Socialnämnden SON 2012/65 Planera Utföra Utveckla Följa upp Ledningssystem för kvalitet Styrdokument 23 mars 2012
Ledningssystem för kvalitet God kvalitet inom socialtjänsten och LSSverksamheten samt den hälsooch sjukvård som bedrivs inom socialnämndens olika verksamheter innebär bland annat att tjänsterna bygger på rättssäkerhet, god tillgänglighet, respektfullt bemötande, delaktighet och att socialtjänstens insatser uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten. Insatserna ska vara kunskapsbaserade och effektivt utförda. 2 Insatser inom socialtjänsten skall vara av god kvalitet. För utförande av socialnämndens uppgifter skall det finnas personer med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap. 3 Gäller även lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) SFS 1990:52 och för lagen om vård av missbrukare (LVM) SFS 1988:870. Varför Vem Kvalitetsarbetet ska säkerställa att en god kvalitet i socialtjänsten, LSSverksamheten och den hälso och sjukvård som bedrivs inom socialnämndens olika verksamheter upprätthålls och vidareutvecklas. Det ska ge underlag för effektiv resursanvändning och information till medborgare, politiker och medarbetare. Kvalitetsarbetet ska ha en tydlig struktur och genom allas delaktighet skapa en lärande organisation som ger förutsättningar för förbättrings och utvecklingsarbete. Socialstyrelsen har givit ut föreskrifter och allmänna råd till vägledning för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas, Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9. Dessutom innehåller de lagar som i olika avseenden reglerar socialnämndens olika verksamheter avsnitt som understryker vikten av kontinuerligt kvalitetsarbete. Ansvarsfördelning och organisation för kvalitetsarbete Ett välfungerande kvalitetsarbete förutsätter att det finns en tydlig ansvarsfördelning och befogenheter för att implementera, utveckla och vidta åtgärder inom verksamheterna. Socialnämnden beslutar genom strategier och övergripande mål i styrkort och fastställer ledningssystem, riktlinjer, kvalitetsdokument och kvalitetsgarantier. Ledningssystem för kvalitet styrdokument
Socialdirektören har det yttersta ansvaret för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten, utse verksamhetschefer enligt HSL samt MAS, medicinskt ansvarig sjuksköterska. Beställarchef har övergripande ansvar för kvalitetskrav och systematisk uppföljning. Utifrån uppföljningen dokumenteras handlingsplaner som åläggs utförare som inte uppfyller kraven. Beställarchef ansvarar även för myndighetsutövning, det vill säga utredning, beslut och beställning av individuella insatser som ska motsvara den enskildes behov av vård och stöd. Inom hälso och sjukvård/tandvård skall kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Hälso och sjukvårdslagen 31 och tandvårdslagen 16 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) ansvarar för att förvaltningen har system som säkrar en hög patientsäkerhet och en god och säker vård. MAS ansvarar även för att det finns system för anmälningar av vårdskador och risk för vårdskador, hantering av avvikelser, säkra rutiner för läkemedelshantering, att dokumentationen sker enligt patientdatalagen och att delegeringar av arbetsuppgifter är förenliga med säkerhet för patienterna. MAS deltar i kvalitetsuppföljningar och ansvarar där för uppföljningen av hälso och sjukvårdsinsatserna. Avdelningschef har ett samlat ledningsansvar så att verksamheterna bedriver en god vård, omsorg med hög kvalitet och patientsäkerhet. Avdelningschef ansvarar för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Det innefattar även att göra risk och händelseanalyser, utöva egenkontroll och ta emot och utreda synpunkter från brukare. Avdelningschef ska varje år upprätta en övergripande verksamhetsplan, kvalitetsberättelse (SoL, LSS) och patientsäkerhetsberättelse (HSL) i samband med årets bokslut. Enhetschef ansvarar för att bryta ned målen till verksamhetsmål och att kvalitetsarbetet förankras hos medarbetare. Enhetschef ansvarar för att skapa strukturer och processer för att möjliggöra delaktighet i ett aktivt kvalitetsarbete och har ansvar för uppföljning av resultat, analys av resultat och för att vidta de förbättringsåtgäder som krävs. Enhetschef ska även löpande bedöma om det finns risk för att händelser kan inträffa som kan medföra brist i verksamhetens kvalitet, utöva egenkontroll samt ta emot och utreda synpunkter och avvikelser. Verksamhetschef enligt HSL ansvarar för att säkerställa patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården samt kontinuerligt samråda med MAS. Verksamhetschefen ansvarar Verksamheten enligt denna lag skall vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. För verksamheten enligt denna lag skall det finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad skall kunna ges. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 6 3 Ledningssystem för kvalitet styrdokument
för att skapa strukturer och processer för att möjliggöra delaktighet i ett aktivt kvalitetsarbete och har ansvar för uppföljning av resultat, analys av resultat och för att vidta de förbättringsåtgäder som krävs. Vidare ska verksamhetschefen löpande bedöma om det finns risk för att händelser kan inträffa som kan medföra brist i verksamhetens kvalitet, utöva egenkontroll samt ta emot och utreda synpunkter och avvikelser. Medarbetare har ansvar för att känna till och arbeta i enlighet med riktlinjer och rutiner utifrån ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete. Medarbetare ska medverka i risk och avvikelsehantering, delta i arbetet med uppföljning av mål och reslutat samt visa engagemang utifrån styrkortets värderingar omtanke, förtroende och delaktighet. Samtliga medarbetare har skyldighet att rapportera avvikelser och tillbud. Vad Vad ingår i ledningssystemet för kvalitet? För att få kunskap och kunna bedöma kvaliteten i och resultaten av verksamheten krävs metoder för uppföljning och utvärdering samt en systematisk dokumentation av detta arbete. Ledningssystemet för kvalitet innehåller en struktur för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Riktlinjer finns för vad, hur och när uppföljning och utvärdering ska göras. Ledningssystemet för kvalitet består av tre delar: Beskrivning av hur det systematiska kvalitetsarbetet är uppbyggt och principerna för hur verksamheten ska ledas Processer och rutiner för att säkra verksamhetens kvalitet Processer och rutiner för att säkra att samverkan mellan olika verksamheter och myndigheter möjliggörs. 4 Utgångspunkter för kvalitetsarbetet: Gällande lagar och föreskrifter (socialtjänstlagen 3 kap. 3, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 6, hälso och sjukvårdslagen 31 och tandvårdslagen 16 samt patientsäkerhetslagen 2010:659 3 kap. Nationella riktlinjer Socialnämndens styrkort Medborgaren i fokus och brukarmedverkan Ledningens engagemang och ansvar för kvalitetsarbetet Personalens medverkan Kvalitetsdokument Kvalitetsgarantier Evidens i praktik Ledningssystem för kvalitet styrdokument
Mål för kvalitetsarbetet Styrkort 20122015 Socialtjänsten, verksamheten enligt LSS samt hälso och sjukvården styrs utifrån Region Gotlands vision, värderingar, strategier och mål. Visionen och värderingarna och strategierna ska genomsyra alla nämnders mål. Allt arbete ska bygga på delaktighet, förtroende och omtanke. Styrkorten stödjer kvalitetsarbetet utifrån flera olika perspektiv och mål: Ekonomin ska vara uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv. Brukarna/kunderna ska uppleva att de får tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. Medarbetare och ledare ska trivas, vara engagerade, ta ansvar och utvecklas för att möta framtidens utmaningar. Verksamhetens processer ska ge resultat av god kvalitet till kostnader i nivå med jämförbara kommuner och landsting. Socialnämndens strategier 20122015 För att fullfölja sitt uppdrag lyfter socialnämnden fram ett antal strategiskt viktiga vägval. Nämnden vill låta barnperspektivet genomsyra allt arbete prioritera barn och ungdomar möjliggöra inflytande och säkra likabehandling agera förebyggande, främja folkhälsa och tillgänglighet arbeta för att så många som möjligt har arbete/sysselsättning utifrån vars och ens förmåga satsa på kompetensutveckling och ett professionellt ledarskap informera tydligt och använda ett begripligt språk. Processer och rutiner Vårdgivare och de som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska identifiera, beskriva och fastställa de processer som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet utarbeta och fastställa rutiner som beskriver hur och vem som ansvarar för de olika aktiviteterna som ingår i processerna. Samverkan Vårdgivare samt de som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska identifiera de processer där samverkan med andra verksamheter, vårdgivare, myndigheter, föreningar och andra organisationer behövs för att säkra kvaliteten och förebygga att patienter drabbas av vårdskada. Dessa processer är bland annat säkerställda genom gemensamma överenskommelser mellan olika förvaltningar eller fastställda i socialförvaltningens kvalitetsdokument. Utförande verksamheter ska upprätta rutiner för hur dessa ska implementeras och följas. 5 Ledningssystem för kvalitet styrdokument
Systematiskt förbättringsarbete Riskanalys Vårdgivare samt de som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska fortlöpande bedöma om det finns risk för händelser som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. Det ska ske genom att uppskatta sannolikheten för att händelsen inträffar bedöma vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen. Egenkontroll Socialförvaltningens beställande enheter genomför årligen generella uppföljningar av samtliga verksamheters kvalitet riktade och fördjupade uppföljningar av ett antal verksamheter som antingen är av särskilt intresse eller där det förekommit allvarliga brister jämförande analyser av verksamheternas resultat. Synpunkter och klagomål på verksamheten Vårdgivare eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska säkerställa att synpunkter och klagomål tas tillvara på ett snabbt och effektivt sätt för att åtgärda och förebygga brister i verksamheten. Dokumentation och systematisering av synpunkter och klagomål är ett viktigt underlag för förbättringsarbete och utveckling av verksamheten. Alla iakttagelser som utgör ett underlag för förbättringsarbete ingår i synpunkter och klagomål, även det som tidigare benämnts fel och brister och vårdavvikelser. Från brukare, närstående, myndigheter och andra intressenter För verksamheter i egen regi används socialförvaltningens system Säg vad du tycker eller det regionövergripande systemet Tyck till. För verksamheter i enskild regi används det system som verksamheten anger. Möjlighet att anmäla klagomål till Socialstyreslen enligt patientsäkerhetslagen 7 kap. 10. Från personal i verksamheten För verksamheter i egen regi används socialförvaltningens rapporteringssystem Flexite. För verksamheter i enskild regi används det system som verksamheten anger. 6 Rapporteringsskyldighet Lex Maria För personal som utför hälso och sjukvårdsuppgifter finns bestäm Ledningssystem för kvalitet styrdokument
melserna om rapporteringsskyldighet om vårdskada eller risk för vårdskada i 6 kap. 4 patientsäkerhetslagen om utredningsskyldighet i 3 kap. 3 patientsäkerhetslagen SOSFS 2005:28 om anmälningsskyldighet lex Maria. För verksamheter i egen regi används socialförvaltningens rapporteringssystem Flexite. För verksamheter i enskild regi används det system som verksamheten anger. När patient drabbats av en allvarlig vårdskada, eller utsatts för risk att drabbas av en allvarlig vårdskada, skall MAS bedöma om det inträffade skall anmälas till Socialstyrelsen enligt lex Maria. Lex Sarah För personal som fullgör uppgifter inom socialtjänsten finns bestämmelser om rapporteringsskyldighet i 12 kap. 3 socialtjänstlagen. Bestämmelser om hur man ska dokumentera, utreda eller avhjälpa ett missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande finns i 14 kap. 6 socialtjänstlagen. För personal som fullgör uppgifter i verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) finns bestämmelser om rapporteringsskyldighet i 24 b LSS. Bestämmelser om hur man ska dokumentera, utreda eller avhjälpa ett missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande finns i 24 LSS. För verksamheter i egen regi används socialförvaltningens rapporteringssystem Flexite. För verksamheter i enskild regi används det system som verksamheten anger. Sammanställning, analys och förbättrande åtgärder Socialförvaltningens beställaravdelning gör årliga sammanställningar och analyser av förvaltningens inkomna rapporter, klagomål och synpunkter som en del av myndighetens kvalitetsuppföljning. Resultatet kan bidra till att synliggöra kvalitetsbrister hos enskilda verksamheter eller verksamhetsområden och ge underlag till kvalitetsförbättrande åtgärder. Förbättring av processer och rutiner ska säkras, när analysen visar behov därav. Varje verksamhet gör även sin egen sammanställning och analys för att identifiera förbättrings och utvecklingsområden i den egna verksamheten. Personalens medverkan i kvalitetsarbetet Alla vårdgivare samt de som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS är skyldiga att säkerställa att personalen arbetar i enlighet med led 7 Ledningssystem för kvalitet styrdokument
ningssystem och riktlinjer. För detta krävs att verksamheten upprättar rutiner, skapar strukturer och tydliggör processer för hur detta ska ske. Personalen ska ges förutsättningar att utveckla och säkra kvaliteten i det dagliga arbetet för att underlätta detta måste personalen få information och ges möjlighet till inflytande i verksamhetens kvalitetsarbete. Dokumentationsskyldighet Åtgärder, resultat och hur kvalitetsarbetet utvecklats ska dokumenteras, följas upp och analyseras både på förvaltningsnivå och på enhetsnivå genom en kvalitetsberättelse som ingår som en bilaga till årsberättelsen. En upprättad mall för denna kvalitetsberättelse ska användas. Vårdgivaren ska årligen upprätta en patientsäkerhetsberättelse. En upprättad mall ska användas. Medborgarna ska ha tillgång till information om socialtjänstens insatser, dels som underlag för egna val samt dels för att synliggöra socialtjänstens verksamhet. Spridning av information om verksamhetens resultat internt är också viktigt. Styrdokument med inriktning för kvalitetsarbetet enligt ledningssystemet SOSFS 2011:9. Riktlinjer ger vägledning för att för kvalitetsarbetet utifrån ledningssystemet. Beställarchefer ansvarar för riktlinjer. Rutiner beskriver hur riktlinjerna ska hanteras inom avdelningar och enheter. Rutiner ska anpassas efter lokala förutsättningar. Avdelningar och enheter ansvarar för att skapa dessa rutiner. Detta gäller även enskild regi som socialnämnden har avtal med. Riktlinjer Till detta styrdokument hör även riktlinjer för kvalitetsarbete. Dessa riktlinjer är avsedda att ge vägledning hur och när uppföljning och utvärdering ska göras. Socialförvaltningen Visborgsallén 19, 621 81 Visby Tel 049826 90 00 växel son@gotland.se www.gotland.se/socialtjanst
1 (24)
2 (24)
3 (24) Detta dokument redovisar socialförvaltningens övergripande och gemensamma riktlinjer för processer, ansvarsfördelning, riskanalys, egenkontroll, samverkan, utredningar av olika avvikelserapporteringar, lex Sarah, lex Maria samt delaktighet och dokumentation. Ledningssystemet ska stödja struktur, organisation, ansvar, delaktighet och systematiskt förbättringsarbete på alla nivåer. Innehållet utgår från socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:9 samt de lagstiftningar som redovisas i ledningssystem för kvalitetsarbetet. I kvalitetsarbetet ingår att verksamheten uppfyller de krav och mål som gäller enligt lagar och andra föreskrifter om hälso och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade. Ett systematiskt kvalitets och patientsäkerhetsarbete innebär att arbetet ska vara långsiktigt och hållbart. Brukare och patientperspektiv ska vara inriktat på förebyggande arbetssätt, ständiga förbättringar och samverkan mellan olika aktörer. I samverkan ska sekretess eller tystnadsplikt beaktas mellan nämnder, förvaltningar och mellan hälso sjukvård och socialtjänst. För myndigheter som handlägger ärenden eller genomför insatser i socialtjänst och hälso och sjukvård gäller offentlighets och sekretesslagen (OSL). Tystnadsplikten regleras i socialtjänstlagen för enskild regi som bedriver verksamhet enligt SoL eller LSS. För privata vårdgivare gäller patientsäkerhetslagen (PSL). I ledarkontrakt och medarbetarkontrakt ska ingå ansvar för kvalitetsarbete enligt föreskrift, styrdokument, riktlinjer samt att dokumentera rutiner i verksamheterna. Egen regi och enskild regi, som socialnämnden har avtal med, ansvarar för att skapa rutiner utifrån styrdokumentet och riktlinjerna. Ledningssystemet kommer att utvecklas och revideras löpande vid nya lagstiftningar, föreskrifter, nya uppdrag, processer och översyn av riktlinjer.
4 (24) Beskrivna processer ökar rättssäkerheten för brukaren, ger möjlighet att identifiera och säkra delar i tjänsten som är problematiska samt möjlighet att identifiera onödiga led som minskar effektiviteten. När tjänsterna är tydligt beskrivna, möjliggörs att följa upp och utvärdera, vilket stödjer ett fortsatt kvalitetsarbete. Processkartorna är underlag för diskussioner om hur verksamheten bedrivs och hur den skall utvecklas, analys av felkällor samt diskussioner om förbättringsmöjligheter Processkartläggningar ska finnas på viktiga eller vanligt förekommande tjänster inom alla verksamheter. Det kan gälla huvudprocesser, ledningsprocesser och stödprocesser. Identifierade processer för utredning, beslut, beställning och utförande av insatser beskriver de arbetsflöden som pågår inom olika verksamheter och i gränssnitt med andra förvaltningar. Analyser av verksamhetens resultat kan ge underlag för förbättrings och utvecklingsarbete av processer och rutiner. Avdelnings och enhetschef ansvarar för att bedöma vilka processer, rutiner och aktiviteter som verksamheten behöver identifiera, kartlägga och fastställa för att uppfylla krav och mål. Ansvarig chef ska identifiera vilka lagar och föreskrifter som gäller för verksamheter inom hälso och sjukvård, socialtjänst och/eller stöd och service till vissa funktionshindrade.
5 (24) Många personer som är i behov av insatser från socialtjänsten, LSSverksamhet och hälso och sjukvården ställer krav på tydligt ansvar för att samverka och samarbeta med flera aktörer. Av identifierade processer, riktlinjer och rutiner ska framgå hur samverkan bedrivs inom den egna verksamheten. Processerna ska även säkerställas så att samverkan genomförs mellan vårdgivare eller verksamheter inom socialförvaltningen och mellan egen regi och enskild regi. Samverkan gäller även gränsöverskridande arbete med andra förvaltningar, myndigheter och organisationer. Beställar, avdelnings och enhetschef ansvarar för att säkerställa att det finns rutiner som tydliggör ansvar, samarbete internt, externt och utbyte av information som gäller brukare. Rutiner ska finnas som säkerställer information enligt sekretesslagstiftningen och tystnadsplikten. Grunden är att få samtycke av den enskilde vid överföring av information. Socialförvaltningens beställaravdelning samverkar med samtliga utförare genom branschråd, ett för varje insatsområde, såsom hemtjänst, daglig verksamhet LSS etc. Två gånger per år kallar beställaravdelningen till branschråd och det främsta syftet är att ha en dialog mellan beställare och utförare. Branschråden fungerar även som informationskanal och som ett forum för kunskapsspridning mellan de olika utförarna. Rutiner har tagits fram mellan egen och enskild regi i de fall man har gemensamma brukare. Målet för hälso och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen enligt hälso och sjukvårdslagen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. I vissa livssituationer behöver medborgare stöd och insatser från både hälsooch sjukvården och från socialtjänsten. Den enskilde ska möta en väl fungerande och integrerad organisation och resurser ska utnyttjas effektivt. Hälso och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen träffar överenskommelser som ett led i systematiskt kvalitetsarbete. Överenskommelserna kan beröra psykiskt funktionsnedsatta, vårdhygien, läkarmedverkan i särskilda boenden, delegering av hälso och sjukvårdsuppgifter, samordnad vårdplanering m. fl. Samtliga finns på hemsidan för socialförvaltningen samt på för enskild regi. Beställar, avdelnings och enhetschef ansvarar för att överenskommelserna är kända och implementerade i verksamheterna. Utbildningsgrupper hålls för anhöriga till närstående med nydiagnostiserad demenssjukdom (inom 12 år) av minnesmottagningens kurator och sjukskö
6 (24) terska i samarbete med anhörigkonsulenten. Målet är att anhöriga ska få kunskap om sjukdomen, läkemedel, bemötande mm samt vilken hjälp och stöd som finns i samhället. För att säkra att anhöriga som hjälper en närstående får information och stöd använder biståndshandläggarna en rutinblankett Intresseanmälan för anhörigstöd. För att sprida information om anhörigstödet och förmedla kontakter vid behov har ansvariga chefer utsett anhöriglänkar från boendestödet i hemtjänsten och på särskilt boende i egen och enskild regi. Socialförvaltningen ingår som en part i samordningsförbundet Finsam Gotland tillsammans med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen samt Hälso och sjukvårdsförvaltningen. Målgruppen är personer i förvärvsaktiv ålder, som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser. Samordningsförbundets uppdrag är att arbeta med rehabiliterande insatser ur ett individ och grupperspektiv samt att stödja fortsatt samarbete mellan parterna utifrån målgruppens behov. Detta görs genom att driva projekt, påverka strukturer samt arrangera mötesplatser. Förvaltningscheferna i SOF, BUF, GVF, HSF och KFF fungerar som ett strategiskt utskott för barn och ungdomsfrågor i koncernledningsgruppen samt utgör tillsammans med utsedda nyckelmedarbetare och folkhälsochefen BarnSam. För behov av samverkan och samordning i operativa frågor som inte ingår i Barnsamuppdraget finns ett nätverk med representanter från BUF, GVF, HSF, KFF, SOF och LK som på förvaltningschefernas uppdrag identifierar och hanterar frågor som kräver samverkan över organisatoriska gränser. Nätverket arbetar inom ramen för deltagande verksamheters ordinarie uppdrag och resurser och rapporterar årligen till förvaltningscheferna. LK är sammankallande genom enheten för folkhälsa och välfärd. I ärenden där det finns misstanke om övergrepp eller våld mot barn samverkar individ och familjeomsorgen med åklagare, polis samt hälso och sjukvården för att samordna utredningsinsatser. Familjefridsteamet inom individ och familjeomsorgen samverkar externt med hälso och sjukvårdens kvinnofridsgrupp. Internt samverkar teamet med äldreomsorgen och omsorgen om funktionshindrade i ärenden där våld förekommer. Individ och familjeomsorgen deltar i ett samarbete med polisen, barn och utbildningsförvaltningen, gymnasie och vuxenutbildningsförvaltningen samt
7 (24) kultur och fritidsförvaltningen för att genom individuella handlingsplaner koordinera samhällets insatser för att minska nyrekryteringen till kriminella grupperingar. Målgruppen är ungdomar i åldern 15 21 år. Enligt Program för handikappfrågor sker samarbete med handikapporganisationerna på flera nivåer ex regionstyrelsen, nämndnivå och verksamhetsnivå. För socialnämnden finns en samrådsgrupp som möts minst två gånger per år. Vid dessa möten bjuds även alla handikapporganisationer in. Syftet är dialog och utbyte av information. En utbildningsdag anordnas årligen av regionens handikappråd och samtliga nämndernas samrådsgrupper bjuds in. Samråd sker mellan avdelningen omsorg om funktionshindrade och intresseföreningar. Fyra gånger per år träffas avdelningschef, verksamhetsutvecklare och de intresseföreningar som har anknytning till LSS verksamheten. De föreningarna är RSMH (Riksförbundet för social och mental hälsa), FUB (Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning), AAF (Autism och Aspergerföreningen), RBU (Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar), Attention och Funkisam (Funktionsnedsatta i samverkan). Syftet med samrådsgruppsmöten är att byta information om vad som är på gång inom avdelningen respektive intresseföreningarna. Via samrådet ska vi också kunna identifiera eventuella samarbetsområden som t.ex gemensamma utbildningar. Samverkan med frivilligorganisationerna och anhörigstöd Sedan år 2000 har socialförvaltningen i samarbete med frivilligorganisationer på Gotland byggt upp anhörigcenter och mötesplatser för anhöriga och deras närstående på sju olika platser på hela ön. Anhörigcenter finns i Fårösund, Slite, Hemse och Klintehamn på Röda Korsets kupor och mötesplatser efter behov, f.n. i Burgsvik och Roma. I Visby ligger anhörigcenter på Gråbo seniorboende, som från 2012 kommer att utökas till Röda Korsets kupa en gång i månaden. Där är cirka 35 frivilliga medhjälpare varav några även är medhjälpare i de anhöriggrupper som hålls av anhörigkonsulent/anhörigombud. De frivilliga representerar i huvudsak Röda Korset men även några pensionärsorganisationer och intresseföreningar för funktionsnedsatt ingår; t.ex. Föreningen Dementia, Strokeföreningen och Parkinsonföreningen. Några frivilliga medhjälpare har också själva varit anhörigvårdare. Programmen på anhörigcenter planeras tillsammans med anhörigombuden inför varje termin. Stående program är olika friskvårdsaktiviteter t.ex. stavgång, utflykter och olika trivselaktiviteter som hålls av frivilliga. De har också medverkat på rekreationsdagar för anhöriga. Alla frivilliga medhjälpare får minst en dags utbildning med innehållet frivillig socialt arbete och anhörigstöd. Utbildningen hållas av RK i samarbete med anhörigkonsulenten. Det finns tre lokala nätverk på Norra Gotland, Visby och på södra Gotland för informationsutbyte och främja samverkan mellan intresseföreningar, handläggare, äldreomsorgen och anhörigstödet.
8 (24) Förbättringsarbete är ett brett område som omfattar kunskap kring processer, modeller för praktiskt förbättringsarbete på såväl grupp som individnivå. Syftet med systematiskt förbättringsarbete är att på ett organiserat sätt fånga upp, utveckla och genomföra idéer som finns bland personalen i ett brukarperspektiv. Förbättringsarbete kan ske dagligen i verksamheten eller i förbättringsprojekt. Nedan visas förbättringsprocessen. Riskanalys och händelseanalys är två olika metoder för att identifiera risker vid planerade/kommande förändringar samt att analysera varför allvarliga händelser uppstått. Utifrån ett systemperspektiv ges möjligheter att använda lärdomar av misstag och goda exempel. Syftet med riskanalys Kvalitetssäkra socialtjänstens och hälso och sjukvårdens arbete inom socialförvaltningen Förebygga icke önskvärda händelser Reducera onödiga risker Sprida kunskap Syfte med händelseanalys Utreda varför en händelse uppstått Undanröja eller minska risken för att liknande händelser skall uppstå En del i det systematiska kvalitetssäkerhetsarbetet Sprida kunskap
9 (24) Grundutredningen görs på varje enhet, med hjälp av analysledare från annan enhet. Inom beställaravdelningens utvecklingsenhet finns resurser för stöd och hjälp. Socialförvaltningen och hälso och sjukvårdsförvaltningen har en gemensam rutin för gränsöverskridande risk och händelseanalyser. Rutinen ska bidra till att tydliggöra och underlätta samverkan mellan förvaltningarna när en risk och händelseanalys berör båda förvaltningarna. Den ska också bidra till att långsiktigt säkra det systematiska kvalitets och säkerhetsarbetet mellan socialförvaltningen och hälso och sjukvårdsförvaltningen. Handböcker och material finns på hemsidan. Socialförvaltningens beställarchefer ansvarar för att följa upp de kvalitetskrav som ställs på vårdgivare eller den som bedriver socialtjänst och verksamheter enligt LSS. Egenkontrollens resultat ska vara till nytta för brukare, medarbetare, ledning och socialnämnd. Syftet är att få syn på direkta kvalitetsbrister, få kunskap om olika verksamheter och synliggöra förbättrings och utvecklingsområden. Detta görs genom: Generell uppföljning av samtliga utförande verksamheters kvalitet genom årlig digitalt frågeformulär Riktade och fördjupade uppföljningar av ett antal verksamheter som antingen är av särskilt intresse eller där det förekommit allvarliga brister. Avser uppföljning av SoL, LSS, LVU, LVM, HSL och patientsäkerhetslagen. Brukarundersökningar Branschråd inom respektive verksamhetsområde Sammanställning och analys av verksamheternas klagomål och synpunkter Sammanställning och analys av avvikelser, vårdskador och missförhållanden. Jämförande analyser av verksamheternas resultat utifrån nationella kvalitetsregister, öppna jämförelser och andra nationella mätningar
10 (24) Resultaten av uppföljningen redovisas till socialnämnden i förvaltningens årsredovisning och kvalitetsuppföljning. De kan utgöra en del av underlaget för framtida planering och utveckling för att förbättra verksamheterna. För brukaren kan resultaten av uppföljningen utgöra ett underlag för att kunna välja utförare av insatser där det är möjligt. Detta förutsätter att resultaten publiceras på ett användarvänligt sätt. Avdelnings och enhetschef ska upprätta åtgärdsplaner utifrån identifierade förbättringsområden utifrån resultat av uppföljning. Klagomål och synpunkter samt avvikelser Vårdgivare eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska ta emot klagomål, synpunkter och rapporter om avvikelser på verksamheten, tidigare benämnt fel och brister och vårdavvikelser. Det ska vara säkerställt att dessa tas emot på ett snabbt och effektivt sätt för att åtgärda och förebygga brister i verksamheten. Synpunkter, klagomål och beröm ger oss värdefull information och möjlighet att genom förbättrad verksamhet, höja kvaliteten och säkerheten för brukarna. Alla iakttagelser som utgör ett underlag för förbättringsarbete ingår i klagomål och synpunkter, även det som tidigare benämnts fel och brister och vårdavvikelser. Klagomål och synpunkter kan komma från: brukare och deras närstående, personal, vårdgivare, de som bedriver socialtjänst, de som bedriver verksamhet enligt LSS, myndigheter och föreningar, andra organisationer och intressenter. Hantering av klagomål och synpunkter från brukare, patienter, klienter, närstående, myndigheter och föreningar, andra organisationer och intressenter Socialförvaltningen använder Säg vad du tycker (klagomål och synpunkter på verksamheterna personligen, per telefon, via mail eller via blanketten säg vad du tycker ) eller Tyck till! som är system för att identifiera våra starka och svaga punkter. Det ger oss en möjlighet att förbättra kvaliteten och utveckla verksamheterna. Klagomål och synpunkter som kommer in till regionen ska tas emot och registreras av den regiongemensamma registraturen vid serviceförvaltningen och slussas vidare till den chef som berörs av de klagomål och synpunkter som kommit in. Personer kan vara anonyma när de lämnar sin synpunkt, men det kan då vara svårt att åtgärda och återkoppla synpunkterna. All personal som tar emot muntligt klagomål och synpunkt ska dokumentera och skicka till registrator samt informera den enskilde om detta samt vilken chef som är ansvarig för att vidta åtgärder. De som lämnat klagomål och/eller synpunkter ska få brev med information om att synpunkter har tagits emot och om vem som ansvarar
11 (24) för utredningen ska ske inom en vecka och inom två veckor få en återkoppling. Hantering av klagomål, synpunkter och avvikelser från personal i den egna verksamheten Var och en som är verksam inom socialförvaltningen ska rapportera klagomål och synpunkter inklusive avvikelser enligt SoL, LSS och HSL i rapporteringssystemet Flexite. Om medarbetare inte har tillgång till dator kan det ske muntligt eller via blankett till närmaste chef som registrerar avvikelser i Flexite. Flexite är ett rapporteringssystem som visar vem som rapporterat vad som rapporterats vilka åtgärder som vidtagits statistik Rapportering av avvikelser sker i Flexite, systemet skickar rapporten till närmaste chef. Chefen analyserar och utreder de klagomål eller synpunkter inkl avvikelser samt beslutar om åtgärd. Den beslutade åtgärden följs upp inom respektive verksamhet. Den medarbetare som rapporterat i Flexite informeras genom automatisk återkoppling via mail i systemet. Rapport Alla Analys Närmaste chef Beslut om Åtgärd Närmaste chef Uppföljning Närmaste chef Stängd Beställarchef ansvarar för att riktlinjen för klagomål, synpunkter och avvikelser på verksamheten (bland annat säg vad du tycker och avvikelsehantering) är känd bland all personal Avdelnings och enhetschef ansvarar för att skapa en rutin i sin verksamhet broschyren och blanketten finns lättillgänglig inom verksamheten brukare/anhöriga, får information om hur man kan lämna sina synpunkter ta emot klagomål, synpunkter och rapporter om avvikelser, bedöma om behov finns att genomföra en utredning enligt rapporteringsskyldigheten vidta eventuella åtgärder dokumentera och rapportera åtgärderna i till registrator meddela berörd personal meddela vidtagna åtgärder till den person som lämnat synpunkter avsluta ärendet, meddela registrator, registrera i W3D3. Verksamheter i enskild regi ska rapportera klagomål och synpunkter inkl. avvikelser SoL, LSS och HSL i det system som finns för verksamheten.
12 (24) Förtydligande av ansvar Personal i egen regi upptäcker händelse hos annan verksamhet inom egen regi Rapportering Personal som i egen regi upptäcker en händelse/avvikelse hos brukare som berör annan verksamhet inom egen regi, ska rapportera händelsen till sin närmaste chef. Rapportera i Flexite. Åtgärd Närmaste chef som tar emot rapporten av sin personal och kontaktar ansvarig chef i den verksamhet som är berörd. Chefen omdirigerar rapporten i Flexite till ansvarig chef där händelsen har uppstått. Analys, åtgärder, uppföljning och dokumentation: Berörd chef fortsätter handläggningen. Rapporterar åtgärder och uppföljning i Flexite. Personal i egen regi upptäcker händelse hos brukare i enskild regi Allt fler brukare har insatser som utförs av flera utförare både inom egen regi och mellan egen regi och enskild utförare. Rutiner ska finnas för avvikelsehantering inom egen regi och enskild regi samt mellan egen regi och enskild regi. Rapportering Personal som i egen regi upptäcker en händelse/avvikelse hos brukare som berör enskild regis verksamhet, ska rapportera händelsen till sin närmaste chef. Åtgärd Närmaste chef i egen regi som tar emot rapporten av sin personal, kontaktar ansvarig chef i den enskild verksamhet där händelsen har uppstått. Dokumentationen ska ske i den enskildes akt hos respektive chef. Analys, åtgärder, uppföljning och dokumentation: Berörd chef fortsätter handläggning av ärendet. Personal i enskild regi upptäcker händelse hos brukare i egen regi Allt fler brukare har insatser som utförs av flera utförare både inom egen regi och mellan egen regi och enskild utförare. Rutiner ska finnas för avvikelsehantering inom egen regi och enskild regi samt mellan egen regi och enskild regi. Rapportering Personal som i enskild regi upptäcker en händelse/avvikelse hos brukare som berör egen regi verksamhet, ska rapportera händelsen till sin närmaste chef i enskild regi. Åtgärd Närmaste chef i enskild regi som tar emot rapporten av sin personal och kontaktar ansvarig chef i egen regi där händelsen har uppstått. Dokumentera i den enskildes akt hos respektive chef.
13 (24) Analys, åtgärder, uppföljning och dokumentation: Berörd chef fortsätter handläggning av ärendet. Enskild regi Enligt föreskriften för ledningssystem ska även enskild regi som socialnämnden har upphandlat följa riktlinjer för klagomål och synpunktshantering och avvikelser. De verksamheter enligt valfrihetssystemet LOV för hemtjänst och daglig verksamhet LSS i enskild regi har skyldighet att använda de riktlinjer som socialnämnden fastställt. Övrig enskild regi som socialnämnden har avtal med kan erbjudas att använda socialförvaltningens riktlinjer. Enskild regi ansvarar för att ska skapa egen rutin enligt ovanstående områden och ska ha ett system för hantering av klagomål, synpunktshantering och avvikelser. En redovisning ska lämnas till socialnämnden varje år. Uppföljning Beställaravdelningen ansvarar för en årlig sammanställning av klagomål och synpunkter (bl.a. Säg vad du tycker och avvikelser) i samband med årsredovisningen till socialnämnden. en sammanställning av redovisningar från verksamheter i enskild regi i samband med årsredovisningen. Ledningskontoret ansvarar för en årlig uppföljning av Tyck till! för Region Gotland. Lagrum och föreskrift Skyldigheten att rapportera och utreda samt avhjälpa och undanröja missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden regleras enligt; 7 kap. 6 första stycket och 14 kap. 3 6 SoL 23 e första stycket och 24 b 24 e LSS. Anmälningsskyldigheten till Socialstyrelsen vid allvarliga missförhållanden eller påtagliga risker för allvarliga missförhållanden regleras enligt 14 kap. 7 SoL och 24 f LSS. Lex Sarah regleras även i Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd SOSFS 2011:5. VEM ska rapportera? De som är skyldiga att rapportera missförhållanden eller risk för missförhållanden är:
14 (24) Alla anställda som fullgör uppgifter inom socialtjänsten Uppdragstagare (ej familjehem) Praktikanter eller motsvarande under utbildning Deltagare i arbetsmarknadspolitiskt program Personer som bör rapportera men som inte är skyldiga att göra det är: Familjehem Frivilligarbetare Informationsskyldighet Information om skyldigheten att rapportera missförhållanden och risker för missförhållanden ska alltid ges till all personal som omfattas av skyldigheten när han eller hon påbörjar en anställning, ett uppdrag eller en praktikperiod. I informationen ska ingå kunskaper om hur rapporten ska göras och till vem den ska skickas. Informationen ska därefter ges återkommande, minst en gång per år till alla berörda. VAD ska rapporteras? Handlingar som utförts, eller som någon har låtit bli att utföra, och som innebär ett hot mot eller medfört konsekvenser för den enskildes liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa ska rapporteras. Upprepade händelser som var för sig inte behöver vara missförhållanden kan tillsammans utgöra ett missförhållande. Om det finns en påtaglig risk för ett missförhållande som är uppenbar eller påtaglig så ska även den rapporteras. Rapporteringen gäller den som får insatser inom verksamheten eller kan komma ifråga för insatser inom verksamhet. Det senare innebär att rapporteringsskyldigheten även gäller missförhållanden för enskilda som ansökt men ännu inte fått beslut om insatser eller som fått beslut om insatser men där beslutet ännu inte är verkställt. Rapportering kan även gälla för verksamhet med allmänt inriktade insatser såsom öppna och ej biståndsbedömda verksamheter. Till VEM ska man rapportera? Skyldigheten att rapportera enligt lex Sarah gäller endast i den verksamhet som rapportören är verksam i. Om en rapporteringsskyldig person får kännedom om ett missförhållande eller risk för missförhållande i en annan verksamhet än den egna ska händelsen rapporteras till ansvarig chef för den berörda verksamheten samt till beställarchef. Verksamheter i Region Gotlands egen regi Rapporteringsskyldigheten ska ske till närmaste chef via rapporteringssystemet Flexite. Systemet skickar automatisk en rapport till socialnämnden i Region Gotland. Se rutiner.
15 (24) Om verksamheten utför insatser åt någon annan nämnd t ex vid tillfällig vistelse på Gotland ska ansvarig chef informera den nämnd som beslutat om insatsen. Verksamheter i enskild regi I yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet ska rapporten skickas till den som bedriver verksamheten. Information om rapporten ska även skickas till den socialnämnd som fattat beslut om insatsen till den enskilde. Assistansbolag som utför insatser beslutade av Försäkringskassan bör informera socialnämnden om rapporterade missförhållanden eller risk för missförhållanden. Utredningsförfarande Rapporter om missförhållanden eller risk för missförhållanden utreds av den som bedriver verksamheten, detta gäller både i egen regi och i enskild regi. Utredning av lex Sarah är en del av det systematiska kvalitetsarbetet i varje verksamhet och kan därför inte genomföras av någon utanför verksamheten. Den chef som mottagit en rapport ska omedelbart vidta de åtgärder för berörda brukare och personal som krävs för situationen. Dokumentation av utredningen och vidtagna åtgärder ska ske fortlöpande. I egen regi sker detta via rapporteringssystemet Flexite. Enskild regi ska ha egna riktlinjer och rutiner för hur utredningen ska dokumenteras. Samtliga handlingar i enskild regi ska bevaras 5 år, vid avtal med socialnämnden kan de överlämnas till nämnden efter gallring. Den enskilde som berörs bör alltid underrättas om ett missförhållande som har inträffat och missförhållandet ska också dokumenteras i den enskildes akt. Polisanmälan Om brott misstänks skall ansvarig utredare uppmana den enskilde eller dennes ställföreträdare att omgående polisanmäla händelsen. Se vidare bilaga Sekretessprövning vid polisanmälan. Det råder inte sekretess för uppgift om personal. Rutiner Varje verksamhet ska upprätta rutiner för hur skyldigheten att rapportera, utreda, avhjälpa och undanröja missförhållanden och risker för missförhållanden ska fullgöras. Dessa rutiner ska finnas lättillgängliga i verksamheten och vara kända av samtlig personal.
16 (24) VEM ska anmäla? Om utredningen visar att händelsen var ett allvarligt missförhållande eller risk för ett allvarligt missförhållande ska den som bedriver verksamheten anmäla det till Socialstyrelsen. Verksamheter i egen regi anmäler i enlighet gällande delegationsordning (bilaga 3). bilaga Verksamheter i enskild regi anmäler enligt verksamhetens riktlinjer. HUR ska anmälan ske? Anmälan ska ske snarast och på Socialstyrelsens särskilda blankett. Utredningen ska bifogas anmälan, den behöver inte vara avslutad när anmälan görs men ska skickas in senast inom två månader från anmälan (se bilaga 3). Information Den som anmäler ett allvarligt missförhållande eller påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande till Socialstyrelsen ska informera socialnämnden om detta. Assistansbolag som utför insatser beslutade av Försäkringskassan bör informera socialnämnden om anmälan. Informationen ska omfatta vad som har framkommit under utredningen, ställningstagandet samt vidtagna och planerade åtgärder. Den nämnd som har gjort en anmälan till Socialstyrelsen ska lämna information om anmälan till den nämnd som har beslutat om insatsen för den enskilde, om det är en annan nämnd än den som har gjort anmälan, vid till exempel tillfällig vistelse på Gotland. Den enskilde bör alltid underrättas om anmälan. Rutiner Verksamheten ska upprätta rutiner för hur skyldigheten att anmäla allvarliga missförhållanden och risk för allvarliga missförhållanden ska fullgöras. Dessa rutiner ska finnas lättillgängliga i verksamheten och vara kända av samtlig personal. Lagrum och föreskrift Hälso och sjukvårdspersonal är skyldig att rapportera risk för vårdskada samt händelser som har medfört eller kunnat medföra vårdskador enligt: 6 kap 4 Patientsäkerhetslagen (2010:659) VEM ska rapportera? Alla som bedriver hälso och sjukvårdsuppgifter. den som har legitimation för ett yrke inom hälso och sjukvården den som biträder en legitimerad yrkesutövare Verksamheter som omfattas av: Hälso och sjukvårdslagen (1982:763)
17 (24) VAD skall rapporteras? Vårdskada Skada som bidragit till kroppsligt eller psykiskt lidande, sjukdom eller dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder vidtagits. Hälso och sjukvårdspersonal har motsvarande rapporteringsskyldighet även när det gäller andra skador än vårdskador till följd av säkerhetsbrister i verksamheten. Till VEM ska man rapportera? All hälso och sjukvårdspersonal är skyldig att rapportera vårdskada eller risk för vårdskada för att bidra till att hög patientsäkerhet upprättas. Verksamheter i Region Gotlands regi Rapporteringen ska ske till närmaste chef i rapporteringssystemet Flexite. Se rutiner. Verksamheter i enskild regi I yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet ska vårdavvikelsen skickas till den chef som bedriver hälso och sjukvårdsverksamheten. Information ska kunna redovisas till socialnämnden. Utredningsförfarande Rapporten om vårdskada eller risk för vårdskada utreds av den chef som bedriver verksamheten, detta gäller både egen och enskild regi. Utredningen av vårdskador är en del av det systematiska kvalitetsarbetet i varje verksamhet. Den chef som mottagit en rapport om vårdskada ska omedelbart vidta de åtgärder för berörd patient och personal som krävs för situationen. Dokumentation av utredningen och vidtagna åtgärder ska ske fortlöpande. I egen regi sker detta i rapporteringssystemet Flexite. Enskild regi ska ha egna riktlinjer och rutiner för hur utredningen ska dokumenteras. Skyldighet att informera patienter om inträffade vårdskador Vårdgivaren, enhetschef/ verksamhetschef eller den som enhetschef/ verksamhetschef utser, ska snarast informera en patient som drabbats av en vårdskada om 1. att det inträffat en händelse som har medfört en vårdskada, 2. vilka åtgärder som vårdgivaren avser att vidta för att en liknande händelse inte ska inträffa igen, 3. möjligheten att anmäla klagomål till Socialstyrelsen enligt 7 kap. 10, 4. möjligheten att begära ersättning enligt patientskadelagen (1996:799) eller från läkemedelsförsäkringen, samt 5. patientnämndens verksamhet Information ska lämnas till en närstående till patienten, om patienten begär det eller inte själv kan ta del av informationen Uppgift om den information som har lämnats ska antecknas i patientjournalen.
18 (24) Rutiner Varje verksamhet ska upprätta rutiner hur skyldigheten att rapportera, utreda, avhjälpa och undanröja vårdskador och risk för vårdskador ska fullgöras. Dessa rutiner ska finnas lättillgängliga i verksamheten och vara kända av samtlig personal. Lagrum Anmälningsskyldighet till Socialstyrelsen vid en negativ händelse eller ett tillbud regleras i SOSFS 2005:28 anmälningsskyldighet enligt lex Maria. Patientsäkerhetslagen (2010:659) 3kap 5 VAD är en allvarlig vårdskada? 1. vårdskada som är bestående och inte ringa 2. har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov VEM ska anmäla? Socialnämnden har genom delegation givit medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, i uppdrag att anmäla händelser som medfört allvarliga vårdskador eller risk för allvarliga vårdskador till Socialstyrelsen. I enskild regi ska anmälan göras av medicinskt ansvarig sjuksköterska i samråd med den enskilde vårdgivaren. HUR ska anmälan ske Anmälan ska ske inom två månader efter händelsen på Socialstyrelsens särskilda blankett för lex Maria anmälan. Anmälan ska innehålla en intern utredning som ska innefatta 1. händelseförloppet, 2. omedelbart vidtagna korrigerande åtgärder, 3. identifierade orsaker till händelsen, 4. riskbedömning, dvs sannolikheten för att liknande händelser skall inträffa igen och tänkbara konsekvenser, 5. händelser av liknande art som tidigare har inträffat i verksamheten, 6. riskförebyggande åtgärder som vidtagits med utgångspunkt från riskbedömningen. Information Patienten ska underrättas om att en händelse som medfört allvarlig vårdskada eller sjukdom föranlett en lex Maria anmälan, och ges möjlighet att i anslutning till anmälan beskriva sin upplevelse av händelsen. Om information inte kan ges till patienten skall den i stället lämnas till närstående som även ges möjlighet att beskriva sin upplevelse av händelsen. Enhets, avdelnings och beställarchef ansvarar för att redovisa underlag för analys och förbättringsåtgärder i delårsrapport och årsredovisning samt kvalitetsuppföljningen.
19 (24) Vid analys av verksamheternas resultat under året ska särskilt beaktas kvaliteten av processer och behov av förbättringar. Beställarchef samt avdelnings och enhetschef ansvarar för att kartlägga, utveckla och dokumentera handlingsplaner. Arbetet och arbetsformer med systematiskt kvalitetsarbete ska dokumenteras löpande utifrån ledningssystemets uppbyggnad (kap 4) och om det systematiska förbättringsarbetet (kap 5). Syftet är att utveckla och säkra kvaliteten i verksamheterna. Beställarchef samt avdelnings och enhetschef ansvarar för att dokumentera kvalitetsarbetet. Vårdgivaren ska dokumentera hur det organisatoriska ansvaret för patientsäkerheten är fördelat inom verksamheten. Vårdgivaren ska årligen upprätta en patientsäkerhetsberättelse av vilken det ska framgå 1. hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, 2. vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten, 3. vilka resultat som har uppnåtts. Patientsäkerhetsberättelsen ska hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den. Vårdgivare i enskild regi ska delge socialnämnden sina patientsäkerhetsberättelser. Avdelningschef och enhetschef ska årligen upprätta en kvalitetsberättelse, av vilken det ska framgå 1. hur kvalitetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, 2. vilka åtgärder som vidtagits för att öka kvaliteten, 3. vilka resultat som har uppnåtts. Beställarchef ansvarar för sammanställning från avdelningarnas underlag för analys, resultat med förslag till åtgärder och förbättringsarbete. Kvalitetsberättelsen presenteras i årsredovisningen, på hemsida och i andra former. Andra intressenter ska kunna ta del av underlaget/resultaten på hemsidan.