INTRODUKTION NEUROANATOMI Kranialnerver (KN) I-XII De tolv par kranialnerverna tillhör det perifera nervsystemet. Kranialnerverna benämns med en romersk siffra utifrån den ordning deras kärnor är belägna och som de utgår ifrån CNS. 12 kranialnerver 1 Olfactorius 2 Opticus 3 Oculomotorius 4 Trochlearis 5 Trigeminus 6 Abducens 7 Facialis 8 Vestibulo-cochlearis 9 Glossopharyngeus 10 Vagus 11 Accessorius 12 Hypoglossus Kranialnerverna grupperas i fyra grupper: - KN I II kan ses som utlöpare från hjärnan och har ett eget förlopp från luktorganet respektive ögat till storhjärnshemisfärerna. Kärnorna till KN III XII är lokaliserade i hjärnstammen: - III IV är lokaliserade till den översta delen av hjärnstammen (mesencephalon), kranialnerverna V VIII är lokaliserade till den mellersta delen (pons) och IX XII är lokaliserade till den nedersta delen (förlängda märgen, medulla oblongata). Kranialnerverna förlöper okorsade med undantag av KN IV samt KNII som delvis korsar över. Det finns tre sensoriska KN: I, II och VIII fem motoriska KN: III, IV, VI, XI, XII fyra blandade KN: V, VII, IX och X
KN I Luktnerven, nervus olfactorius (lukt) sensorisk Nerven består av visceral afferenta fibrer som leder impulser från luktreceptorerna. Dessa är lokaliserade högst upp i bihålorna. 1. N. olfactorius - lukt
KN II Synnerven, nervus opticus (syn) - sensorisk Somatisk afferent nerv, leder synimpulser från receptorer i näthinnan (tappas och stavar) till syncentrum i nackloben. Synnerven är den enda KN som kan ses direkt, genom oftalmoskop. Varje synnerv är 4,5 5 cm lång. I synnervskorsningen (chiasma) korsas den nasala (mediala) delen av varje synnerv över till andra sidan, medan den laterala delen inte korsar över. Detta ger att en skada innan korsningen leder till synpåverkan på samma sidas öga, medan skador efter korsningen leder till synfältsbortfall som drabbar båda ögonen. Synnervsinflammation (opticus neurit) kan förekomma vid MS och ger symtom i form av dimsyn (oskärpa) som inte kan korrigeras med glasögon. I laterala knäkropparna sker en omkoppling av synfibrerna. Dessa går därefter in i själva hjärnvävnaden: o a) de övre fibrerna som visar nedre synfältet går genom parientalloben till övre primära synbarken i occipitalloben. b) de nedre fibrerna som visar övre synfältet går genom temporalloben till nedre primar visuella cortex. 2. N. opticus - synnerven Synnervskorsningen Chiasma Synstrålningen Skador bakom chiasma påverkar båda ögonens synfält Homonym hemianopsi. Skada på synnerven ger blindhet eller synfältspåverkan, se synfältsbilderna ovan. Den vanligaste typen av synnedsättning är homonym hemianopsi (halvsidigt synfältsbortfall).
KN III Nervus oculomotorius - motor Innerverar fyra av de sex musklerna som är ansvariga för ögonrörelserna: Musculus rectus medialis: inåt Inf. oblique Superior Musculus rectus superior: uppåt och utåt Musculus rectus inferior: neråt medial och utåt Musculus obliquus inferior: uppåt och inåt KN IV Inf. recti KN III har två andra funktioner a) innerverar musculus levator palpebrae superior som lyfter ögonlocket. b) påverkar pupillen Både parasympatiska och sympatiska fibrer kontrollerar pupillstorleken: Parasympatiska: pupill dras ihop. Börjar i mescencephalon: Edinger-Westfals kärnan ganglion ciliare (synaps) pupillen Sympaticus: pupill vidgas (dilateras). Börjar i hypothalamus hjärnstammen och ryggmärgen i väggen av arteria carotid interna ögat. Nervus oculomotorius samverkar med KR IV och VI tillsammans har dessa tre kranialnerver hand om ögonens rörelser. KN IV Nervus trochlearis - motor Trochlea = hake; nerven innerverar musculus obliquus superior som går i en hake över ögat för att röra ögat neråt och inåt. Enda KN som lämnar hjärnstammen dorsalt. 3. N. oculomotorius - ögonmusklerna+pupill- och 4. N. trochlearis ljusreflex (n. III) 6. N. abducens
KN V Nervus trigeminus (3 grenar) - mixed Unik då nervkärnan i hjärnstammen är långsträckt, förlöper i pons, mescencephalon och medulla oblongata. Svarar för känsel i ansiktet: smärta, temperatur och beröring. Svarar även för innervering av tuggmuskulaturen. Känselkomponenten av KN V är uppdelad i tre grenar: 1. Nervus ophtalmicus pannan 2. Nervus maxillaris kinden under ögat 3. Nervus mandibularis käke 5N trigeminuskänsel i ansiktet + tuggmusklerna Tre känselgrenar Oftalmicus Maxillaris Mandibularis KN VI Nervus abducens - motorisk Nerven innerverar musculus rectus lateralis som roterar ögat utåt (lateralt). Kärnan sitter i pons, i golvet på 4:e ventrikeln. Skada leder till abducenspares vilket gör att ögat inte kan röra sig utåt.
KN VII Nervus facialis - mixed Kärnan sitter i nedersta delen av pons. Facialisnerven har två grenar: a) en gren svarar för motoriken i ansiktet: att sluta ögonen, le, vissla, visa tänderna, grimasera, rynka näsan b) den andra grenen är del av det parasympatiska nervsystemet och kontrollerar tårvätska och salivproduktionen. De sensoriska fibrerna svarar för känsel och smak på tungans 2/3 främre del. 7. N. facialis - ansiktets motorik Innerveringen av ansiktsmuskulaturen kan delas upp i ansiktets nedre muskler och de övre musklerna. Korsade fibrer från hjärnytan (cortex) till facialiskärnorna styr kontralateral nedre ansiktshalvan (under ögat). Den övre delen av facialiskärnan mottar såväl korsade som okorsade fibrer som innerverar ansiktets övre muskulatur. Vid en skada på facialisnervens supranukleära förbindelser från kortex till facialiskärnorna drabbar svagheten därför den nedre ansiktshalvan eftersom den övre delen av facialiskärnan är dubbelinnerverad. Patienten kn blunda och blinka. Detta kallas en central facialispares, och beror oftast på stroke. Om själva facialisnerven blir skadad ser man en svaghet i hela ansiktshalvan med oförmåga att sluta ögat och rynka pannan. Detta kallas en perifer facialispares. På grund av oförmågan att sluta ögat är en viktig omvårdnadsåtgärd att hålla ögat fuktigt genom urglasförband eller ögonsalva
KN VIII Nervus vestibulocochlearis - sensorisk Kärnan sitter i pons. Uppdelad i två delat: a) Cochleära delen svarar för hörsel. Nerven för impulser från de tre hörselbenen i mellanörat (hammaren, städet och stigbygeln; malleus, incus och stapes), vidare till innerörat och till hjärnstammen för att slutligen nå hörselcentrum i cortex där ljud känns igen och tolkas. b) Vestibulära delen svarar för balans. I vestibularsystemet ingår kristallerna i båggångarna i innerörat som registrerar kroppens lägeändringar. Input från receptorerna i örat och hjärnan når kärnan och information förs vidare till ryggmärgen, cerebellum, formatio reticularis och KN III, IV och VI. 8. N. vestibulo-cochlearis - hörsel och balans
KN IX Nervus glossopharyngeus - mixed Kärnan sitter i medulla oblongata. Liknar, både anatomiskt och fysiologiskt KN X, vagusnerven. Nerven har ett flertal olika grenar. Dessa innerverar smakreceptorerna i bakre delen av tungan samt känsel bakom örat, svalget och tungan. 9. N. glossopharyngeus - känsel i svalget
KN X Nervus vagus - mixed Grenar sig i flera segment. Funktionen inkluderar sensorisk och motorisk innervationen av svalget. Nervus vagus har också en komponent som är del i det autonoma nervsystemet och som ger impulser till hjärtat och mag-tarmkanalen. 10. N. vagus - motorik i svalget+autonom funktion KN XI Nervus accessorius - motorisk Kärnan finns i medulla oblongata. Genom att denna nerv innerverar musculus sternocleidomastoideus och övre delen av musculus trapezius möjliggör den för oss att vrida på huvudet och lyfta axlarna.
KN XII Nervus hypoglossus motorisk Kärnan sitter i medulla. Innerverar musklerna i tungan vilket möjliggör vanligt tal och sväljning. 12. N. hypoglossus - tungan Ref: Föreläsning Bo Norrving mars 2006. Hickey, J.V. (2003). The Clinical practice of Neurological and Neurosurgical Nursing (5th edition). Lippincott: Philadelphia.