Tobaksvanor 2006. Tobaksvanor bland Vårdförbundets medlemmar, styrelsemedlemmar samt anställda

Tobaksvanor 2006 Tobaksvanor bland Vårdförbundets medlemmar, styrelsemedlemmar samt anställda

VÅRDFÖRBUNDET RAPPORT 2006 Namn: Susanna Hammarberg Tobaksvanor 2006 2

Förord Tobak och dess hälsofarliga effekter är en fråga som länge engagerat Vårdförbundet. Och det är ingen tvekan om att vården, och Vårdförbundets yrkesgrupper har en oerhört viktig roll att spela när det handlar om att förebygga ohälsa och att motivera rökstopp. I och med tobakens negativa inverkan på hälsan är det dessutom viktigt för den som gör en professionell bedömning av individens hälsa att känna till ett eventuellt tobaksbruk. Men trots detta visar Vårdförbundets tobaksvaneundersökning att tobak fortfarande inte får den uppmärksamhet som den bör ha inom vården. Bland yrkesverksamma med patientkontakter är det bara fyra av tio som tar upp frågan om tobaksvanor och bara tre av tio som tar upp frågan om tobaksstopp. Ännu mer sällan tar man upp frågan om snusning. Att så många inte ser det som sin uppgift att ställa frågor om tobak är allvarligt eftersom vården är en viktig aktör när det handlar om att förebygga ohälsa och stödja ett hälsosamt beteende. Och denna uppgift blir allt viktigare nu när många hot mot hälsan är livsstilsrelaterade. Tobaksvaneundersökningen visar också att vårdpersonal som själva röker är mindre benägna att ta upp frågor om tobaksbruk med patienterna än de som är tobaksfria. Därför är det extra angeläget att vårdens arbetsgivare erbjuder stöd för rökavvänjning till sina anställda. För majoriteten av dem som röker vill också sluta. Vårdförbundets medlemsgrupper sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker har en betydelsefull roll att spela, bland annat i det preventiva arbetet mot tobaksbruk. Och det är viktigt att man ser detta som sin uppgift. Undersökningen visar tydligt att det finns ett stort behov av att arbeta mer systematiskt med tobaksfrågan. Eftersom vi vet att hälsopersonal har en stor inverkan på individens hälsobeslut är det viktigt att de utrustas med den kunskap och de redskap de behöver för att kunna bidra i kampen mot tobaksbruket. Så att alla inom vården kan säga: jag tar ansvar för att fler ska sluta röka! Vi är tacksamma över att så många valt att medverka i undersökningen och dela med sig av erfarenheter och synpunkter. Vi kommer att ha stor nytta av detta material i det fortsatta hälsofrämjande arbete som Vårdförbundet bedriver. Stockholm i november 2006 Anna-Karin Eklund Förbundsordförande Tobaksvanor 2006 3

Förord... 3 Sammanfattning... 5 Bakgrund... 7 Tobaksvanor i Sverige... 7 Hälsorisker med rökning... 8 Hälsorisker med snusning... 8 Rökning en kostsam affär... 9 Undersökningen...10 Personuppgifter...10 Resultat medlemmar...11 Andelen som röker och/eller snusar har minskat...11 Begränsad konsumtion...13 Sex av tio röker på arbetstid...14 Vill sluta röka men inte snusa...14 Litet förtroende för vården vid tänkt rökstopp...15 Attityder...16 Den egna hälsan viktigaste motivet för att inte röka...16 Positiva till rökfria miljöer...16 Stopp för försäljning av tobaksvaror på sjukhus?...17 Begränsad tillgång till rökrum...17 Begränsad prioritering av tobaksförebyggande arbete...17 Attityder till vårdtagaren...19 Fyra av tio av yrkesverksamma medlemmar med patientkontakt frågar om rökvanor...19 Det är inte min roll...21 Frågan om snusstopp inte heller vanlig...23 Övriga synpunkter...25 Resultat styrelsemedlemmar och anställda...26 Rökning...26 Snusning...27 Attityder...28 Avslutande kommentar...30 Referenser... 2 Tobaksvanor 2006 4

Sammanfattning Tobaksbruket är den största hälsomässiga riskfaktor som kan förebyggas. I Sverige dör 7 000 personer årligen på grund av tobaksrelaterade orsaker. Enligt WHO (World Health Organization) är tobak den andra vanligaste orsaken till dödsfall i världen. Tobaksbruk är orsak till vart tionde dödsfall bland vuxna i världen. Om dagens rökvanemönster fortsätter kommer tobak orsaka 10 miljoner dödsfall årligen vid år 2020. Hälften av världens rökare idag 650 miljoner räknar man med kommer att dö av sitt tobaksbruk. Mot bakgrund av den risk för hälsan som tobaksanvändning utgör i kombination med den viktiga roll som Vårdförbundets medlemmar har i det hälsofrämjande arbetet, har tobaksfrågan länge varit ett prioriterat område för Vårdförbundet. Vårdförbundet undersökte tobaksvanor hos såväl medlemmar som hos anställda och förtroendevalda åren 1999 1 och 2003. Enkäten 2003 visade på en uppgång av tobaksbruket bland vissa medlemsgrupper. Enkäten 2006 visar att tobaksbruket bland Vårdförbundets medlemsgrupper återigen har minskat. Totalt sett röker 7% av medlemmarna. Bland sjuksköterskor är det 7% som röker, barnmorskor 5% och biomedicinska analytiker 4%. Det ligger långt under genomsnittliga siffror för kvinnor i Sverige (år 2005 var 17% av kvinnorna och 13% av männen i åldern 16-84 dagligrökare). Det är en minskning jämfört med åren innan. Konsumtionen bland de som röker är också relativt måttlig. Resultatet visar också att antalet sällanrökare (personer som röker då och då) nu överstiger antalet dagligrökare i samtliga medlemsgrupper. Även bland sällanrökare är konsumtionen måttlig. Antalet snusare ligger på en relativt konstant nivå. Andelen snusare bland Vårdförbundets medlemsgrupper överensstämmer i stort med andelen kvinnor som snusar i Sverige, även om barnmorskor och biomedicinska analytiker snusar i något mindre utsträckning. Vårdförbundets medlemsgrupper är fortfarande mycket positivt inställda till rökfria miljöer, rökförbud på arbetsplatser och i restauranger och rökfritt hemma. Snusfritt anses inte lika angeläget. I enkäten 2006 har vi särskilt tittat på hur frågan om rökning och snusning tas upp med vårdtagarna. Här kan vi se att bland de medlemmar som uppger att de har direkt patientkontakt så det är vanligare att inte fråga om rökning/snusning än att man gör det. Endast tre av tio som svarar att de har direkta patientkontakter tar upp frågan om att sluta röka med vårdtagare som röker - trots att det har en så viktig betydelse för hälsan och trots att hälsopersonal har en stor inverkan på individens hälsobeslut. Resultatet visar också att de som har fått utbildning i tobaksfrågor: tobaksskador, tobaksavvänjning eller samtalsmetodik tar upp frågan om tobak i mycket större utsträckning än de som saknar sådan utbildning. Tyvärr visar enkätresultatet också att det är få som har fått särskild utbildning i dessa frågor. 1 Enkätundersökningen av sjuksköterskegruppen genomfördes 1998 av Riksföreningen Sjuksköterskor mot tobak. Tobaksvanor 2006 5

Vilken verksamhet man arbetar inom spelar naturligtvis också roll. Bland de medlemmar som arbetar inom primärvård är det mycket vanligare att ta upp frågan om tobaksbruk. Det är också skillnader mellan olika yrkesgrupper. Barnmorskorna är de som oftast anger att de tar upp frågan om rökning/snusning och rökstopp/snusstopp i högst utsträckning. Ytterligare en faktor som spelar in i hur man hanterar frågan om tobaksvanor med vårdtagarna, är om man själv röker eller inte. Det är mycket vanligare att ta upp frågan om rökning med vårdtagaren om man inte röker själv. Detta gäller oavsett om du är dagligrökare eller röker då och då (sällanrökare). Bland de som röker finns det omfattande vilja att sluta. Motsvarande kan vi inte se bland de som snusar. Förtroendet för vårdens möjligheter att bistå vid ett rökstopp visade sig vara lågt bland medlemmarna. De som uppgav att de planerade att sluta röka, avsåg att göra det på egen hand utan inblandning av vården. Tobaksvanor 2006 6

Bakgrund Tobaksbruket är den största hälsomässiga riskfaktor som kan förebyggas. I Sverige dör 7 000 personer årligen på grund av tobaksrelaterade orsaker. 2 Enligt WHO (World Health Organization) är tobak den andra vanligaste orsaken till dödsfall i världen. Tobaksbruk är orsak till vart tionde dödsfall bland vuxna i världen. Om dagens rökvanemönster fortsätter kommer tobak orsaka 10 miljoner dödsfall årligen vid år 2020. Hälften av världens rökare idag 650 miljoner räknar WHO med kommer att dö av sitt tobaksbruk. 3 Mot bakgrund av den risk för hälsan som tobaksanvändning utgör i kombination med den viktiga roll som Vårdförbundets medlemmar har i det hälsofrämjande arbetet, är tobaksfrågan ett prioriterat område för Vårdförbundet. Vårdförbundet undersökte tobaksvanor hos såväl medlemmar som hos anställda och förtroendevalda för första gången 1999. 4 Samma år formulerade Vårdförbundet en policy om tobak i skriften Vision rökfritt. Året som följde presenterade Vårdförbundet ett kunskapsmaterial Uppdrag rökfritt med fakta om tobak och tobaksprevention. 2003 gjordes en uppföljning av tobaksvaneundersökningen med tillägget att även snus togs med. Uppföljningen visade att tobaksbruket hade ökat något inom några av de undersökta grupperna. Nu väljer Vårdförbundet att göra en ytterligare uppföljning. Tobaksvanor i Sverige Vid mätning av rökvanor i Sverige har man använt sig av begreppet dagligrökare som en jämförande faktor. Antalet dagligrökare minskar. År 2005 var 17% av kvinnorna och 13% av männen i åldern 16-84 dagligrökare. Det är en minskning jämfört med åren innan. I genomsnitt var 15% av befolkningen i åldersgruppen 16-84 år dagligrökare. 5 Tobaksbruket varierar mellan olika grupper i samhället. Högst andel dagligrökare finns bland förtidspensionerade och långvarigt arbetslösa där mer än 32% röker dagligen. Ensamstående kvinnor med barn liksom män som är utrikes födda har också en hög andel dagligrökare (29% respektive 27.) 6 Den absoluta majoriteten bland rökare börjar röka i unga år. På 1970-talet var rökning bland elever i årskurs 9 mycket vanligare än idag. Från början av 1970-talet till mitten av 1980-talet skedde en kraftig minskning av rökningen. Under mitten av 1980-talet ökade dock andelen rökare, men minskade under 1990-talet. Under 2000-talet har rökningen minskat ytterligare bland ungdomar. 2005 uppgav 5% av pojkarna och 13% av flickorna i årskurs 9 att de rökte 2 www.tobaksfakta.org 3 WHO: Why is tobacco a public health priority? 4 Enkätundersökningen av sjuksköterskegruppen genomfördes 1998 av Riksföreningen Sjuksköterskor mot tobak. 5 Minskat bruk av tobak var står vi idag? Statistik november 2005. Statens Folkhälsoinstitut. 6 Folkhälsa. Lägesrapport 2005. Socialstyrelsen. Tobaksvanor 2006 7

dagligen eller nästan dagligen. 7 Folkhälsoinstitutet räknar med att drygt 17 500 ungdomar i Sverige börjar röka varje år. 8 Drygt 22% av männen mellan 16-84 år och 4% av kvinnorna snusade 2005 9. Andelen av befolkningen 16-84 år som snusar dagligen har ökat från 10% till 13% mellan 1996/97 och 2004. Det är betydligt vanligare att svenskfödda, män i åldern 25-44 år, ej facklärda arbetare och ensamstående män med barn snusar än att utrikesfödda och högre tjänstemän gör det. 10 Snusning är också vanligare bland pojkar 9 än bland flickor i årskurs 9. Andelen som snusade dagligen eller nästan dagligen var 14% bland pojkarna och 3% bland flickorna 11. Hälsorisker med rökning Rökningen är idag den största enskilda orsaken till sjukdom och förtida död i västvärlden. Varannan rökare dör i förtid av sin rökning och förlorar i genomsnitt 7-8 år av sin förväntade livstid. Hälften av dessa dör redan i medelåldern (35-69 år) och förlorar då 20-25 levnadsår. Många rökare drabbas dessutom av kroniska sjukdomar. 12 Cigarettröken innehåller drygt 4 000 kemiska ämnen, varav fler än 50 är kända som cancerframkallande. Rökning har effekt på i stort sett alla kroppens organsystem. Även passiv rökning är skadlig. Ett 40-tal sjukdomar, varav många är dödliga, har direkt samband med rökning. De vanligaste dödliga sjukdomarna som är rökrelaterade är hjärt-kärl-sjukdomar, lungcancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), men även andra cancerformer. Rökning orsakar också kronisk luftrörskatarr, magkatarr/magsår, Crohns sjukdom, benskörhet, vissa former av syn- och hörselnedsättningar, tandlossning, impotens, minskad fertilitet, graviditetskomplikationer och plötslig spädbarnsdöd. Det är fortfarande oklart om de kvinnor som har samma rökvanor som män utsätter sig för större risker. Det finns indikationer på att lungcancer och flera andra sjukdomar som beror på rökning, utvecklas snabbare hos kvinnor. Hormonella skillnader, skillnader i kroppsstorlek, mindre hjärta, trängre kranskärl och mindre yta lungvävnad hos kvinnorna skulle kunna spela roll. 13 Hälsorisker med snusning Hälsorisker med snusanvändning är inte lika beforskade. Med stöd från Statens folkhälsoinstit har därför Institutet för miljömedicin (IMM) i samarbete med Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) vid Karolinska institutet genomfört en riskvärdering med snusanvändning. 7 Minskat bruk av tobak var står vi idag? Statistik november 2005. Statens Folkhälsoinstitut 8 Åtgärder för att stimulera barn- och ungdomsarbete i tobaksuppdraget 2002-2005. Statens Folkhälsoinstitut 2005 9 Minskat bruk av tobak var står vi idag? Statistik november 2005. Statens Folkhälsoinstitut. 10 Folkhälsa. Lägesrapport 2005. Socialstyrelsen. 11 Minskat bruk av tobak var står vi idag? Statistik november 2005. Statens Folkhälsoinstitut 12 www.tobaksfakta.org 13 Tobak och avvänjning. Statens folkhälsoinstitut. 2004. Tobaksvanor 2006 8

Snus innehåller cirka 2 000 ämnen av vilka en del är cancerframkallande. Vid en sammanvägd bedömning av experimentella och epidemiologiska undersökningar talar resultaten för att svenskt snus är cancerframkallande. Den cancerform för vilka de epidemiologiska indicierna är starkast, är cancer i bukspottkörteln. Även i fråga om hjärt-kärlsjukdomar har fortsatt forskning gett ökad kunskap. Snus tycks till skillnad från rökning inte vara någon självständig riskfaktor för insjuknande i hjärtinfarkt. Däremot ger såväl epidemiologiska studier som djurexperimentella studier stöd för slutsatsen att snusning medför en ökad risk att dö i hjärtinfarkt på grund av ökad risk för hjärtrytmstörningar 14. Det pågår en debatt kring frågan om snus är ett hjälpmedel för att sluta röka eller om det är en inkörsport till rökning. Undersökningar som Socialstyrelsen gjort med hjälp av data från Statistiska Centralbyrån, visar att för varje person som gick från snus till rökning så var det cirka fyra personer som gick från rökning till snus. Risken att vuxna (16-44 år) går från snus till rökning är också betydligt mindre än att en icke-rökare börjar röka. 15 Rökning en kostsam affär Beräkningar visar att 7 000 personer per år dör som en direkt följd av rökningen i Sverige. Centrum för hälsoekonomi har på uppdrag av Statens Folkhälsoinstitut gjort en beräkning av kostnader för produktionsbortfall och sjukvårdskostnader som kan hänföras till rökning. De har studerat både vilka sjukvårdskostnader som förorsakas av rökning, men också hur mycket större produktionen av varor och tjänster kunde ha varit om tobaksrökningen inte medfört att människor blivit sjuka och varit frånvarande från arbetet eller pensionerats eller avlidit i förtid. Den siffra som presenterades är 26 miljarder (2001 års penningvärde). Totalt kostade tobaksrökningen medicinska skadeverkningar - exklusive kostnaderna för den tillfälliga sjukligheten (sjukskrivningar) ungefär 8.2 miljarder kronor om året. Det totala kostnaden för den tillfälliga sjukligheten beräknas till 66 miljarder kronor år 2001. 18 miljarder av dessa skulle kunna tillskrivas rökning. 14 Hälsorisker med svenskt snus. Statens folkhälsoinstitut 2005. 15 Folkhälsa. Lägesrapport 2005. Socialstyrelsen. Tobaksvanor 2006 9

Undersökningen Tobaksvanor bland Vårdförbundets medlemmar, styrelseledamöter samt anställda har undersökts med hjälp av enkäter. De grupper som studerats är barnmorskor, biomedicinska analytiker, sjuksköterskor inklusive röntgensjuksköterskor, förtroendevalda i form av styrelsemedlemmar i de lokala avdelningarna och förbundsstyrelsen samt Vårdförbundets anställda. Enkäterna till barnmorskor, biomedicinska analytiker och sjuksköterskor inklusive röntgensjuksköterskor (bilaga 1) är identiska. Enkäterna till styrelsemedlemmar och Vårdförbundets anställda (bilagorna 2 och 3) avviker något, bl.a. har några frågor uteslutits som inte bedömts vara aktuella för dessa grupper. Enkäterna sändes ut till ett slumpvis urval av medlemmar 400 barnmorskor, 300 biomedicinska analytiker och 500 sjuksköterskor inklusive röntgensjuksköterskor. Samtliga var yrkesverksamma medlemmar i Vårdförbundet. Bland Vårdförbundets styrelsemedlemmar och anställda gjordes en totalundersökning. Undersökningen gjordes i april 2006. Svarsfrekvensen var 77 % för medlemsgrupperna. Personuppgifter I det följande benämns gruppen sjuksköterskor inklusive röntgensjuksköterskor som sjuksköterskor eftersom antalet röntgensjuksköterskor som ingår i undersökningen är för litet för att redovisas separat. Könsfördelningen står i relation till fördelningen i yrkesgrupperna, vilket betyder kvinnlig dominans. Bland barnmorskorna fanns det med 0,7% män i undersökningen och bland de biomedicinska analytikerna 6%. Bland sjuksköterskorna var drygt 7% män. De som besvarat enkäten har fått ange vilken verksamhet man arbetar inom. De alternativ som fanns att välja mellan var: Primärvård Sjukhus Hemsjukvård Mödravård Skolhälsovård Äldreomsorg Psykiatri Annat, nämligen: (Fritt svar) Den största gruppen, 57%, har svarat att de arbetar på sjukhus. 20% arbetar inom primärvård och 6% inom mödravård. Lika många (6%) har svarat annat. 4% arbetar inom äldrevården och 2% inom psykiatri respektive hemsjukvård. För att få tillräckligt stora grupper, har de olika grupperna i nedanstående resultatredovisning delats in i sjukhus, primärvård respektive övriga. Flest personer (44%) var 50-59 år. Den näst största gruppen var 40-49 åringarna (30%). Därefter kom 30-39 åringarna (12%). Gruppen 60 år och äldre var 11% och andelen yngre än 29 var 2%. Tobaksvanor 2006 10

Resultat medlemmar En sammanställning av resultatet med kompletta enkätfrågor samt vissa kommentarer redovisas i bilagorna 1, 2 och 3. Resultaten har viktats för att bättre återspegla Vårdförbundets yrkesaktiva medlemmar. Eftersom resultaten från de tidigare enkäterna inte viktades, kan direkta jämförelser bli något missvisande. Vi har vidare valt att inte särredovisa uppdelat på kön eftersom andelen män är för litet. Där vi redovisar samband mellan olika faktorer (se avsnittet om attityder), har vi gjort statistiska tester (så kallade chi 2 -test) för att försäkra oss om att sambanden inte beror på slumpen. Andelen som röker och/eller snusar har minskat Totalt har 7% bland yrkesverksamma medlemmar som svarat att de röker dagligen och knappt 11% svarat att de röker då och då (sällanrökare). Andelen rökare skiljer sig bland de olika yrkesgrupperna. I gruppen sjuksköterskor finns störst andel dagligrökare och störst andel sällanrökare. Minst vanligt är det bland biomedicinska analytiker att röka dagligen och minst vanligt att röka då och då bland barnmorskor. Tabell: I nedanstående tabell redovisas andelen som röker samt andelen som använder snus. Procent. Röker Snusar Sjuksköterskor Dagligen 7 5 Då och då 11 3 Barnmorskor Dagligen 5 2 Då och då 6 1 Biomedicinska analytiker Dagligen 4 2 Då och då 7 0 Totalt Dagligen 7 5 Då och då 11 3 Vid undersökningen 2003 var det 11% bland sjuksköterskorna som svarade att de rökte dagligen och 7% som svarade att de rökte då och då. 16 Det tyder på att dagligrökarna bland sjuksköterskorna blivit färre men sällanrökarna blivit fler. 2003 svarade 9% av barnmorskorna att de rökte dagligen och 7% av 16 Observera att siffrorna vid 2006 års undersökning är viktade, varför en direkt jämförelse inte är möjlig. Tobaksvanor 2006 11

biomedicinska analytiker. Siffrorna i 2006 års undersökning tyder alltså på ett minskat antal dagligrökare. En eventuellt befarad ökning av snusning går inte att finna bevis för i enkäten. Tvärtom är det färre som uppger att de snusar dagligen. Det gäller i samtliga medlemsgrupper. Flest dagligrökare återfinns dessvärre i den yngsta åldersgruppen, under 29 år (16%). Därefter finns flest rökare i den äldsta åldersgruppen, över 60 år. Flest sällanrökare återfinns däremot bland 30-39 åringar (19%) och därefter 40-49 år (12%). Flest dagligsnusare finns i åldersgruppen 30-39 år (9%). I samma åldersgrupp finns också flest sällansnusare (5%). Tabell: Andel som röker respektive snusar, uppdelat på yrkesgrupp och år. Observera att siffrorna för 2006-års enkätundersökning är viktade för att bättre spegla yrkesverksamma medlemmar i Vårdförbundet. Siffrorna för respektive år är därför inte direkt jämförbara, därav kursivering. Procent. Röker Snusar 2006 2003 1999 2006 2003 Sjuksköterskor Dagligen 7 11 9 5 6 Då och då 11 7 9 3 1 Barnmorskor Dagligen 5 9 5 2 4 Då och då 6 5 8 1 - Biomedicinska analytiker Dagligen 4 7 9 2 1 Då och då 7 4 5 0 1 I samtliga undersökta grupper är det färre än riksgenomsnittet som röker dagligen. År 2005 var 17% av kvinnorna och 13% av männen i Sverige i åldern 16-84 dagligrökare. I genomsnitt var 15% av befolkningen i åldersgruppen 16-84 år dagligrökare. 17 Några jämförelsesiffror bland befolkningen på hur vanligt det är att röka då och då finns inte. Enkätresultatet bland Vårdförbundets medlemsgrupper pekar dock i riktningen att fler är sällanrökare istället för dagligrökare. Tidigare var gruppen dagligrökare större än sällanrökare. Nu råder motsatt förhållande i samtliga medlemsgrupper. Drygt 22% av männen 16-84 år och 4% av kvinnorna i Sverige snusade 2005. 18 Andelen av befolkningen 16-84 år som snusar dagligen har ökat från 10% till 13% mellan 1996/97 och 2004 19. Någon motsvarande ökning bland 17 Minskat bruk av tobak var står vi idag? Statistik november 2005. Statens Folkhälsoinstitut. 18 Minskat bruk av tobak var står vi idag? Statistik november 2005. Statens Folkhälsoinstitut. 19 Folkhälsa. Lägesrapport 2005. Socialstyrelsen. Tobaksvanor 2006 12

sjuksköterskor, barnmorskor och biomedicinska analytiker kan undersökningen bland medlemmar inte bekräfta. Snusningen bland sjuksköterskor verkar vara ungefär jämförlig med det totala genomsnittet för kvinnor i Sverige. För biomedicinska analytiker och barnmorskor ligger andelen något lägre. Jämfört med undersökningen för fyra år sedan är det klart färre som prövat på att röka. 45% svarar att de har rökt minst 100 cigaretter i sitt liv. Bland biomedicinska analytiker är siffran 26 %. På frågan Har du någon period rökt dagligen men slutat? svarar 37 % ja. Här finns inte några större skillnader mellan de olika yrkesgrupperna. De flesta (85%) svarar att det är över två år sedan de slutade. Betydligt färre har prövat på att snusa, 7% har använt snus minst 100 gånger. Även här är det färre biomedicinska analytiker som prövat än i de andra yrkesgrupperna. 4% har någon gång snusat men slutat. Snusstopp verkar dock ligga något närmare tillbaka i tiden än rökstopp. Bland de som tidigare snusat men slutat, svarar 43% att det var mindre än 6 månader sedan man slutade. För 36% låg snusstoppet mer än två år tillbaka. Begränsad konsumtion Samtliga utom en av de som röker har angett att de röker cigaretter. De har då fått ange antal cigaretter per dag. Tabell: Dagligrökare, röker du cigaretter? Om ja, antal cigaretter per dag Procent av dagligrökare. Antal cigaretter per dag 1-4 5-9 10-19 20-29 30 eller flera Ej svar Sjuksköterskor 15 35 46 5 - - Barnmorskor 30 30 40 - - - Biomedicinska - 60 30 - - 10 analytiker Total 15 36 45 4-1 Som framgår av tabellen ovan är det vanligast att de som röker dagligen röker något mindre än ett paket cigaretter om dagen. Ingen anger att de röker fler än 30 cigaretter per dag. Detta tyder ändå på en relativt måttlig konsumtion. Bland de som röker då och då, är det också intressant att se hur stor konsumtionen är. De har fått frågan hur många cigaretter de röker per månad. Tobaksvanor 2006 13

Tabell: Sällanrökare: Röker du cigaretter? Om ja, antal cigaretter per månad Procent av de som är sällanrökare. Antal cigaretter per månad 1-4 5-9 10-19 20-29 30 eller flera Ej svar Sjuksköterskor 57 9 20-9 6 Barnmorskor 38 33 11 - - 13 Biomedicinska 75 6-6 - 13 analytiker Total 57 10 18 0 8 7 Resultatet visar även här att det rör sig om en måttlig konsumtion bland sällanrökare. Vanligast är att man röker 1-4 cigaretter per månad. Något fler har inte svarat på frågan, vilket kan tyda på att det är svårt att göra en uppskattning av hur mycket man faktiskt röker på en månad. Även snusandet är relativt måttligt. De som snusar har uppgett hur många portioner/prillor som de konsumerar per dag respektive per månad. Bland dagligsnusare, är det vanligast att man konsumerar 6-10 prillor per dag (57%). En knapp tredjedel (28%) konsumerar upp till fem prillor per dag. Bland de som snusar då och då, är det vanligast att man konsumerar upp till fem prillor (40%). Nästan lika vanligt är det att man konsumerar mer än 20 prillor alltså nästan en prilla per dag. Resultaten överensstämmer i stora drag med de man fått vid enkäterna 2003 respektive 1999. Sex av tio röker på arbetstid Nio av tio (93%)som röker (dagligen eller då och då) svarar att de röker på fritiden. Sex av tio (58%) av de som röker, röker på arbetstid. En knapp fjärdedel av de som röker på arbetstid, röker bara på lunchrasten vilket är något fler än vid tidigare enkäter - men 77% röker både på lunchrasten och andra pauser. Något färre, åtta av tio (84%) av de som snusar, snusar på arbetstid. 13% av de som snusar på arbetstid, snusar endast på lunchrasten. Övriga snusar både på lunchrast och i andra pauser. Vill sluta röka men inte snusa Av de som fortfarande röker har över 90% procent gjort allvarliga försök att sluta röka och varit rökfria minst en vecka. 2003 var motsvarande siffra 80%. Bland de som röker, uppger nästan tre fjärdedelar (72%) att de funderar på att sluta. Av de som röker funderar 19% på att sluta inom en månad. Vanligast är det bland sjuksköterskor att fundera på rökstopp, medan 60% av biomedicinska analytiker som röker svarar att de inte funderar på att sluta. Det är inte alls lika vanligt bland snusarna att försöka sluta snusa. En dryg tredjedel (33%) svarar att de någon gång gjort ett allvarligt försök att sluta Tobaksvanor 2006 14

snusa och varit snusfri minst en vecka. Över hälften (55%) av snusarna svarar att de inte funderar på att sluta snusa. Litet förtroende för vården vid tänkt rökstopp De som uppgett att de vill sluta röka har fått ange på vilket sätt. Vanligast är att man ska sluta röka på egen hand. Ingen har uppgett att man tänker ta hjälp av vården. Däremot har några angett att de tänker använda läkemedel (20%). Motsvarande gäller för de som tänker sluta snusa. Tabell: Du som tänkt sluta röka/snusa, på vilket sätt? Procent av totalt antal svar på frågan. (De som svarade kunde även välja alternativet Annat men ingen har använt sig av den möjligheten) Du som tänkt sluta på vilket sätt? På egen hand I kontakt med slutarökalinjen el. liknande Med hjälp av läkemedel Med hjälp av gruppstöd I kontakt med vården Ej svar Röka 70-20 5-5 Snusa 72-28 - - - Undersökningen har vidare försökt belysa om snus används för att ersätta rökning. Detta förekommer i viss, men begränsad utsträckning. Bland medlemmarna har 4% uppgett att de slutat röka och övergått till snus. Motsvarande siffra vid förra undersökningen var också den 4%. Det är få personer en till två procent - som för närvarande använder läkemedel för att sluta röka eller snusa. Tobaksvanor 2006 15

Attityder Ett avsnitt i enkäten berörde olika attitydfrågor i förhållande till tobak och rökning. Den egna hälsan viktigaste motivet för att inte röka De svarande har fått bedöma hur viktiga de anser olika frågor vara för att inte röka. Bland yrkesgrupperna lades störst vikt vid den egna hälsan och hänsyn till familj och vänner såväl 2003 som 2006. Ekonomiska skäl ansågs vara av lägst vikt. Tabell: Yrkesgruppernas rangordning av svaren på frågan: Hur viktiga anser du att följande motiv är för att inte röka? Svar Viktigt/mycket viktigt Motiv för att inte röka - rangordning 1999 (obs se kommentar nedan) 2003 2006 Den egna hälsan Den egna hälsan Den egna hälsan Hänsyn t familj o Hänsyn t familj o vänner vänner Hänsyn t familj o vänner Slippa nikotinberoende Föregå m gott exempel Hänsyn t arbetskamrater o patienter Slippa nikotinberoende Föregå m gott exempel Hänsyn t arbetskamrater o patienter Slippa nikotinberoende Föregå m gott exempel Ekonomiska skäl Hänsyn till arbetskamrater o patienter Ekonomiska skäl Ekonomiska skäl Kommentar: Svaren från yrkesgrupperna är viktade. I enkäten 1999 hade frågan till sjuksköterskorna en annan utformning, varför svaren inte är direkt jämförbara. Svaren 2003 och 2006 överensstämmer väl med varandra. Det är heller inte några stora skillnader mellan de olika yrkesgrupperna. Positiva till rökfria miljöer De tidigare undersökningarna visade på en ökande positiv inställning till rökfria miljöer. I årets enkät har 92% svarat att de är positiva till rökfritt på arbetet. Över 96 % har rökfritt hemma och 91% beställer rökfritt rum på hotell. Tobaksvanor 2006 16

På frågan om man anser det bra med snusfritt på arbetet, har 55% svarat ja. 30% har ingen åsikt i frågan. Svaren tyder på att man inte anser att frågan är lika viktig som den om rökning. I de två tidigare enkäterna ställdes också frågan om man beställde rökfritt bord på restaurang. Denna fråga har nu utgått eftersom riksdagen beslutat att restauranger ska vara rökfria från den 1 juli 2005 20. Enligt en undersökning som TEMO gjort på uppdrag av Statens Folkhälsoinstitut, tycker nio av tio svenskar att det är bra med rökfria restauranger. De flesta uppger också att de inte har ändrat sina restaurangvanor. En av tio har börjat gå ut oftare, medan endast var tjugonde nu går ut mer sällan. Även bland rökarna är det åtta av tio som inte har ändrat sina restaurangvanor. Var tionde rökare uppger att de nu går ut mer sällan. Bland rökarna är nu hela 70% positiva till de rökfria restaurangerna. 21 I Vårdförbundets enkät ställdes samma fråga som Statens Folkhälsoinstitut tidigare ställde till allmänheten. Det visade sig att 15% bland Vårdförbundets medlemmar går oftare ut på restaurang sedan dessa blev helt rökfria. Majoriteten (78%) har dock inte ändrat sina restaurangvanor. Vårdförbundets medlemsgrupper är också ännu mer positiva till lagen än allmänheten: hela 98% menar att den är mycket bra eller bra. Stopp för försäljning av tobaksvaror på sjukhus? Frågan om försäljning av tobaksvaror på sjukhus har länge diskuterats. Det finns också exempel på sjukhus där man infört detta. Lite mer än hälften av medlemsgrupperna (54%) anser ett förbud mot tobaksförsäljning på alla sjukhus vore bra. En knapp femtedel (21%) har ingen åsikt i frågan, vilket tyder på att frågan upplevs som så viktig. En bakomliggande faktor som har visat sig ha betydelse för hur man svarar i frågan är huruvida man är dagligrökare eller ej. Endast 39% i denna grupp svarar att det vore bra med ett sådant förbud. Frågan om en särskild avgift på tobaksvaror som går till förebyggande insatser mot tobak har fortfarande ett starkt stöd bland Vårdförbundets medlemsgrupper - åtta av tio (81%) stödjer detta. Även här skiljer dagligrökarna ut sig då sex av tio (59%) bland dem är för en sådan ordning. Begränsad tillgång till rökrum Merparten av medlemsgrupperna har inte tillgång till något rökrum på arbetsplatsen. Däremot har över hälften (64%) tillgång till särskilt anvisad plats utomhus för personal som röker. Två tredjedelar av dessa anger att denna plats har tak/skydd. Det är främst personal inom primärvård och övrig vård som inte har tillgång till någon särskild plats utomhus för att röka. Begränsad prioritering av tobaksförebyggande arbete Över hälften (57%) av medlemsgrupperna angav att arbetsledningen prioriterar tobaksförebyggande arbete. I stort sett lika många inom primärvården (65%) 20 Regeringens proposition: Rökfria serveringsmiljöer. Prop.. 2003/04:65. 21 Statens Folkhälsoinstitut. TEMO undersökning 2005 Tobaksvanor 2006 17

anser att ledningen prioriterar tobaksförebyggande arbete, som anställda på sjukhus (67%), dock är det färre bland de som är verksamma i övriga verksamhetsområden (37%). Tobaksvanor 2006 18

Attityder till vårdtagaren Vårdförbundets yrkesgrupper har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet. Vårdpersonal har också en viktig motiverande roll att spela när det gäller inställningen till att sluta röka med tanke på det förtroendekapital i hälsofrågor som vårdpersonalen har hos befolkningen. Vården har också en stor kontaktyta gentemot befolkningen. Enkäten till de yrkesverksamma sjuksköterskorna, barnmorskorna, biomedicinska analytikerna och röntgensjuksköterskorna behandlade därför särskilt frågor kring hur de olika yrkesgrupperna tog upp frågan om tobak med de patienter de möter, vilket stöd de kunde erbjuda till de patienter som röker/snusar samt vilka kunskaper de har på området. Resultatet som redovisas i följande avsnitt har viktats för att bättre spegla Vårdförbundets medlemmar som helhet. Där vi redovisar samband mellan olika faktorer har vi gjort statistiska tester (så kallade chi 2 -test) för att försäkra oss om att sambanden inte beror på slumpen. Fyra av tio av yrkesverksamma medlemmar med patientkontakt frågar om rökvanor Till att börja med fick medlemsgrupperna frågan om de har direkta patientkontakter i sitt arbete. Majoriteten (89 %) svarade ja på frågan. Det skilde sig dock åt mellan de olika grupperna. Bland såväl sjuksköterskor som barnmorskor har över 90% svarat ja. I gruppen biomedicinska analytiker har knappt 41 % svarat ja på frågan I det följande är det enbart gruppen med patientkontakt som avses. De yrkesverksamma som svarat att de har direkta patientkontakter i sitt arbete, har därefter fått frågan om de regelmässigt frågar patienterna om de röker. Totalt sett svarar 43 % att det gör det. Det är vanligast bland barnmorskor att fråga 62%, därefter sjuksköterskor 42% och sedan biomedicinska analytiker 14 %. Enligt en amerikansk studie är det mindre vanligt bland sjuksköterskor som röker att ta upp frågan om tobak. 22 Vi har därför undersökt om svaren på denna fråga skiljer sig mellan personer som röker eller snusar (brukare) respektive inte röker eller snusar/har slutat röka eller snusa (icke-brukare resp. tidigare brukare). Det visade sig att i gruppen som har rökt eller snusat men slutat (tidigare brukare) är det flest som frågar om patientens rökvanor (55%). Bland sällananvändare respektive dagligrökare kan man se att det är något mer ovanligt att de ställer frågan om patienten röker. En knapp fjärdedel (24 %) bland dagligbrukare ställer frågan. Det visar att de yrkesverksammas egna tobaksbruk spelar in på hur de agerar gentemot vårdtagare. Bland personer som anger att de har någon utbildning i tobaksskador, tobaksavvänjning respektive samtalsmetodik är det mycket vanligare att man ställer frågor om rökning. Bland de som har utbildning är det nästan sju av tio som frågar om rökning. Av de personer som anger att de inte har någon särskild 22 Smoking-cessation Counseling in the Home. Belinda Borrelli m fl, Am J Prev Med 2001:21 (4) Tobaksvanor 2006 19

utbildning om tobak eller i samtalsmetodik, är det 36% som frågar patienten om de röker. Även vilket verksamhetsområde man är verksam i ser ut att ha betydelse för hur man agerar i frågan. Av de som arbetar på sjukhus, är det 40% som ställer frågan om rökning. Bland de som arbetar i primärvården är det vanligare, 64% anger att de ställer frågan. Två av tio frågar om snusning De som angivit att de har direkta patientkontakter fick också frågan om de regelmässigt frågar om patienten snusar. En knapp fjärdedel (24%) svarar att de gör det. Även här skiljer sig svaren åt mellan yrkesgrupperna. Vanligast är att barnmorskor frågar (48%), därefter sjuksköterskor (23%) och slutligen biomedicinska analytiker (3%). De som har utbildning i tobaksskador, tobaksavvänjning respektive samtalsmetodik frågar oftast, drygt 60% Bland personer utan utbildning, uppger 17% att de frågar om snusning. Även här ser det ut att verksamhetsområde spelar in om man ställer frågan om snus eller inte. Bland verksamma i primärvården uppger 41% att de regelmässigt frågar om patienten snusar. Motsvarande siffra för verksamma på sjukhus är 18% och övrig 28%. En följdfråga i enkäten var om man dokumenterar att patienten röker respektive snusar. Svaren antyder att det är vanligare att man dokumenterar rökning (66%) än snusning (45%). Det egna tobaksbruket verkar också vara en faktor på detta område. Minst vanligt att fråga om snusning är det bland personer som röker ibland (13%) därefter dagligrökarna (22%). Bland de som rökt men slutat uppger 36% att de frågar om snus och bland de som aldrig rökt 32%. Att fråga om att sluta röka är ännu mindre vanligt Att fråga om rökning är en sak. Att ta upp frågan om att sluta röka är något lite annorlunda eftersom det ligger en etiskt aspekt i frågan då den kan påverka i olika riktningar. Det kan exempelvis kännas svårt att ställa frågan, det kan finnas en osäkerhet kring hur jag kan ta hand om svaret eller en osäkerhet i hur jag hanterar ett uteblivet svar. Vi ställde därför frågan Tar du regelmässigt upp frågan med patienter som röker om att sluta? Tre av tio (31%) bland medlemmar med patientkontakt har svarat ja på denna fråga. Bland barnmorskorna svarar sex av tio (60%) ja, bland sjuksköterskorna tre av tio (30%) och biomedicinska analytiker en av tio (11%). Även här har vi tittat på om det egna tobaksbruket spelar in. Bland de som inte använder tobak är det något vanligare (32-37%), medan de som röker frågar något mer sällan (18 respektive 26%). Vilken verksamhet man är verksam inom har också betydelse för om man tar upp frågan om rökstopp eller inte. När vi har delat upp svaren efter vilket verksamhetsområde man är verksam inom, ser vi att det är vanligare för de som arbetar inom primärvård (65%) eller övrig vård (35%) att ta upp frågan om rökstopp, än det är för personer som angett att de arbetar inom sjukhus (22%). Tobaksvanor 2006 20