2009:1. Kvicksilverhalten i gäddmuskulatur, undersökningar i Karlstads kommun 2007/2008

2009:1 Kvicksilverhalten i gäddmuskulatur, undersökningar i Karlstads kommun 2007/2008

Innehållsförteckning Kvicksilver i miljön.. 1 Kvicksilverundersökningar i Karlstads kommun....1 Så genomfördes undersökningarna 2007/2008... 2 Sveriges Lantbruks Universitet(SLU) analys 2008 om kvicksilver i svensk insjöfisk 2 Kostrekommendationer/Gränsvärden 3 Kommentar om resultaten från i Karlstads kommun.3 Mer information 4 Bilaga 1. Resultaten av 2007/2008 års undersökningar och jämförelse med tidigare undersökningsresultat. Kompletterat med undersökningar från Vänern. Bilaga 2. Tabell från IVL Svenska Miljöinstitutet AB kompletterad med undersökningsresultatet från undersökningarna i kommunen 2007/2008. Bilaga 3. Karta över kommunen med de 14 undersökta sjöarna utsatta. Omslagsbild: Gädda (Esox lucius) Biopix dk. N. Sloth

Kvicksilver i miljön Kvicksilver i miljön är ett gammalt och välkänt miljöproblem och kostrekommendationer och gränsvärden för vårt födointag har funnits sedan lång tid tillbaka. Kvicksilver är en mycket giftig lättflyktig tungmetall, det vill säga den avdunstar lätt, och som kan spridas över långa avstånd i atmosfären. Kvicksilver kan inte brytas ned utan anrikas i mark, vatten och levande organismer. Den största källan till kvicksilverutsläpp globalt är förbränning av kol. Andra utsläppskällor är till exempel smältverk, krematorier, avfallsförbränning. industrier och utlakning från mark. Kvicksilver används bl.a. i amalgamfyllningar, termometrar, strömbrytare, lågenergilampor, batterier och i elektronik. Sverige har begränsat användningen av kvicksilver men nedfallet är fortfarande stort på grund av lufttransporter från andra delar av världen. Kvicksilver förekommer i olika former i naturen exempelvis i elementär form, i oxiderade former och i oorganiska eller organiska föreningar. I mark, vatten och sediment omvandlas oorganiskt kvicksilver till den organiska föreningen metylkvicksilver av bland annat vattenlevande mikroorganismer. Metylkvicksilver ansamlas bland annat i fisk, mest i stora rovfiskar. Halten metylkvicksilver i fisk varierar beroende på art, ålder, fångstplats och så vidare. Metylkvicksilver kan påverka centrala nervsystemet och fosterstadiet är det mest känsliga stadiet. Metylkvicksilver utgör 80-100 procent av den totala kvicksilverhalten i fisk. Av tekniska och ekonomiska skäl analyseras vanligtvis den totala kvicksilverhalten istället för halten av metylkvicksilver. I den här undersökningen har endast totalkvicksilvret analyserats. De gränsvärden och kostrekommendationer som finns från SLV(Statens livsmedelsverk), EU och FN-organen WHO(World Helth Organization) och FAO(Food and Agriculture Organization) redovisas i ett särskilt avsnitt i rapporten. Syftet med den här kvicksilverundersökningen är att som ett led i miljöövervakningen följa kvicksilverhalterna i miljön, men också att ur hälsosynpunkt undersöka hur lämplig fisken är att äta. Trots insatserna för att begränsa användningen och utsläppet av kvicksilver är nedfallet fortfarande stort i Sverige. Genom att välja produkter utan kvicksilver och genom att ta hand om avfall på rätt sätt kan vi minska spridningen av kvicksilver till miljön. Kvicksilverundersökningar i Karlstads kommun Miljöförvaltningen har under årtionden genomfört kvicksilverundersökningar i kommunens sjöar: 1976-1978 gjordes undersökningar i följande sjöar: Alstern, Borssjön, Kroppkärrssjön, Molkomsjön, Norra Barsjön, Panken, Södra Böckeln och Västra Örten. 1

1983 gjordes undersökningar i Kroppkärrssjön och Molkomssjön. 1994-1997 undersöktes gäddorna i Acksjön, Borssjön, Gapern, Mangen, Molkomssjön, Norra Barsjön, Samstorpstjärn, Södra Hyn., Västra Örten och Östra Örten. De senaste proverna, som togs 2007/2008, gjordes i följande 14 sjöar: Acksjön, Alstern, Borssjön, Gapern, Kroppkärrssjön, Mangen, Molkomssjön, Norra Barsjön, Panken, Samstorpstjärn, Stora Böckeln, Södra Hyn, Västra Örten och Östra Örten. I miljöförvaltningens undersökning ingår inte kontroll av gäddor från Vänern. De undersöks i andra sammanhang. Stora Enso AB ansvarar bl.a. för en provtagningspunkt i Kattfjorden och Vänerns vattenvårdsförbund har bl.a. en jämförelsepunkt från ett relativt opåverkat område i Vänern vid Millesvik söder om Värmlandsnäs. Kommunens undersökningar kompletteras med material från dessa två provtagningslokaler. Så genomfördes undersökningarna 2007/2008 Miljöförvaltningen har skriftligen informerat de berörda fiskevårdsområdena om undersökningen och också ansökt om tillstånd hos fiskevårdsområdena att bedriva fisket. En svårighet med denna typ av undersökningar är att hitta någon som kan utföra själva fångsten av gäddorna. Med hjälp av Sportfiskeakademin i Forshaga och en inhyrd provtagare gick detta dock att lösa. Det fångades in fem gäddor för analys från var och en av de 14 utvalda sjöarna. För att provet ska vara representativt ska varje gädda väga ungefär ett kilo (0,5-1,5 kg). I vissa sjöar har det krävts stor arbetsinsats för att lyckas fånga dessa fem gäddor. Miljöförvaltningen har avtal med laboratoriet Alcontrol AB vad gäller kvicksilveranalyserna av de totalt 70 gäddorna. Gäddorna frystes efter fångsten innan analysen har skett. Sveriges Lantbruks Universitet(SLU) analys 2008 om kvicksilver i svensk insjöfisk Kjell Johansson och Staffan Åkerblom från SLU genomförde under 2008 en analys - Kvicksilver i svensk insjöfisk - Variationer i tid och rum. Analysen bygger på material från mer än 2 000 sjöar från 1960 och framåt. Resultaten visar att kvicksilverhalterna i svensk insjöfisk ökat i majoriteten av de undersökta sjöarna det senaste decenniet. I genomsnitt har kvicksilverkoncentrationen ökat med några procent per år. Det är luftnedfallet av kvicksilver som är huvudorsaken till ökningen, men även den pågående klimatförändringen och skogsbruket, genom ökat läckage av kvicksilver från marken, är bidragande orsaker. Idag har nedfallet av kvicksilver minskat i hela Europa. Det räcker dock inte för att komma tillrätta med problemen i de svenska sjöarna, där kvicksilverhalterna ökar med cirka 0,5 procent årligen i skogsmarkens översta lager. Den kritiska belastningsgränsen är den gräns som naturen anses kunna tåla av en förorening, innan skador uppstår. Kvicksilverbelastningen idag ligger 3 5 gånger över den gränsen. 2

Tillflödet till marken är högre än det som transporteras bort, vilket gör att det sker en ansamling av kvicksilver i marken. Det kan skada de marklevande organismerna och särskilt mikroorganismer som står för nedbrytningen av organiskt material. Om Sverige ska få en återhämtning från kvicksilverbelastningen måste luftnedfallet minska med 80 procent från idag. Enligt Kjell Johansson kommer SLU att gå vidare med en fördjupad analys av datamaterialet för att om möjligt reda ut orsakssambanden kring den pågående ökningen av kvicksilverhalten i fisk. Kostrekommendationer/Gränsvärden Tidigare svartlistade SLV(Statens Livsmedelsverk) sjöar om kvicksilverhalten var över 1 mg/kg fiskkött. Svartlistningen innebar att fisk från dessa sjöar varken fick saluföras eller ges bort. Svartlistningen av sjöar upphörde 1991. Idag lämnar SLV istället kostrekommendationer. SLV vänder sig särskilt till kvinnor som planerar att skaffa barn snart, som är gravida eller som ammar med rådet att inte äta gädda mer än 2-3 gånger per år. Detta intag av fisk anser man är utan risk för fostret. Denna gräns har WHO och FAO enats om för ett säkert intag av kvicksilver även om man äter fisk som kan innehålla höga kvicksilverhalter. Kvicksilver lagras i kroppen under några månaders tid och kan föras över till barnet via moderkakan och bröstmjölken. SLV anger att även om man inte tillhör riskgruppen gravida etc. och äter gädda oftare än en gång per vecka kan man få i sig kvicksilvermängder som på sikt kan skada hälsan. Gränsvärdet för kvicksilver i gädda som livsmedel är 1,0 mg/kg fisk enligt SLV och EU. I EU:s förordning nr 1881/2006 anges att om ett livsmedel innehåller en halt av ett främmande ämne som överskrider det fastställda gränsvärdet skall livsmedlet inte släppas ut på marknaden. Det uppskattas att kvicksilverhalter i enkilosgädda överskrider gränsvärdet 1 mg/kg i ca 10 000 sjöar i Sverige. EU och WHO/FAO rekommenderar ett gränsvärde på maximalt 0,5 mg Hg/kg fisk. Detta rekommenderade gränsvärde är med tanke på människans konsumtion av fisk. Ungefär hälften av landets 100 000 sjöar beräknas ha fisk(enkilosgäddor) som överskrider denna gräns. EU har nu förslagit ett betydligt lägre gränsvärde 0,02 mg Hg/kg fisk. Det föreslagna gränsvärdet är satt för att skydda även fiskätande däggdjur och fåglar. Om detta gränsvärde fastställs blir det mycket svårt att hitta områden i landet som når ned till denna nivå. Kommentar om resultatet från Karlstads kommun Till skillnad från SLU:s analys 2008 visar resultaten från undersökningarna i Karlstads kommun 2007/2008 ingen generell ökning av kvicksilverkoncentrationen jämfört med tidigare undersökningar. Koncentrationen är ungefär i samma storleksordning som tidigare. I majoriteten av sjöarna har dock en viss minskning skett. 3

Även om det är det långväga lufttransporterade kvicksilvret från andra delar av världen som står för merparten av kvicksilvernedfallet i Karlstads kommun så kan även lokala utsläppskällor ha en betydelse. Den kloralkalifabrik som var i drift i Skoghall i Hammarö kommun, från 1940-talet till 1989, släppte ut kvicksilver både direkt till vattnet i Vänern men även till luften. Vid kloralkalifabriken tillverkades klor som användes som blekmedel i cellulosaindustrin. Vid klortillverkningen användes en metod där det förbrukades stora mängder kvicksilver. Under 1960-talet släpptes ungefär tre ton kvicksilver per år ut till Vänern och två ton till luften. I början av 1970-talet hade reningstekniken förfinats och utsläppen hade sjunkit till cirka 50 kilo kvicksilver per år. I slutet på 1980-talet var utsläppen ca tre kg kvicksilver per år. En stor del av det kvicksilver som tidigare släpptes ut finns nu lagrat i miljön. Mer information IVL www.ivl.se Naturvårdsverket www.naturvardsverket.se/sv/nv/sok/ Livsmedelsverket www.slv.se 4

Bilaga 1 Resultatet av 2007/2008 års undersökningar och jämförelser med tidigare års undersökningar. Kompletterat med undersökningar från Vänern. Acksjön: Även undersökt 1996. 2007/2008 års resultat: 1,038 mg/kg fiskkött. 1996 års resultat: 1,012 mg/kg fiskkött. Kommentar: En marginell ökning. Det är ett högt värde. Överskrider den gamla gränsen för svartlistning. Alstern: Även undersökt 1977. 2007/2008 års resultat: 0,304 mg/kg fiskkött. 1977 års resultat: 0,528 mg/kg fiskkött. Kommentar: En minskning har skett. Borssjön: Undersökt även 1977, 1978 och 1994. 2007/2008 års resultat: 0,540 mg/kg fiskkött. 1977 års resultat: 0,622 mg/kg fiskkött. 1978 års resultat: 0,444 mg/kg fiskkött. 1994 års resultat: 0,492 mg/kg fiskkött. Kommentar: Tycks vara likartade halter genom åren. Strax över WHO:s rekommenderade gränsvärde på 0,5 mg/kg fiskkött. Gapern: Även undersökt 1974. 2007/2008 års resultat: 0,332 mg/kg fiskkött. 1994 års resultat: 0,422 mg/kg fiskkött. Kommentar: En minskning har skett. Kroppkärrssjön: Undersökt även 1977 och 1985/1986. 2007/2008 års resultat: 0,380 mg/kg fiskkött. 1977 års resultat: 0,550 mg/kg fiskkött. 1985/1986 års resultat: 0,596 mg/kg fiskkött. Kommentar: En minskning har skett. Mangen: Undersökt även 1994. 2007/2008 års resultat: 0,620 mg/kg fiskkött. 1994 års resultat: 0,748 mg/kg fiskkött. Kommentar: En minskning har skett men halten är över WHO:s rekommenderade gränsvärde på 0,5 mg/kg fiskkött. Molkomsjön: Undersökt även 1978, 1983/1984 och 2007/2008. 2007/2008 års resultat: 0,382 mg/kg fiskkött. 1978 års resultat: 0,316 mg/kg fiskkött.!983/1984 års resultat: 0,310 mg/kg fiskkött. 1994 års resultat: 0,248 mg/kg fiskkött. Kommentar: Det är ett något förhöjt värde jämfört med tidigare undersökningstillfällen.

Norra Barssjön: Även undersökt 1977 och 1995. 2007/2008 års resultat: 0,850 mg/kg fiskkött. 1977 års resultat: 0,392 mg/kg fiskkött. 1995 års resultat: 1,122 mg/kg fiskkött. Kommentar: Ett relativt högt värde. Är över WHO:s rekommenderade gränsvärde på 0,5 mg/kg fiskkött. Panken: Även undersökt 1976. 2007/2008 års resultat: 0,650 mg/kg fiskkött. 1976 års resultat: 0,720 mg/kg fiskkött. Kommentar: En minskning jämfört med 1976 men fortfarande över WHO:s rekommenderade gränsvärde. Samstorpstjärn: Även undersökt 1995. 2007/2008 års resultat: 0,672 mg/kg fiskkött. 1995 års resultat: 0.433 mg/kg fiskkött. Kommentar: En viss ökning. Ligger numer över WHO:s rekommenderade gränsvärde. Stora Böckeln: Även undersökt 1978. 2007/2008 års resultat: 0,588 mg/kg fiskkött. 1978 års resultat: 0,996 mg/kg fiskkött. En minskning men fortfarande över WHO:s rekommenderade gränsvärde. Södra Hyn: Även undersökt 1997. 2007/2008 års resultat: 0,582 mg/kg fiskkött. 1997 års resultat: 0,635 mg/kg fiskkött. Kommentar: En viss minskning men fortfarande över WHO:s rekommenderade gränsvärde. Västra Örten: Även undersökt 1978, 1994 och 2000. 2007/2008 års resultat: 0,652 mg/kg fiskkött 1978 års resultat: 0,458 mg/kg fiskkött 1994 års resultat: 0,616 mg/kg fiskkött 2000 års resultat: 0,264 mg/kg fiskkött Kommentar: En viss ökning. Resultatet ligger över WHO:s rekommenderade gränsvärde. Östra Örten: Även undersökt 1994. 2007/2008 års resultat: 0,358 mg/kg fiskkött 1994 års resultat: 0,455 mg/kg fiskkött Kommentar: En viss minskning av halten. Undersökningar i Vänern och jämförelse med tidigare undersökningar Vänerns vattenvårdsförbunds undersökningar Kattfjorden 2007 års resultat: 0,469 mg/kg fiskkött Millesvik 2007 års resultat: 0,224 mg/kg fiskkött Kommentar: Millesvik är en referenspunkt från ett relativt opåverkat område söder om Värmlandsnäs. Halterna från dessa två punkter var de lägsta i Kattfjorden sedan 1974.

Bilaga 2 Kvicksilverhalt i gäddmuskulatur, Karlstads kommun, Värmlands län Naturvårdverket har utsett IVL Svenska Miljöinstitutet AB att vara datavärd för detta sakområde(kvicksilver i biota). IVL:s lista är i detta fall kompletterad med resultaten från undersökningarna i Karlstads kommun 2007/2008. Provplats Stat Original Id Id Provdatum Län gd (cm) Vikt (g) Hg mg/kg ww Metyl- Hg mg/kg ww Acksjön 802566142813844400035223478 1996-06-07 41 425 0.86 Acksjön 802566142813844400035223480 1996-06-07 47 681 0.60 Acksjön 802566142813844400035223479 1996-06-07 46 626 1.2 Acksjön 802566142813844400035223477 1996-06-07 41 373 1.4 Acksjön 802566142813844400035223481 1996-06-07 54 946 1.0 Acksjön 8025 2007-09-15 2.1 Acksjön 8025 2007-09-15 1.0 Acksjön 8025 2007-09-15 0.96 Acksjön 8025 2007-09-15 0.56 Acksjön 8025 2007-09-15 0.57 Alstern 50732569/SVA 1977-04-26 840 0.32 Alstern 50732549/SVA 1977-04-26 1040 0.92 Alstern 50732562/SVA 1977-04-26 1010 0.49 Alstern 50732554/SVA 1977-04-26 1080 0.50 Alstern 50732568/SVA 1977-04-26 980 0.41 Alstern 5073 2007-10-08 0.31 Alstern 5073 2007-10-08 0.29 Alstern 5073 2007-10-08 0.48 Alstern 5073 2007-10-08 0.26 Alstern 5073 2007-10-08 0.18 Borssjön 50752627/SVA 1977-05-12 1510 0.71 Borssjön 50752616/SVA 1977-05-12 1200 0.84 0.85 Borssjön 50752649/SVA 1977-05-12 2460 0.59 Borssjön 50752638/SVA 1977-05-12 1150 0.47 Borssjön 50752605/SVA 1977-05-12 1350 0.50 Borssjön 50753517/SVA 1978-04-13 1200 0.66 Borssjön 50753519/SVA 1978-04-13 750 0.38 Borssjön 50753515/SVA 1978-04-13 850 0.43

Borssjön 50753518/SVA 1978-04-13 700 0.42 Borssjön 50753516/SVA 1978-04-13 910 0.33 Borssjön 507566102713829800034605486 1994-09-28 50 894 0.47 Borssjön 507566102713829800034605482 1994-09-28 43 531 0.58 Borssjön 507566102713829800034605484 1994-09-28 42 603 0.37 Borssjön 507566102713829800034605485 1994-09-28 44 603 0.67 Borssjön 507566102713829800034605483 1994-09-28 44 543 0.37 Borssjön 5075 2007-09-26 0.74 Borssjön 5075 2007-09-26 0.40 Borssjön 5075 2007-09-26 0.57 Borssjön 5075 2007-09-26 0.49 Borssjön 5075 2007-09-26 0.50 Gapern 803965998913760200034487487 1994-06-02 44 521 0.32 Gapern 803965998913760200034487488 1994-06-02 45 607 0.28 Gapern 803965998913760200034487490 1994-06-02 51 1056 0.68 Gapern 803965998913760200034487492 1994-06-02 64 1706 0.50 Gapern 803965998913760200034487489 1994-06-02 46 804 0.35 Gapern 803965998913760200034487491 1994-06-02 55 1081 0.40 Gapern 8039 2007-09-05 0.32 Gapern 8039 2007-09-05 0.44 Gapern 8039 2007-09-05 0.22 Gapern 8039 2007-09-05 0.36 Gapern 8039 2007-09-05 0.32 Horssjön 801866240613858800034794313 1995-04-05 51 900 1.4 Horssjön 801866240613858800034794315 1995-04-05 55 1100 1.0 Horssjön 801866240613858800034794314 1995-04-05 55 1100 0.72 Horssjön 801866240613858800034794316 1995-04-05 59 1600 0.80 Klarälven 4435 S0994 2002-02-26 54 1470 0.62 Klarälven 4435 S0996 2002-02-26 48.5 1280 0.46 Klarälven 4435 S0995 2002-02-26 57.5 1440 0.56 Kroppkärrssjön 61853147/SVA 1977-09-24 620 0.40 Kroppkärrssjön 61853145/SVA 1977-09-24 1680 0.94 Kroppkärrssjön 61853149/SVA 1977-09-24 350 0.40 Kroppkärrssjön 61853148/SVA 1977-09-24 470 0.33 Kroppkärrssjön 61853146/SVA 1977-09-24 1510 0.68 Kroppkärrssjön 618512742/SVA 1985-06-01 0.46 Kroppkärrssjön 618512739/SVA 1985-07-16 0.77 Kroppkärssjön 618512740/SVA 1986-03-05 0.61 0.50 Kroppkärrssjön 618512738/SVA 1986-03-08 0.68 Kroppkärrssjön 618512741/SVA 1986-03-16 0.46 Kroppkärrssjön 6185 2007-09-13 0.30 Kroppkärrssjön 6185 2007-09-13 0.43 Kroppkärrssjön 6185 2007-09-13 0.36 Kroppkärrssjön 6185 2007-09-13 0.33

Kroppkärrssjön 6185 2007-09-13 0.48 Mangen 802466140713895100034513500 1994-06-28 53 1006 0.94 Mangen 802466140713895100034513498 1994-06-28 47 614 0.54 Mangen 802466140713895100034513502 1994-06-28 60 1475 0.94 Mangen 802466140713895100034513499 1994-06-28 49 783 0.54 Mangen 802466140713895100034513501 1994-06-28 56 1123 0.78 Mangen 8024 2007-09-26 0.82 Mangen 8024 2007-09-26 0.60 Mangen 8024 2007-09-26 0.58 Mangen 8024 2007-09-26 0.52 Mangen 8024 2007-09-26 0.58 Molkomssjön 52024135/SVA 1978-06 1010 0.31 Molkomssjön 52024136/SVA 1978-06 1210 0.33 Molkomssjön 52024132/SVA 1978-06 540 0.30 Molkomssjön 52024133/SVA 1978-06 980 0.33 Molkomssjön 52024134/SVA 1978-06 670 0.31 Molkomssjön 520211253/SVA 1983-09 43 940 0.20 Molkomssjön 520211252/SVA 1983-09 46 980 0.54 Molkomssjön 520211254/SVA 1983-09 39 690 0.29 Molkomssjön 520211250/SVA 1984-04 45 1010 0.29 Molkomssjön 520211251/SVA 1984-04 38 680 0.23 Molkomssjön 520266066613810200034472506 1994-05-18 60 1468 0.28 Molkomssjön 520266066613810200034472507 1994-05-18 66 1929 0.26 Molkomssjön 520266066613810200034472504 1994-05-18 58 1261 0.17 Molkomssjön 520266066613810200034472505 1994-05-18 60 1390 0.31 Molkomssjön 520266066613810200034472503 1994-05-18 43 862 0.22 Molkomssjön 5202 2008 VE24 0,36 Molkomssjön 5202 2008 VE24 0.11 Molkomssjön 2008VE24 0.17 Molkomssjön 5202 2008VE24 0.90 Molkomssjön 5202 2007-09 0.37 Norra Barsjön 50742583/SVA 1977-05-03 1110 0.44 Norra Barsjön 50742582/SVA 1977-05-03 1780 0.42 Norra Barsjön 50742594/SVA 1977-05-03 880 0.46 Norra Barsjön 50742570/SVA 1977-05-03 970 0.41 Norra Barsjön 50742575/SVA 1977-05-03 1020 0.23 Norra Barsjön 507466035613873000035054508 1995-12-21 48 560 0.81 Norra Barsjön 507466035613873000035054510 1995-12-21 60 1360 1.3 Norra Barsjön 507466035613873000035054511 1995-12-21 61 1430 1.2 Norra Barsjön 507466035613873000035054512 1995-12-21 68 1770 1.2 Norra Barsjön 507466035613873000035054509 1995-12-21 58 1035 1.1 Norra Barsjön 5074 2007-10-22 1.1 Norra Barsjön 5074 2007-10-22 0.56 Norra Barsjön 5074 2007-10-22 0.77

Norra Barsjön 5034 2007-10-22 0.72 Norra Barsjön 5034 2007-10-22 1.1 Panken 667318053/SVA 1976-07 1100 0.63 Panken 667318056/SVA 1976-07 910 0.67 Panken 667318055/SVA 1976-07 50 1300 0.83 Panken 667318054/SVA 1976-07 46 990 0.71 Panken 667318052/SVA 1976-07 1500 0.76 Panken 6673 2008-06-15 0.40 Panken 6673 2008-06-15 0.50 Panken 6673 2008-06-15 0.29 Panken 6673 2008-06-15 1.3 Panken 6673 2008-06-15 0.76 Samstorpstjärn 802766014213739400034928516 1995-08-17 50 1112 0.50 Samstorpstjärn 802766014213739400034928513 1995-08-17 46 677 0.32 Samstorpstjärn 802766014213739400034928514 1995-08-17 47 787 0.51 Samstorpstjärn 802766014213739400034928515 1995-08-17 49 864 0.40 Samstorpstjärn 8027 2007-09-16 0.76 Samstorpstjärn 8027 2007-09-16 1.1 Samstorpstjärn 8027 2007-09-16 0.69 Samstorpstjärn 8027 2007-09-16 0.39 Samstorpstjärn 8027 2007-09-16 0.43 Stora Böckeln 50762691/SVA 1978-06-03 890 0.97 1.0 Stora Böckeln 50762677/SVA 1978-06-04 640 1.0 1.1 Stora Böckeln 50762666/SVA 1978-06-04 870 1.0 1.1 Stora Böckeln 50762684/SVA 1978-06-12 840 1.1 Stora Böckeln 50762656/SVA 1978-07-08 720 0.91 0.93 Stora Böckeln 5076 2007-10-22 0.31 Stora Böckeln 5076 2007-10-22 0.72 Stora Böckeln 5076 2007-10-22 0.81 Stora Böckeln 5076 2007-10-22 0.64 Stora Böckeln 5076 2007-10-22 0.46 Södra Hyn 803765968513630400035478520 1997-02-17 71 2300 0.57 Södra Hyn 803765968513630400035478519 1997-02-17 70 2200 0.71 Södra Hyn 803765968513630400035478517 1997-02-17 62 1600 0.82 Södra Hyn 803765968513630400035478518 1997-02-17 59 1600 0.44 Södra 8037 2007-10-08 0.90 Hyn Södra Hyn 8037 2007-10-08 0.51 Södra Hyn 8037 2007-10-08 0.58 Södra Hyn 8037 2007-10-08 0.59 Södra Hyn 8037 2007-10-08 0.33 Västra Örten 610711926/SVA 1978-10-17 450 0.33 Västra Örten 610711928/SVA 1978-10-17 820 0.46 Västra Örten 610711925/SVA 1978-10-17 858 0.47

Västra Örten 610711929/SVA 1978-10-17 590 0.50 Västra Örten 610711927/SVA 1978-10-17 660 0.53 Västra Örten 610766149313731200034487521 1994-06-02 50 920 0.42 Västra Örten 610766149313731200034487524 1994-06-02 67 2327 0.54 Västra Örten 610766149313731200034487523 1994-06-02 55 1568 0.52 Västra Örten 610766149313731200034487522 1994-06-02 58 1247 0.83 Västra Örten 610766149313731200034487525 1994-06-02 75 2503 0.77 Västra Örten 6107 S1001 2000-03 44 700 0.20 Västra Örten 6107 S0999 2000-03 45 740 0.31 Västra Örten 6107 S1000 2000-03 42 690 0.27 Västra Örten 6107 S0998 2000-03 46 740 0.31 Västra Örten 6107 S0997 2000-03 42 660 0.23 Västra Örten 6107 2007-09-05 0.41 Västra Örten 6107 2007-09-05 0.77 Västra Örten 6107 2007-09-05 0.64 Västra Örten 6107 2007-09-05 0.90 Västra Örten 6107 2007-09-05 0.54 Östra Örten 801066172013806800034605528 1994-09-28 52 1045 0.40 Östra Örten 801066172013806800034605526 1994-09-28 48 806 0.36 Östra Örten 801066172013806800034605527 1994-09-28 50 1021 0.20 Östra Örten 801066172013806800034605529 1994-09-28 60 1922 0.86 Östra Örten 8010 2007-09-03 0.55 Östra Örten 8010 2007-09-03 0.33 Östra Örten 8010 2007-09-03 0.45 Östra Örten 8010 2007-09-03 0.24 Östra Örten 8010 2007-09-03 0,22

Rapporter utgivna av Miljöförvaltningen, Karlstads kommun ISSN: 1104-7712 1994:1 Inventering av grafiska och fotografiska branschen 1996:1 Tungmetaller i husmossa 1995 1996:2 Uppföljande kronutglesningsinventering i Karlstads kommun 1997:1 Trafikmiljö, enkät bostad 1997:2 Trafikmiljö, enkät arbete 2000:1 Färghandeln i Karlstad 2000:2 Transportrådgivning 2001:1 Ljudnivåer i offentliga lokaler 2001:2 Uppföljande kronutglesningsinventering i Karlstads kommun 2002:1 Tungmetaller i husmossa 2000 2002:2 Lavinventering i södra Värmland - uppföljning 2002 2003:1 Vattenplan för Karlstads kommun 2004:1 Radon i skolor, förskolor och fritidshem 2006:1 Riktad tillsyn av bygg- och anläggningsbranschen 2006:2 Tungmetaller i husmossa 2005 2007:1 Lavinventering i södra Värmland - uppföljning 2007 2009:1 Kvicksilverhalten i gäddmuskulatur, Undersökningar i Karlstads kommun 2007/2008 Ovanstående rapporter kan beställas mot en kostnad från Miljöförvaltningen 651 84 Karlstad 054-29 50 00 miljoforvaltningen@karlstad.se