Många ungas vardag: vänta-på-jobb

Många ungas vardag: vänta-på-jobb Jonas Frycklund, Stefan Fölster September, 2006 Minst 120 000 ungdomar har ett vänta-på-jobb

1 Innehåll Sammanfattning...2 Hög ungdomsarbetslöshet...3 Vilka jobb får ungdomarna?...5 BRISTANDE MATCHNING...5 ATT MÄTA VÄNTA-PÅ-JOBBEN...6 ÄR VÄNTA-PÅ-JOBB ETT TILLFÄLLIGT FENOMEN?...7 DET HANDLAR INTE OM MISSNÖJE...8 RISK ATT HAMNA I ETT VÄNTA-PÅ-JOBB...10 INGA KÖNSSKILLNADER...10 VAL AV GYMNASIEINRIKTNING...10 UTBILDNINGSNIVÅ...11 HUR MÅNGA HAR ETT VÄNTA-PÅ-JOBB?...12 KÄNSLIGHETSANALYS...13

2 Sammanfattning Har du ett jobb som passar dig? Där din kunskap och dina talanger tas till vara? Eller har du tagit ett jobb för att överbrygga tiden tills du hittar något som bättre passar dina kvalifikationer och talanger? I så fall kan du tillhöra de många osynliggjorda offren för obalansen på arbetsmarknaden. Ungdomsarbetslösheten har uppmärksammats allt mer. Den har mer än fördubblats de senaste fem åren. Enligt internationellt jämförbara sätt att räkna har Sverige den femte högsta ungdomsarbetslösheten bland EU:s 25 länder. Men ungdomar möter även andra problem på arbetsmarknaden. Många av dem som har jobb arbetar inom ett verksamhetsområde där deras utbildning och kompetens inte tas till vara. En del ungdomar väntar på jobb, andra har ett vänta-på-jobb. Ett vänta-på-jobb är ett jobb som inte stämmer överens med ens utbildning och där ens kompetens inte utnyttjas fullt ut. Att ha ett sådant jobb måste inte alltid vara fel. Ibland kan ett vänta-på-jobb fungera som en brygga till ett bättre jobb längre fram, vänta-på-jobbet är då ett tillfälligt överbryggningsjobb. Men om väldigt många har vänta-på-jobb samtidigt så ökar risken att många aldrig kommer därifrån, fler fastnar i ett vänteläge. För samhället innebär det att många arbetar under sin kapacitet, möjligen även utan fullt engagemang. Det är därför viktigt att belysa hur många som drabbas. Vi har låtit Synovate Temo undersöka hur yngre människor ser på sin väg in i arbetslivet. Det är häpnadsväckande många som inte har hittat rätt jobb. Fler än var fjärde yngre vuxen, 28 procent, har ett jobb inom ett verksamhetsområde som inte stämmer överens med tidigare utbildning och erfarenhet. Lika många anser att de har ett arbete som ligger på en för låg kvalifikationsnivå i förhållande till den egna utbildningen och tidigare erfarenheter. Fler än var tredje yngre vuxen, 37 procent, beskriver sitt nuvarande jobb som ett tillfälligt arbete i väntan på ett arbete som passar bättre. Av dem som har lägst en gymnasieexamen är det var fjärde, 25 procent, som har en högskoleutbildning eller annan kvalificerad utbildning som han eller hon inte har nytta av idag. Sammanlagt är det enligt våra beräkningar minst 300 000 yngre vuxna som har ett vänta-påjobb. Av dessa är minst 120 000 ungdomar i åldrarna 16 till 24 år. Det är priset för en otillräcklig arbetsmarknad utöver de 140 000 arbetslösa ungdomarna i denna åldersgrupp.

3 Hög ungdomsarbetslöshet Sverige har gått från att vara ett föregångsland i Europa till att vara ett land med ett av de högsta arbetslöshetstalen för ungdomar. Enligt Eurostat låg den svenska ungdomsarbetslösheten 2005 på nästan 23 procent, att jämföra med snittet för de gamla EU-länderna som ligger under 17 procent, se diagram 1. Diagram 1 Ungdomsarbetslöshet i Sverige och EU-15 Andel arbetslösa ungdomar i åldern 15-24 år 25 20 15 10 Sverige EU-15 5 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Källa: Eurostat Den högsta ungdomsarbetslösheten i Europa finns i Polen, följt av Slovakien, se diagram 2. Nya EU-länder som fortfarande upplever stora strukturella problem i sina ekonomier. Den lägsta ungdomsarbetslösheten finns i Nederländerna, följt av Danmark och Irland.

4 Diagram 2 Ungdomsarbetslöshet i EU-länderna Andel arbetslösa ungdomar i åldern 15-24 år Polen Slovakien Grekland Italien Sverige Frankrike Belgien Finland Spanien Ungern Tjeckien Malta Portugal Estland Slovenien Litauen Tyskland Luxemburg Lettland Cypern Storbritannien Österrike Irland Danmark Nederländerna 26 24 22,6 22,3 21,5 20,1 19,7 19,4 19,2 16,7 16 15,9 15,9 15,7 15 13,8 13,6 13,2 12,9 10,5 8,6 8,6 8,2 30,1 36,9 0 10 20 30 40 Källa: Eurostat Bland de gamla EU-länderna har Sverige den tredje högsta ungdomsarbetslösheten. Ungdomsarbetslösheten är normalt sätt mycket konjunkturkänslig. När det är lågkonjunktur brukar ungdomsarbetslösheten öka kraftigt, för att sedan minska lika kraftigt när konjunkturen vänder uppåt. Ungdomarnas arbetskraft fungerar som dragspel på arbetsmarknaden. Detta mönster har vi inte sett under den senaste högkonjunkturen. Något som förklaras av att jobbtillväxten har kommit igång sent i konjunkturcykeln denna gång. Men trots att sysselsättningen som helhet har förbättras den sista tiden så har ungdomsarbetslösheten ändå fortsatt att försämras hittills i år. För det första halvåret har den svenska ungdomsarbetslösheten gått upp till 26,7 procent, enligt Eurostats statistik. Samtidigt har EU-ländernas ungdomsarbetslöshet minskat och uppgick i EU:15 till 16,2 procent. Givet en hög arbetslöshet så finns det trots allt ungdomar som har jobb. Vilka jobb är det dessa ungdomar får? En väl fungerande arbetsmarknad handlar om att ha en låg arbetslöshet och en hög sysselsättning. Men en väl fungerande arbetsmarknad handlar också om att rätt person är på rätt plats. En väl fungerande matchning mellan människor och jobb är viktigt för produktiviteten och tillväxten. En väl fungerande matchning är viktig för individen som vill kunna få avkastning på sin utbildning och få ett jobb som motsvarar ens drömmar och ambitioner.

5 Vilka jobb får ungdomarna? bad Synovate Temo att undersöka hur unga vuxna upplevde sina jobb. Under perioden 14:e till 23:e augusti genomfördes telefonintervjuer med 804 unga vuxna som hade jobb. För att sålla fram de som hade jobb användes samma definition på sysselsättning som i Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar. Antingen ska den svarande under förra veckan ha utfört minst en timmes avlönat arbete som anställd eller företagare, eller så ska den svarande ha haft ett arbete men varit tillfälligt frånvarande, exempelvis för sjukdom eller semester. Två åldersgrupper analyserades, dels ungdomar i åldern 18-24 år, dels en något äldre grupp unga vuxna 25-34 år. Anledningen att även ta med den äldre gruppen är att vi vet att inträdet på arbetsmarknaden för många sker relativt sent. Högskolestudier försenas av olika avbrott, vilket gör att om man vill fånga erfarenheterna från även dem med högre utbildning är det nödvändigt att intervjua även denna äldre grupp. Resultaten för de båda grupperna redovisas tillsammans, såvida inte annat anges. I slutet av rapporten genomförs aggregerade beräkningar av hur många ungdomar som befinner sig i vänta-på-jobb. Dessa beräkningar har genomförts för respektive åldersgrupp separat. På så sätt får vi jämförbarhet med annan statistik om ungdomsarbetslösheten. BRISTANDE MATCHNING Det finns en omfattande litteratur som visar på bristande matchning på den svenska arbetsmarknaden. 1 Bristande matchning kan leda till en högre arbetslöshet än nödvändigt. Men bristande matchning kan därutöver få effekter även för dem som har jobb. Man kan ha ett jobb som man är felkvalificerad till eller man kan ha ett jobb inom ett annat område än det man är utbildad till. 2 I en dynamisk arbetsmarknad är det oundvikligt att vissa människor tillfälligt befinner sig i jobb som inte är det de passar bäst för. Särskilt för yngre vuxna kan man tänka sig att ett överbryggningsjobb, som man har i väntan på något bättre, är en bra tillfällig lösning. En lösning som är bättre än arbetslöshet. Men om väldigt många befinner sig i överbryggningsjobb, då blir inte överbryggningsjobben någon brygga till det riktiga jobbet. Om arbetsmarknaden är svag, om matchningen mellan arbetssökande och arbetsgivare fungerar dåligt, om utbildningssystemet utbildar fel, då blir det fler och fler som får vänta på det riktiga jobbet. För att beskriva detta fenomen använder vi begreppet vänta-på-jobb. Ett vänta-på-jobb är ett jobb, men det är inte det jobbet som man passar bäst till. Det är ett jobb där man inte utnyttjar sin potential, där man inte utnyttjar sin utbildning. 1 Se exempelvis Riksrevisionens granskningsrapport Den offentliga arbetsförmedlingen, RiR 2006:22 2 Se exempelvis Le Grand, Szulkin och Thålins kapitel i Familj och arbete, Bygren et al (2004), SNS Förlag eller Thålins kapitel i Utbildning och arbetsmarknad, Olofsson (2006), SNS Förlag.

6 ATT MÄTA VÄNTA-PÅ-JOBBEN För att fånga fenomenet vänta-på-jobb ställdes ett antal frågor om synen på det egna jobbet. En sammanfattning av resultaten framgår av diagram 3. Diagram 3 Olika mått på vänta-på-jobb bland unga vuxna 18-34 år Procentandel av dem som har jobb Skulle passa bättre inom annat verksamhetsområde 28 För låg kvalifikationsnivå på arbetet 28 Har kompetens för mer kvalificerat arbete 89 Har absolut kompetens för mer kvalificerat arbete 42 Tillfälligt arbete i väntan på bättre 37 Har högskoleutbildning som inte utnyttjas idag 25 Missnöjd med arbetet 5 0 20 40 60 80 100 Källa: Synovate Temo (2006) Mer än var fjärde yngre vuxen, 28 procent, har ett jobb inom ett verksamhetsområde som inte stämmer överens med tidigare utbildning och erfarenhet. Lika många, 28 procent, anser att de har ett arbete som ligger på en för låg kvalifikationsnivå i förhållande till den egna utbildningen och tidigare erfarenheter. Närmare nio av tio, 89 procent, anser att de antingen kanske eller absolut skulle ha kompetens för ett mer kvalificerat arbete än det de har idag. Fler än fyra av tio, 42 procent, angav det säkrare svaret att de absolut skulle ha kompetens för ett mer kvalificerat arbete. Mer än var tredje yngre vuxen, 37 procent, beskriver sitt nuvarande jobb som ett tillfälligt arbete i väntan på ett arbete som passar bättre. Av dem som har lägst en gymnasieexamen är det var fjärde, 25 procent, som har en högskoleutbildning eller annan kvalificerad utbildning som han eller hon inte har nytta av idag. Fem procent av de unga vuxna är ganska eller mycket missnöjda med sitt nuvarande arbete.

7 ÄR VÄNTA-PÅ-JOBB ETT TILLFÄLLIGT FENOMEN? Om man har ett vänta-på-jobb under en begränsad tid så är det antagligen inte att betrakta som ett problem, det tillfälliga jobbet fungerar då som en brygga till ett bättre jobb längre fram. I den här undersökningen kan vi inte se hur länge man har ett vänta-på-jobb. Men genom att jämföra den yngre och den äldre gruppen och se på skillnaderna dem emellan får man en indikation på hur stor risken är att man fastnar i ett vänta-på-jobb, se diagram 4. Diagram 4 Vänta-på-jobb bland unga vuxna 18-24 respektive 25-34 år Procentandel av dem som har jobb Skulle passa bättre inom annat verksamhetsområde 21 40 För låg kvalifikationsnivå på arbetet 29 27 Har kompetens för mer kvalificerat arbete 90 89 Har absolut kompetens för mer kvalificerat arbete 41 42 Tillfälligt arbete i väntan på bättre Har högskoleutbildning som inte utnyttjas idag 26 23 27 56 Missnöjd med arbetet 3 5 0 20 40 60 80 100 16-24 25-34 Källa: Synovate Temo (2006) Mellan ålderskategorierna kan man se en kraftig minskning av dem som anser att det nuvarande arbetet är tillfälligt, från mer än hälften, 56 procent, för de yngre till drygt en fjärdedel, 26 procent, för de äldre. Detta är naturligt och fångar att många i den yngre kategorin har tillfälliga jobb för att finansiera studier och annat. 3 Men det är samtidigt anmärkningsvärt att det i den äldre åldersgruppen fortfarande är så många som var fjärde som betraktar sitt nuvarande arbete som tillfälligt. En motsvarande minskning mellan åldersgrupperna sker för dem som arbetar inom fel verksamhetsområde, vilket man kan tolka som att många av de tillfälliga jobben sker inom fel verksamhetsområde. Att som ung arbeta inom fel verksamhetsområde behöver därmed inte vara ett så stort problem, eftersom det verkar som att omfattningen på en sådan felplacering lindras över tid. 3 Mätperioden inträffade dessutom mot slutet av sommaren, när det fortfarande var många av de yngre som hade sommarjobb.

8 Mer allvarligt är att det inte sker någon statistiskt säkerställd minskning mellan åldersgrupperna för den andel som anser att arbetet har en för låg kvalifikationsnivå. I båda grupperna är det drygt var fjärde som gör den bedömningen av sitt arbete, 29 respektive 27 procent. I bedömningen om man klarar ett mer kvalificerat arbete kan man inte utesluta att några av de svarande kan ha gett uttryck för överoptimism. Men alldeles oavsett följer svaren samma mönster som när det gäller bedömningen av kvalifikationsnivå. Det vill säga det sker ingen statistisk säkerställd förändring mellan ålderskategorierna. Gällande andelen som har en högskoleutbildning som de inte har nytta av respektive andelen som är missnöjda, sker inte heller någon statistiskt säkerställd förändring mellan åldersgrupperna. DET HANDLAR INTE OM MISSNÖJE Att många yngre vuxna har jobb som är felmatchade i förhållande till sin kompetens verkar inte ha satt några större spår i trivseln på jobbet. Närmare nio av tio är ganska eller mycket nöjda med sina nuvarande jobb och endast fem procent är ganska eller mycket missnöjda. Visserligen finns det ett samband som gör att det är större risk att man är missnöjd om man har ett felmatchat jobb, men det rör sig ändå om mycket små tal. De allra flesta som har ett jobb på för låg kvalifikationsnivå är trots det nöjda med sina jobb, se diagram 5. Diagram 5 60 Nöjdhet med nuvarande arbete Procentandel av dem som har ett arbete med för låg kvalifikationsnivå 57 50 40 30 20 20 13 10 0 Mycket nöjd Ganska nöjd Varken eller 6 Ganska missnöjd 3 Mycket missnöjd 1 Vet ej/ej svar Källa: Synovate Temo (2006) Det är heller inte uppenbart att felmatchningen har lett till sämre lön. För två av måtten på vänta-på-jobb (rätt verksamhetsområde respektive tillfälligt arbete) finns ett lönesamband som visar att de som är felmatchade är överrepresenterade i den lägsta inkomstgruppen, se diagram 6. Men för övriga mått saknas ett sådant samband. Att två av måtten avviker kan bero på att det i dessa kategorier finns många som arbetar deltid.

9 Diagram 6 Andel i respektive grupp som har en månadsinkomst på max 17 000 kronor Procent 60 50 50 54 40 36 40 34 38 35 30 20 10 0 Totalt Fel verksamhetsområde För låg kvalifikationsnivå på arbetet Har absolut kompetens för mer kvalificerat arbete Tillfälligt arbete i väntan på bättre Missnöjd med arbetet Har högskoleutbildning som inte utnyttjas idag Källa: Temo Synovate (2006) Att felmatchningen inte ger tydliga resultat i missnöje på arbetsplatsen och att lönerna inte verkar avvika på något tydlig sätt skulle kunna ses som positivt. Det spelar inte så stor roll vad man jobbar med, man trivs ändå och man tjänar ungefär lika mycket. Men det kan också ges en annan och mer negativ tolkning. Felmatchningar på arbetsmarknaden innebär stora kostnader för samhällsekonomin. Dels sjunker den totala produktionsförmågan i ekonomin om inte arbetskraften befinner sig där den gör störst nytta. Dels uppstår stora kostnader i form av felutbildningar som inte ger någon avkastning i högre produktion. Felutbildningskostnaden består då inte bara av kostnaderna för utbildningssystemet, utan framförallt i den tid som studenterna avsätter för onödiga utbildningar. 4 För individen uppstår även andra kostnader i form av sämre karriärutveckling på sikt. Något som kan göra att man straffas lönemässigt längre fram och också att man missar andra värden i form av den personliga utveckling det innebär att ha ett mer avancerat arbete. 4 Att det rör sig om stora kostnader kan man få ett grepp genom en utvärdering som Expertgruppen för offentlig ekonomi har genomfört. De uppskattade kostnaderna för förseningarna i utbildningssystemet till 20 miljarder kronor per år, se Landell, Gustafsson och Grannas Utbildningens omvägar Ds 2000:58. Om det dessutom är så att många utbildningar genomförs i onödan så stiger notan markant.

10 RISK ATT HAMNA I ETT VÄNTA-PÅ-JOBB För vilka är risken störst att hamna i ett vänta-på-jobb? INGA KÖNSSKILLNADER Som framgår av diagram 7 finns i princip inga skillnader mellan könen när det gäller omfattningen av vänta-på-jobben. Diagram 7 Vänta-på-jobb bland unga kvinnor respektive män Procentandel av dem som har jobb Skulle passa bättre inom annat verksamhetsområde För låg kvalifikationsnivå på arbetet 27 29 26 30 Har kompetens för mer kvalificerat arbete 89 90 Har absolut kompetens för mer kvalificerat arbete Tillfälligt arbete i väntan på bättre 35 38 35 47 Har högskoleutbildning som inte utnyttjas idag 29 22 Missnöjd med arbetet 4 5 0 20 40 60 80 100 Kvinnor Män Källa: Synovate Temo (2006) Den enda statistiskt säkerställda skillnaden är att männen i högre utsträckning säger att de absolut har kompetens för ett mer kvalificerat arbete, 47 procent jämfört med 35 procent för kvinnorna. Möjligen är skillnaden ett uttryck för psykologisk överkonfidens. Kvinnor verkar i högre utsträckning ha en högskoleutbildning som inte utnyttjas, 29 procent jämfört med 22 procent för männen. Skillnaden är dock inte statistiskt säkerställd. VAL AV GYMNASIEINRIKTNING Valet av gymnasieutbildning kan ha betydelse för risken att senare hamna i ett vänta-på-jobb. Störst är risken för dem som gått ekonomisk inriktning, se diagram 8. Av dem som har gått en ekonomisk gymnasieutbildning är det fler än fyra av tio, 42 procent, som har ett arbete på för låg kvalifikationsnivå. För dem som har gått en gymnasieutbildning med social inriktning är

11 risken minst att hamna i ett arbete på för låg kvalifikationsnivå, färre än var femte, 19 procent, anger att de har ett sådant jobb. Diagram 8 Risk för jobb på för låg kvalifikationsnivå beroende på gymnasieutbildning Procentandel inom respektive utbildningsgrupp 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 42 34 29 24 19 Teknisk Ekonomisk Social Humaniora Annat Källa: Synovate Temo (2006) UTBILDNINGSNIVÅ Skillnader i utbildningsnivåer verkar å andra sidan spela en mindre roll för risken att hamna i ett vänta-på-jobb. I diagram 9 visas frekvensen av vänta-på-jobb beroende på om man har en gymnasieutbildning eller en längre högskoleutbildning.

12 Diagram 9 Vänta-på-jobb bland gymnasieutbildade respektive de med en längre högskoleutbildning Procentandel av dem som har jobb Skulle passa bättre inom annat verksamhetsområde 27 24 För låg kvalifikationsnivå på arbetet 23 32 Har kompetens för mer kvalificerat arbete 91 86 Har absolut kompetens för mer kvalificerat arbete Tillfälligt arbete i väntan på bättre 41 42 37 30 Missnöjd med arbetet 5 5 0 20 40 60 80 100 Gymnasium Längre högskoleutbildning Källa: Synovate Temo (2006) Skillnaderna är små för de flesta av måtten. Det är en något ökad risk för högskoleutbildade att ha ett jobb med för låg kvalifikationsnivå. Detta gäller för nästan var tredje högskoleutbildad, 32 procent, jämfört med färre än var fjärde, 23 procent, av de gymnasieutbildade. Gymnasieutbildade å andra sidan har en något förhöjd sannolikhet att ha ett tillfälligt jobb, 37 procent, jämfört med 30 procent av de högskoleutbildade. HUR MÅNGA HAR ETT VÄNTA-PÅ-JOBB? I den här rapporten har vi försökt mäta fenomenet vänta-på-jobb genom ett antal olika mätmetoder. Vad innebär resultaten på makronivå? Genom att ställa andelssiffrorna i relation till sysselsättningen kan man få fram hur många yngre vuxna som har ett vänta-på-jobb. Beräkningarna genomförs separat för de båda åldersgrupperna 16-24 och 25-35 år. 5 Vår undersökning genomfördes i augusti. Än så länge finns ingen AKU-undersökning att tillgå för den månaden. Vi har därför utgått från den genomsnittliga sysselsättningen under det första halvåret i år. Fördelen är att resultaten inte blir lika känsliga för tillfälliga variationer och säsongsmönster. 5 I vår undersökning ingick grupperna 18-24 respektive 25-34 år. Anledningen att beräkningarna här även inkluderar 16 och 17-åringarna är att dessa ingår i AKU-statistiken. De stör dock knappast beräkningarna nämnvärt, eftersom väldigt få av dem är sysselsatta.

13 Den genomsnittliga sysselsättningen under det första halvåret var 413 000 i åldersgruppen 16-24 år och 931 000 i åldersgruppen 25-34 år. Tabell 1 Beräkning av antal vänta-på-jobb i respektive åldergrupp 16-24 år 25-34 år Andel Antal Andel Antal Skulle passa bättre inom annat verksamhetsområde För låg kvalifikationsnivå på arbetet Har absolut kompetens för mer kvalificerat arbete Tillfälligt arbete i väntan på bättre 40 % 165 000 21 % 196 000 29 % 120 000 27 % 251 000 41 % 169 000 42 % 391 000 56 % 231 000 26 % 242 000 Källa: Synovate Temo (2006) och egna beräkningar Som framgår av tabell 1 ger de olika mätmetoderna olika resultat på uppskattningarna av antalet vänta-på-jobb. En försiktighetsåtgärd skulle vara att utgå från de lägsta skattningarna i respektive åldersgrupp. Det skulle i så fall röra sig om 120 000 vänta-på-jobb i åldersgruppen 16-24 år och 196 000 i åldersgruppen 25-34 år. KÄNSLIGHETSANALYS En nackdel med mätperioden 14-23:e augusti är att det under den perioden fortfarande kan vara många som befinner sig i sommarjobb. Detta gäller främst den yngre åldersgruppen. Som man kan se sticker också resultatet ut för den yngre åldersgruppen just när man frågar om de har ett tillfälligt arbete i väntan på bättre, 56 procent anger det svaret. Här kan man förmoda att många sommarjobbare ingår. Men för övriga mätmetoder är skillnaderna mindre mellan åldersgrupperna, något som tyder på att sommarjobbandet inte slår igenom nämnvärt i siffrorna. Mitten av augusti är heller inte höjdpunkten för sommarjobbandet. Av säsongsmönstret för den totala sysselsättningen kan man dra slutsatsen att det under juli brukar finnas ungefär 160 000 sommarjobb utöver normalläget på arbetsmarknaden och i augusti har den siffran i allmänhet sjunkit till 80 000. Vi anser därför att de försiktigt gjorda beräkningarna ovan inte är känsliga för mätperioden.