KALLELSE. Plats och tid för sammanträdet Tingssalen, Stadshuset, Borgholm, , klockan 18:00

1 Kommunfullmäktige KALLELSE Plats och tid för sammanträdet Tingssalen, Stadshuset, Borgholm, 2016-09-12, klockan 18:00 Eva-Lena Israelsson / Marie-Louise Johansson Ordförande Sekreterare 880 18 Utses att justera:. Plats och tid för justeringen: Kommunledningskontoret i Borgholm / 2016 Förhinder anmäls omgående till marie-louise.johansson@borgholm.se ÄRENDEN Sid 1 Godkännande av kungörelse 2 Godkännande av dagordning 3 Allmänhetens frågestund (max 20 minuter) 4 Information revisorerna (max 20 minuter) 5 Information Socialnämnden (max 20 minuter) 6 Justering av verksamhetsområden för vattentjänster i Borgholms kommun avseende vissa fastigheter inom va-distrikten Böda, Föra, Gärdslösa, Högby, Högsrum, Källa, Långlöt, Persnäs och Räpplinge. Samhällsbyggnadsnämnden överlämnade 2016-06-30 155 förslagna justeringar av verksamhetsområdena för vattentjänster till kommunfullmäktige för antagande. Kommunstyrelsen föreslår 2016-08-30 148 kommunfullmäktige att anta föreslagna justeringar. 7 Antagande av Riktlinjer för bostadsförsörjning 2016-2018 Kommunstyrelsen föreslår 2016-08-30 145 kommunfullmäktige att anta föreslagna riktlinjer. 8 Uppdrag - vattenförsörjningsfrågan Miljö- och hållbarhetsberedningen föreslog 2016-06-02 23 kommunfullmäktige att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda möjligheten eller formalisera redan pågående arbete för att skyndsamt säkerställa en stadigvarande höjning av grundvattnet och därigenom säkerställa tillgången på råvatten i vattentäkterna i Borgholms kommun. Till arbetet föreslår beredningen att ett nära samarbete utvecklas med LRF och Ölands Vattenråd. att det görs omgående för att kunna hålla kommunfullmäktige informe- 2016/168 3-9 2016/170 10-44 2016/160 45

rad om projektets utveckling. Kommunstyrelsen överlämnar 2016-08-30 149 ärendet till kommunfullmäktige utan förslag på beslut. 2 9 Äskande av tilläggsbudget, medel för utökat antal hemtjänsttimmar 2016, socialnämnden Socialnämnden beslutade 2016-06-23 75 att äska 1 310 578 kr till 5,0 tjänster då hemtjänsttimmarna har ökat att samt ge Ewa Ekman, socialchef uppdraget att se över arbetssätt och rutiner inom hemtjänsten. Kommunstyrelsen föreslår 2016-08-30 147 kommunfullmäktige att bevilja socialnämnden tilläggsbudget om 1 310 578 kronor till 5,0 tjänster inom ramen för resultatet 2016.. 10 Interpellation (Lasse Leijon) till och svar från kommunstyrelsens ordförande gällande pensionärsrabatt på KLT Kommunfullmäktige gav 2016-05-16 91 Lasse Leijon rätt att ställa interpellationen. 11 Motion (Lasse Leijon SD) - bidrag till kommunens kobönder Kommunstyrelsen föreslår 2016-05-24 113 kommunfullmäktige att avslå motionen då kommuner enligt Kommunallagen inte får ge bidrag till enskilda. 12 Motion (Stig Bertilsson och Peder Svensson C) - fastighetsunderhåll Kommunstyrelsen föreslår 2016-08-30 154kommunfullmäktige att bifalla motionen. 13 Motion (Stig Bertilsson och Peder Svensson C) bredband och vägbelysning Kommunstyrelsen föreslår 2016-08-30 155 kommunfullmäktige att avslå motionen. 14 Motion (Lasse Leijon SD) - åldersbestämma ensamkommande flyktingbarnen Kommunstyrelsen föreslår 2016-08-30 157 kommunfullmäktige att avslå motionen 15 Motion (Lasse Leijon och Kjell Ivar S Karlsson SD) börja åldersbestämma de ensamkommande flyktingbarn. Kommunstyrelsen föreslår 2016-08-30 157 kommunfullmäktige att avslå motionen 16 Årsredovisning, Revisionsberättelse, Revisionsrapport och brev till medlemmarna från Samordningsförbundet i Kalmar län 2016/162 46-47 2016/7 48-49 2015/262 50-51 2016/20 52-54 2016/15 55-57 2016/3127 58-60 2016/139 61-63 2016/176 64-117 Årshjul kommande ärenden och informationer onumrerat - - - - - -Skickas digitalt 2016-09-02

3 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum Paragrafer 2016-08-30 139-158 148 Dnr 2016/168-344 KS Förslag till justering av verksamhetsområden för vattentjänster i Borgholms kommun; fastigheter inom va-distrikten Böda, Föra,Gärdslösa, Högby, Högsrum, Källa, Långlöt, Persnäs och Räpplinge. Samhällsbyggnadsnämnden överlämnar 2016-06-30 155 Förslag till justering av verksamhetsområden för vattentjänster (vatten och spillvatten) i Borgholms kommun, vidare till kommunfullmäktige för antagande. Justeringen omfattar verksamhetsområdena i va-distrikten Böda, Föra, Gärdslösa, Högby, Högsrum, Källa, Långlöt, Persnäs och Räpplinge. I samtliga områden finns sedan tidigare beslutade verksamhetsområden för vatten och/eller spillvatten som genom detta beslut får tillagt följande fastigheter; Binnerbäck 2:54, Böda-Torp 3:90, Dödevi 10:23, Föra 4:7, Föra- Torp 4:1, del av Hallnäs 10:1, Husvalla 1:14, Högby-Sandby 1:13, 1:19, Kyrketorp 6:13-6:15, Källahamn 1:14, Mellböda 8:5, Norrböda 4:13, Rälla 1:124, Stenninge 1:33, 2;58, 2;59, 2:19, Sörby Tall 3:14-3:16, 10:27, 10:62-10:65, Trosnäs 3:14, 5:18, 9:9, Tryggestad 8:11 samt Åstad 2:15. Det som nu föreslås är att justera befintliga verksamhetsområden för vatten (V) och/eller spillvatten (S) att inkludera hela eller delar av ett antal fastigheter i anslutning till verksamhetsområdena. Av beslutet framgår att fastigheter som angränsar till, eller ligger i direkt närhet till ett verksamhetsområde ska ses som en del av detta sammanhang och därför ingå i verksamhetsområdet. Justering av verksamhetsområden ska ske kontinuerligt för att inkludera nytillkomna fastigheter som oftast utgörs av nya avstyckningar eller fastigheter som nyligen bebyggts. En samlad, årlig revidering ger huvudmannen förutsättningar för en välplanerad utbyggnad. Samhällsbyggnadsnämndens motivering av beslutet I ett område där kommunala vattentjänster drivs, ska verksamhetsområde finnas upprättat. Sedan tidigare finns ett antal verksamhetsområden i Borgholms kommun. Verksamhetsområde för vattentjänster innebär en skyldighet för huvudmannen att ansluta de fastigheter som ingår i detta och tillgodose behovet för respektive tjänst som finns att tillgå; dricksvatten, spillvatten och/eller dagvatten. Verksamhetsområdena ska hållas uppdaterade och revideras kontinuerligt när nya fastigheter eller områden ansluts. Kommunfullmäktige fastställer verksamhetsområdets gränser och om nya fastigheter ska ingå i verksamhetsområdet genom utökning, ska detta beslutas av fullmäktige. Samtliga fastigheter ska vara angivna med fastighetsbeteckning och kartbild över aktuellt verksamhetsområde samt vilken vattentjänst som avses. Lagen om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412) reglerar bland annat kommunens skyldighet att ordna vattentjänster. Utdragsbestyrkande

4 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum Paragrafer 2016-08-30 139-158 Yrkande Peder Svensson (C) yrkar bifall till förslaget. Ordföranden konstaterar att det endast finns bifallsyrkande. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige a t t anta föreslagen justering av verksamhetsområden för vattentjänster i Borgholms kommun; va-distrikten Böda, Föra, Gärdslösa, Högby, Högsrum, Källa, Långlöt, Persnäs och Räpplinge. Deltagande i beslutet Per Lublin (nöp) meddelar att han inte deltar i beslutet. Utdragsbestyrkande

5 1 (5) Information om Förslag till justering av verksamhetsområde för vattentjänster i Borgholms kommun. Fastigheterna ingår i de geografiska områden som omfattas av va-distrikten Böda (Böda- Torp, Kyrketorp, Mellböda, Norrböda), Föra (Föra, Föra-Torp, Husvalla), Gärdslösa (Sörby Tall), Högby (Binnerbäck, Dödevi, Högby-Sandby), Högsrum (Rälla), Källa (Källahamn), Långlöt (Åstad), Persnäs (Hallnäs, Stenninge, Trosnäs) och Räpplinge (Tryggestad). Nuvarande vattentjänster I områdena finns sedan tidigare beslutade verksamhetsområden för vatten och/eller spillvatten, dvs: Vatten för normal hushållsanvändning (V) Spillvatten från normal hushållsanvändning (S) Föreslagna ändringar att: justera befintliga verksamhetsområden för vatten och/eller spillvatten att inkludera hela eller delar av fastigheter belägna i anslutning till verksamhetsområdena, enligt kartbild och lista nedan. För dessa fastigheter förslås utökning med vattentjänst, antingen: Vatten för normal hushållsanvändning (V) och/eller Spillvatten från normal hushållsanvändning (S) Handlingar som beslutet tas på Kartor nedan över de berörda fastigheter som omfattas av förslaget. Lista med fastighetsbeteckning, om hela eller del av fastigheten ingår, vilka vattentjänster som fastigheten föreslås omfattas av samt vilket va-distrikt fastigheten tillhör. Kartor över berörda fastigheter BINNERBÄCK 2:54 BÖDA-TORP 3:90

6 2 (5) DÖDEVI 10:23 FÖRA 4:7 FÖRA-TORP 4:1 HALLNÄS 10:1, DEL AV HUSVALLA 1:14 HÖGBY-SANDBY 1:13, 1:19 KYRKETORP 6:13, 6:14, 6:15 KÄLLAHAMN 1:14

7 3 (5) MELLBÖDA 8:5 NORRBÖDA 4:13 RÄLLA 1:124 STENNINGE 1:33 STENNINGE 2:58, 2:59, 2:19 SÖRBY TALL 3:14, 3:15, 3:16 SÖRBY TALL 10:27, 10:62, 10:63, 10:64, 10:65

8 4 (5) TROSNÄS 3:14 TROSNÄS 5:18 TROSNÄS 9:9 TRYGGESTAD 8:11 ÅSTAD 2:15 Förklaring: Befintligt verksamhetsområde för vatten (V) Föreslagen justering av verksamhetsområde för vatten (V) Befintligt verksamhetsområde för vatten och spillvatten (VS) Föreslagen justering av verksamhetsområde för vatten och spillvatten (VS)

9 5 (5) Lista på fastigheter som ingår i detta beslut: DEL SOM VATTENTJÄNST INGÅR I VO FASTIGHETSBETECKNING V S Df Dg VA-DISTRIKT Binnerbäck 2:54 HELA V S HÖGBY Böda-Torp 3:90 HELA V S BÖDA Dödevi 10:23 HELA V S HÖGBY Föra 4:7 HELA V S FÖRA Föra-Torp 4:1 HELA V FÖRA Hallnäs 10:1, del av DEL AV V PERSNÄS Husvalla 1:14 HELA V FÖRA Högby-Sandby 1:13 HELA V S HÖGBY Högby-Sandby 1:19 DEL AV V S HÖGBY Kyrketorp 6:13 HELA V S BÖDA Kyrketorp 6:14 HELA V S BÖDA Kyrketorp 6:15 HELA V S BÖDA Källahamn 1:14 HELA V KÄLLA Mellböda 8:5 HELA V S BÖDA Norrböda 4:13 HELA V S BÖDA Rälla 1:124 HELA V S HÖGSRUM Stenninge 1:33 HELA V S PERSNÄS Stenninge 2:19 DEL AV V S PERSNÄS Stenninge 2:58 HELA V S PERSNÄS Stenninge 2:59 HELA V S PERSNÄS Sörby Tall 10:27 HELA V GÄRDSLÖSA Sörby Tall 10:62 HELA V GÄRDSLÖSA Sörby Tall 10:63 HELA V GÄRDSLÖSA Sörby Tall 10:64 HELA V GÄRDSLÖSA Sörby Tall 10:65 HELA V GÄRDSLÖSA Sörby Tall 3:14 HELA V GÄRDSLÖSA Sörby Tall 3:15 HELA V GÄRDSLÖSA Sörby Tall 3:16 HELA V GÄRDSLÖSA Trosnäs 3:14 HELA V PERSNÄS Trosnäs 5:18 HELA V PERSNÄS Trosnäs 9:9 HELA V PERSNÄS Tryggestad 8:11 HELA V S RÄPPLINGE Åstad 2:15 DEL AV V LÅNGLÖT

10 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum Paragrafer 2016-08-30 139-158 145 Dnr 2016/170-218 KS Riktlinjer för bostadsförsörjning i Borgholms kommun 2016-2018. I tjänsteskrivelse 2016-08-05 redogör mark- och exploateringsstrateg Anders Heidenfors Enquist för framtaget förslag till Riktlinjer för bostadsförsörjning i Borgholms kommun 2016-2018. Enligt lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska varje kommun planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Planeringen ska även omfatta riktlinjer för bostadsförsörjningen vilka ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Riktlinjerna ska redovisas i ett separat dokument som beslutas av kommunfullmäktige och ska vara vägledande när kommunen i översiktsplaneringen tillämpar och bedömer det allmänna intresset i 2 kap 3 5 PBL, det vill säga bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Antagna riktlinjer är även ett krav för att kommunen ska kunna söka bidrag. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Riktlinjerna anger inriktning för den fysiska planeringen och utgör underlag för detaljplanering samt redovisar planeringsberedskapen för nya bostäder i kommunen. Riktlinjerna är ett gemensamt underlag för kommunen och byggoch bostadsbranschens parter där kommunen skapar förutsättningarna och marknaden svarar för bostadsbyggandet; det är ett styrdokument för kommunens verksamheter; det utgör underlag för markköp, planläggning, infra-strukturfrågor och planering av trafik, kommunikationer, parker och grönområden där de bostadspolitiska riktlinjerna kopplas till översiktsplanen. Riktlinjerna kommer att diskuteras vid samhällsbyggnadsnämndens och kommunstyrelsens gemensamma möte i Plansam 2016-08-24. Eventuellt yttrande överlämnas till kommunstyrelsens beredning. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslog 2016-08-23 294 kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att anta framtagna Riktlinjer för bostadsförsörjning i Borgholms kommun 2016-2018. Vid sammanträde 2016-08-24 uttalade samarbetsgruppen Plansam enhälligt sitt stöd för att utkastet till riktlinjer ska föreslås bli antagna av kommunfullmäktige. Yrkanden Inger Sundbom (S) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. Utdragsbestyrkande

11 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum Paragrafer 2016-08-30 139-158 Ordföranden konstaterar att det endast finns bifallsyrkande. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige a t t anta framtagna Riktlinjer för bostadsförsörjning i Borgholms kommun 2016-2018. Deltagande Per Lublin (nöp) meddelar att han inte deltar i ärendet. Protokollsanteckning Mitt under slutfasen av förberedelserna inför firandet av stadens tvåhundraårsdagen (själva födelsedagen) får kommunledningen för sig att dra igenom ett riktigt tungt och viktigt ärende i kommunstyrelsen, nämligen riktlinjerna för det framtida bostadsbyggandet - något som naturligtvis har stor betydelse för vår kommuns utveckling. Såg nedanstående citat i en meddelande på torsdagen mellan två tjänstemän i Stadshuset. - Hörde av Ilko att han vill ha ärendet Riktlinjer för bostadsförsörjningen som extraärende till KS på tisdag. Gör du ändringarna som Plansam ville och skickar till mig så jag kan skicka ut till ledamöterna i morgon. Man kan undra om kommunledningen verkligen tror att partierna kallar till partigruppsmöten under födelsedagshelgen för att diskutera eventuella uppdykande extraärenden till kommunstyrelsens bord. Eller kan man undra om kommunledningen tycker att det är oväsentligt om partigrupperna ska hinna läsa och diskutera igenom innehållet i en 33 sidor tjock bibba rörande något av stor betydelse för utvecklingen av vår kommun. nya Ölandspartiet har dock kunnat konstatera att texten är alldeles för lång och saknar den tydlighet som vore önskvärd i sammanhanget. Per Lublin (Nya Ölandspartiet) Utdragsbestyrkande

12 Till kommunstyrelsen Utkast till Riktlinjer för bostadsförsörjning 2016-2018 Foto: TT Redaktör: Anders Heidenfors Enquist, MEX 2016-08-08

13 Sida 2 av 33 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 2 Syftet med riktlinjer... 5 2.1 Lagkrav... 5 2.2 Statsbidrag... 5 2.3 Investeringsbehov... 5 2.4 Riktlinjerna beslutas av kommunfullmäktige... 5 2.5 Hantering av riktlinjerna... 6 2.6 Visioner och mål... 6 3 Nationella visioner och mål... 7 4 Regionala visioner och mål... 8 4.1 Tidiga visioner... 8 4.1.1 Citat ur Vision av Öland 2015 - Ölands kommunalförbund 2002... 8 4.1.2 Citat ur Regionalt utvecklingsprogram Kalmar län 2006... 8 4.2 Citat ur Regional utvecklingsstrategi Kalmar län 2012-2020... 8 4.3 Citat ur Regional bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2016... 9 4.4 Citat ur Teknisk utredning väg 136 - Trafikverket 2013... 10 5 Kommunens visioner och mål... 12 5.1 Övergripande mål... 12 5.2 Citat ur Vision 2020 antagen av KF 2012... 12 5.3 Citat ur Strategiska mål antagna av KF 2016... 12 5.4 Citat ur Service- och landsbygdsutvecklingsplan KF 2014... 12 5.5 Citat ur Näringslivsstrategi Borgholm antagen av KF 2014... 12 5.6 Citat ur Aktualisering av Översiktsplan antagen av KF 2014... 13 5.7 Citat ur Bostadsbyggnadsprognos BBP16 - (under arbete)... 14 5.8 Citat kring budgetplan, lokalförsörjningplan m.m.... 15 5.9 Citat ur Planprioritering 2016-2018 Planavdelningen 2016... 15 6 Exploateringsverksamheten... 17 6.1 Inkomster och utgifter... 17 6.2 Attraktionskraft... 17 6.3 Bostadsexploatering... 17 6.4 Utvecklingsområden... 17

14 Sida 3 av 33 6.5 Verksamhetsområden... 18 6.6 Vägar och kollektivtrafik... 18 6.7 Citat ur Va-plan för Borgholms kommun antagen av KF 2013... 18 6.8 Citat ur Samhällsbyggnadsförvaltningens verksamhetsplan 2015... 18 6.9 Översiktsplanering... 19 6.10 Andra mål och strategier... 19 7 Möjligheter att styra bostadsbyggandet... 21 7.1 Planering och markägande... 21 7.2 Kommunens fastighetsbolag... 22 8 Dagens bostadsmarknad... 23 8.1 Bostadsbyggande... 23 8.2 Befintligt bestånd... 23 8.3 Utvecklingen i kommunen... 23 8.3.1 Hushållens sammansättning... 23 8.3.2 Befolkningsutveckling... 24 8.3.3 Befolkningsprognoser... 24 8.4 Bostadsbehov... 24 8.4.1 Länsstyrelsens bostadsmarknadsanalys... 24 8.4.2 Upplåtelseformer... 24 8.4.3 Behov för ensamstående... 24 8.4.4 Behov för familjer... 25 8.4.5 Behov för ungdomar... 25 8.4.6 Behov för äldre och funktionshindrade... 25 8.4.7 Behov för nyanlända... 26 8.5 Planerad bostadsbebyggelse... 28 9 Citat ur MEX exploateringsplan 2016-2018... 29 10 Hinder på vägen: Citat ur Dagens arena 2016-02-26... 30 11 Citerade källor... 32

15 Sida 4 av 33 1 Inledning Det nationella målet för bostadspolitiken är en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Borgholms kommun har ansvar för att planera och genomföra ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen. Boendeplanering handlar om att analysera och bedöma behovet av förändringar i bostadsbeståndet. Utgångspunkten är de sammanlagda kraven och önskemålen från olika delar av befolkningen och hur de utvecklas. Bostadsförsörjning handlar alltså inte bara om att undersöka behovet av nya bostäder utan också om att hantera det befintliga beståndet eftersom det är det befintliga beståndet som utgör det stora utbudet. Nya bostäder underlättar, å sin sida, rörligheten på bostadsmarknaden, vilket leder till att fler kan hitta den bostad som är rätt för dem. En bra bostadsförsörjning med tillgång till attraktivt boende är en av nyckelfrågorna för ett expanderande näringsliv. Därför är det viktigt att kunna erbjuda attraktiva bostäder till potentiella inflyttare. En god boendemiljö handlar inte bara om själva bostaden utan också i stor utsträckning om miljön runt omkring. Det ska finnas goda boendemiljöer för alla invånare, oavsett ålder, kön, bakgrund eller funktionsnedsättning. Barns behov av fysisk aktivitet ska också beaktas i samhällsbyggandet. Klimatförändringarna ställer dessutom allt större krav på ett hållbart samhällsbyggande. Bedömningen av hur många bostäder som kan färdigställas är som mest tillförlitlig i början av en planeringsperiod. Därefter ökar osäkerheten och är mer beroende av konjunkturförändringar, planeringsprocessen och markägarnas vilja till exploatering. Strategisk markpolitik och god planberedskap är kommunens nycklar för att uppnå en god bostadspolitik. Det finns även ett antal områden där detaljplan finns sedan flera år men där byggnation inte kommit igång eller försäljning av tomter sker långsamt. Det finns även områden där detaljplanen behöver ändras eller infrastrukturen byggas ut. I dagsläget pågår ett flertal stadsbyggnadsprojekt där detaljplaneprocessen befinner sig i olika skeden. Kommunen arbetar även med tre fördjupningar av översiktsplanen (ÖP 2002/2014). Slutsats: Borgholms kommuns största utmaning är att få till en långsiktig befolkningstillväxt. För att det ska bli verklighet måste många samspela. Det handlar om att skapa fler jobb, bra boenden, utbildning, kultur och fritid, kommunikationer, trygga miljöer och en god kommunal service. En bra livsmiljö förutsätter en hållbar utveckling, socialt, ekonomiskt, kulturellt och miljömässigt. För att beskriva nuläge och planeringsförutsättningar citeras i detta dokument ett antal tidigare fastlagda utvalda riktlinjer som ligger till grund för bostadsförsörjningen i Borgholms kommun. Dessutom har en intervju och tre tidningsartiklar lagts till som målande lyfter fram vad som händer just nu och som diskuterar vissa problem som det annars skulle vara svårt att vara tydlig kring.

16 Sida 5 av 33 2 Syftet med riktlinjer 2.1 Lagkrav Enligt lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska varje kommun planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Planeringen ska även omfatta riktlinjer för bostadsförsörjningen vilka ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst innehålla a) kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, b) kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål samt c) hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Riktlinjerna anger inriktning för den fysiska planeringen och utgör underlag för detaljplanering samt redovisar planeringsberedskapen för nya bostäder i kommunen. 2.2 Statsbidrag För att en kommun ska kunna få statsbidrag för bostadsbyggande krävs det att kommunen har antagit riktlinjer för bostadsförsörjningen. 2.3 Investeringsbehov Enligt Plan- och bygglagen (PBL) ska kommunen redovisa hur det långsiktiga behovet av bostäder ska tillgodoses. Riktlinjerna för bostadsförsörjning ska se över behovet av investeringar i infrastruktur i form av vägar, vatten och avlopp samt skolor och förskolor i de områden där exploatering är planerad. Planeringen måste uppvisa balans mellan bostadsproduktionen och kommunens ekonomiska möjligheter att upprätta nödvändig infrastruktur. 2.4 Riktlinjerna beslutas av kommunfullmäktige Riktlinjerna ska redovisas i ett separat dokument som beslutas av kommunfullmäktige. Riktlinjerna ska vara vägledande när kommunen i översiktsplaneringen tillämpar och bedömer det allmänna intresset i 2 kap 3 5 PBL, det vill säga bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Om riktlinjerna ska kunna ge vägledning kan de omöjligen behandlas och beslutas i samma dokument som de ska vara vägledande till. Däremot ska de delar av de antagna riktlinjerna som har betydelse för den fysiska planeringen vara underlag för de bedömningar som görs i översiktsplanen och som gäller bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Att riktlinjerna ska vara vägledande när kommunen i översiktsplaneringen tillämpar och bedömer det allmänna intresset enligt 2 kap 3 5 PBL handlar inte om att enbart lyfta in riktlinjerna i översiktsplanen utan om att de ska påverka de bedömningar och ställningstaganden som görs i översiktsplanen. Slutsats: Riktlinjerna är ett gemensamt underlag för kommunen och bygg- och bostadsbranschens parter där kommunen skapar förutsättningarna och marknaden kan svara för bostadsbyggandet. Riktlinjerna är även ett styrdokument för kommunens verksamheter. Det utgör underlag för markköp, planläggning, infrastrukturfrågor och planering av trafik, kommunikationer, parker och grönområden. De bostadspolitiska riktlinjerna kopplas till översiktsplanen.

17 Sida 6 av 33 2.5 Hantering av riktlinjerna Ska ingå i ÖP enl. PBL ÖP Antas av KF Riktlinjer för Underlag till riktlinjerna bostadsförsörjning (antas ej) 2016-2018 Antas av KS Handlingsplaner till riktlinjerna 2.6 Visioner och mål Riktlinjer för bostadsförsörjningen visar på kommunens ambition om expansion och utveckling av bostadsbyggandets omfattning. Riktlinjerna eftersträvar en balans mellan tillgång och efterfrågan på sociala bostäder, hyresrätter, bostadsrätter och tomter för eget byggande. Riktlinjerna visar planerade exploateringsområden, hur många bostäder som planeras byggas under perioden samt boendeform. De ger information och tydliggör kommunens planer för den egna organisationen, allmänheten och exploatörer på bostadsmarknaden. Riktlinjerna ska ta höjd för en stor efterfrågan, både från kommunens invånare och från intresserade som vill flytta till kommunen. De bygger på en redovisning av områden i kommunen där detaljplan redan är upprättad och områden där planarbete pågår eller är nära förestående. Några markområden redovisas i ett strategiskt skede.

18 Sida 7 av 33 3 Nationella visioner och mål Övergripande nationellt mål för samhällsbyggnad, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet är att ge alla människor i alla delar av landet en, ur social synpunkt, god livsmiljö där en långsiktig god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas. Medborgardeltagande är en viktig del i planeringen av nya bostäder samt förändringar i det befintliga bostadsbeståndet. Plattform för det svenska miljöarbetet är miljömålen. Det miljömål som är mest aktuellt för bostadsförsörjning är God bebyggd miljö. För miljömålet God bebyggd miljö har regeringen fastställt 10 preciseringar där de första är hållbar bebyggelsestruktur, hållbar samhällsplanering, infrastruktur samt kollektivtrafik, gång och cykel. Kommunerna ska sträva efter att nya bostäder ska byggas hållbart ur energi- och miljösynpunkt, vilket förutom bostadens energibehov även innebär närhet till kollektivtrafikstråk, gång- och cykelvägar samt en blandad bebyggelsestruktur för att främja social hållbarhet och förtätning i de områden där samhällsservice finns. Vid planering av nya områden och ombyggnation i det befintliga bostadsbeståndet strävar kommunen efter att ge samma möjligheter för alla att bli fullt delaktiga i samhällslivet och att skapa en god socialt hållbar och jämställd livsmiljö. Det handlar om att skapa goda bostäder med god tillgänglighet men även att främja förutsättningar för samhällsservice. Miljöerna i samhället ska uppfattas som trygga och inbjudande. Det nationella målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Bostäder med olika upplåtelseformer främjar allas rätt till boende. I stadsbyggnadsprojekten ska alla åsikter beaktas. Vid planering av nya bostadsområden samt förbättring av befintliga områden behöver frågor som trygghet samt tillgång till kollektivtrafik och gång- och cykelvägar beaktas som ett led i att förbättra bostadsförsörjningen i ett jämställdhetsperspektiv. Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsa handlar om allt från individens egna val och vanor till strukturella faktorer som yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället. Målet för integrationspolitiken är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Det inkluderar ett effektivt system för mottagande och introduktion för nyanlända. Slutsats: Samarbete mellan kommunens förvaltningar och fastighetsägare kan bidra till att lösa bostadsfrågan och möjligheten till ett bra boende. Förhoppningen är att alla områden i kommunen ska upplevas som attraktiva och trygga för dess invånare och utgöra hälsosamma och goda miljöer.

19 Sida 8 av 33 4 Regionala visioner och mål 4.1 Tidiga visioner 4.1.1 Citat ur Vision av Öland 2015 - Ölands kommunalförbund 2002 Möjligheten att bygga nytt ska finnas på de flesta platser [ ]. Nya bostadsområden för permanentboende (kommer att byggas på) havsnära attraktiva platser med närhet till badplatser och strandängar med ett rikt fågelliv. Det är viktigt att transportsektorn ses i ett regionalt perspektiv där hela Öland väl integreras med fastlandet för effektiva kommunikationer nationellt och globalt. Vid utbyggnad av kommunikationsmöjligheterna ska rimlig hänsyn tas till natur- och kulturvärden men dessa värden får ej utgöra hinder för tillkomsten. 4.1.2 Citat ur Regionalt utvecklingsprogram Kalmar län 2006 Regionens attraktivitet är en viktig faktor för utveckling och tillväxt. Alla människor dras till platser som är attraktiva. En attraktiv plats är en plats som bl.a. präglas av ett myllrande kulturliv, god offentlig service, rikligt med upplevelser och besöksmål, goda utbildnings- och varierande boendemiljöer samt attraktiva natur- och kulturmiljöer. Kommunernas fysiska planering är mycket viktig då det är här som det konkret kan visas hur marken och vattnet ska planeras för att skapa goda och hållbara förutsättningar för boende och verksamhet. Det blir allt tydligare att samspelet mellan landsbygden och städerna är avgörande för att upprätthålla nödvändig servicenivå, likaväl som för att uppnå den kritiska massa som krävs för ett fungerande samhälle. De större tätorterna är navet för omgivande landsbygd. En balanserad utveckling av stad och landsbygd som bygger på en långsiktig helhetssyn bör därför eftersträvas. 4.2 Citat ur Regional utvecklingsstrategi Kalmar län 2012-2020 Bostäder, verksamheter och service ska lokaliseras med hänsyn till möjligheter för en väl fungerande kollektivtrafik. Regional attraktivitet handlar om flera delar, bland annat en attraktiv livs- och boendemiljö, attraktiva arbeten, goda förutsättningar för företagande, intressanta mötesplatser samt kultur, idrott och upplevelser. Dessa bidrar sammantaget till att människor och företag väljer Kalmar län framför andra regioner. Här ska vi samverka mellan olika samhällsområden för en samlad och offensiv profilering av länet. OECD pekar på att livsmiljön, där natur- och kulturmiljö spelar en central roll, har stor betydelse för att attrahera besökare och inflyttare. Här har Kalmar län en stor fördel, med många starka varumärken. En bra välfärd i form av exempelvis skola, barn- och äldreomsorg samt bostäder i attraktiva lägen är viktiga faktorer för att öka inflyttningen till länet. Här ska vi ta vara på de styrkor och möjligheter som finns i Kalmar län. Ett sätt att möta länets stora demografiska utmaningar är att kraftsamla kring ökad inflyttning och arbetskraftsinvandring samt introduktion av nyanlända. Den mångfald som människor med utländsk bakgrund tillför vår region är viktig för kompetens- och arbetskraftsförsörjning, men också för utvecklingen av vår kultur. Vi ska därför skapa bra förutsättningar för inflyttade människor, oavsett bakgrund, att stanna i vår region, att etablera sig på arbetsmarknaden

20 Sida 9 av 33 och att aktivt engagera sig i samhällsutvecklingen. Det gör vi till exempel genom att erbjuda en högkvalitativ skola, bra boende, kreativt arbetsliv och en aktiv föreningsmedverkan. Aldrig tidigare har den äldre generationen varit så frisk och kapitalstark. Genom en ökad medellivslängd och medicinska framgångar utgör de som nu går i pension en helt ny befolkningskategori som inte fanns tidigare. Det är en generation människor där många är vana att påverka, vill arbeta längre än till pensionsåldern och är ekonomiskt välmående. Länets åldersstruktur ska därför ses som både en utmaning och en möjlighet. 4.3 Citat ur Regional bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2016 Länsstyrelsens roll Genom samrådsmöten med kommunerna och samrådsyttranden i planärenden ser länsstyrelsen till att riksintressen, andra sektorsintressen och nationella miljökvalitetsmål får genomslag i kommunernas planering. I tidiga samråd fungerar länsstyrelsen som bollplank i kommunernas planeringsprocesser. När kommunerna arbetar med översiktlig planering bevakar Länsstyrelsen mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen samt att frågorna kopplas samman med infrastrukturplaneringen i länet och övriga mellankommunala frågor. Översiktsplaneringens nytta är bland annat att översätta kommunens bostadsförsörjningsbehov till ett rumsligt och geografiskt sammanhang. Bostadsmarknadsenkäten 2016 Utvecklingen av bostadssituationen har förändrats drastiskt för vissa av länets kommuner sedan 2014. Kommuner som tidigare hade överskott har nu underskott på bostäder i centralorterna. Men det händer saker! Sammanlagt planerar kommunerna att bygga över 3 500 bostäder de kommande två åren. Årets bostadsmarknadsanalys visar att totalt sett har fyra kommuner balans, sju har brist på bostäder och en kommun anger att det finns ett överskott av bostäder. Endast två kommuner har balans i centralorterna medan tio kommuner anger en brist på bostäder. I kommunernas övriga delar råder stor variation mellan balans, brist och överskott på bostäder. Totalt sett förväntas det byggas 2 729 bostäder i flerbostadshus och 738 bostäder i småhus i länet under 2016-2017. Det pågår alltså ett aktivt arbete i kommunerna med bostadsförsörjningen vilket är glädjande. Fördelat per år så planerar länets kommuner att under 2016 påbörja bygga minst 1 539 bostäder i flerbostadshus enligt bostadsmarknadsenkäten och under 2017, 1 190 bostäder. Under 2016-2017 förväntas 82 bostäder tillkomma genom ändring av befintliga byggnader. Sammanlagt förväntas 290 bostäder i småhus att byggas i länet under 2016, och 448 bostäder under 2017. Länet har både brist och överskott på bostäder I länet ryms stora skillnader mellan kommunerna och deras bostadsmarknader enligt bostadsmarknadsenkäten. Sett till bostadsmarknaden totalt sett har fyra kommuner balans, sju har brist på bostäder och en kommun anger att det finns ett överskott av bostäder. Endast två kommuner har balans i centralorterna medan tio kommuner anger en brist på bostäder. I kommunernas övriga delar råder stor variation mellan balans, brist och överskott på bostäder. I jämförelse med 2014 har bostadssituationen förändrats drastiskt för vissa av länets kommuner. Som exempel angav Emmaboda kommun 2014 att de hade överskott av bostäder totalt sett och i övriga kommundelar, i centralorten rådde däremot balans på bostäder. 2015 har det ändrats till en brist på bostäder totalt sett och i centralorten, och i övriga delar av kommunen har bostadssituationen förändrats från ett överskott till rådande balans.

21 Sida 10 av 33 Länets befolkning ökar Kalmar län ökade under 2015 sin befolkning till 237 679 personer (SCB), vilket är en ökning med 2081 personer (+ 0,9 %) från föregående år. Under 2014 ökade länet med 1724 personer (+ 0,7 %). Av kommunerna i länet döljer sig stora regionala skillnader i befolkningsutveckling. Förra årets brutna trend då det skedde en befolkningsökning i samtliga av länets kommuner höll i sig även under 2015. Endast Borgholm avviker något då det varken blev en ökning eller minskning i kommunens befolkningsantal under året. De kommuner som utmärker sig som de som ökar mest i antal är Kalmar (+ 1,6 %), Hultsfred (+ 1,3 %), Högsby (+ 1,3 %) och Mörbylånga (+ 1,2 %). Länets befolkning åldras 24,4 procent av länets befolkning var 2015 65 år eller äldre (SCB). Det är en liten ökning från 24,2 procent sedan 2014. Vid en jämförelse med riket i övrigt är denna andel fortfarande hög, men Gotlands län har nu passerat Kalmar län som det län med störst andel personer som är 56 år eller äldre. Inom länet är det inga förändringar från föregående år; Borgholm är den kommun som har flest personer i den ålderskategorin med 33,4 procent, en ökning från 32,5 procent sedan 2013. Endast Kalmar kommun har ungefär samma andel äldre som riksgenomsnittet. I takt med en åldrande befolkning kommer behovet av tillgängliga lägenheter för äldre att öka i hela Kalmar län. Möjligheten att bygga nya tillgängliga bostäder eller komplettera befintliga med exempelvis hiss är ofta begränsade, varför detta kommer att medföra ytterligare belastning på hemtjänsten. Möjligheten att anpassa befintliga bostäder med hjälp av bostadsanpassningsbidrag kommer sannolikt att utnyttjas i brist på alternativa boenden. För gruppen över 80 år kommer det att finnas ett ökat behov av särskilt boende. 4.4 Citat ur Teknisk utredning väg 136 Rälla-Borgholm - Trafikverket 2013 Syftet med den tekniska utredningen är att utreda var/hur väg 136 kan breddas för att skapa mötesfri väg samt att utreda var en separat GC-väg utmed väg 136 kan ligga. Den studerade sträckan är ca 17 km och vägbredderna på den befintliga vägen är huvudsakligen omkring 9-9,5 m. Årsmedeldygnstrafiken ligger omkring 5500-7100 fordon/dygn med det högsta värdet närmast Borgholm. Trafiksituationen på Öland är dock mycket speciell med en mycket hög trafikföring under sommarmånaderna då trafikmängderna uppgår till drygt 200% av ÅDT. Detta motsvarar upp till drygt 18000 fordon/dygn. Den höga trafikmängden gör att kapaciteten tidvis överskrids med köbildning och stopp på vägen som resultat. Utmed väg 136 finns på sträckan totalt sett ett stort antal anslutande vägar och fastighetsutfarter som bitvis ligger tätt samlade. Det stora antalet anslutningar i kombination med den höga trafikintensiteten sommartid leder till att det ofta bildas köer längs vägen. Befintliga GC-vägar och parallellt vägnät lämpligt för oskyddade trafikanter saknas generellt bortsett från kortare avsnitt i söder och norr. Oskyddade trafikanter är idag huvudsakligen hänvisade till vägrenarna på väg 136 som är 1 m breda. Utredningen visar att det kan vara möjligt att skapa en separering av GC-trafiken genom utbyggnad av separata GC-vägar och parallella lokalvägar väster om väg 136. Bitvis finns samordningsvinster att samlokalisera GC-väg med lokalvägar då direktutfarter därmed kan samlas upp via nya parallella vägar. Oskyddade trafikanter får då färdas i blandtrafik på dessa lokalvägar. Ett antal större åtgärder föreslås utmed sträckan:

22 Sida 11 av 33 Korsning mot väg 965 (Stora Rör) föreslås utbyggnad av korsning typ C med vänsterpåsvängskörfält mot norr alternativt cirkulationsplats i befintlig korsning. Enskild väg 18566.2 (Rönnerumsvägen) föreslås en utformning som typ C för vänstersväng från norr. Breddningen av väg 136 sker österut. Anslutning mot handelsverksamhet norr om Rönnerumsvägen föreslås i ett första skede regleras höger-höger med förbud mot vänstersväng från väg 136. Åtgärden förstärks genom mindre ombyggnad av anslutningen. På sikt bör alternativ anslutning anordnas för att erhålla tillfredsställande kapacitet och trafiksäkerhet. Väg 966 (Rälla) föreslås utformas som cirkulationsplats. Tre olika lägen har studerats. Vid enskild väg 19269 (Ekerum) har flera olika alternativ studerats. De flesta alternativen innebär olika varianter av korsningstyp C och är framtagna i samråd mellan Trafikverket, Borgholms kommun och exploatör vid Ekerum. Genomgående för alternativen är användandet av variabel hastighet 60/100. Korsningen mot väg 971 (Räpplinge) föreslås utformas som typ C med vänsterpåsvängskörfält åt söder. Det slutliga alternativ som redovisas i utredningen innebär utbyggnad av 2 norrgående och 3 södergående omkörningssträckor om vardera 0,9-1,3 km omkörningsbar längd. Utredningen förutsätter också att det i framtiden byggs en omkörningssträcka (ca 1 km) i vardera riktningen från Glömminge (söder om den studerade sträckan). Förslaget innebär att andelen omkörningsbar längd mellan Färjestaden (trafikplatsen) och Borgholm blir ca 22 % norrut och 16 % söderut. De enfältiga delar som uppstår mellan omkörningsmöjligheterna blir omkring 5-6 km långa. Väg 136, Ottenby-Nabbelund, delen Rälla-Borgholm. Förslag till etappindelning Den tekniska utredningen föreslår följande etappindelning: 1: Isgärde-St Rör (2,7 km) 2: St Rör-Rälla (2,5 km) 3: Rälla-Ekerum (1,9 km) 4: Ekerum-Strandtorp (5,4 km) 5: Strandtorp-Borgholm (4,8 km). Åtgärderna som föreslås i denna utredning löser inte det kapacitetsproblem som finns i det befintliga vägnätet på Öland under sommarperioden men en avsevärd förbättring bör uppnås. För att lösa alla problem krävs mycket kraftfullare åtgärder. De föreslagna åtgärderna med mötesfrihet, GC-separering och korsningsåtgärder ökar dock trafiksäkerheten markant. Det markant minskade antalet direktutfarter som föreslås innebär att störningen från trafik som ska svänga vänster från väg 136 och därmed stoppar upp bakomvarande trafik minskar. Trafikverket har på grund av trafiksituationen på sträckan varit mycket restriktiva i hanteringen av tillstånd till anslutningar samt utökad exploatering. Saneringen av direktutfarter som samlas upp genom nya parallella vägar/gator som ansluts på ett trafiksäkert sätt mot väg 136 ökar därmed också möjligheterna för fortsatt exploatering och tillståndsgivande för bygglov utmed sträckan.

23 Sida 12 av 33 5 Kommunens visioner och mål 5.1 Övergripande mål Borgholms kommun har nio övergripande strategiska mål. Översiktsplanen tillsammans med fördjupningarna syftar framförallt mot målen under fokusområdet Medborgare men även "Verksamhet & process". Översiktsplanen ger på så sätt en aktuell bild, genom fördjupningar och tematiska tillägg av hur Borgholms kommun ska uppnå en befolkningsökning, ett bättre företagsklimat, bättre förutsättningar för åretruntboende samt vara ledande inom miljö- och klimatarbete i Kalmar län. Visionen och verksamhetsmålen ska revideras i början av varje mandatperiod. 5.2 Citat ur Vision 2020 antagen av KF 2012 Övergripande vision: Borgholms kommun har en attraktiv, företagsam och långsiktig hållbar utveckling där kreativitet, natur- och kulturvärden beaktas. Några av de övergripande verksamhetsmålen för Borgholms kommun: Borgholms kommun ska till år 2020 ha ökat till minst 11 000 invånare; Borgholms kommun ska skapa förutsättningar för bostäder till åretruntboende. Särskilt ungas behov ska uppmärksammas. Visionen och verksamhetsmålen ska revideras i början av varje mandatperiod. 5.3 Citat ur Strategiska mål antagna av KF 2016 Medborgarna utgör tillsammans Borgholms kommun, där alla är viktiga och ska känna sig välkomna, hörda och trygga. Alla kommunmedlemmar ska erbjudas en kommunal service med god kvalitet. Borgholms kommun ska skapa så goda förutsättningar som möjligt för att leva, verka och bo i hela kommunen året runt. Kommunfullmäktiges strategiska mål anger färdriktningen för kommunens samlade verksamhet. Kommunens mål har specificerats i fem perspektiv. Varje nämnd tar utifrån dessa, fram egna mål för de verksamheter kommunen ansvarar för i enlighet med respektive reglemente. Det är viktigt att nämndernas mål är realistiska att uppnå, att de specificeras och anges med mått och med vilka mätverktyg de ska följas upp. Mätningarna redovisas kontinuerligt för uppföljning och åtgärder i kommunens styrnings- och ledningsprocesser. 5.4 Citat ur Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018 antagen av KF 2014 Kommunen ska skapa förutsättningar för ökat boende på landsbygd genom att underlätta för nybyggnation och omvandling av fritidshus till permanentboende, samt eftersträva att få till nybyggnation av hyreslägenheter på landsbygd. Kommunen ska arbeta för att det finns tillgänglig mark för verksamheter, samt stimulera möjligheten att starta, etablera och utveckla företag på landsbygd. De gröna näringarna är en mycket viktig del av den öländska landsbygdsutvecklingen. 5.5 Citat ur Näringslivsstrategi Borgholm antagen av KF 2014 Kommunen arbetar för en nödvändig utveckling av infrastrukturen. Bättre kollektivtrafik, fler färjelinjer, höjd vägstandard och nya gång- cykelvägar. Även den digitala infrastrukturen är avgörande för utvecklingen av näringsliv och boende.

24 Sida 13 av 33 5.6 Citat ur Aktualisering av Översiktsplan Borgholm 2002 antagen av KF 2014 De övergripande mål som under varje rubrik sammanfattar kommunens vilja bedöms vara lika aktuella 2014 som 2002 och låta dessa övergripande mål tjäna som riktlinjer tills en ny ÖP vinner laga kraft under nästa mandatperiod. Fördjupade översiktsplaner och tematiskt tillägg Enligt måldokumentet En Vision av Öland 2015 och ÖP 2002/2014 ska fördjupningar, främst för tätortsutvecklingen, arbetas fram för Löttorp, Rälla-Stora Rör, Borgholm-Köpingsvik, Byxelkrok, och Djupvik - Lofta Lundebytorp-områdena. Utöver dessa fördjupade översiktsplaner har även ett tematiskt tillägg om vindkraft arbetats fram. FÖP Löttorp Den fördjupade översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige 28 januari år 2008. De övergripande målen bedöms vara aktuella. Löttorp är med sitt centrala läge en naturlig knutpunkt för norra Öland och har stora utvecklingsmöjligheter. Löttorp är orten där det är nära till service och omsorgsfunktioner, kollektiva bussförbindelser med Borgholm och Kalmar men även närheten till norra Ölands kuster och rika natur. Syftet med den fördjupade översiktsplanen för Löttorp är att skapa förutsättningar för en god utveckling av samhället. FÖP Rälla, Stora Rör och Ekerum Den fördjupade översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige 9 januari 2012. De övergripande målen bedöms vara aktuella. Rälla, Stora Rör och Ekerum är attraktiva orter för utveckling med närhet till natur och en attraktiv kuststräcka, goda kommunikationer och service. Syftet med den fördjupade översiktsplanen är att den ska vara en vägledning till kommande exploatering under en tidsperiod upp till 25-30 år och ligga till grund för kommande detaljplaneläggning inom planområdet. FÖP Borgholm-Köpingsvik Syftet med den fördjupade översiktsplanen för Borgholm-Köpingsvik är att utreda hur kommunens huvudorter ska växa och hur staden ska möta landet. Området innehåller värdefulla områden som exempelvis en välbesökt kuststräcka, Natura2000-områden, en regionalt viktig vattentäkt, fornlämningsområden mm samtidigt som två tätorter ska ges möjlighet till utveckling. Planens huvudinriktning för att visa hänsyn till alla värden är att låta staden växa inåt genom att använda stadens ianspråktagna ytor på ett mer effektivt sätt. Planförslaget syftar till att vara en vägledning i hanteringen av förfrågningar om detaljplaner, förhandsbesked och bygglov. Fördjupningen beräknas bli antagen av kommunfullmäktige 2016. FÖP Byxelkrok Syftet med den fördjupade översiktsplanen för Byxelkrok är att området ska utvecklas och att fler ska få möjlighet att bo inom Byxelkroksområdet samtidigt som områdets karaktär och höga värden bevaras. Satsningarna på en utbyggnad av hamnen har också legat till grund för behovet av att utreda orten i ett större sammanhang. Planförslaget syftar till att vara en vägledning i hanteringen av förfrågningar om detaljplaner, förhandsbesked och bygglov. Fördjupningen beräknas bli antagen av kommunfullmäktige 2016.

25 Sida 14 av 33 FÖP Djupvik Syftet med den fördjupade översiktsplanen för Djupvik är att området ska utvecklas och att fler ska få möjlighet att bo inom Djupviksområdet samtidigt som områdets karaktär och höga värden bevaras. Det har länge funnits en stor efterfrågan på bostäder och ett högt byggtryck inom området. De undermåliga vatten- och avloppslösningarna har tidigare begränsat utvecklingsmöjligheterna, men nu dras nya kommunala vatten- och avloppsledningar. Planförslaget syftar till att vara en vägledning i hanteringen av förfrågningar om detaljplaner, förhandsbesked och bygglov. Fördjupningen beräknas bli antagen av kommunfullmäktige 2016. Sammantaget ställningstagande När de sista delarna av översiktsplanen färdigställs genom pågående arbete med fördjupningar under mandatperioden 2014-2018 är det viktigt att belysa att arbetet med en ny översiktsplan ska påbörjas. Översiktsplanen kan hållas uppdaterad genom flera fördjupningar och tillägg men risken är att det försvårar möjligheten att få en tydlig och samlad bild över kommunens framtida utveckling. Därför bör en ny strategisk kommunövergripande översiktsplan arbetas fram som innefattar besluten av de färdigställda fördjupningarna samt tilläggen. Den övergripande ÖP:n kan, tack vare att de största tätorterna och utvecklingsområdena är så pass välutredda i respektive FÖP, ha ett ökat fokus på landsbygd. 5.7 Citat ur Bostadsbyggnadsprognos BBP16 - (under arbete) Bostadsbyggnadsprognos 2016-2025 redovisar pågående och kommande planerings- och utbyggnadsprojekt för nämnda period. För perioden 2016-2019 utgör prognosen en planprioritering. Prioriteringen är ett ställningstagande till vilken planberedskap kommunen ska ha för bostadsprojekt och till turordningen mellan projekten. Den andra perioden av prognosen 2020-2025 visar kommunens huvudsakliga inriktning för bostadsbyggandet. Kommunens planberedskap och huvudsakliga inriktning för bostadsbyggandet omprövas varje år i samband med att en ny bostadsbyggnadsprognos utarbetas. Bostadsbyggnadsprognosen är ett viktigt underlag till kommunens befolkningsprognos som även den görs årligen. Bostadsbyggnadsprognosen redovisar troligt år för byggstart. Inflyttning sker normalt ca 1 år efter. I bostadsbyggnadsprognosen redovisas bostäder enligt tre huvudgrupper. I flerbostadshus (FB) ingår även s.k. flerfamiljsvillor, i småhus i grupp (SG) ingår allt ifrån stadsradhus till gruppbyggda småhus på tomter upp till ca 1 000 m2. I småhus med större tomter (SE) ingår styckebyggda villor och gruppbebyggelse med tomter om minst ca 1 000 m2. Bostäderna kan upplåtas med bostadsrätt, hyresrätt eller äganderätt. BBP16 bygger också på olika fördjupningar av översiktsplanen, föregående års prognos, pågående detaljplanering samt inkomna önskemål om detaljplanering. Bostadsbyggandet är i hög grad beroende av byggföretagens vilja och ekonomiska förutsättningar samt den efterfrågan som finns att flytta till Borgholms kommun. Även grannkommunernas (Mörbylångas och Kalmars) bostadsbyggande påverkar viljan att bygga och flytta till Borgholms kommun.

26 Sida 15 av 33 5.8 Citat kring budgetplan, lokalförsörjningplan m.m. Tjänsteman: De strategiska inriktningarna ska fungera som ledstjärnor som visar vägen för kommunen i det dagliga arbetet. På så sätt ska vi lättare uppnå våra kommunmål som är uppsatta för att kommuninvånarna ska kunna leva ett så bra liv som möjligt i Borgholm. Politiker: Satsningar på bland annat företagande, bättre förbindelser med omvärlden och människors möjligheter att förverkliga sina drömmar är extra viktiga just nu. Kommunmålen är i princip samma som tidigare, men vi har justerat vad vi ska fokusera på för att ta oss dit. Utvecklingen av kommunen ska vara långsiktigt hållbar. Borgholms kommun ska bedriva verksamhet av hög kvalitet. Vår kommun ska skapa goda förutsättningar för att människor och företag i gemenskap ska kunna växa och att kommunen bidrar aktivt till en växande region. Verksamheterna ska bedrivas kostnadseffektivt. 5.9 Ur Planprioritering 2016-2018 Planavdelningen 2016 Aktuella Prio Ändring av DP för Resedan 5 m.fl. Ändring av byggrätt på Resedan 5 1 Rälla torg, rondell (omr. V1) TRV har bollen 3 Centrala Rälla (omr. 8) 1 Östra Stora Rör (omr. 14) 1 Solberga 3:1 Inväntar dispens artskyddsförordning 2 Ändring av Järnnian Inväntar laga kraftbeslut 1 Högby-Sandby 15:8 3 Kolstad 4:67 Granskning avslutad 2 Kyrketorp 1:14, Bödagårdens Inväntar fastighetsförteckning 1 Oden 8 Trolig uppstart 2016-10 2 Ändring av BPL och DP i Klinta ÄPL med syfte öka byggrätter 1 Löttorp 3:4 Påbörjas 2016 1 Vilande Yttre Hamnen 3 Sjöstugeudden Oklar aktualitet. Avslutas? 3 Antagna E.Puttern,11 & E.Peggen 14 E.Sandwedgen,4&5 E.Järnnian 12&13 Överklagad till MMD LST dom överklagad till MMD av k:n Inväntar lagakraft besked från LST Positivt planbesked Södvik 1:12 Intressent lämnar besked senast 160831 3 Högby 4:1 Oklar aktualitet, förnyad kontakt 3 Bäckalund 2:6 och Horn 1:21 Plankostnadsavtal 3 Legenäs 1:39 Markköp? 3 Djupvik 1:14 Påbörjas tidigast 2016 3 Kolstad 39:3 Påbörjas tidigast 2016 3 Lofta 2:2 Påbörjas tidigast 2017 3