UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN ENHETEN FÖR INSPEKTION SKOLINSPEKTÖRER INGEGERD SALOMONSSON, TELEFON 076 12 33 882 BENGT THORNGREN, TELEFON 076 12 33 557, SID 1 (17) 2009-02-09 Rapport från inspektion av Gröndalsskolan 1-10 september 2008 Box 22049, 104 22 Stockholm. Telefon 08-508 33 000. Fax 08-508 33 693 Besöksadress Hantverkargatan 2F www.stockholm.se
SID 2 (17) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE...3 OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV INSPEKTIONEN...4 Systematiskt kvalitetsarbete och ledarskap...4 Kunskaper...4 Bedömning och betyg...4 Skolors arbete med att främja likabehandling (arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling)...4 Skolbarnomsorgens verksamhet...4 BESKRIVNING AV SKOLAN...5 SAMMANFATTNING AV SKOLANS RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE...6 Styrkor...6 Svagheter...6 Områden att utveckla...7 RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE...7 Utveckling sedan den senaste inspektionen...7 Systematiskt kvalitetsarbete och ledarskap...7 Mål och måldokument... 8 Kvalitetsredovisning... 9 Kunskaper...9 Samverkan och övergångar... 10 Elevhälsa... 11 Elever i behov av särskilt stöd eller med funktionsnedsättningar... 11 Bedömning och betyg...12 Skolans arbete med att främja likabehandling...12 Likabehandlingsplanen... 12 SKOLBARNSOMSORGENS VERKSAMHET...13 Styrkor...13 Svagheter...13 Områden att utveckla för skolbarnomsorgen...14 Fritidshemmets förutsättningar...14 Barn och personal... 14 Fritidshemmets verksamhet...15 Normer och värden i fritidshemmen... 16 Samverkan mellan skola och fritidshem...16 Öppen fritidsverksamhet...16 Till sist...17
SID 3 (17) UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE Enheten för inspektion utvärderar den pedagogiska verksamheten och främjar barns, ungdomars och vuxnas lärande genom att granska måluppfyllelsen utifrån nationella och kommunala styrdokument kontrollera efterlevnaden av nationella och kommunala riktlinjer granska hur förskolan/ skolan utvärderar sin egen verksamhet ge rekommendationer om vad som bör förändras och utvecklas Vi genomför vårt uppdrag genom att läsa material som förskolan/skolan ställer till förfogande och även material från andra källor (ex. från Skolverket) intervjua elever/barn, personal och skolledning. Vid granskningen av förskolors verksamhet intervjuas föräldrar i stället för barn. observera verksamheten Inspektionen följs upp på olika sätt beroende på skolform. I första hand granskar vi måluppfyllelsen, det vill säga att vi bildar oss en så heltäckande bild som möjligt av hur målen i styrdokumenten tolkas och förverkligas på förskolan/skolan. Vi gör detta utifrån en prioritering av mål från läroplaner och andra nationella styrdokument. Dessutom bedömer vi hur riktlinjerna i dessa styrdokument följs, liksom mål och riktlinjer i Stockholms stads skolplan och förskoleplan. Förutom detta granskar vi förskolans/skolans förmåga att själv utvärdera sin kvalitet för att förbättra verksamheten. I bedömningen av verksamhetens kvalitet utgår vi även från Skolverkets Allmänna råd om kvalitetsredovisning. Hög kvalitet innebär enligt Skolverkets definition främst att verksamheten utmärks av att den väl: strävar mot och uppfyller nationella mål svarar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra mål, krav och riktlinjer som är förenliga med de nationella (t.ex. skolplan, lokal arbetsplan och andra lokala planer) kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån de förutsättningar man har. 1 1 Från Skolverkets instrument BRUK för kvalitetsarbete i förskola och skola, s 8.
SID 4 (17) OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV INSPEKTIONEN Stadens utbildningsinspektion granskar verksamheterna ur ett helhetsperspektiv. Inspektionen fokuseras särskilt på nedanstående områden, men inspektörerna kan även kommentera andra områden om det finns starka skäl till det. Systematiskt kvalitetsarbete och ledarskap Detta område granskas främst utifrån Skolverkets Allmänna råd om kvalitetsredovisning, Stockholms stads kvalitetsstrategi samt utifrån riktlinjer i Läroplan för det frivilliga skolväsendet (Lpf 94). Kunskaper Detta område granskas främst utifrån mål och riktlinjer i läroplanen och Stockholms stads skolplan. Under åren 2008-09 genomförs även en särskild granskning av hur skolorna arbetar för att elever med funktionshinder skall få stöd och hjälp som är anpassade efter deras särskilda situation. Bedömning och betyg Detta område granskas främst utifrån mål och riktlinjer i läroplanen och Stockholms stads skolplan. Skolors arbete med att främja likabehandling (arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling) Detta område granskas främst utifrån Skolverkets Allmänna råd för arbetet med likabehandling. Skolbarnomsorgens verksamhet Fritidshemmets uppdrag granskas främst utifrån mål och riktlinjer i läroplanen och Skolverkets Allmänna råd för Kvalitet i fritidshem.
SID 5 (17) BESKRIVNING AV SKOLAN Gröndalsskolan är en kommunal F-5 skola med cirka 220 elever. Den ligger i stadsdelen Liljeholmen - Hägersten i sydvästra Stockholm högt uppe på ett berg ovanför Essingeleden men med närhet till skog och sjö. Skolan invigdes 1955. Den består av ett antal fristående byggnader med olika funktioner. Varje arbetslag har ett eller två hus till sitt förfogande. Skolan leds av den operativa ledningsgruppen som består av rektor, biträdande rektor och de två arbetslagsledarna i arbetslagen Orion och Vintergatan. Biträdande rektor är platsansvarig på Årstadalssskolan som ligger en kilometer från Gröndalsskolan och som också hör till enheten. Skolan har två ledningsgrupper utöver den operativa finns också en pedagogisk ledningsgrupp. Den pedagogiska ledningsgruppen består av rektor och två representanter från varje arbetslag. Personalstyrkan består av ca 40 helårsarbetare, varav ca 25 anställda har pedagogisk utbildning. Arbetslagen består av förskoleklass till och med år 5, fritidshem och öppen fritidsverksamhet. Varje arbetslag har två åldersblandade klasser F- år 2 och två klasser med år 3 - år 5. Det är mellan ca 20-25 elever i varje klass. Det är ca 5 elever som läser svenska som andraspråk och ett 20-tal som läser modersmål. Inspektionen genomfördes i början av september vilket innebär att skolan precis startat upp läsåret och att en del av organisationen inte var helt klar.
SID 6 (17) SAMMANFATTNING AV SKOLANS RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE Vårt uppdrag som inspektörer är att granska och utvärdera skolans resultat. Med resultat menar vi skolans förmåga att uppnå och sträva mot de nationella och kommunala målen samt efterleva de riktlinjer och krav som finns i styrdokumenten. Våra bedömningar presenteras utförligare under rubriken RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE. Av praktiska skäl har vi valt att presentera skolverksamhetens resultat/måluppfyllelse för sig och sedan resultat/måluppfyllelse för skolbarnsomsorgen. Här nedan beskriver vi de styrkor, svagheter, brister och utvecklingsområden som huvudsakligen gäller skolverksamheten, även om skolbarnsomsorgen i vissa fall där det är motiverat inkluderas. Motsvarande bedömningar för det som specifikt gäller skolbarnsomsorgen finns på sidan 13-14. Styrkor Vår inspektion har visat att skolan utmärks av ett antal styrkor, bland annat dessa: Eleverna trivs och är trygga Utvecklingssamtalen och portfolioarbetet har en bra struktur Integrationen med skolbarnsomsorgen fungerar väl Det finns en handlingsplan för elevhälsoarbetet och för specialundervisningen Övergången mellan förskola och förskoleklass fungerar väl Svagheter Vår inspektion har visat att det finns vissa områden som skolan delvis brister i, bland annat följande: Det saknas struktur och tydlighet och i kvalitetsarbetet (t.ex årshjul) Brist på specialundervisning och svenska som andraspråks- undervisning, kartläggning och handledning Ordningsreglerna är inte kända på skolan Resultatuppföljning i samtliga ämnen saknas Elevernas inflytande på undervisningsformer och innehåll bör förstärkas Likabehandlingsplanen uppfyller inte kraven enligt Skolverkets allmänna råd
SID 7 (17) Områden att utveckla Vi bedömer att följande utvecklingsområden, som kan utgå från såväl svagheter som styrkor, bör prioriteras: Kvalitetsarbetet - bl.a. analyser av resultat och utvärderingar Arbetet med mål och kriterier Samarbetet skola skolbarnsomsorg i och mellan arbetslagen Skolbarnsomsorgens deltagande i utvecklingssamtalen Likabehandlingsplanen ska kompletteras med bland annat med kartläggning och utvärdering RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE Utveckling sedan den senaste inspektionen Gröndalsskolan inspekterades både av Skolverket och av inspektörer under 2006, men då inspekterades inte skolbarnsomsorgen. Sedan dessa inspektioner har skolan arbetat med följande: En ny likabehandlingsplan Ny organisation kring Elevens val Systematiskt kvalitetsarbete och ledarskap Gröndalsskolan arbetar med kvalitetsarbetet på olika sätt. Det finns en verksamhetsplan som utgår från de mål som stadsdelen satt upp och mål formulerade utifrån de utvecklingsområden skolan kommit fram till i sina egna utvärderingar som personal och ledning gör. Det görs på skolan ett antal olika utvärderingar när det gäller elevernas kunskapsnivåer, men det saknas en redovisning av elevernas kunskapsnivå i samtliga ämnen. Dessa olika utvärderingar skulle kunna användas mer strukturerat i kvalitetsarbetet och analyseras i större utsträckning för att höja måluppfyllelsen ytterligare. Brukarundersökningen ger en bild av skolan där föräldrarna inte är riktigt är nöjda. Skolan har i sina egna utvärderingar kommit fram till att föräldrarna i stort är nöjda och tolkat det som att svaren i brukarundersökningen är föräldrarnas sätt att markera att det behövs mer resurser till skolan. Vi bedömer att skolan bör analysera resultaten ytterligare. Dokumentation av skolbarnsomsorgen saknas till stora delar i skolans lokala styrdokument. I kvalitetsredovisningen nämns att fritidshemsverksamheten på grund av ekonomiska resurser inte kan erbjuda den mängd och den variation av
SID 8 (17) aktiviteter som är önskvärd. Vi anser att det är viktigt att synliggöra och analysera detta förhållande i ett kvalitetsarbete utifrån mål, metoder att nå målen och måluppfyllelse Skolan saknar en utvärderingsplan eller ett årshjul för kvalitetsarbetet, vilket vi ser som en brist. Arbetet bör utvecklas till att tydligt visa kedjan nationella mål, genomförande, uppföljning, utvärdering, analys och åtgärder så att alla kan följa arbetsgången. Det skulle också göra arbetet mer strukturerat och vara till hjälp för att prioritera samt göra en mer långsiktig planering vilket personalen upplever saknas på skolan. Skolans ledning, som alla har sina rötter inom fritidshemsverksamheten, upplevs av personalen vara lyhörda och tillsammans ha god kännedom av verksamheten. De två arbetslagsledarna utövar ett mycket nära ledarskap, då de är i verksamheten större delen av dagen. Personalen upplever att de har stor frihet under ansvar och att det finns en stor flexibilitet och kompetens inom respektive arbetslag. Personalomsättningen är låg. Vi bedömer att skolledningen har god kunskap om det dagliga arbetet. Mål och måldokument Skolan har en arbetsplan som definierar åtaganden under ett antal huvudrubriker. Dessa åtaganden kan tolkas som strävansmål som bland annat svarar upp mot stadens övergripande mål. Skolan redovisar olika arbetssätt som kan användas för att uppnå dessa mål. Det finns också redovisat hur uppföljning och utvärdering ska ske. Detta dokument är ambitiöst men kan utvecklas ytterligare genom att bli tydligare när det gäller hur, på vilket sätt och när utvärdering ska ske. Det finns kursmål i alla ämnen, utom i hem- och konsumentkunskap, som har tagits fram av personalen på skolan eller i samarbete med kringliggande skolor. Dessa är förenliga med de nationella målen. Målen är av skiftande kvalitet och är utvärderingsbara i varierande grad då det ibland är otydligt om det är mål eller kriterier. Att skriva tydliga mål och kriterier kommer att bli än mer angeläget när man från i höst skall ge varje elev skriftligt omdöme om kunskapsutvecklingen i alla ämnen. Kriterierna bör göras tydligare för att kunna utvärderas på ett likvärdigt sätt. Detta är ett utvecklingsområde. Målen i de praktiskt- estetiska ämnena är mer utvecklade och innehåller mål, kriterier och uppgifter om hur man skall utvärdera att målen uppnåtts. Eleverna har sina måldokument i portfoliopärmar vilka är ifyllda och aktuella. Vi upplever att det är ett levande dokument för eleverna, vilket är en styrka. De måldokument eleverna har i sin portfolio är lättförståeliga och dessa kan färgläggas i olika grad för att markera hur långt man hunnit på varje mål. Däremot uppger eleverna att man inte diskuterar målen och kriterier i någon större utsträckning vilket vi ser är en brist.
SID 9 (17) Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisningen har en koppling till Läroplanens (Lpo 94) målområden. Den består av en presentation av skolans organisation, beskrivning av skolans kvalitetsarbete, en sammanfattning av årets verksamhet och en beskrivning av metoder, resultat, bedömning och analys av arbetet med ett antal målområden. Det finns åtgärdsförslag kopplade till flera av målen. Några av dessa beskrivningar av mål saknar dock bedömning och analys och det anser vi vara en svaghet..under rubriken Normer och Värden saknas en utvärdering och kartläggning av Likabehandlingsplanen. Detta är en brist och bör åtgärdas till nästa kvalitetsredovisning. Under rubriken betyg och bedömning redovisas inte resultaten för nationella proven. Dessa redovisas i sammanfattningen i början och kan utvecklas med en redovisning utifrån ett genusperspektiv hur flickor och pojkar har lyckats i förhållande till varandra. Kvalitetsredovisningen bör tydligare redovisa situationen för elever i behov av särskilt stöd och med olika funktionshinder och för elever med annat modersmål. Det finns en kort utvärdering av skolbarnsomsorgens verksamhet (tre rader) i kvalitetsredovisningen. Det går inte att utläsa om skolbarnsomsorgen haft några mål och hur man i så fall lyckat svara upp mot dessa. Vi bedömer att dokumentationen av verksamheten och kvalitetsarbetet har brister, vilket skolledningen är medveten om. Det finns en separat arbetsplan för fritidshemmet, vilken kan utvecklas genom att i högre grad utgå ifrån Skolverkets Allmänna råd Kvalitet i fritidshem. I arbetsplanen bör man sträva efter att skriva mål som är konkreta och utvärderingsbara. Sammantaget bedömer vi att kvalitetsredovisningen kan utvecklas ytterligare. Kunskaper Skolan strävar mot att utveckla arbetet med olika lärstilar. Detta kan man, enligt personalen, i dagsläget se mest i hur man disponerat lokalerna och hur man möblerat i klassrummen utifrån elevernas behov. Det finns plats för samling men också för avskilt arbete, både i grupp och enskilt, i olika rum. Det finns ett antal hörselskydd tillgängliga för de elever som behöver extra tyst omkring sig. Man försöker arbeta lösningsinriktat genom att variera metoder och arbetssätt för eleverna utifrån deras behov och att hitta rätt arbetsmaterial för eleverna. Arbetet sker också i temaform, i första hand inom arbetslagen, men vissa teman kan vara samma för hela skolan. I temaarbetet försöker man integrerar så många ämnen som möjligt, och arbeta antingen i åldersblandade grupper eller i åldershomogena grupper som består av en årskurs från båda klasserna i arbetslagen. Lärarna väljer ämne och eleverna får tycka till om innehållet. Alla elever har någon form av skoldagbok där veckans arbete planeras och senare i veckan utvärderas. Denna tillsammans med portfolion ger eleverna goda möjligheter att följa sin kunskapsutveckling även om det finns behov av att
SID 10 (17) diskutera och samtala om mål och kriterier i större omfattning. Eleverna uttrycker att de får utmaningar i sitt arbete men att deras inflytande på undervisning för det mesta är begränsat till att välja i vilken ordning olika uppgifter skall göras. Arbetet med elevinflytande anser vi kan utvecklas ytterligare. Det finns ett bibliotek på skolan som är under uppbyggnad. Det finns datorer på skolan men vi upplever inte att det finns någon tydlig plan hur man arbetar med och utvecklar IT. Elevens val ser lite olika ut i olika åldrar. På Orion har år 1-2 elevens val under en valvecka då de kan välja bland olika ämnen. År 3-5 har dels en valvecka men också elevens val inom klassens ram och i temaarbetet. På Vintergatan har man elevens val varje vecka där man kan välja mellan olika ämnen under ett antal perioder. Resultaten i de nationella proven i år 5 bedömer vi som goda. Det saknas dock en översikt av kunskapsresultaten i samtliga ämnen, vilket är en brist. Lärarna upplever också att resultaten från prov och kartläggningar analyseras i alltför liten omfattning tillsammans i ett F- år 5 perspektiv. Tabellen visar andel elever i procent som uppnår godkänd nivå i år 5. Svenska 2006 2007 2008 100 % 90 % 94 % Engelska 100 % 100 % 100 % Matematik 100 % 100 % 98 % Resultaten bedömer vi som goda utifrån det elevunderlag skolan har men självklart ska man alltid sträva efter ännu högre måluppfyllelse. Vi bedömer totalt sett att skolan erbjuder en varierad undervisning av bra kvalitet där eleverna får möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar men den kan utvecklas ytterligare genom att bland annat ge eleverna större möjlighet till elevinflytande och kunskap om mål och kriterier. Samverkan och övergångar Övergången från förskolan till förskoleklass är väl fungerande. Personal från skolan träffar både personal och föräldrar till de blivande förskoleklasseleverna vid ett samtal under våren. Barnen gör också ett antal besök på skolan innan skolstart. Övergången mellan år 2 och 3 är på Vintergatan helt odramatisk, då eleverna redan från början finns i samma hus och i samma lokaler och har mött pedagogerna vid olika tillfällen under de första åren. På Orion har man ett system
SID 11 (17) där eleverna i år 3 går över till år 2 och arbetar tillsammans med dessa en dag i veckan under våren. När det gäller övergången från år 5 till år 6 har skolan som ambitionen att lämna över information till mottagande skola, vilket dock försvåras av att eleverna går till ett stort antal olika skolor i Stockholm. De flesta går dock till Blommensbergsskolan där det finns en etablerad kontakt och dessutom arbetar skolläkaren på både Gröndalsskolan och Blommensbergsskolan. Elevhälsa Elevhälsoteamet består av rektor, en av arbetslagsledarna, skolläkare, skolsköterska och speciallärare. Dessa träffas varannan vecka och tar då upp de ärenden som inkommit till Elevhälsoteamet. Det finns en handlingsplan för elevhälsoarbetet som innehåller strävansmål för verksamheten och en tydlig beskrivning av hur ett ärende skall handläggas. Specialpedagogen har gjort en handlingsplan för specialundervisningen vilken dock har fått revideras och förkortats på grund av nedskärning av specialpedagogresursen. Dessa två dokument är, om de kan vara vägledande, en styrka för skolans elevhälsoarbete. Elever i behov av särskilt stöd eller med funktionsnedsättningar Specialläraren på skolan har under åren gjort ett antal olika kartläggningar och även samlat in material från klasslärarna för att fånga upp elever i behov av särskilt stöd. Denna kartläggning är mycket ambitiös och ger en bra överblick, även över tid, hur resultaten och behoven ser ut i de olika klasserna. Denna tjänst har nu skurits ned till 20 procent och en del av det arbetet som specialläraren gjort, kommer att läggas ut på andra personer. Skolan söker nu nya former för specialundervisningen. Undervisningen bedrivs idag av lärare och outbildad personal på respektive arbetslag och vi bedömer att det saknas den kunskap och erfarenhet som behövs för att ge det stöd som eleverna har rätt till. Under den utvecklingsfas som skolan befinner sig i när det gäller specialundervisningen, bedömer vi att det inte finns tillräckliga resurser och kompetens för att stötta elever i behov av särskilt stöd, vilket är en brist. Det finns elever med funktionshinder på skolan och för dessa har det gjorts anpassningar så långt det varit möjligt. Det kan till exempel vara ett eget tyst rum, eller ramper och dörrstängare för att öka tillgängligheten. Elever som har behov av en resursperson, kan ha det i olika utsträckning utifrån behov och ekonomiska förutsättningar. Vi bedömer att anpassning görs för elever med funktionshinder av olika slag så långt det är möjligt inom de ramar som finns. Elever med annat modersmål och i behov av svenska som andraspråk får ett visst stöd i klassrummet, men det finns ingen organiserad Svenska som andraspråksundervisning, vilket vi bedömer att ett antal elever skulle behöva. Detta är en brist som snarast behöver ses över.
SID 12 (17) Bedömning och betyg Innan utvecklingssamtalen går eleven och läraren igenom och uppdaterar portfoliepärmen. Eleven tar sedan hem pärmen och visar sina föräldrar. På samtalet tas de frågor upp som finns kring elevens utveckling sedan förra gången och vad eleven lyckats bra med och även vad han/ hon behöver arbeta vidare med. Utifrån detta samtal skriver man tillsammans en IUP. De elever vi talat med upplever att de vet hur det går för dem och att de vet vad de är bra på och vad de behöver utveckla ytterligare. Vi bedömer arbetet med utvecklingssamtalen och portfolio som väl fungerande. Skolans arbete med att främja likabehandling (Arbetet mot mobbning och annan kränkande behandling) Skolans elever uttalar att de trivs och känner sig trygga. Arbetslagen arbeta på olika sätt med livskunskap och är mycket måna om att snabbt ta tag i eventuella konflikter eller kränkningar som inträffar. Gemensamma frågor tas upp i klassrådet. Däremot är inte ordningsreglerna kända och dessa har inte arbetats fram tillsammans med eleverna vilket är en svaghet. Likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen är reviderad och aktuell för innevarande läsår. Den saknar dock vissa delar som kartläggning och nulägesanalys. Skolan gör bland elever och föräldrar ett antal enkäter som skulle kunna ligga till grund för en kartläggning av skolans arbete med likabehandlingsarbetet. Utifrån denna kartläggning formulerar man sedan tydliga mål och konkreta tidsbestämda åtgärder för hur målen skall nås och vem som ansvarar för att de uppnås. Därefter gör man en beskrivning av hur man skall följa upp och utvärdera planen i samband med nästa års kvalitetsredovisning. Detta arbeta skall göras i samverkan med elever och föräldrar. Rutiner för kommunikation av planen finns, med både elever, personal och föräldrar. Likabehandlingsplanen innehåller en bra beskrivning av det förebyggande arbetet. Det finns åtgärdsplaner för hur man skall agera om det sker kränkande handlingar eller mobbning. Det framgår vem som är ansvarig för åtgärderna, även när det är vuxna som kränker. Det finns bra mallar för dokumentation av arbetet. Sammantaget ser vi arbetet med likabehandlingsplanen som en svaghet och ett utvecklingsområde.
SID 13 (17) SKOLBARNSOMSORGENS VERKSAMHET Vårt uppdrag som inspektörer är att granska och utvärdera skolbarnsomsorgens resultat. Med resultat menar vi skolbarnsomsorgens förmåga att sträva mot de nationella och kommunala målen samt efterleva de riktlinjer och krav som finns i styrdokumenten. Skolbarnomsorgen vid Gröndalsskolan består av två arbetslag F-5, Orion och Vintergatan. Där finns fritidshem för barn i förskoleklass till och med år 3, och öppen fritidsverksamhet (s.k. fritidsklubb) för barn i åk 4-5. Alla barn är inskrivna på fritidshemmet och en majoritet av barnen deltar i den öppna fritidsverksamheten. Orion bestod tidigare av två arbetslag, ett för yngre och ett för äldre barn, men har från och med detta läsår slagits ihop till ett arbetslag. Öppning sker kl. 7.00 på Vintergatan, och stängning sker kl. 18.00 på Orion Skolbarnomsorgen är lokal- och verksamhetsmässigt integrerade med skolan. Styrkor Vår inspektion har visat att skolbarnsomsorgen utmärks av ett antal styrkor, bland annat dessa: Det förebyggande arbetet med normer och värden Personalens helhetssyn och delaktighet över hela skoldagen Ändamålsenliga lokaler Ändamålsenlig utemiljö Svagheter Vår inspektion har visat att det finns vissa områden som skolbarnsomsorgen delvis brister i, bland annat följande: Skolverkets Allmänna råd Kvalitet i fritidshem kan i högre grad ligga till grund för planering av verksamheten Bristande kännedom om Skolverkets Allmänna råd för öppen fritidsverksamhet Dokumentation av skolbarnsomsorgen saknas till stora delar i skolans lokala styrdokument. Nedbrutna mål för samverkan mellan skola och fritidshem saknas Planeringstiden för skolbarnomsorgspersonal prioriteras inte
SID 14 (17) Områden att utveckla för skolbarnomsorgen Vi bedömer att följande utvecklingsområden, som kan utgå från såväl svagheter som styrkor, bör prioriteras: Målstyrd verksamhet med dokumenterad planering, utvärdering och analys av resultat Bättre balans mellan skolsamverkan och övrig fritidshemsverksamhet Samarbete och utbyte av arbetssätt och kompetenser mellan arbetslagen Fritidshemmets förutsättningar Rektor har det övergripande ansvaret för skolbarnomsorgen och pedagogiska ledare är de två arbetslagsledarna, vilka har utbildning som fritidspedagog respektive fritidsledare. Vi bedömer att ledningen är väl förtrogen med verksamheten. De två arbetslagens verksamheter ser delvis olika ut. Bägge har goda lokalmässiga förutsättningar. De skiljer sig dock genom att Orion har verksamhet för år F-2 i ett hus och år 3-5 i ett annat. Vintergatan har sin verksamhet inom samma byggnad F- 5, med korridorförbindelser mellan yngre och äldre barn. Det finns tillgång till en stor och varierad gård, med många möjligheter för lek och rörelse. En större trafikled på avstånd är dock en nackdel för den i övrigt goda utemiljön. Fritidshemmets personal har svårigheter att hitta tid för gemensam planering, Enligt personalen beror det på att fritidshemspersonal med kort varsel får vikariera när lärare är frånvarande. Skolan använder normalt inte externa vikarier. Barn och personal I tabellen nedan redovisas antalet barn i grupperna samt antalet personal på fritidshemmet beräknat i årsarbetare Avdelningens namn Avdelnings typ Barn/avd Antal heltidsanställda fritidspedagoger eller motsvarande* Antal heltidsanställda barnskötare och övrig personal Summa Orion F-5 **116 3,00 1,00 **4,00 Vintergatan F-5 **108 0,50 4,15 **4,65 Totalt 224 3,50 5,15 8,65 * Med motsvarande menas fritidspedagog eller lärare med examen från en statlig lärarutbildning mot de yngre åldrarna ** Då personalen arbetar med hela åldersintervallet F-5 redovisas barn och personal sammanslaget Andel högskoleutbildade pedagoger: 40% (jfr Stockholm Stad 40%) Antal Barn/Personal: **25,89 (jfr Stockholm Stad 16,6 hösten 2007) Utbildningsnivån bland personalen ser olika ut i de bägge arbetslagen, men gemensamt är att ett flertal varit anställda länge och vi bedömer att de tillsammans
SID 15 (17) har god erfarenhet. Orion har 3 fritidspedagoger anställda. Vintergatan har ingen, men har istället personal med utbildning som fritidsledare, dramapedagog, och verkstadspedagog. Vi bedömer att dessa olika förutsättningar i arbetslagen ger avtryck i verksamheten, och talar för att ett ökat utbyte av kompetens och arbetssätt vore önskvärt. Tabellen visar på en låg personaltäthet, vilket delvis beror på att fritidshemmet och den öppna fritidsverksamheten arbetar så integrerat att dessa därmed inte kan särredovisas. Fritidshemmets verksamhet Vi bedömer att skolbarnomsorgen i relativt hög grad kompletterar skolan tids - och innehållsmässigt. Övergången från skola till fritidshem sker i och med mellanmålet och en obligatorisk utevistelse. Barnen har ingen samling eller liknande när verksamheten startar, utan de väljer själva vad de vill göra utifrån givna ramar. Orion erbjuder två planerade aktiviteter, ledda av personal, per dag som alternativ till barnens egna önskemål. Vintergatan utgår ifrån barnens spontana aktiviteter och personalens kompetenser i högre grad. Barnen på Vintergatan har tillgång till en skapande verkstad och en musikverkstad. Det finns också inslag i verksamheten med föreställningar, drama, sång, musik och dans. Barnen har i viss utsträckning inflytande över verksamheten. Möjligheten att välja mellan olika aktiviteter skiftar mellan arbetslagen liksom omfattningen av så kallad fri lek. Personalen strävar efter att möta barnens önskemål, och utvärderar fritidshemsverksamheten varje termin. Barnen får svara på en enkät som sätts in i portfoliopärmen. Det saknas dock ett forum där barnen kontinuerligt kan påverka och utvärdera verksamheten Vi bedömer att fritidshemmet erbjuder ett varierat utbud av aktiviteter, även om formerna för verksamheten ser olika ut i de bägge arbetslagen. På Orion har barnen i år 3 sin verksamhet tillsammans med barnen i år 4-5. Denna organisation kan leda till att de äldre barnen sätter sin prägel på verksamheten där. Samma förhållande gäller delvis på Vintergatan mellan de yngre och de äldre barnen, där även stora barngrupper kan vara till nackdel för de yngsta barnens behov. Fritidshemmet har förhållandevis goda lokalmässiga förutsättningar och samutnyttjar flera lokaler med skolan. Skolgården och närmiljön ger bra möjligheter till varierad utelek och rörelse. I direkt anslutning till skolan finns grönområden där barnen kan leka. Fritidshemmet använder sig också av områdena kring Trekanten och Mälaren för olika friluftsaktiviteter. Vi bedömer att såväl inne- som utemiljö är ändamålsenlig (om man bortser från den närbelägna trafikledens negativa påverkan). Samarbetet med föräldrar sker i första hand vid lämning och hämtning av barnen, samt på föräldramöten. Information skickas ut via veckobrev. Föräldrarna utvärderar verksamheten internt en gång per år. Vi bedömer att samarbetet kan utvecklas ytterligare genom att tydligare kommunicera fritidshemmets uppgift med föräldrarna.
SID 16 (17) Normer och värden i fritidshemmen Vi bedömer att fritidshemmet i hög grad arbetar aktivt med de normer och värden som beskrivs i läroplanen (Lpo 94). Flera former av förebyggande verksamheter finns som till exempel livskunskap, Charlie, och massage. Personalen har en uttalad ambition att lösa konflikter direkt och kontaktar vid behov föräldrar. Barngrupperna präglas av trygghet och trivsel och barnen har förtroende för personalen. Personalen har beskrivit ett tidigare arbete kring genusfrågor, och vi bedömer att det finns en medvetenhet om vikten av att denna del finns med i värdegrundsarbetet. Samverkan mellan skola och fritidshem Fritidshemmet har en utvecklad form av samverkan mellan skola och fritidshem. Fritidshemspersonalen deltar i skolverksamheten på olika sätt under hela dagen. Personalen arbetar även som resurs eller för att täcka upp när läraren är frånvarande. Vid vårt besök var det ännu inte schemalagt när samverkan med skolan skulle ske. Vi bedömer att det finns behov av att bryta ned de nationella målen för samverkan i syfte att tydliggöra för såväl fritidshemspersonalen som lärarna vad samverkansuppdraget innebär och vilka förväntningar man kan ställa på varandra. En hög grad av medverkan under skoldagen prioriteras framför innehåll och kvalitet i eftermiddagens fritidsverksamhet. Vi bedömer att skolan bör sträva efter en bättre balans i detta förhållande. Om fritidshemspersonalen fungerar som vikarier under skoltid bör man se över förutsättningarna för en planerad och strukturerad verksamhet även under fritidshemstid. Fritidshemspersonalen deltar endast i utvecklingssamtal om föräldrarna särskilt önskar det, vilket vi ser som en brist. I övrigt lämnar de underlag för dessa samtal till läraren. Öppen fritidsverksamhet Skolan har i praktiken ingen separat öppen fritidsverksamhet, utan barnen går kvar i fritidshemmets verksamhet även i år 4-5. Det gör att de äldre barnen har tillgång till såväl lokaler som personal, vilket både kan ge trygghet och goda möjligheter till olika aktiviteter. Det kan som vi ser det innebära att denna åldersgrupp resursmässigt prioriteras i förhållande till de yngre barnen. Samtidigt får de äldre barnen en i mindre grad åldersanpassad riktad verksamhet utifrån deras behov vilket kan ses som en brist. Det finns en bristande kännedom hos personalen om Skolverkets Allmänna råd för öppen fritidsverksamhet. Detta bedömer vi som ett förbättringsområde.
SID 17 (17) Till sist Gröndalsskolan bedriver en bra verksamhet med god samverkan mellan skolbarnsomsorg och skola. Eleverna trivs och är trygga på sin skola. Arbetslagen skiljer sig till viss del åt när det gäller organisation och arbetsformer och här kan man säkert utveckla samarbetet och i större utsträckning använda sig av varandras olika kunskaper och kompetenser. Precis som de flesta skolor har Gröndalsskolan ett antal områden som går att utveckla ytterligare och vi önskar skolan lycka till i sitt fortsatta utvecklingsarbete. Stockholm 2008-12-18 Ingegerd Salomonsson Bengt Thorngren