Fiskaraksjonen för Surna - Den naturlige elva.

Fiskaraksjonen för Surna - Den naturlige elva. Tillgången på den atlantiska laxen minskar drastiskt i Surna, se Figur 1. Som reaktion på detta bildades gruppen Fiskaraksjonen, vars mål är att få en levande Surna med lax tillbaka. Dess grund är att vara oberoende och jobba för allmänhetens intresse. För att ha ett klart mål med Surnas restaurering, att kunna sätta in observationer, undersökningar och andra uttalanden i ett sammanhang, har gruppen antagit en holistisk ekologisk grundsyn på Surnas nedslagsfält. I Fiskaraksjonens vision ingår följande ekologiska principer [se referenser 1., 2., 3., 4., 7. 10.]. Ekologiska principer. 1. Tillgången på lax och andra arter i älven återspeglar Surnas hälsa. Vi kan inte observera arter i Surna i isolation från varandra. Egenskaper som hälsa, produktivitet och biologisk mångfald av t. ex. lax återspeglar de förhållanden som arter i Surna möter i sin livscykel. Dessa egenskaper skapas av naturliga processer som är relaterade till geologi, hydrologi och naturligt urval. Ändrar vi laxens naturliga habitat skapar vi förutsättning för andra arter. Ekologisk förvaltning innebär att naturliga processer tillåts verka i dalföret. 2. Ekosystem kan rangordnas i flere undersystem. Ett ekosystem kan delas in i flera mindre ekosystem som i sin tur kan delas in i ännu mindre. Lax kan vara en del av ett större ekosystem, men kräver också en speciell typ av ekosystem. Den lever också i flera system eller livsgrundlag, som finns i älv, fjord och hav. Laxen måste förbereda sig i ett ekologiskt system för att överleva i nästa. Den vet inte vad som krävs i nästa och har därför olika egenskaper inom populationen. I ekologisk förvaltning ingår därför att stödja biologisk mångfald. 3. Naturliga ekosystem är dynamiska, följsamma och under utveckling. Ett ekosystem är under ständig utveckling på grund av varierande förhållanden i dess omgivning. Det går därför inte att observera Surna under en begränsad tid eller tillfälle, annars kan förhastade slutsatser tas. Vi kan tex. inte isolerat observera ett lågt vattenflöde som laxen tycks föredra utan att beakta att detta habitat skapas under högvatten. Ekologisk förvaltning innebär att omfamna förändring och variation, och erkänna dess nödvändighet för biologisk mångfald och arters fortlevnad i Surna. 1

Växlande förhållanden i Surna hjälper laxen att överleva. Varierande hög- och lågvatten flyttar fiskan och tränar den för nästa fas i livet. Dämmer vi upp Surna förenklas älven och laxens variation i livshistoria går förlorad. Ett kläckeri försöker isolera laxbarn från skadat habitat, men isolerar också laxen från det ekosystem som skapar individer med olika egenskaper. En lax är ett djur, ingen växt. Vi skulle aldrig kräva att en otränad skidåkare åker Holmenkollens femmil. Likaledes kan laxen inte överleva i havet utan att Surna utvecklar dess genetiska mångfald till en biologisk sådan. 4. Mänsklig aktivitet ändrar ekosystem. Surna påverkas av mänsklig aktivitet, som kraftproduktion. Den mänskliga aktiviteten kan dock förvaltas till att gå Surnas behov till mötes. Ekologisk älvförvaltning inlemmar att människor lever längs älven och att Surnas naturlighet skall vägas mot ekonomiska aktiviteter i dalföret. Den tar också tillvara aspekter som moral och kultur, som att lämna över en levande Surna till våra efterkommande. Bakgrund för Fiskaraksjonens vision. Laxen är en indikator för många arter i dalföret, älven, fjorden och havet [10.]. Normalt upplever laxen en tio- årscykel av tillväxt men den stadiga nedgången av varje cykel är ett resultat av mänsklig aktivitet. Typiskt för en älv som mister sin produktivitet är att tillgången på lax fluktuerar år till år, populationer blir fragmenterade längs älven för att till sist försvinna. Figur 1 visar höstning av lax och öring i Surna. Det är enkelt att dra ett streck och anta när det är slut med laxen i Surna. Produktionen av öring i Surna har kollapsat. Varje fas i laxens livshistoria är en förberedelse för nästa. Förhållanden som predatorer, temperatur och mat varierar i fjord och hav, och olika egenskaper krävs över åren för att överleva. Laxen har löst detta genom genetisk variation. En del individer har förutsättning för att växa fortare, andra att vara mindre aktiva, mer aggressiva och kan välja olika tidpunkt för att lämna älven. Dessa egenskaper utvecklas av Surna och laxen har större chans att överleva. När en älv regleras blir laxens habitat förenklat, laxen får en för likriktad och otillräcklig egenskap i populationen för att överleva. Varierande förhållanden i havet är en viktig faktor för hur mycket lax som återvänder, men älvens utveckling av laxens genetiska mångfald till biologisk mångfald är väsentlig för att laxen skall överleva i havet. Vår vision är därför baserad på ekologiska principer där laxens hela livshistoria beaktas. 2

Vi kan vända den negativa trenden av återvändande lax genom att återskapa Surna med dess biologiska mångfald. Älvens hälsa är beroende av tidpunkt och storlek av processer som variation av flöden, basflöden, temperatur, sedimenttransport, etc. Dessa processers styr och kopplar en älvs mångfald och produktivitet. Utmärkande för en frisk älv är koppling mellan älv, kantzon och grundvatten. Biologisk mångfald och produktivitet kan återskapas i Surna genom att undanröja hinder för naturliga processer. Målet är en levande Surna så att laxen överlever alla faser av sitt liv. Viktiga faktorer i Surna [6.]. 1. Laxen måste tillåtas nå habitat där den kan reproducera och utvecklas. Vid besiktning bedömdes Surna ha tre olika habitat för laxen [5.]. Dels älven nedanför kraftverket, den reglerade sträckan ovanför kraftverket och i princip oskadat habitat i Sunna med Lomunda och Tiåa. Det är fundamentalt att laxen når uppväxtplatser i det oskadade habitatet. Det största hindret är den mest reglerade sträckan mellan kraftverket och Folla. 2. Vattentemperatur i Surna styr arters utveckling och överlevnad. Laxbarnen gömmer sig bland stenar och grus under 7 C och tillväxten avstannar. Vid ca 9 C börjar de bli något aktiva och laxbarnen har sin optimala tillväxt vid 14 18 C. Tillväxten avtar vid 20 C, stannar vid 23 C och vid 27 C flyr laxbarnen för svalare temperaturer. De kan överleva ca 1 dygn i 27 C men dör direkt i 32 C. Det är för kallt vatten nedanför kraftverket. Av temperaturdata framgår att laxen och livet i Surna har tappat en stor del av sin tillväxtperiod på grund av låg vattentemperatur nedanför kraftverket. 3. Ett gott habitat är förgängligt vid låg vattenföring och återskapas vid högvatten. Vid reglering dämpas uppkomsten av högt vattenståndet och återskapandet av habitat begränsas. Det bör tillåtas högt vattenstånd för att skapa nytt habitat och spola ut restprodukter. 4. Statkraft reglerar Trollheim kraftverk utanför konsesjon [9.]. Det innebär att de bryter mot konsesjonsvilkoren och brukar mer vatten än tillåtet. Vi viser til det første avsnittet i dokumentet for Trollheimen kraftverks konsesjon: Gjennom konsesjonen til regulanten har det offentlige hjemler til å pålegge konsesjonæren å utføre kompenserende tiltak mot den negative effekten reguleringen har på vassdragsnaturen.. Vi viser også til komitéinnstillingen for konsesjonen: Komiteen går ut fra at kraftverket vil søke å gjøre det som er mulig for å regulere vannføringen i Surna slik at fiskeriinteressene ikke blir skadelidende.. 3

Videre står det i 11.d i Reguleringsbestemmelser før statsregulering av Folla- Vindølavassdragene m. v., kgl. resolusjon 21. desember 1962 : I den utstrekning vedkommende departement finner det nødvendig og gjennomførbart, plikter Trollheim kraftverk å bekoste: Opprenskning og regulering av elveløp før å lette fiskens oppgang på lakseførende deler ovanfor kraftverkets utløpskanal.. Statkraftverkene löste kraven i konsesjonen genom att i 25 medeldygn tappa 43 m³/s vatten som överlöp i Folla, ca 10% av det tillgängliga vattnet. Detta vatten är väsenligt eftersom det fanns bra med lax i Surna under de 30 år som Statkraftverkene reglerade Trollheim kraftverk. Statkraft tappar nu ner Follsjö på våren så de överlöp i Folla som Statkraftverkane skapade knappt återstår. Konklusjon Med konsesjonen som underlag anser vi att Statkraft brukar mer vatten än konsesjonen tillåter och att Statkraft reglerar Trollheim kraftverk utanför konsesjonen. Detta har beivrats hos NVE och skall beaktas när minivattenföringen beräknas ovanför kraftverket. Dessa 10% vatten är inte viktig för landets kraftproduktion men livsviktig för lax och öring i Surna. Vattnet blev bonus för Statkraft, dvs. de tar ut ett överskott som inte finns i konsesjonsvillkoren medan laxen dör i Surna. En regulant skall bruka sitt sjönn så att en bärkraftig population av lax bevaras i det Nationella Laksevassdraget Surna! En betraktning Man kan se på Surna som ett system där energi produceras som el och biomassa. Optimerar man älven för det ena typen av energi så försvinner den andre, det finns ingen perpetuum mobile. Av det följer att vi aldrig kan få tillbaka all lax utom att stänga kraftverket. Idag är Surna optimerad för elproduktion och laxen försvinner. Samtidigt tror vi på naturens utomordentliga förmåga att återhämta sig. Ge Surna den minsta chans så kommer den naturliga älven tillbaka. Huvudfrågan är hur mycket mindre produktion av el behövs för att laxen skall överleva. Våra beräkningar visar på ca 10%, vatten som vi anser att Statkraft använder utan tillåtelse. 4

Kg Hösting av laks og örret i Surna 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 År Figur 1. Skörd av lax (rosa) och öring (blå) i Surna. År 2010 innehöll rymt odlad lax men tendensen är klar. Öringen är borta. 5

Referenser 1. Stanford, J. V., et. al., A General Protocol for Restoration of Regulated Rivers, Regulated Rivers: Research & Management, vol. 12, 391-413, 1996. 2. Independent Scientific Group (ISG), Return to the river: restoration of salmonid fishes in the Columbia River ecosystem 2000., Northwest Power Planning Council, Portland, Oregon. 3. National Research Council (NRC). 1996. Upstream: Salmon and society in the Pacific Northwest. National Academy Press, Washington, D.C., 452 p., ISBN 0309053250. 4. Den naturlige Elva 1 och 2, Et konsept for å bevare laksen i Surna, Jan Sundqvist 5. Jack Stanford, Befaring Jack Stanford - Notes from Surnaelva for Jan Sundqvist, 2003-06-19 6. Fiskaraksjonen for Surna, Bakgrunn for revisjon av Trollheim kraftverks konsesjon og nye vilkår for 2012, Jan Sundqvist, 181011. 7. Independent Scientific Advisory Board NPPC, A Review of Strategies Recovering Tributary Habitat, ISAB 2003-2 8. The Federal Interagency Stream Restoration Working Group, Stream Corridor Restoration Principles Processes and Practices, October 1998 rev August 2001. 9. Konsesjon og Reguleringsbestemmelser for Trollheimen Kraftverk, NVE-Statkraftverkene. 10. Derek Mills, The Ocean Life of Atlantic Salmon, 2000, ISBN 0-85238-271-5 6