Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor. Mänskliga rättigheter i Danmark ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Standarden avseende mänskliga rättigheter är internationellt sett hög i Danmark. Internationell uppmärksamhet har emellertid de senaste åren ägnats den alltmer restriktiva danska invandrings- och integrationslagstiftningen, liksom landets allmänna politiska debatt om asyl- och invandringsfrågor. I Amnesty Internationals årsrapport för 2010 omnämns Danmark under fyra avsnitt: säkerhet och förebyggande av terrorism, tortyr, polisens myndighetsutövning, flyktingar och asylsökande samt våld mot kvinnor. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Danmark har ratificerat alla centrala konventionerna om mänskliga rättigheter: Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), samt de fakultativa protokollen om enskild klagorätt och avskaffandet av dödsstraffet. Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, (ICESCR). Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering, (ICERD). Konventionen om avskaffande av alla former av diskriminering mot kvinnor, (CEDAW) samt det fakultativa protokollet om enskild klagorätt. Konventionen mot tortyr, (CAT) samt det fakultativa protokollet om förebyggande av tortyr. Konventionen om barnets rättigheter, (CRC) samt de två tillhörande protokollen om barn i väpnade konflikter och om handel med barn.
Flyktingkonventionen samt det tillhörande protokollet från 1966. Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, (ICC). Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, (Europakonventionen) med undantag för tilläggsprotokoll 12 (förbud mot diskriminering). 1 Konventionerna har med undantag för Europakonventionen inte inkorporerats i dansk lagstiftning. Detta har bland annat påpekats av FN:s barnkommitté, som velat se barnkonventionen inkorporerad i dansk lag. Danmark menar att dansk lag även utan inkorporering överensstämmer med konventionerna och att en sådan därför endast skulle ha symbolisk betydelse. Danmark har rapporterat till respektive konventionskommitté enligt följande: - ICCPR, juli 2007 (nästa rapporttillfälle oktober 2013) - ICESCR, december 2009 (nästa rapporttillfälle inte fastställt) - ICERD, juli 2009 (nästa rapporttillfälle januari 2013) - ICAT, augusti 2007 (nästa rapporttillfälle juni 2011) - ICEDAW, augusti 2006 (nästa rapporttillfälle 2013) - ICRC, augusti 2008 (nästa rapporttillfälle inte fastställt) MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Inga rapporter tyder på att det förekommer av statsmakten sanktionerade mord, försvinnanden eller tortyr i Danmark. I november 2010 antog FN:s generalförsamling en omfattande resolution mot tortyr som Danmark hade framlagt. Resolutionen innebär bland annat förbättringar av utredningar vid misstanke om tortyr samt stärkta krav vid rehabilitering av tortyroffer.i EU har Danmark tagit på sig rollen som burden sharer, vilket betyder atdanmark har en särskild förpliktelse att stärka EU:s insats mot tortyr. Europarådets kommitté för förebyggande av tortyr och inhuman och kränkande behandling, CPT, har fastställt att situationen överlag är god i Danmark. CPT besökte senast Danmark 2008. 2 1 Danmark har ett förbehåll mot tilläggsprotokoll 7, det betyder att protokollets regel om att brottsmål ska kunna överklagas inte gäller i vissa fall.
Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter har kritiserat Danmark för att dansk straffrättslig lagstiftning inte innehåller något uttryckligt förbud mot tortyr. I Amnestys Internationals årsrapport 2010 redovisas att FN:s särskilde rapportör om tortyr uttryckt oro över den omfattande användningen av isoleringsceller i Danmark, i synnerhet för personer som är frihetsberövade inför rättegång. På grund av kapacitetsbrist är köerna för att få avtjäna fängelsestraff långa på Grönland.. 4. Dödsstraff Dödsstraffet avskaffades 1978. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Rättssystemet är väl fungerande och skyddet för individens personliga frihet och säkerhet är generellt sett gott. 2008 antog Folketinget en lagändring som begränsar antalet långtidsfängslade. Kritik har under flera år riktats mot den lagstiftning som bland annat ger polisen ökade möjligheter att, utan beslut av domstol, övervaka individer som misstänks har samröre med terroristverksamhet och som begränsar den personliga integriteten. I november 2009 gjordes en lagändring som gav polisen rätt att administrativt frihetsberöva en person upp till 12 timmar. De nya reglerna infördes kort innan klimattoppmötet COP-15 och tillämpades genom att 250 demonstranter frihetsberövades. Efter överklagan från de frihetsberövade, fastställde Köpenhamns tingsrätt i december 2010 att polisens ingripanden var olagliga och de 250 målsäganden tilldelades skadestånd på ett sammanlagt belopp av närmare 2 miljoner danska kronor. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Den danska grundlagen garanterar var och ens tillgång till rättssystemet. Domstolarna är självständiga i förhållande till den verkställande makten. Inga andra extraordinära domstolar förekommer. Asylansökningar behandlas inte i domstol utan i sista instans av flyktingnämnden i ett domstolsliknande förfarande. 3
4 7. Straffrihet Det finns inga rapporter om att staten undgår att bestraffa brott begångna av företrädare för staten som till exempel poliser. Amnesty International har dock varit kritisk mot polisens agerande i vissa enskilda fall och menar att en självständig instans för att utvärdera polisens efterlevnad av mänskliga rättigheter borde etableras. FN:s kommitté för avskaffandet av alla former av rasdiskriminering kritiserade Danmark i samband med den s.k. karikatyrkrisen för att dess åklagarväsende i vissa fall avstått från att väcka åtal för vissa hetsoch hatbrott riktade mot muslimer. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. Yttrande- och mediefriheten, liksom förenings- och mötesfriheten, garanteras av grundlagen och är fast förankrad i det danska samhället. Enskilda kan fritt och öppet kritisera statsmakterna utan risk för repressalier. Danmark har i förhållande till befolkningsantalet ett stort antal högkvalitativa dagstidningar. Utbudet av övriga media är stort och brett. I Reportrar Utan Gränsers årliga rapport om pressfrihet i världens länder (World Wide Press Freedom Index 2010) återfinns Danmark på elfte plats. Inför femårsdagen av publiceringen av Muhammedkarikatyrerna hösten 2010 gjordes insatser på den danska regeringens initiativ för att i konstruktiv dialog bland annat med muslimska företrädare i landet framhålla yttrandefrihetens starka ställning. På femårsdagen gav Jyllandspostens kulturredaktör Flemming Rose ut boken Tystnadens tyranni i vilken karikatyrerna publicerades ånyo. Detta har bland annat lett till förnyade hot mot författaren. FN:s kommitté för konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering har i sin senaste utvärdering av Danmark understrukit det ansvar som följer med yttrandefriheten och uppmanat den danska regeringen att agera för att motverka ett stigmatiserande och nedsättande tonfall gentemot invandrare i den danska politiska debatten. Den lutherska statskyrkans ställning garanteras av grundlagen. Kyrkans speciella ställning har kritiserats av andra religiösa samfund som menar att den danska staten inte garanterar en neutral behandling av olika trosuppfattningar. De senaste åren har frågan om möjligheten att bygga moskéer och tempel liksom icke-kristna begravningsplatser diskuterats. Enligt begravningslagen har den danska statskyrkan, Folkekirken, monopol på gravsättning i Danmark, men kyrkoministern har möjlighet att tillåta trossamfund utanför Folkekirken att
5 anlägga egna begravningsplatser. Den första muslimska gravplatsen togs september 2006 i bruk i Brøndby kommun utanför Köpenhamn. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Danmark är en parlamentarisk demokrati. Drottning Margrethe II är statschef. Statschefen är den som formellt utser och avskedar statsministern och övriga ledamöter i regeringen. Statschefens politiska befogenheter begränsas till att utfärda lagar som antagits av parlamentet.. Politisk pluralism med flerpartisystem råder. Parlamentet utgörs av Folketinget med 179 ledamöter. Statsministern leder regeringen som består av 19 ledamöter, 7 kvinnor och 12 män. Allmänna val måste hållas med högst fyra års intervall, men statsministern avgör tidpunkten med tre veckors varsel. Nästa val kommer hållas senast den 12 november 2011. Valdeltagandet var 86,6 procent vid valet i november 2007, två procent högre än vid det föregående valet i februari 2005. Den enskilde individen har stora möjligheter att delta i det offentliga livet. Utomlands bosatta danska medborgare har dock ingen rösträtt. Några betydande skillnader mellan kvinnors och mäns valdeltagande förekommer inte. En tredjedel av kandidater som ställde upp och blev invalda i Folketinget är kvinnor. Genomsnittsåldern bland de folkvalda är 45,8 år (kvinnor 42,7 år och män 48,4 år). EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Grundlagen anger att alla medborgare bör ges möjlighet till arbete på villkor som kan trygga försörjningen. Grundlagen anger vidare att alla medborgare ska ha fri och lika tillgång till alla yrken. Arbetslösheten är cirka 6 procent (augusti 2010). Danmark är känt för flexicurity, dvs. en relativt stor rörlighet på arbetsmarknaden och ett väl utvecklat trygghetssystem. Flertalet anställda är fackligt anslutna och omfattas av olika kollektivavtal. Landsorganisationen i Danmark (LO) har cirka 1,2 miljoner medlemmar, varav nära 49 procent är kvinnor. Akademikernas Centralorganisation har drygt 203 000 medlemmar, varav cirka 42 procent kvinnor. En ännu högre andel av arbetsstyrkan, cirka 2,1 miljoner personer 2010 är medlemmar i 29 olika danska arbetslöshetskassor.
Arbetslösheten bland invandrare är väsentligt högre än bland infödda danskar. Den bristande integrationen på den danska arbetsmarknaden är av danska regeringen identifierad som ett centralt politiskt och ekonomiskt problem. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Danmark har ett väl utbyggt hälsovårdssystem och en allmän sjukförsäkring. Alla invånare har rätt till adekvat sjukvård. Merparten av läkar- och sjukhusbesöken är kostnadsfria. Sjukvården håller hög internationell standard. Utgifterna för hälsovård som andel av BNP var 2008 ca 7,7 procent och ligger kvar på oförändrad nivå. Sedan år 2000 har man i Danmark antagit flera handlingsplaner för att förebygga cancer. I november 2010 antogs den tredje handlingsplanen, enligt vilken alla mellan 50 och 74 år ska erbjudas undersökningar för att upptäcka tarmcancer. Danska regeringen har infört så kallat fritt sjukhusval i syfte att minska vårdköerna och som innebär att patienterna kan välja privat sjukvård om kötiden inom den allmänna vården överstiger en månad. 12. Rätten till utbildning Det danska utbildningssystemet är uppbyggt efter principen att alla invånare har rätt till offentligt finansierad utbildning. Utgifterna för utbildning utgör drygt 7 procent av BNP (2010). Den grundläggande utbildningen (Folkeskolen) inleds vid 5 års ålder men är obligatorisk först vid 7 års ålder. I december 2010 presenterade den danska regeringen ett förslag till ny folkeskolereform som innehåller ett antal initiativ för att uppnå målet att den danska grundskolan ska vara bland de fem bästa i världen år 2020. I reformpaketet ingår bland annat målsättningen att alla barn ska kunna läsa när de går ut andra klass. Utbildningar på gymnasie- och universitetsnivå är kostnadsfria. Ett utvecklat studiemedelssystem med möjlighet till studielån finns. Andelen studerande vid högre utbildning fördelar sig lika mellan könen, med en mindre övervikt åt de kvinnliga studerande. Antalet kvinnliga forskarstuderande ökar och är nu cirka 46 procent. Andelen kvinnliga professorer är dock fortfarande låg). 6
7 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Grundlagen anger att den som inte har möjlighet att försörja sig själv eller bli försörjd av sina närstående har rätt till offentlig hjälp; den väl utbyggda offentliga sektorn tillhandahåller ett offentligt trygghetssystem. Den ordinarie danska socialbidragsnormen gäller endast för personer som vistats i Danmark sju av de senaste åtta åren. Levnadsstandarden i Danmark är en av de högsta i världen. I FN:s välfärdsindex från 2010 återfinns Danmark på en 19:e plats (Sverige är på 9:e plats). VISSA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Danmark är ett av de mest jämställda länderna i världen och någon systematisk diskriminering av kvinnor anses inte förekomma. Statistiska undersökningar visar emellertid att kvinnors löner i Danmark, liksom i de flesta andra länder, genomsnittligt ligger under mäns löner. Skillnaden beräknas till mellan 12 och 19 procent. Färre kvinnor än män innehar chefspositioner, särskilt inom det privata näringslivet. 2009 var 27,5 procent av de högsta cheferna inom statlig och privat industri kvinnor. År 2000 inrättades en jämställdhetsnämnd med uppdrag att, som komplement till domstolsväsendet, ta emot och behandla anmälningar om arbetsmarknadsrelaterad diskriminering på grund av kön. Nämnden har rättsligt mandat och kan tilldöma parterna skadestånd. Antalet förfrågningar till Jämställdhetsnämnden har successivt ökat. Kritik har framförts av både Amnesty och Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter för att utländska kvinnor, som utsätts för våld i hemmet av sin partner, riskerar att förlora sitt uppehållstillstånd om de lämnar förhållandet. Frågan har därför getts prioritet i regeringens årliga handlingsplan för jämställdhet. Fokus ligger på att hjälpa de utsatta och att bryta våldspiralen, behandla våldsutövarna och skapa en offentlig debatt kring problemen. Människohandel har identifierats av regeringen som ett växande problem. Sedan lagstiftningen gällande människohandel skärptes 2002 kan brott bestraffas med upp till åtta års fängelse. Den danska regeringens arbete för att bekämpa människohandel inriktas dels på att ge stöd till de utsatta kvinnorna, dels på ett antal förebyggande åtgärder som till exempel informationsspridning till både de personer som utsätts för människohandel och den danska allmänheten. Stor vikt läggs också vid etablering av kontakt med myndigheter och enskilda organisationer i de drabbades hemländer för att kunna garantera
ett säkert återvändande för de som utsatts för människohandel. Både FN:s kommitté för avskaffande av diskriminering av kvinnor och kvinnoorganisationer har uttryckt oro över allt för snabba utvisningar. I en handlingsplan mot människohandel anges att kvinnor som varit offer ska få stanna i Danmark i upp till tre månader om de samarbetar med myndigheterna. 15. Barnets rättigheter Ett statligt råd, Børnerådet, finns sedan 1994 och har till uppgift att arbeta för och uppmärksamma barns rättigheter. Möjligheten till föräldraledighet är väl utbyggd i Danmark, vad gäller såväl ersättningsnivåer som omfattning i tid. Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter har kritiserat att Danmark sänkt åldersgränsen från 18 år till 15 år för familjeåterförening av barn i invandrarfamiljer i Danmark. Förhållandena för de barn som vistas i asylcentra har också uppmärksammats på senare tid i den allmänna debatten då undersökningar visat att många barn far psykiskt illa av långa vistelser i centrumen. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Minoriteters rättigheter är skyddade i lag. Likaså finns lagstiftning mot diskriminering på grund av etnicitet. Den danska strafflagen innehåller vidare förbud mot rasistiska uttalanden. Rådet for Etniske Minoriteter har till uppgift att vara rådgivare åt regeringen och föra de etniska minoriteternas talan i Danmark. Även privata företag och organisationer har möjlighet att ta rådets kunskap i anspråk. Regeringen antog 2010 en ny handlingsplan för perioden 2010-2012 för att främja likabehandling och mångfald samt för att bekämpa rasism. Handlingsplanen innehåller 21 initiativ, däribland ett forskningsprojekt som ska bidra till att utveckla metoderna för att mäta diskriminering. Det danska Institut for Menneskerettigheder har även mandat som klagoinstans för etnisk diskriminering, med undantag för vissa fall av diskriminering på arbetsmarknaden som ska behandlas i ordinarie arbetsrättsliga institutioner. Klagoinstansen har ett brett mandat och kan behandla klagomål gällande diskriminering inom all offentlig och privat verksamhet. Tonläget i den politiska debatten i Danmark gentemot invandrare, och framför allt muslimer, uppmärksammas och kritiserats från flera håll. Europarådets 8
kommission mot rasism och intolerans har rapporterat att det politiska klimatet i Danmark har förvärrats och att vissa politiker och delar av media frammanar en negativ bild av invandrare i allmänhet och muslimer i synnerhet, samt att den lagstiftning som finns mot diskriminering inte används i tillräckligt hög utsträckning. Liknande kritik kommer också från FN:s kommitté om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering. I en rapport från FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna om situationen för muslimer och araber runt om i världen, skriven med anledning av Muhammedkrisen, kritiseras den danska regeringen för att under krisen inte i tillräckligt hög grad ha markerat mot religiös intolerans. Enligt The Migrant Integration Policy Index 2007, ett EU-finansierat projekt som utvärderar integrationsbefrämjande åtgärder i EU:s medlemsländer, är Danmark ett av Europas sämsta länder på integration av invandrare. Speciellt låga betyg får Danmark när det gäller familjeåterföring, diskriminering av invandrare och tillgång till arbetsmarknaden och medborgarskap. Rapporten har lett fortsatt debatt om den danska integrationspolitiken. Grönland och Färöarna har en särskild status genom det så kallade hjemmestyret som etablerades 1979 respektive 1948. Genom en särskild lag har de båda riksdelarna även haft ett relativt omfattande självstyre. Det grönländska självstyret stärktes sommaren 2009 genom beslut av danska regeringen att grönlänningarna ska få självbestämmande till vad som döljer sig under den egna ytan och berggrunden. Det finns en opinion för full självständighet på både Grönland och Färöarna. Den danska regeringen motsätter sig inte principiellt denna process, utan har framhållit att det i första hand bör vara befolkningen själv på Färöarna respektive Grönland som ska besluta om de båda riksdelarnas framtid. Både Grönland och Färöarna har egna parlamentariska ombudsmän med mandat att behandla klagomål från medborgarna om att deras rättigheter kränkts. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Danmark införde som första land i världen 1989 möjligheten för homosexuella att ingå registrerat partnerskap. Det är också möjligt att få ett registrerat partnerskap välsignat av den danska statskyrkan. 2010 ändrades reglerna för adoption så att par som ingått registrerat partnerskap får adoptera barn, enligt samma regler som gifta par. Angående adoption av barn från andra länder är det dock en förutsättning att givarlandet är införstått med att de förmedlar barnet till ett homosexuellt registrerat par. Den danska lagstiftningen tillåter klinisk insemination för lesbiska. Den danska diskrimineringslagen inbegriper även diskriminering av personer på grund av sexuell läggning. 9
Den danska strafflagen och dess stadgande om skydd mot diskriminering på grund av sexuell läggning gäller på Färöarna. Däremot gäller inte den danska lagen om registrerat partnerskap på Färöarna. 18. Flyktingars rättigheter Danmark har sedan 1990-talet tagit emot ett stort antal asylsökande. De administrativa rutinerna kring mottagningssystemet och asylproceduren är väl utvecklade. Danmark har sedan den nuvarande regeringens tillträde 2001 infört en rad åtstramningar i asyl- och invandringslagstiftningen. Ändringarna omfattar, utöver regelverket för asylsökande, även reglerna för invandring genom familjeanknytning. Åtstramningarna i asyl- och invandringspolitiken har lett till en kraftig minskning av antalet ansökningar om asyl och uppehållstillstånd genom familjeanknytning i Danmark. Det sociala skyddsnätet för flyktingar och invandrare skiljer sig från det som gäller för de flesta danska medborgare i så motto att den ordinarie danska socialbidragsnormen endast gäller för personer som vistats i Danmark sju av de senaste åtta åren. I början av november 2010 ingick danska regeringen och Dansk Folkeparti en överenskommelse som syftar till att skärpa asyl- och invandringslagstiftningen. Bland annat har kraven för invandring genom anknytning höjts genom en skärpning av poängsystemet. Den som kommer från ett land utanför Norden och EU och är gift med en dansk medborgare och är yngre än 24 år gammal, måste efter bedömning uppnå 120 poäng för att få bosätta sig i Danmark med permanent uppehållstillstånd (för personer äldre än 24 år krävs 60 poäng). Poäng ges för utbildning, arbetslivserfarenhet, språkkunskaper, frivilligarbete och förmåga att försörja sig själv. Reglerna, som syftar till att hindra uppgjorda äktenskap och underlätta integrationen av nyanlända invandrare, riskerar att begränsa främst unga vuxnas rätt till familjeliv och kan vid tillämpningen framstå som diskriminerande. 2010 presenterade även den danska regeringen med stöd av Dansk Folkeparti en plan för att förbättra socialt belastade områden där det råder hög arbetslöshet, kriminalitet och hög andel invandrare. I den så kallade Ghettostrategin fastslogs även ett förbud att anvisa flyktingar och invandrare utanför EES-länderna till ghettoområdena. Vid bedömningen av om familjeåterförening är möjlig kommer det även att läggas vikt vid om man bor i ett listat ghettoområde. Efter undersökningar av situationen för asylsökande barn i Danmark väcktes debatten inför Folketingsvalet 2007 om de asylsökande som far illa av långvariga vistelser på asylcentra. Medel avsattes för förbättring av 10
förhållandena på landets asylcentrum med en särskild stärkt insats på barn och ungdomsområdet, vilket följts upp i en flerårig plan för 2009-2012. I december 2010 antog danska regeringen en ny lag angående ensamkommande flyktingbarn som innebär att uppehållstillstånd endast kan ges för tiden fram till dess att barnen blir myndiga. Därefter görs en förnyad prövning. Europeiska kommissionen mot rasism och intolerans (ECRI), ett organ knutet till Europarådet, har uttryckt oro för ökad intolerans och främlingsfientlighet riktad mot flyktingar, asylsökande, minoriteter i allmänhet och mot muslimer i synnerhet. 19. Funktionshindrades rättigheter Funktionshindrades rätt till likabehandling är fastlagd i dansk lag sedan 1993. Då inrättades det ett särskilt statligt center för likabehandling av funktionshindrade, med uppgift att informera, ge råd och påverka i frågor relaterade till funktionshindrades situation. Det är också centrets uppgift att sätta fokus på de områden och situationer där det ännu inte råder likabehandling. Danmark har även ratificerat FN-konventionen om handikappades rättigheter som trädde i kraft augusti 2009. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Inom det danska utrikesministeriets institut Dansk center for Internationale Studier og Menneskerettigheder ingår två självständiga enheter dels Dansk institut for Internationale Studier och dels Institut for Menneskerettigheder. Dansk institut for Internationale Studier samlar forskning och opinionsbildning i utrikes-, säkerhets- och biståndspolitiska frågor under ett tak och Institut for Menneskerettigheder utgör ett danskt centrum för insamling av kunskap om mänskliga rättigheter i Danmark och internationellt. Institutets arbete omfattar även forskning, information, utbildning och dokumentation om danska och internationella förhållanden. Flera internationella och nationella frivilligorganisationer har verksamhet i Danmark, till exempel Amnesty International. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Inga internationella insatser för mänskliga rättigheter har genomförts i Danmark. 11