Välkomna! Träffpunkt IKEM
Avtal 16 Arbetsmiljöverkets nya föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö
AVTAL 16
Utveckling av enhetsarbetskostnader Index (basår enligt val) 140 130 120 110 100 90 2000, kv 1 2002, kv 3 2005, kv 1 2007, kv 3 2010, kv 1 2012, kv 3 2015, kv 1 Källa: OECD via Macrobond Avser enhetsarbetskostnader i hela ekonomin. Siffrorna är säsongsjusterade. Notera att OECD inte tar hänsyn till arbetsgivaravgift, eller motsvarande skatt i andra länder. Av den anledningen visar statistiken snarast hur lönerna, inte de totala arbetskraftskostnaderna, har utvecklats i förhållande till produktiviteten. Notera också att enhetsarbetskostnaderna är beräknade utifrån nationella valutor och att uppgifter om produktivitet och enhetsarbetskostnader alltid är behäftade med osäkerhet. Hämtat: 2015-09-28 Sveri ge OECD Eurol ä nderna
Andel enklare jobb Cypern Spanien Lettland Portugal Italien Bulgarien Rumänien Danmark Belgien Frankrike Ungern Malta EU-28 Irland Storbritannien Nederländerna Estland Österrike Tyskland Slovakien Slovenien Litauen Luxemburg Polen Kroatien Grekland Finland Tjeckien Sverige Andel anställda i yrken med inga eller låga utbildningskrav, år 2013. Källa: Eurostat 0 5 10 15 20
Varu- och tjänsteexport Andel av BNP, procent 60 50 40 30 20 10 0 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014 Källa: SCB via Macrobond Statistiken är baserad på det nya regelverket för nationalräkenskaperna, ENS2010. Hämtat: 2015-04-21 Tjänsteexport, % av BNP Varuexport, % av BNP
Exportandelar Export som andel av BNP, procent 60 50 40 30 20 10 1960 1970 1980 1990 2000 2010 År Källa: Världsbanken (WDI) Hämtat: 2015-04-21 Sveri ge EU OECD
Industriproduktionsindex Basår 2010=100, avser tillverkningsindustri och gruvdrift 130 120 110 100 90 80 ja n-00 feb-02 ma r-04 a pr-06 ma j-08 jun-10 jul-12 a ug-14 Källa: Eurostat via Macrobond Data är säsongsjusterade. Hämtat: 2015-04-22 Sverige EU-27 Tyskland
Förhandlingsavtalet Efter varsel om stridsåtgärder kan OpO skjuta på stridsåtgärderna sju eller fjorton kalenderdagar (uppskjutandetiden är 14 dagar om varslet läggs under de partsgemensamma överläggningarna). Ett beslut per varslad stridsåtgärd. Parterna framställer krav, därefter kan nya krav i princip inte framföras Parterna förhandlar under 2 månader Parterna biträds av OpO under den sista månaden OpO kan lägga hemställan Partsgemensamma överläggningar med samtliga parter - inom 7 kalenderdagar Om konflikt brutit ut kan parterna i avtalet eller OpO föranstalta om slutlig rekommendation till lösning av konflikten parterna röstar om att förorda rekommendationen Part kan begära att OpO kallar till möte om parten anser att konstruktiva och reella förhandlingar inte går att få till stånd Nya avtal ska träffas innan det förra avtalet löper ut Möjligt varsla om konflikt först när förbundsavtalet löpt ut - varseltiden är 7 arbetsdagar Efter överläggningen kan OpO föreslå parterna att använda slutbudsmedling parterna antar/förkastar förslaget inom inom sju (7) kalenderdagar
Opartiska ordföranden, OpO OpO har till uppgift att: Vara objektiva i förhållande till parterna Se till att avtal träffas i rätt tid Se till att avtalen är balanserade och förenliga med industriavtalets syfte Se till att förbundsförhandlingarna inom industrin är koordinerade
Samverkan olika nivåer Internt inom IKEM Inom Svenskt Näringslivs industrisektor Inom Svenskt Näringsliv
Samverkan Normeringen Avvikelse från normeringen Leda & fördela arbetet Kostnadspåverkande villkor i KA Principiellt viktiga frågor
Avtalsåret 2016 453 avtal för 2,9 miljoner arbetstagare 31 mars 2016 210 avtal för 1,56 miljoner arbetstagare Industrin, lärarna, handeln, bygg, transport, energi, ittelekom mfl 30 april 2016 103 avtal för 826 000 arbetstagare Motorbranschen, SKL, hotell & rest, handelns tjänstemän källa: Medlingsinstitutet
Utlöpningsdagar 31 december 2015 Almega Tjänsteförbunden Akademikerförbunden/Unionen: revision/konsult Almega Tjänsteföretagen Sjöbefälsföreningen: turism- och sjöfart FAO Akademikerförbunden: akademiker i försäkringsbranschen 31 januari 2016 Sjöfarten Sjöbefälsföreningen: sjöbefäl 29 februari 2016 Sjöfarten SEKO: ombordanställda
Utlöpningsdagar - exempel 31 mars 2016 Avtal inom industrin: flertalet avtal Svensk Handel Handels : detalj- och partihandelsavtalen Biltrafiken Transport: transportavtalet m fl Byggindustrierna Byggnads: byggavtalet EIO Elektrikerna: installationsavtalet Almega Tjänsteförbunden SEKO,ST: spårtrafiken Almega IT& Telekom samtliga motparter: IT& telekomavtalet Almega Tjänsteförbunden Unionen: Svensk Teknik och Design Energiföretagen Elektrikerna: kraftverksavtalet Sveriges Hamnar Transport: hamn- och stuveriavtalet
Utlöpningsdagar - exempel 30 april 2016 Visita HRF: Hotell- och restaurang Almega Tjänsteförbunden Transport: säkerhetsföretag Bemanningsföretagen förbunden inom LO: bemanningsavtalet Byggindustrierna SEKO: väg- och ban Svensk Handel Unionen/Akademikerförbunden: tjänstemannaavtal SKL Kommunal: HÖK Kommunal
Kalendarium 2015 Kända tidpunkter 17/9 IF Metall avtalsråd, delegationer väljs 5/10 Industrins ekonomiska råd (IER) rapport 7/10 KI lönebildningsrapport 21/10 LO fastställer rekommendation om gemensamma krav 2/11 FI fastställer plattform och siffra 26/11 IKEM:s arbetsgivardelegation fastställer IKEM:s avtalskrav 21/12 Avtalskrav utväxlas
Avtal 16 GEMENSAMMA ÖVERGRIPANDE MÅL
Stärkt internationell konkurrenskraft Avtal som bidrar till en förstärkt internationell konkurrenskraft för svenskt näringsliv och därmed till en god ekonomi och hög sysselsättning i Sverige
Lönepolitiska framsteg Ingångslöner (lägstlöner) Inga relativlöneförändringar på central nivå Flexibilitet - avtal som stärker företagens möjligheter att tillgodose variationer i behov av arbetskraft
Industrisektorn FRÅGOR SOM FACKEN FÖRVÄNTAS PRIORITERA
Gemensamt för samtliga motparter Samtliga är benhårt inställda på RBs inflationsmål om 2 procent Ytterligare avsättning till deltidspension
Arbetarsidan Inhyrningsfrågan Begränsningar av visstidsanställningar (vissa förbund) IF Metall är mycket hårt engagerade i frågor om omställning, kompetensutveckling till nya arbeten
Tjänstemännen Stärkta möjligheter till återhämtning och ökad tydlighet kring tillgänglighet. (Balans i livet) Regler för distansarbete Systematiska åtgärder för att minska löneskillnader mellan kvinnor och män
Huvudbudskap från LO LO det finns ett nationellt löneutrymme utrymmet att höja löner får inte bero på hur det går för det enskilda företaget. Lönekostnadsnormeringen sker inom ramen för industriavtalet Riksbankens inflationsmål om 2 % är inte förhandlingsbart. För låg löneökningstakt leder till låg inhemsk efterfrågan, minskade investeringar och sjunkande sysselsättning. Kostnadsökningarna måste kontrolleras och förenas med en fördelningsnormering som uppfyller LOs fördelningspolitiska mål.
LOs budskap forts. Möjligheten till relativlöneförändringar är en förutsättning för att Industriavtalet ska accepteras. Löneskillnaderna mellan arbetare och tjänstemän har ökat under de senaste två decennierna. De bör inte överstiga 40 procent. Löneskillnader måste minska oavsett arbetsinnehåll. Medlingsinstitutet saknar fördelningspolitisk legitimitet. MIs tolkning av sitt uppdrag en väl fungerande lönebildning har försvårat LOförbundens fördelningsambitioner. Det har lett till ett ökande politiskt engagemang från S, V och MP.
LOs budskap forts. Fram till år 2028 ska LO och medlemmarna verka för sänkta internationella kapitalavkastningskrav samt att löneandelen i Sverige och våra konkurrentländer ökar. Det faktiska utfallet av totala löneökningarna inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn ska utgöra normen för hela arbetsmarknaden (förtjänstutvecklingsgaranti). Senast år 2028 ska värdediskrimineringen bland arbetare ha minskat så att löneskillnaderna mellan kvinnor och män reduceras med 6 procentenheter. LO-förbunden ska verka för att lägstalönerna i genomsnitt ökar procentuellt mer än medellönen.
LOs budskap forts. Allmän visstid är den dominerande anställningsformen inom vissa sektorer. Högsta prioritet är att avskaffa sådana visstidsanställningar. Senast år 2028 ska in/uthyrning av arbetskraft begränsas inom LO-förbundens avtalsområden för att motverka användandet av in/uthyrning för ett arbetskraftsbehov av mer permanent karaktär. Det enda sämre alternativet än inhyrning är s.k. daglönare.
LOs målsättning rörande pension I LOs pensionsrapport år 2014 Pensionsreformen i halvtid visades att en industriarbetares pension år 2011 blev betydligt lägre än man hade förväntat sig. Pensionering vid 65 års ålder gav en pension som var ca 51 procent av lönen efter arbete i 45 år. Ambitionen är att uppnå beräkningsförutsättningen från 1995, dvs. en pensionsnivå på minst 72 procent dvs. kraftigt höjda premier.
Avtal2016.se
Arbetsmiljö Träffpunkt IKEM Arbetsmiljörådgivare: Camilla Backlund camilla.backlund@ikem.se Branschfrågor kemisk arbetsmiljö: Märit Hammarström marit.hammarstrom@ikem.se
NY FÖRESKRIFT
Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4 Börjar gälla 31 mars 2016 Upphävs: Allmänna råd om psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljö (1980:14) Omvårdnadsarbete i enskilt hem (1990:18) Kränkande särbehandling i arbetslivet (1993:17)
Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4 Hänvisar till Systematiskt arbetsmiljöarbete gällande policy, kunskaper, riskbedömning och åtgärder Kompletterande regler gällande kunskaper, mål, arbetsbelastning, arbetstider och kränkande särbehandling..
Kunskaper Chefer och arbetsledare ska ha kunskap om hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling. Och det ska finnas förutsättningar att omsätta dessa kunskaper i praktiken.
Mål Mål ska finnas för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Skriftliga om minst tio arbetstagare i verksamheten.
Arbetsbelastning Tilldelade arbetsuppgifter och befogenheter får inte ge upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Arbetstagaren ska känna till vad som förväntas av dem, vilka befogenheter de har och vem de kan vända sig till för stöd och hjälp.
Arbetstid Arbetstidens förläggning får inte leda till ohälsa.
Kränkande särbehandling Arbetsgivaren ska motverka kränkande särbehandling. Rutiner ska finnas för hur man hanterar kränkande särbehandling.
Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4 Vägledning från Arbetsmiljöverket kommer våren 2016 Arbetsmiljöverket anordnar informationsseminarium runt om i landet med start 26 november i Stockholm Kalendarium finns på: www.av.se
Vad behöver ni göra? Ingår det i era arbetsmiljöutbildningar för chefer hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling? Har ni mål kopplade till den psykosociala arbetsmiljön i er arbetsmiljöpolicy? Har ni i er arbetsmiljöpolicy uttryckt att kränkande särbehandling är oacceptabelt i er verksamhet? Har ni rutiner för hur uppkommen kränkande särbehandling hanteras i verksamheten? Har ni ett närvarande ledarskap (så att ohälsosam arbetsbelastning kan fångas upp)?