Skogsbrukseffekter på. Stefan Anderson

Relevanta dokument
Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen

Körskador och kvicksilver. åtgärder inom skogsbruket

Skogsbruket. och kvicksilver

Markavvattning i skogen

om körskador på skogsmark

Branschgemensam miljöpolicy. om körskador på skogsmark. Svenska kyrkan Sveaskog SMF Skogsentreprenörerna

SKOGENS VATTEN-livsviktigt

Bävern. en landskapsarkitekt som gillar generationsboenden. Vattendagarna Göran Sjöberg Fakulteten för skogsvetenskap, SLU

Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet. Johan Hagström Skogsstyrelsen

Hänsyn vid uttag av grot

Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 2014 Stefan Anderson Skogsstyrelsen

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust. vatten och människan i landskapet. vesi ja ihminen maisemassa

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Det är skillnad på spår och spår

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland

Sura sulfatjordar vad är det?

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2

Skogsstyrelsen och vatten. Daniel Palm, Johan Baudou

Dränering och växtnäringsförluster

Biobränsle från skogen bra eller dåligt?

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Övervakning av skogsvatten i Sverige, utvärdering av Balån och framåtblick

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.

Vattensamling 1 juni 2012 Möre hotell, Torsås

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Vid väg 19 Segesholmsån SE S Gaddaröd Julebodaån. Uppstr Maglehem ARV Julebodaån JU Biflöde vid Myrestad Verkaån

HAR DU ETT VATTENDRAG SOM RINNER GENOM DINA MARKER?

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet

Blå-Gul-Grön målklassning - ett nytt verktyg för värna värdefulla vatten

Dikesrensning. målbild för god hänsyn MÅLBILDER FÖR GOD MILJÖHÄNSYN

Läckage av vattenlösligt organiskt material (DOM) i skogsmark - Påverkan av platsens egenskaper, klimat och surt regn.

Naturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Ser du marken för skogen?

Skogsstyrelsens författningssamling

Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken

Riktlinjer för skogsbruk inom vattenskyddsområde för Lygnern vattentäkt. Inledning. TJÄNSTESKRIVELSE. Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun

Organiskt material och vätmedel minskar utlakningen av svampmedel Av Mats Larsbo (SLU), Nick Jarvis (SLU) och Trygve Aamlid (Bioforsk)

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring

Bilaga till Vägledning Samråd och tillståndsprövning i samband med skogs- och jordbruk m.m.

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Hur påverkar klimatförändringen den biologiska mångfalden i skogen?

Möjliga insatser för ökad produktion Tall år

Yttrande över samrådshandlingar

Angående remissen om målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruk

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga.

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER

Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21

Skogsstyrelsens författningssamling

Mottagare. Fastighetsbeteckning Kommun Församling. Eksjö. Höreda Områdets mittpunktskoordinater X/N Y/E Namn Telefon Mobil

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Grönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Referensgruppsmöte JordSkog

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.

Temperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0

Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt.

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Underlag askåterföring

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Yttrande över förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan från Vattenmyndigheten i Västerhavet

Miljökonsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle i relation till uppsatta miljö- och produktionsmål

MOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa

Hållbar dagvattenhantering

Remiss avseende förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för perioden för Västerhavets vattendistrikt

Typisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm

Författare Projektgrupp Fotograf Illustratör Layout & grafisk form Upplaga Tryckeri

Bedömning av konsekvenser i Natura 2000-område, Lärjeån, i samband med planarbete för ny bad- och isanläggning i Angered.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

Praktisk handbok för skyddszonsanläggare

Trafikverket renar dagvattnet runt östra Mälaren. Renare samvete under broarna

Anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken

Bantat kontrollprogram avsett för beräkning av nuvarande och framtida kvicksilverspridning från Nedsjön till Silverån

Protokoll från det 3:e sammanträdet med Svenska FSC:s styrelse 2011, extra möte

Långtidsserier från. Husö biologiska station

ALSTERSÄLVENS VATTENRÅD. Minnesanteckningar från temakväll om övergödning i Alstersälvens avrinningsområde

Läget i Smålandskustens delområde. - utmaningar och pågående arbete

Uppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Inspirationsguide för vattenvård i skog

Framtidens växtodling i sydöstra Sverige

Transkript:

Skogsbrukseffekter på vattendrag Stefan Anderson Skogsstyrelsen

Flera skogsbruksåtgärder påverka marken och därmed d vattnet t Föryngringsavverkning GROT-uttag och stubbskörd Markberedning Skyddsdikning/Dikesrensning Körskador

Föryngringsavverkning Träden suger inte längre vatten, grundvattenytan stiger Träden skuggar inte längre, temperaturen vid markytan stiger Ökad nedbrytning av markens organiska material, ökad frigörelse av näring Trädens näringsupptag avstannar Avrinningen ökar Ökad transport t av humus och fint material Ökad utlakning av kväve, fosfor, kvicksilver och andra tungmetaller

GROT-uttag och stubbskörd Stora näringsuttag ger surt avrinnande vatten Mer körskador då markbärigheten minskar. Riset används inte att köra på. Grövre rötter som fungerar som armering i marken tas bort

Markberedning - öka frigörelsen av näring och dränera. Kan riskera: Erosion Läckage av näring och tungmetaller (främst kvicksilver)

Dikesrensning/skyddsdikning Sänkt grundvattenyta och ökad avrinning medför bl a : Snabbare vattenflöde genom landskapet (översvämning, slam, näring, tungmetaller mm) Ökad risk för erosion (oorganiskt och organiskt material) Ökad omsättning av markens mårlager (organiskt material i vatten, läckage av näring och tungmetaller, påverkan på flöden av CO 2 2, N 2 O, CH 4 4)

I mark med lågt innehåll av luft (vattensjukt) omvandlas kvicksilver till giftigt metylkvicksilver som kan tas upp av levande organismer Störst metylering sker i myrmarker och nära bäckar, d v s där det finns gott om organiskt material, svavel och är blött Kvicksilver binder till humus och transporteras med detta. Alla åtgärder som ökar utlakningen av humus ökar utlakningen av kvicksilver. 0,7 06 0,6 0,5 2 3 4 12 5 15 11 1,1 Procent (%) metylkvicksilver av total halt kvicksilver. Efter Kyllberg 2003. 2 5

Alla åtgärder som ökar röligheten av humus riskerar leda till ökad halt av Hg och metyl-hg i sjöar och vattendrag och i fisk Körskador Föryngringsavverkning/gallring Dikning/dikesrensning/skyddsdikning M t l i H k k å å k Metylering av Hg kan också påverkas av förändrad hydrologi dikning, körspår mm

Kantzoner är extra känsliga! -blött/fuktigt -mer organiskt material i marken -mer metylkvicksilver -kontakt med ytvatten -känsliga arter

Skogsbruksåtgärder g i anslutning till bäckar och sjöar ökar risken för: Läckage av näringsämnen Läckage av metaller (kvicksilver/metylkvicksilver) Läckage av organiskt material = syrebrist Läckage av minerogent material (lera, finmo, mjäla) = syrebrist och grumling Effekterna kan vara mycket långvariga Vattendragens biologi och kemi kan förändras Känsliga arter tar skada

Effekt Vattnet vinner mycket på att du inte skadar kantzonen! Krav på kantzon 60-80% beskuggning av vattnet 10-40 m Inte få kraftig ökning av avrinning i 30 m (5% ökning) Motverka slamtransport 10-50 m Motverka erosion Motverka läckage av näring/tungmetaller > 5 m 10-25 m Ovanstående tillsammans med bl a tillförsel av död ved, löv mm har avgörande betydelse för mångfalden

Genom att inte skada kantzoner kan en stor del av de effekter som skogsbruket orsakar mark och vatten motverkas.

Effekter av körskador Erosion (transport av slam/ organiskt material) Läckage av humus och näring Läckage av tungmetaller, t t ex kvicksilver stort problem Minskad stormfasthet th t (avslitna rötter, grunda tjockare rötter) Ökad rotröta till följd av rotskador Förändrad hydrologi Hinder

För en minskad markpåverkan vid skogsbruksåtgärder krävs: En noggrann planering av körvägar, överfarter, virkesupplag och hänsynskrävande områden Att kantzoner sparas eller inte körs i Att körning i blöta områden undviks. Om inte att svagare partier risas eller att tekniska hjälpmedel används Att hänsyn tas även till små vattendrag Att dikesrensning planeras så att riskerna minimeras Att stubbar inte skördas i körvägar

Vi har närmare 50 000 mil rinnande vatten i skogslandskapet. Kontaktytan mellan brukad skogsmark och vatten är därför stor Låt inte effekten av detta bli stor!