8p 2io 3 Li Bennich-Björkman &c Paula Blomqvist (red.) Mellan folkhem och Europa



Relevanta dokument
Politik är att fatta beslut i frågor som angår oss alla gemensamt

Veckodag Datum Tid Sal Preliminärt innehåll Lärare. Tisdag 30/ hsalb Momentintroduktion BH MU Onsdag 31/ hsalb

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer

Det svenska politiska systemet: Medborgare, partier och intressegrupper

10 högskolepoäng. Förvaltning och politiska system Provmoment: TENT Ladokkod: Viktigt! Glöm inte att skriva namn på alla blad du lämnar in.

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Det svenska politiska systemet. Konstitution, partier och intressegrupper

Det politiska spelet. Studentlitteratur. Medborgare, medier och politiker i den representativa demokratin

Petersson, Den offentliga makten 1. Diskutera några olika definitioner av politikbegreppet. Vilket betydelse har det vilket definition man väljer?

Så styrs Sverige. 8 a och c

Träff för nya medlemmar

Samhällskunsk ap. Martin Turesson. för grundläggande vuxenutbildning. Capensis förlag AB

10 högskolepoäng. Förvaltning och politiska system Provmoment: TENT Ladokkod: Viktigt! Glöm inte att skriva namn på alla blad du lämnar in.

INSTUDERINGSFRÅGOR, BLOCK 2

EU kan heller inte skryta med någon kvinno- eller hbtq-vänlig politik. Generellt negligeras och nedprioriteras

Lättläst. Så här arbetar regeringen

Demokrati. Folket bestämmer

Demokrati utan utland

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken.

Det svenska politiska systemet: Valsystem och parlamentarism

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

Arbetsområde: Min tid - min strid

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Demokrati medborgardialog och governance

samhällskunskap Syfte

10 högskolepoäng. Förvaltning och politiska system Provmoment: TENT Ladokkod: Viktigt! Glöm inte att skriva namn på alla blad du lämnar in.

En modern svensk ekonomisk historia

Det svenska politiska systemet. Demokratisering och parlamentarismens genomslag

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

Nordöstra Skåne röstar

Dagens begrepp och Dröm om demokrati

Öppen delaktighet på lika villkor. Referat av statsrådets demokratipolitiska redogörelse 2014 på lättläst svenska

Demokratidagen 2019 Det delade Sverige?

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Demokrati och medier

Jämförande politik och förvaltning (Statskunskap 2) LARS NIKLASSON, LINKÖPINGS UNIVERSITET VT 2010

JA! TILL ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP

10 högskolepoäng. Förvaltning och politiska system. Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Lycka till!

Innehäll. Förord 7. Om att paverka och att paverkas 8 Ringar pa vattnet 9 Demokrati kräver kunskap 10 Genomgaende teman 11

Migration, integration och EU. MSoP Ht 2008 Föreläsningarna 10 och 11 Gunnar Myrberg

Det svenska politiska systemet. Svensk modell i förändring

10 högskolepoäng. Förvaltning och politiska system Provmoment: TENT Ladokkod: Viktigt! Glöm inte att skriva namn på alla blad du lämnar in.

LEKTION 1: 20 febr 2015

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Politiska system i jämförande perspektiv. Bo Persson, Linköpings universitet

Eu-valet i Halland 25 maj 2014

Slutsatser och sammanfattning

Skellefteå kommun Utvecklad medborgardialog. Som en del av ett proaktivt styre

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Historien i politiken

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

FÖRVALTNINGSPOLITIK, 7.5 högskolepoäng (1sk100, 1sk130, 1SHÄ02) Studieguide för delkurs 3 i statsvetenskap 1-30 hp.

Medier, makt, demokrati Olof Petersson

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

Demokratipolitiskt program

Kursplan. Statskunskap, grundkurs, 30 högskolepoäng Political Science, Basic Course, 30 Credits. Mål. Kursens huvudsakliga innehåll 1(5)

Samverkan och strid i den parlamentariska demokratin

Sveriges riksdag på lättläst svenska

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

Det svenska politiska systemet (Statsvetenskap 1), 733G16, vt 2015 (7,5 hp)

Det svenska politiska systemet. Konstitution och statsmakter

EU-rättens påverkan på Sverige

Politiska system i jämförande perspektiv

Klass & kris Presentation vid SOM-seminariet 21 april 2009

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

10 högskolepoäng. Förvaltning och politiska system Provmoment: TENT Ladokkod: Viktigt! Glöm inte att skriva namn på alla blad du lämnar in.

Ett starkare Europa Liberalernas valmanifest 2019

Landsorganisationen i Sverige 2013

ETT RÄTTVISARE EUROPA FÖR ARBETSTAGARE

Internationell politik 1

Det svenska politiska systemet (Statsvetenskap 1), 733G16 vt 2016 (7,5 hp)

Om undersökningen. Kvantitativ undersökning i Inizios webbpanel intervjuer Intervjuer genomförda 3-4 januari 2018 Uppdragivare: Timbro

SVERIGE FÖRNYAT. UN i VERSlTÄTSBiBLlOTHEK KIEL - ZENTRALBI8U0THEK - ETT FORSLAG TILL SVENSKA FOLKET OM EN BÄTTRE DEMOKRATISK ORDNING LEIF V ERIXELL

Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006

Plan för samhällsorientering för nyanlända invandrare i Knivsta kommun SN-2012/289

Samhällskunskap II Demokrati som idé och praktik - 15 hp - Kursplan

ALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN

Förslag den 25 september Samhällskunskap

Direktdemokrati och representativ demokrati

Demokrati & delaktighet

Makt i politik och förvaltning Vem tar makten i det nya folkhemmet?

Momentguide: Makt & demokrati

MODERNA KOMMUNER Om den kommunala folkstyrelsens villkor och utmaningar

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN

till samhällskunskap Har du som användare frägor eller äsikter, kontakta oss gärna pä telefon eller via

25 maj val till Europaparlamentet

Det svenska politiska systemet (Statsvetenskap 1), 733G16 och 9GSH04 ht 2016 (7,5 hp)

För ett kommun- fullmäktige där även kvinnor får plats Vänsterpartiet Sundbyberg 2015

Instuderingsfrågor till Tema demokrati

OFFENTLIG FÖRVALTNING

Kursplan. Dnr 1999:10D Beslutsdatum Political Science, General Course, 1-20 points

Hållbar stad öppen för världen. Intraservice. Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian

d) För att man lättare ska kunna ta hand om lokala problem där de som situationen rör får bestämma.

1.3. Ett Europa för medborgarna Prioriteringar Prioriteringar

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna

Utrikespolitiken som slagfält

Transkript:

8p 2io 3 Li Bennich-Björkman &c Paula Blomqvist (red.) Mellan folkhem och Europa

Innehåll 1. Inledning g Li Bennich-Björkman al Paula Blomqvist Globaliserad ekonomi och europeisk integration 9 Mellan folkhem och Europa 10 Tre genomgripande förändringar 11 Rättighetssamhället 11 Förändrade villkor för kvinnor 13 Ett mångkulturellt Sverige 13 Landet lagom är ändå unikt 14 En konstitutionell makt? 14 Eftersläparen Sverige 15 Folkhemmet 16 Bokens uppläggning 18 2. Samling kring folkhemmet 20 Leif Lewin Spelförutsättningar 20 Arvet från tullstriden 23 Striden om parlamentarismen 24 Folkhemmet 26 Skördetiden 31 Striden om tjänstepensionen 33 Kärnkraften, löntagarfonderna, Europa 35 Samarbete och ansvarsutkrävande 37 3. Medborgarsamhället: Politisk kultur och politiskt beteende i Sverige Li Bennich-Björkman Den svenska politiska kulturen 41 Politiskt beteende i Sverige 53 Forskning 59

4. Det svenska parti- och valsystemet 63 Henrik Oscarsson Representativ partidemokrati 63 Det svenska partisystemet 66 Partier i kris? 69 Hur val går till i Sverige 72 Nationella och kommunala folkomröstningar 82 Forskning om parti- och valsystem 85 5. Vem sätter den politiska dagordningen? 89 Jesper Strömbäck Om medier, makt och politik 89 Mediernas makt över tanken 91 Det svenska medielandskapet 94 Mediernas roll i svensk politik: Förändringar under efterkrigstiden Forskning om medier och politik 106 6. Den politiska eliten 110 Birgitta Niklasson Varför är den politiska eliten intressant? 110 Elitbegreppet 112 En klass för sig? 114 Kontakter och karriärer 120 Vad tycker den politiska eliten? 125 En lagom exklusiv elit? 128 7. Att fästa makten på papper: Sveriges författning 131 Sverker Gustavsson Paradoxalt nyckelbegrepp 132 Vad är en grundlag? 134 Vad regleras i grundlag? 136 Författningsomvandling 140 Tre idéer om grundlagsreglering 143 Minimalism också i framtiden? 146 Författningsforskning 148

8. Riksdag och regering: Den svenska modellen 151 Daniel Tarschys Sammanhållet eller delat parlament? 152 Arbetet i utskotten 154 Konflikt och konsensus i riksdagen 156 Att bilda regering 158 Regeringens arbetssätt 160 Statsrådens uppgifter 161 Maktbalans i utveckling? 163 Makten är inget nollsummespel 166 9. Den oundgängliga förvaltningen: Den verkställande makten Shirin Ahlbäck Öberg Att styra förvaltningen 179 Att kontrollera förvaltningen 187 Forskning om den offentliga förvaltningen 189 10. Den lokala politiken 193 Stig Montin Enhetsstat med kommunal självstyrelse 193 Vad gör kommunerna? 196 Hur styrs kommunerna? 198 Den kommunala demokratin 201 Svenska kommunernas ställning 203 Relationen mellan stat och kommun 206 Förändrad ansvarsfördelning 207 Regionalisering 209 De svenska kommunernas förändrade roll 210 Forskning om kommunerna 212 11. Särintressen, demokrati och den svenska korporatismen Bo Rothstein Den svenska korporatismen 217 EU:s stöd till jordbruket 219 Dubbla röster 219 Pluralism, marxism, elitism och korporatism 220

6 INNEHÅLL Korporatismens rötter - en nyckel till dess politiska logik 224 Den svenska korporatismens fall 229 Mer individualism 232 Forskning om korporatism 233 12. Den svenska välfärdspolitiken 235 Paula Blomqvist Vad är en välfärdsstat? 236 Den svenska välfärdsstatens utveckling 240 Vad utmärker den svenska välfärdsstaten? 242 Den postindustriella välfärdsstatens nya utmaningar 246 Den svenska välfärdsstatens kris 248 Nyorientering av den svenska välfärdspolitiken? 250 Aktuella frågor inom den svenska välfärdspolitiken: Var går de politiska skiljelinjerna? 255 Debatt 1. Är arbete en rättighet eller skyldighet? 255 Debatt 2. Är det fult med vinst inom välfärdsområdet? 256 Debatt 3. Skolan: frihet att välja eller lika för alla? 257 Hur forskar vi vidare om välfärdspolitiken? 258 13. Den svenska jämställdhetspolitiken: Hur långt har vi nått? 261 Christina Bergqvist Feminism som teori, ideologi och politik 263 Dagens svenska jämställdhetspolitik 267 Orsaker till jämställdhetspolitikens utveckling 271 Statistik om jämställdhet i Sverige och omvärlden 273 14. Ett förändrat Sverige: Migrationen och dess konsekvenser 284 Björn Fryklund Migrationsmönster 1965-2007 285 Flyktinginvandringen ökar 288 Invandrare vill bo i storstäder 291 Integrationspolitikens olika faser 292 Från assimilation till integration 293 Från en liberal politik till en mer restriktiv 294 Situationen just nu 295

Främlingsfientliga partier växer fram 296 Invandrares delaktighet i det svenska samhället 302 Mot en gemensam migrationspolitik i Europa 304 15. Svensk politik i den Europeiska unionen 311 Ulrika Mörth Vad är EU egentligen? 312 EU:s lagstiftande roll 314 EU som ett flernivåsystem? 322 16. Socialdemokratin och historiens list 330 Svante Nycander Ett folkrörelseparti 331 Det fackliga genombrottet först, det politiska sedan 333 Folkhemmet och den svenska medelvägen 337 Samarbetsmodellen och socialdemokratins guldålder 339 Socialdemokratin och politikens primat 342 Palmeperiodens visioner och verklighet 343 EU-medlemskap, globalisering och ekonomisk disciplin 344 Forskning om socialdemokratin 346 Författarpresentationer 351 Sakregister 354 Personregister 359