Incitament för effektivitet och kvalitet Trafikanalys 20 april 2012 Björn Hasselgren Arkitektur och samhällsbyggnad
Vägar och järnvägar - historien
Transportinfrastrukturens utveckling Offentlig sektor Utvecklingen av transportinfrastrukturen Teknologi Ekonomi Politik och sociokulturella faktorer Privat sektor
Statligt eller privat engagemang Naturliga monopol Kundfokus Skaleffekter Konkurrenskraft Finansiering Samhällsekono mi Flexibilitet Innovation Externa effekter Incitament Administrativ styrning informationsbrister principal/agency oklara incitament Marknadsstyrning sponant lärande starkare effektivitetsincitament
Privat och offentligt ägande Privat entreprenörsfas 1850- Förstatligande konsolideringsfas 1930-40 Privat/offentligt stärkta incitament 1980-
Staten som entreprenör A dynamic development is rarely centrally planned. It grows as a product of, among other things, imagination and impulses among a multitude of business-men, who in mutual competition with varying success experiment without being prevented by anything than necessary regulations. Administrative dirigisme, implemented by ever so skilled public officers, will on the contrary inevitably largely build upon the present state. Dirigisme thus, in general, has a preservative effect. The 1944 Transport Policy Committee, 1947:85, p 52-53.
en nyorientering i syfte att skapa ett mer konkurrensfrämjande system Marknadsmodellen förvagas grunden för prissättningen de samhällsekonomiska marginalkostnaderna inte kostnadstäckning argumenteringen för konkurrensalternativets överlägsenhet påfallande torftig underförstådd prioritering av privatbilismen
Effektivitetsbegrepp Intern effektivitet = kundfokus 1944, 1963, 1988 Extern effektivitet = samhällsfokus 1963, 1979, 1998, 2004, 2008 2 0 1 2?
Alternativ finansiering i andra länder Effektivare byggande och drift (PPP) Mer resurser till vägar och järnvägar Risker fördelas till de aktörer som kan bära dem bäst (t ex PPP) Alternativ till offentlig finansiering (koncessioner, vägtullar/avgifter) Lokalt/regionalt engagemang och inflytande (lokala skatter/avgifter)
PPP tydligare incitamentsfokus Stärkta incitament för effektivitet i byggande och drift (LCC) Större eller mindre än Finansieringskostnader ofta högre än vid offentlig finansiering
Positiva effekter av PPP-formen US Congressional Budget Office: Using Public-Private Partnerships to Carry Out Highway Projects, January 2012 The cost of financing a highway project privately is roughly equal to the cost of financing it publicly after factoring in the costs associated with the risk of losses from the project, which taxpayers ultimately bear, and the financial transfers made by the federal government to states and localities. Any remaining difference between the cost of public versus private financing for a project will stem from the effects of incentives and conditions established in the contracts that govern public-private partnerships. CBO also finds, on the basis of evidence from a small number of studies, that such partnerships have built highways slightly less expensively and slightly more quickly, compared with the traditional public-sector approach.
Viktigt hantera roller, risker, avtal Beställare, ägare, utförare Vem tar vilken risk? Vad kostar olika risker? Avtalskonstruktionen behov av gemensamma regler? Insyn, öppenhet, reviderbarhet
Transaktionskostnader och marknader Aspect Hierarcy Market Asset High Low specificity Uncertainty High Low Frequency Few Many Probity Important Less important Efter Williamson (1981)
En reformagenda för effektivitet och utveckling Skilj ut ett nät (väg och järnväg) med statligt intresse Pröva gränsöverskridande samverkan Öppna för finansiering av vägar och järnvägar med avgifter på nationell och regional/lokal nivå Stärk resultatansvaret hos infrastrukturförvaltarna Utveckla ett regelverk för PPP för stärkta incitament inte finansiering i första hand Standardisera och förenkla byggprocesser
Björn Hasselgren KTH Arkitektur och samhällsplanering +46-70-762 33 16 bjorn.hasselgren@abe.kth.se