Trafikförsörjningsprogram Sörmland Oskar Jonsson, Länstrafiken Mälardalen
Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Regional kollektivtrafikmyndighet i Södermanlands län enligt lagen (2010:1065) om kollektivtrafik Förbundsordning som anger att direktionen ska ha 14 ledamöter, varav fem från landstinget och en från vardera kommun. Landstingsstyrelsens ordförande innehar ordförandeposten i kommunalförbundet Myndigheten äger Länstrafiken Sörmland AB
Sörmlands trafikförsörjningsprogram Anger den strategiska inriktningen för länets kollektivtrafik Framtaget av SKTM/Länstrafiken med stöd av kommuner och landsting med flera Bred samrådsprocess har föregått remissversionen Inriktning: Koncist Lättläst Öppenhet
Tidplan Remissprocess 18 april beslut om remissversion av trafikförsörjningsprogrammet togs i myndighetens direktion 2 maj utskick av remissversionen 15 augusti sista datum för remissvar 20 september beslut om trafikförsörjningsprogrammet i myndighetens direktion
Vad säger lagen? Programmet ska redovisa: Behovet av regional kollektivtrafik i regionen samt mål för trafikförsörjningen Alla former av regional kollektivtrafik i länet (avtalsreglerad och kommersiell) Åtgärder för att skydda miljön Tidsbestämda mål och åtgärder för anpassning Bytespunkter och linjer som skall vara fullt tillgängliga för alla Omfattning av färdtjänst och riksfärdtjänst och grunderna för dess prissättning
Innehåll: Behov Mål Kollektivtrafikens viktiga roll i Sörmland Översikt av länet, befolkningsutvecklingen, kollektivtrafiksystemet och behoven av buss- och tågtrafik. Målen ska styra utvecklingen Målmodell med övergripande mål för kollektivtrafiken samt dess funktioner Strategi Den framtida inriktningen av kollektivtrafiken Sörmlands framtida kollektivtrafik ambitionerna om storregional stomtrafik med tåg, ett nytt och effektivare busstrafiknät och kompletterande kommersiell trafik. Genomförande Från program till trafik Processer för samverkan och infrastrukturplanering, tillträde till hållplatser och resecentra, tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, beslut om trafikplikt och trafikstödjande system
Behov
Målmodell
Funktion Tillgänglighet Kollektivtrafiken ska ge invånare och besökande goda förutsättningar för ett smidigt vardagsresande, i första hand mellan bostad, arbete och utbildning, samt bidra till ökad tillgänglighet och rörlighet Hur?: Samverka med kommuner och Trafikverket för att anpassa gångvägar, hållplatser och terminaler. Stärk kopplingen mellan kollektivtrafik- och bebyggelseplanering. Öka samordningen mellan allmän och särskild kollektivtrafik. Uppföljning Nöjdhet allmänhet och kund Andel tillgänglighetsanpassade fordon Andel tillgänglighetsanpassade hållplatser
Trafiksystem från dec 2012
Genomförande Tidshorisont 2012 2020 Programmet ska styra myndighetens inriktning och tjäna som underlag för beslut om trafikplikt Årlig uppföljning Trafikbokslut Utveckla planerings- och trafikbeställningsprocess Nyttja existerande nätverk och former för planering och infrastrukturfrågor Tillgänglighetsanpassning och konkurrensneutralt tillträde fokus på dialog och samverkan med berörda aktörer
Funktion Attraktivitet Kollektivtrafiksystemet håller en god kvalitet, är användarvänligt, sammanhållet och samordnat. Hur?: Differentiera trafikutbudet och prioritera resurser till stomstråk och strategiska målpunkter. Etablera avtalsformer som ger incitament att öka resande och marknadsandel. Koncentrera marknadsarbetet till att kommunicera sådana faktorer som ökar resandet. Uppföljning Nöjdhet allmänhet och kund Antal påstigande (exklusive skolkort) Marknadsandel totalt
Funktion Miljö Kollektivtrafiken planeras och utformas så att miljöpåverkan minskar och energieffektiviteten ökar. Hur?: Öka satsningen på förnybara bränslen. Öka beläggningsgraden ombord på fordonen. Tillhandahåll utbildning och information i miljöfrågor. Uppföljning Andel fordon som drivs med förnybara bränslen Fordonens utsläpp (emissioner) totalt och per resa Energiförbrukning per resa
Funktion Effektivitet Kollektivtrafiken planeras och utförs för ökad kostnadseffektivitet Hur?: Öka beläggningsgraden ombord på fordonen. Grunda kollektivtrafikens taxesättning på marknadsmässiga bedömningar av resenärernas betalningsvilja. Underlätta etablering av trafik på rent kommersiell basis. Arbeta för lösningar som utgår från nationell standard. Uppföljning Intäktsutveckling Kostnadstäckningsgrad: totalt och per linje och/eller stråk Nettokostnad per personkilometer Utbud av regional trafik som drivs kommersiellt
Funktion Regional utveckling Kollektivtrafiken utvecklas för att stödja regionens täthet och flerkärnighet och stärker förutsättningarna för en sammanhållen och utvidgad arbetsmarknadsregion Hur?: Utveckla strategiska noder för enkla och bekväma bytesresor. Öka den storregionala samverkan i trafikfrågor. Uppföljning Arbetspendlingens utveckling Marknadsandel av arbetspendling i starka stråk Resmöjligheter mellan ett urval av kommunhuvudorter och viktiga målpunkter för arbetspendling i angränsande län (utbud och restid)
Strategi Framtida inriktningen utgår från Trafikplan 2017 och Framtida kollektivtrafik i Sörmland Sammanhållet och stabilt system med trafik som kompletterar varandra Fasta linjesträckningar och enhetligt uppehållsmönster. Stabila tidtabeller med regelbundna avgångar. Enhetliga, moderna och ändamålsenliga fordon Kommersiell trafik kompletterar Begränsad del av trafiksystemet bedöms ha kommersiell potential Kommersiella initiativ ska uppmuntras Biljettsamverkan och moderna avtalsformer
Trafiksystem från dec 2012
Regionalt stomnät Tåg (Trafikplan 2017)
Genomförande Tidshorisont 2012 2020 Programmet ska styra myndighetens inriktning och tjäna som underlag för beslut om trafikplikt Årlig uppföljning Trafikbokslut Utveckla planerings- och trafikbeställningsprocess Nyttja existerande nätverk och former för planering och infrastrukturfrågor Tillgänglighetsanpassning och konkurrensneutralt tillträde fokus på dialog och samverkan med berörda aktörer