elektriker, vvs-montörer, målare, murare m.fl. Efterfrågan på byggnadsyrken har varit stor i hela landet under lång tid och sysselsättningen har stadigt ökat. Säsongsvariationerna är naturligt stora, branschen sysselsätter cirka 5 150 personer vilket motsvarar ungefär 6 procent av det totala antalet sysselsatta i länet. Efter en tid med relativt kraftiga ökningar i antal sysselsatta och stora bristsituationer inom vissa yrken anger nu de tillfrågade företagen att antalet anställda åter har minskat. Utvecklingen ligger i linje med den prognos som gjordes under hösten. Marknadsutvecklingen inom branschen förväntades då avta, 11 procent väntade sig en fortsatt ökning vilket var en låg nivå. Vårens prognosintervjuer visar dock att endast 3 procent av tillfrågade företag har sett en ökning av efterfrågan senaste sex månaderna. För kommande sex månader väntar sig 12 procent att efterfrågan ska öka och nästan 70 procent en oförändrad situation. ROT-avdraget har tagits emot positivt men upplevs skapa arbete främst för de mindre företagen inom branschen. Enligt SCB har bostadsbyggandet i länet minskat med 73 procent under första kvartalet. En låg ränta gör att efterfrågan kan komma att öka något samtidigt som en ökad arbetslöshet under året kommer att verka i motsatt riktning på marknaden. Det försämrade konjunkturläget märks dock tydligt på att lärlingarna har svårt att få timmar för att få sina yrkesbevis vilket kan skapa problem inom branschen på sikt. I vårens undersökning uppger endast 15 procent av företagen att de upplevt brist på personal senaste halvåret, vilket är att jämföra med 54 procent av företagen under hösten. Bristsituationen har därmed minskat betydligt och inom flera yrken i branschen finns det nu god tillgång eller till och med överskott på arbetskraft. Exempel på yrken som det dock är fortsatt svårt att rekrytera till är plåtslagare, murare, VVS-montörer. Även på tjänstemannasidan finns det rekryteringsproblem, bland annat finns det fortsatt vissa bekymmer att rekrytera arbetsledare och civilingenjörer. Under det kommande året kommer de tillfrågade företagen främst att rekrytera VVS-montörer, tunnplåtslagare och anläggningsmaskinförare.
Arbetsmarknadsutsikter för Kronobergs län 12 (21) Industri I Kronobergs län är av tradition industrin en stor bransch som sysselsätter många människor. I dagsläget sysselsätter branschen omkring 22 650 personer, vilket motsvarar omkring en fjärdedel av alla sysselsatta i länet. Industrin kan delas in i tillverkningsindustrin och verkstadsindustrin. Tillverkningsindustrin omfattar exempelvis trä-, livsmedel- och papperstillverkning. Även energiproduktion innefattas i branschen. Inom verkstadsindustrin återfinns bland annat transportmedelsindustrin. Industrin i länet under flera år sett en positiv utveckling med hög efterfrågan. Men konjunkturnedgången hösten 2008 har haft en kraftig påverkan på branschen. Känslighet för den globala konjunkturen, exportberoende och finansiell oro har lett till att efterfrågan har minskat kraftig. Branschens förväntningar från de intervjuer som gjordes hösten 2008 har inte infriats. Under de senaste sex månaderna har 68 procent av tillfrågade företag upplevt att efterfrågan minskat, jämfört med 35 procent som förväntade sig en sådan utveckling. Detta illustrerar hur snabb utvecklingen har varit och även hur svårt det varit att bedöma kraften och hastigheten i nedgången. Resultatet har varit en mycket snabb utveckling där inhyrd personal minskat, tidsbegränsade anställningar inte förlängts och varsel lagts hos flera arbetsgivare. I vårens intervjuer väntar sig fortfarande en knapp tredjedel av de intervjuade företagen att efterfrågan ska minska, medan drygt hälften bedömer att efterfrågan kommer att stabiliseras, dock på en låg nivå. Branschen har trots dessa signaler om en ökad stabilitet troligtvis inte bottnat ännu, en fortsatt nedgång är att vänta. Antalet sysselsatta i branschen har minskat kraftigt och under året förväntas fortsatta minskningar av antalet anställda både inom tillverkningsindustri och inom verkstadsindustri. Efterfrågade yrken som angetts av tillfrågade företag inom branschen i dagsläget är verktygsmaskinoperatörer och svetsare. Tillverkningsindustri Företagen inom tillverkningsindustrin tillhör en av de branscher som tydligt känner av en minskad efterfrågan enligt höstens enkätundersökning. Andelen tillfrågade företag i länet som tror på en minskad efterfrågan ligger i linje med andelen för hela det privata näringslivet. I vårens undersökning är företagen fortsatt mycket försiktiga när det gäller förväntningarna på hur efterfrågan ska utvecklas. 21 procent tror att efterfrågan kommer att öka, vilket är en ökning jämfört med 15 procent vid höstens intervjuer. Branschen har sedan hösten 2008 varit den bransch som varslat flest anställda i länet och på ett års sikt förväntas en fortsatt minskning av antalet anställda. Inom möbelindustri/träindustri har varsel lagts under hösten och antalet anställda har minskat. Det finns en tro att marknaden kommer att fortsätta försämras något innan den bottnar. Branschen är beroende av att konjunkturen först vänder för byggverksamheten, en vändning väntar först när bostadsbyggandet åter tar fart. Även inom sågverken är situationen på marknaden tuff. Lagervolymerna är på många håll stora på grund av sämre försäljning och antalet anställda väntas minska. En lägre försäljning av virke får följdverkningar för skogsnäringen. I vårens undersökning svarar 8 procent av företagen inom branschen att de upplevt arbetskraftsbrist. Det är en mindre andel än ett halvår tidigare då 23 procent av företagen upplevde att det var brist på arbetskraft, och lägre än det totala värdet för länet som ligger på 15 procent. I takt med att antalet anställda inom branschen har minskat har de bristsituationer som funnits blivit mindre allvarliga. Verkstadsindustri Verkstadsindustrin är den bransch som sett tydligast konsekvenser av konjunkturnedgången sedan hösten. Under de senaste sex månaderna uppger 73 procent av tillfrågade företag att efterfrågan på varor och tjänster har minskat. Deras bedömning av utvecklingen de kommande sex månaderna är också fortsatt mycket försiktiga. Liksom i höstens undersökning anger endast 12 procent att de tror på en ökande efterfrågan, vilket är historiskt låga nivåer i undersökningen. Antalet sysselsatta inom verkstadsindustrin har minskat och väntas fortsätta att minska även under det kommande året. I höstens undersökning svarade 46 procent av företagen inom branschen att de upplevt arbetskraftsbrist under året. Den utveckling som sedan följt innebär att dessa rekryteringsproblem i stort sett har försvunnit och i vårens intervjuer har andelen som upplevt brist minskat till 15 procent. Många av de yrken som länge varit svårrekryterade kan inte längre anses vara bristyrken. Inom metallindustrin har
Arbetsmarknadsutsikter för Kronobergs län 13 (21) varsel lagts under hösten och antalet anställda har minskat. Det finns en tro att konjunkturen kommer att fortsätta försämras något innan den bottnar för branschen. Gjuterierna i länet går dåligt med en låg produktion vilket får följdverkningar på t ex lackeringsfirmor. Elektronikindustrin ser en dämpad konjunktur med ett minskat antal anställda. Kunderna finns till stor del inom fordonsindustrin och inom försvaret, vilket gjort att efterfrågan varit låg. Även inom sågverken är konjunkturläget tufft. Lagervolymerna är på många håll stora på grund av sämre försäljning och antalet anställda väntas minska. En lägre försäljning av virke får följdverkningar för skogsnäringen. Privat tjänsteproduktion Handel och kommunikationer Handel och kommunikationer omfattar en rad olika branscher. Här återfinns företag som bedriver verksamhet inom försäljning, lager, kontor, transport, postutdelning mm. Branschen sysselsätter cirka 16 250 personer vilket motsvarar 18 procent av det totala antalet sysselsatta i länet. I höstens intervjuer uppgav 27 procent av de tillfrågade arbetsgivarna att efterfrågan förväntades minska, vårens intervjuer visar att utfallet för samma period blev 48 procent. Inför det kommande halvåret väntar sig en knapp tredjedel av arbetsgivarna att efterfrågan ska fortsätta att minska, medan en större andel väntar sig en oförändrad situation. Det är fortsatt en liten andel som tror att efterfrågan ska öka, 20 procent. Handelssektorn i länet har under de senaste åren varit inne i en starkt expansiv fas och det har varit många stora nyetableringar i regionen. Denna utveckling fortsätter i vissa delar av länet men andra etableringar är tillfälligt stoppade. Liksom tidigare gäller att utvecklingen inom handeln är mer positiv i de större kommunerna, medan man i mindre kommuner kan bli lidande av den allt hårdare konkurrensen från de större städernas stormarknader. Även mindre butiker på de större orterna känner av en ökad konkurrens från stormarknaderna. En ökad arbetslöshet i länet tillsammans med den oro som situationen på arbetsmarknaden skapar leder nu till en minskad konsumtion då hushållen har mindre ekonomiska resurser eller väljer ett ökat sparande. Olika delar av handeln drabbas dock i olika utsträckning. Bland dem som förväntas drabbas i större utsträckning finns sällanköpshandeln medan livsmedelshandeln inte berörs i samma utsträckning. Utvecklingen gör att antalet sysselsatta inom handeln förväntas minska under det kommande året. Även inom transportnäringen är framtidstron fortsatt svag. En avmattning märks kopplad till nedgången inom industri och handel. Antalet anställda har minskat under året som varit och väntas fortsätta minska. Handel och kommunikationer fortsätter, tillsammans med personliga tjänster, att vara en bransch där arbetsgivarna har relativt små problem att rekrytera. Handel är en viktig ingångsbransch på arbetsmarknaden och en stigande ungdomsarbetslöshet gör att utbudet på arbetskraft bedöms vara mycket stort. I vårens undersökning har endast 10 procent angivit att det varit svårt att rekrytera vilket är en ytterligare minskning jämfört med 18 procent hösten 2008. Inför framtiden finns en fortsatt oro inför den kommande generationsväxlingen som kan bli ett problem inom transportnäringen i något högre grad än i andra branscher. Det finns även fortsatt vissa svårigheter att rekrytera taxiförare och motorfordonsmekaniker. Finansiell verksamhet och företagstjänster Finansiell verksamhet och företagstjänster omfattar en mängd olika branscher. Hit räknas företag inom IT och telekommunikation, banker, försäkringsbolag, förlagsverksamhet, media, ekonomi, administration, bemanningsföretag, callcenterföretag med flera. Branschen sysselsätter cirka 10 000 personer vilket motsvarar 11 procent av den totala sysselsättningen i länet. Enligt de tillfrågade arbetsgivarna har sysselsättningen ökat under det senaste året. Inför det kommande året väntas inga stora förändringar inom sysselsättningen, även om branschen är en av dem som är mest optimistiska
Arbetsmarknadsutsikter för Kronobergs län 14 (21) även i vårens prognos. De tillfrågade arbetsgivarna inom branschen har en starkare framtidstro än övriga branscher i länet gällande utvecklingen de kommande sex månaderna. I höstens undersökning svarade 22 procent att de trodde på en ökande efterfrågan, dessa förväntningar har stämt bra överrens med den utveckling som branschen sett senaste halvåret, 18 procent uppger att efterfrågan ökat under denna tid i vårens intervjuer. För det kommande halvåret är branschen något mer optimistiska, 27 procent gör bedömningen att efterfrågan ska öka. Växjö med omnejd är en expansiv region inom IT-branschen. Stora delar av denna bransch har hittills fortsatt att gå bra trots lågkonjunktur. Många har verksamhet med egna produkter som fortfarande hittar sina köpare och det finns även fortsatt ett rekryteringsbehov. Flera arbetsgivare inom branschen uppger att det finns stora svårigheter att få tag i personal med rätt kompetens. I många fall handlar det om avancerade tjänster med höga krav på utbildning. Konsultverksamheten bedöms vara mer utsatt. Bemanningsföretagen har sett en minskad efterfrågan med färre anställda som resultat av en nedgång bland annat inom industrin. Flera arbetsgivare gör dock bedömningar att dessa företag kommer att vara med tidigt i en kommande uppgång då arbetsgivare väljer att hyra in personal till en början. Det finns exempel där man lagt om inriktningen på verksamheten från att arbeta med bemanning till större fokus på arbete med omställningsfrågor. I förhållande till övriga branscher är andelen företag som anger att de fortfarande upplevt att det råder brist på arbetskraft hög. I vårens undersökning uppger 25 procent av tillfrågade företag att det råder brist på arbetskraft, att jämföra med 15 procent för samtliga branscher. En minskning har dock skett jämfört med höstens undersökning då 54 procent av företagen inom branschen svarade att de upplevt arbetskraftsbrist. Efterfrågade yrken inom branschen finns framförallt inom IT-området där systemerare och programmerare är fortsatt svårrekryterade. Inom ekonomi och administration är det fortsatt svårt att rekrytera erfarna redovisningsekonomer och revisorer. Det finns även efterfrågan på civilingenjörer inom maskin och elkraft. Personliga och kulturella tjänster Denna bransch omfattar hotell, frisörer, restauranger, städbolag, campingplatser, hälsoinriktad verksamhet, medieföretag, nöjesparker, golfbanor, sportverksamhet med mera. Branschen sysselsätter cirka 4 950 personer, vilket motsvarar 6 procent i länet. Enligt arbetsgivarna i undersökningen har sysselsättningen minskat under det senaste året. Under det kommande året väntas antalet sysselsatta att fortsätta minska något. En av orsakerna är den privata konsumtionen som minskar, vilket direkt påverkar branschen. Hushållen prioriterar sparande framför konsumtion och marginalkonsumtionen såsom hotell och restaurangbesök väntas minska när allt fler hushåll drabbas av arbetslöshet eller oro inför arbetslöshet. De tillfrågade företagen var redan under hösten mer pessimistiska i sina bedömningar av efterfrågan och deras förväntningar på en minskad efterfrågan har infriats. I vårens undersökning uppger en tredjedel av de intervjuade arbetsgivarna att efterfrågan minskat de senaste sex månaderna. Inför det kommande halvåret förväntar sig branschen en fortsatt svag utveckling, endast 11 procent tror att efterfrågan kommer att öka vilket är den lägsta nivå som uppmäts sedan hösten 2004. Andelen företag som tror på fortsatt minskad efterfrågan har dock minskat jämfört med resultaten hösten 2008. Av tillfrågade företag upplever endast 10 procent inom branschen att det råder brist på arbetskraft vilket är lågt jämfört med andra branscher. Kommande rekryteringar berör främst företagssäljare, försäljare inom fackhandel, kockar samt köksbiträden. Offentligt finansierad verksamhet De kommunala budgetarna minskar genom att skatteinkomsterna försvagas stadigt. Antalet arbetade timmar minskar kraftigt under de närmaste åren och kostnaderna ökar påtagligt på grund av ökad arbetslöshet. Det sker genom stigande kostnader för försörjningsstöd och ökade kostnader för olika kommunala aktiviteter för de som blir utan arbete. Kommunerna aviserar övertalighet av personal i förhållande till budget. Den största övertaligheten noteras inom grundskolan och gymnasieskolan. Under det kommande året kommer antalet personalavgångar, inom kommunal verksamhet att överstiga antalet rekryteringar. Antal personalavgångar i länets kommuner beräknas till 771 medan
Arbetsmarknadsutsikter för Kronobergs län 15 (21) antalet rekryteringar beräknas till 541 personer. Den relativt stora personalomsättningen inom sektorn ger ofta möjligheter att minska personalstyrkan utan att varsla om uppsägning. Utbildning Till denna sektor hör förskolor, grundskolor, gymnasieskolor, högskolor och universitet. Arbetstillfällena finns till stor del inom den offentliga sektorn men friskolorna fortsätter att öka. Totalt sett arbetar ungefär 8 950 personer i denna sektor, vilket motsvarar 10 procent av alla sysselsatta i länet. Enligt arbetsgivarna i undersökningen har antalet sysselsatta minskat det senaste året. Under det kommande året väntas en fortsatt minskning av antalet sysselsatta. Övertalighet i förhållande till budget finns inom all kommunal verksamhet kopplad till utbildningssektorn, men är störst inom grundskolan och gymnasieskolan. Trenden att allt fler ungdomar söker sig till skolor i de större kommunerna eller till friskolor gör att övertaligheten blir allvarligare i mindre kommuner i länet. Planerade rekryteringar är färre än kommande avgångar. De planerade rekryteringarna inom sektorn det kommande året rör främst förskollärare, grundskolelärare och barnskötare. Bristsituationerna inom utbildningssektorn är små. Det har varit vissa svårigheter att rekrytera yrkeslärare och specialpedagoger i flera av kommunerna i länet. De kommunala förskolorna har ett ökande elevunderlag men antalet anställda väntas ändå minska det kommande året och på två års sikt. Inom grundskolan minskar antalet elever och detta kommer även att medföra att antalet anställda där minskar. Inom gymnasieskolan har antalet anställda ökat svagt, men under de kommande åren väntas minskningar. Friskolorna har haft en jämn efterfrågan på personal och räknar med ökad efterfrågan under det kommande året. Fler friskolor startas och de befintliga ökar sin andel. Vuxenutbildningen har haft en minskad efterfrågan de senaste 6 månaderna och kommer troligen att minska ytterligare under det kommande året såvida inte politiska beslut ger ändrade förutsättningar. Inom Växjö universitet gör personalomsättningen att planering finns att rekrytera universitetslärare. Främst efterfrågas specialister av olika slag där tillgången på arbetskraft lokalt är begränsad. Totalt väntas dock antalet anställda minska något under de kommande åren. Vård och omsorg Inom vård och omsorg hittar vi yrken som undersköterskor, läkare, tandläkare, förskollärare, fritidspedagoger, socialsekreterare med flera.. I dagsläget sysselsätter branschen ungefär 15 250 personer i länet, vilket motsvarar 17 procent av länets sysselsättning. Det senaste året har antalet sysselsatta minskat i länet. Minskningarna har skett både inom landstinget samt inom den vård som bedrivs av kommunen och inom privat sektor. Planerade rekryteringar det kommande året rör främst undersköterskor, distriktssjuksköterskor, läkare och tandläkare. Avgångarna kommer dock att överstiga rekryteringarna och på ett års sikt väntas antalet sysselsatta inom vården fortsätta minska. Både inom landstingets verksamhet och inom kommunal vård och omsorg råder det idag övertalighet på personal i förhållande till budget. Läkare och sjuksköterskor med specialistkompetens är svårrekryterade i hela landet och även i Kronobergs län. Antalet privata vårdgivare förväntas öka något under prognosperioden. Inom kommunal vård och omsorg kommer antalet rekryteringar kommande året att vara färre än avgångarna och antalet anställda minskar. Rekryteringarna gäller främst undersköterskor. Två kommuner uppger att det idag finns övertalighet på personal i förhållande till budget inom vårdsektorn. Många kommuner har stora pensionsavgångar framöver och kommer därför att få rekryteringsbehov på ett par års sikt. Bland annat inom kommunal äldreomsorg gör kommande stora pensionsavgångar tillsammans med ett lågt antal sökande till omvårdnadsprogrammet att det finns en oro för kommande personalförsörjning. Landstinget i Kronoberg är liksom på många andra platser i landet berörda av neddragningar. Man arbetar nu med ett omställningsprogram för att minska antalet anställda. I dagsläget väntas omkring
Arbetsmarknadsutsikter för Kronobergs län 16 (21) 200 jobb försvinna inom det kommande året. Under perioden fram till 2015, står verksamheten inför pensionsavgångar med omkring 150 personer. Personalförsörjningen är därför en fortsatt prioriterad fråga för att hitta rätt kompetens till de ersättningsrekryteringar som kommer att behövas. Bristyrken som kvarstår sedan tidigare är sjuksköterskor med specialistkompetens, särskilt inom psykiatrisk vård. Även specialistläkare kvarstår som ett bristyrke. Övertalighet finns när det gäller undersköterskor, läkarsekreterare och löneadministratörer. Däremot råder det nu balans mellan efterfrågan och utbud när det gäller vårdare, arbetsterapeuter, tandläkare, tandhygienister. Det nyligen genomförda vårdvalet i Kronoberg har fört med sig att tillgången på distriktsläkare är ojämn över länet. Offentlig förvaltning Inom den offentliga förvaltningen finner vi främst olika statliga myndigheter, som exempelvis Polisen, Försvarsmakten och Försäkringskassan. Totalt sysselsätter den offentliga förvaltningen cirka 3 650 personer i länet, vilket motsvarar 4 procent. Det senaste året har antalet sysselsatta minskat svagt. Inför nästkommande år väntas sysselsättningen vara oförändrad eller svagt ökande. Planerade rekryteringar rör främst polisaspiranter vilka till stor del kommer att rekryteras från andra län. Inom andra myndigheter planeras för en viss ersättningsrekrytering. Omorganisation av flera olika statliga verksamheter pågår. Förändringarna inom sektorn ger svårigheter att flytta personal från en myndighet till en annan då det oftast är olika kompetenser som efterfrågas. Inga tillfrågade myndigheter har uppgett att det råder brist på arbetskraft med rätt kompetens. Utbudet av arbetskraft Omkring 92 800 personer finns i länets arbetskraft. Arbetskraftsutbudet i länet har under högkonjunkturen ökat för att under de senaste kvartalen minska. Arbetskraften definieras som summan av antalet sysselsatta och antalet arbetslösa. De personer som är i program med aktivitetsstöd räknas i officiell statistik inte in i arbetskraften, utan registreras som studerande. Personer i arbete med stöd som anställningsstöd eller lönebidrag räknas däremot som sysselsatta. Arbetskraftsutbudet påverkas av befolknings- och sysselsättningsutveckling, utbildning, pensionsavgångar och ohälsotal. Hur arbetskraften kommer att utvecklas de kommande två åren är ovanligt svårbedömt eftersom konjunktur och strukturella förändringar verkar i olika riktning. Ramarna för arbetskraftens utveckling är utvecklingen av befolkningen i arbetsför ålder. Under 2008 har befolkningen i Kronobergs län ökat med 1437 personer till 182 224 vid årsskiftet 2008/2009. Ett positivt födelsenetto står för en del av ökningen, men den har framförallt sin grund i ett positivt flyttningsnetto p.g.a. invandring till länet. Även i åldrarna 16 64 år ökade befolkningen, med drygt 850 personer. Under det kommande året har länet en allt större andel i befolkningen som går i pension, samtidigt som tillskottet från de ungdomar som träder in på arbetsmarknaden inte är lika stort. Nytillträdande på arbetsmarknaden består till stor del av personer i grupperna ungdomar och invandrare, hos vilka deltagandet i arbetskraften är mindre än hos genomsnittliga befolkningen. Med tanke på utvecklingen på arbetsmarknaden är det mycket troligt att ett större antal än tidigare kommer att lämna arbetskraften för att gå i förtida pension efter överenskommelse med arbetsgivare vid personalneddragningar. Sammantaget väntas den demografiska effekten på arbetskraften ge en svag ökning under 2009 men sedan vändas till en minskning under 2010. Normal under en lågkonjunktur är att arbetskraften minskar eftersom fler söker sig till studier. Detta gäller framförallt ungdomar som har en svagare förankring på arbetsmarknaden. Samtidigt finns det idag inte samma möjligheter att lämna arbetskraften för studier då vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning minskat. De försämrade möjligheterna till arbete väntas göra att fler söker sig till högskolor och universitet. Årskullarna för de yngsta sökande till högskolor, 19-åringar, kommer att vara relativt stort de närmaste tre åren vilket troligtvis bidrar till ett ökat söktryck. Dessutom förväntas fler välja att stanna i studier ytterligare en tid istället för att avbryta dessa och söka sig ut på arbetsmarknaden. Efter några år av färre ansökningar ökar åter igen söktrycket. Både på riks och på länsnivå är det kraftiga ökningar av sökande till höstens utbildningar. Regeringens
Arbetsmarknadsutsikter för Kronobergs län 17 (21) satsningar på ett utökat antal studieplatser inom vuxenutbildning och på Yrkesvux tillsammans med åtgärder för att göra det lättare att finansiera en utbildning väntas också leda till att fler får möjlighet att studera. Bedömningen är att antalet studerande totalt sett ökar under 2009 och under 2010, vilket innebär ett minskat tillskott till arbetskraften. Deltagare i arbetsmarknadspolitiska program har successivt ökat i länet och denna ökning förväntas fortsätta även under 2009 och 2010. Den relativt stora personalomsättningen inom sektorn ger ofta möjligheter att minska personalstyrkan utan att varsla om uppsägning. Ohälsotalet 3 har minskat stadigt i Kronobergs län under de senaste åren. I mars 2008 var ohälsotalet 33,6, i mars 2009 hade det minskat till 31,8. Antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning på heltid i Kronobergs län ökade dock svagt under förra året. I december 2008 uppgick antalet till 6 020, omkring 220 personer färre än året innan, vilket gett ett tillskott till arbetskraften i länet. Fram till april 2009 har antalet personer minskat ytterligare och var då 5 970 personer. Under 2010 väntas även förändrade regelverk hos Försäkringskassan ge ett tillskott till arbetskraften då fler personer inte får sjukersättning och då kommer att räknas till arbetskraften. Inflödet i arbetskraften väntas bli relativt stort och tillskottet gör att utvecklingen för 2010 blir omkring 1 000 personer Arbetslöshet och programinsatser Utveckling av arbetslöshet och programvolymer i Kronobergs län Andel av befolkning 16-64 år A r b e t s l ö s a Program med aktivitetsstöd I arbete med stöd Prognos 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% 2007kv1 2007kv2 2007kv3 2007kv4 2008kv1 2008kv2 2008kv3 2008kv4 2009kv1 2009kv2 2009kv3 2009kv4 2010kv1 2010kv2 2010kv3 2010kv4 Period Figur 6 Utfall och prognos för arbetslöshet och programvolymer i Kronobergs län Arbetslösheten i Kronobergs län har minskat kraftigt under de senaste åren och har under 2007 och början av 2008 legat på mycket låga nivåer. Under det andra halvåret 2008 har dock denna trend tydligt vänt och arbetslösheten har åter börjat öka i länet. Det första kvartalet 2009 var 4 624 personer anmälda som öppet arbetslösa, en ökning med 2 070 personer, eller 80 procent jämfört med samma kvartal ett år tidigare. Ökningstakten för arbetslösheten har accelererat under hösten och årets första månader. I april var nästan 2 560 personer fler arbetslösa än ett år tidigare, en ökning med 114 procent. 3 Ohälsotalet mäts som antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension och sjukbidrag) från socialförsäkringen per registrerad försäkrad i åldrarna 16-64.