Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

Relevanta dokument
Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Växjö möte 4 dec Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne

UTVÄRDERING AV REGIONALA VÄXTNÄRINGSBALANSER. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne Kristianstad E-post:

Vad har vi åstadkommit? Linköping

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne

Fosfor användning och balanser. Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 2013 på konventionella gårdar

Miljöeffekter på Greppa Näringens gårdar - resultat från rådgivningen

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Vad har vi åstadkommit? Stockholm Stina Olofsson, Jordbruksverket

Vad har vi åstadkommit hittills? -åtgärder och miljöeffekter. Cecilia Linge, Jordbruksverket. Introduktionskurs Mjölby

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013

KVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012

Sammanfattning. Inledning och bakgrund. Material och metoder

Inledning Stina Olofsson, projektledare

Greppa Näringen- Stina Olofsson Hans Nilsson Jordbruksverket

Hur vi utnyttjar växtnäringen i Västmanland

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Kvävebalanser på mjölkgårdar

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården. Nr 15:3 2012

Tvärvillkor växtnäring

Rådgivning för lantbruk och miljö

Cecilia Linge Stina Olofsson Hans Nilsson Josefin Kihlberg

Policy Brief. Östersjön mår bättre när lantbrukare Greppar Näringen

Tolkning av mjölkgård

Magnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7

Växtnäring i stallgödseln

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

För lantbruk eller hästverksamhet Checklista för egenkontroll och inför tillsynsbesök

Generellt. Befolkning 59 milj. Lantbruksareal 17 milj. ha. Antal Lantbruk Medelareal 70 ha. Ekologisk 1,8%

Rådgivning för lantbruk och miljö

Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov

Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

VERA- grundkurs Del 1 Introduktion och Växtnäringsbalans 2016

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär.

Syfte- att bidra till miljömålen

Mjölkgård Köttdjur (nöt) Svin Fjäderfä Växtodling. Egen och arrenderad areal (totalt)

Till dig som arbetar med vattenvård! En skrift om lantbrukes miljöarbee från Greppa Näringen

Slututvärdering av Landsbygdsprogrammet Greppa Näringens effekter på kväveläckage

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Tolkning av växtnäringsbalans på svingården

Jämförelsevärden för tolkning av växtnäringsbalanser

Nationellt åtgärdsprogram för miljöhänsyn i jordbruket

Ett decennium av råd. som både lantbruket och miljön tjänar på. Greppa Näringens 10 års-jubileum

Växtnäring Tvärvillkorsutbildning, sept. 2017

VÄXTNÄRINGSBALANS. Genomför en. på gården. Utnyttja gårdens växtnäring optimalt

Greppa Näringen Utfodringsmoduler. Vilka län är med? = alla. Greppa Näringen ger rådgivning som både lantbrukare och miljö tjänar på

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Datainsamling för djurgård

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Tolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården

Utlakning efter spridning av

Kort introduktion till

Ansökan om dispens från SFS 1998:915 miljöhänsyn i jordbruket (gödselspridning etc.)

Så här fortsätter Greppa Näringen

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 8

Greppa Näringen Josefin Kihlberg Janne Andersson

Vägledning BAT-slutsatser

Metoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon

VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning

Framtidens växtodling i sydöstra Sverige

Grunddata. 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) 0.2 Markvärden - genomsnitt 0.4 Speciella data. 0.

Åtgärdsprogram i jordbruket och dess effekt på produktion och växtnäringsutflöde

Introduktion till klimatberäkningarna i VERA. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland

Sida 1(6)

Kväve (N) och fosfor (P) överskott

Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson

Klimatkollen växtodlingsgård 20A

Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö

Jordbrukets klimatpåverkan

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008

Resultatrapport. Distribution Koldioxid,

Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter

Regionala aspekter - miljö och sysselsättning. Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr

Greppa Näringen. - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket.

Växtpressen. Tema: N-effektivitet sid Ge rapsen tillräckligt med svavel sid 17 Höga skördar i maltkorn sid Nr 1 januari 2013 Årgång 42

CHECKLISTA MILJÖSKYDD LANTBRUK Datum: Närvarande vid inspektionen: UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Inriktning. Mjölkgård Köttdjur (nöt) Svin

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Bibliografiska uppgifter för Marknadens syn på växtnäringshushållningen i ekologiskt lantbruk

-kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på. Inledning Linköping Vad är Greppa Näringen?

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Landsbygdsprogrammet

Uppföljning av åtgärder

Transkript:

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

Databasen 13 4 växtnäringsbalanser 6 15 specifika gårdar 3 15 gårdar där det finns två balanser som kan jämföras Innehåll N, P och K flödena Grödfördelning Djurslag Stallgödselslag Spridningstidpunkter Jordart Bearbetning Beräknad ammoniakförlust H I K M N O AB C D E T U 225 34 81 1 861 238 52 21 49 28 69 6 28

Strukturförändring Antal gårdar 14 12 1 8 6 4 2 Mjölk Växtodling Gris Kött Häst, får, fjäderfä 1:a balans Senaste + 4,8 % -3,2 % + 13,2 % - 2,7 % + 19,7 %

Jämförelse första senaste balansen Minst 4 rådgivningar, varav 2 växtnäringsbalanser Parvis jämförelse Indelat i kategorier*: Växtodling Mjölk Gris Köttdjur Blandad produktion Övriga djurslag (häst, får) 919 st 1 45 st 186 st 124 st 124 st 34 st *minst 75% av djuren (räknat i djurenheter) är från angiven kategori

Djurtäthet och åkerareal Första balans Senaste balans Produktion Djur (de/ha) Medel-areal (ha) Djur (de/ha) Medel-areal (ha) Växtodling 133 143 Mjölk 1,7 85 1,4 98 Gris,85 135,81 152 Köttdjur,61 74,66 8

Resultat växtnäringsbalanser 21-21 Förändring i kväveöverskott (absoluta tal)

Resultat växtnäringsbalanser 21-21 Förändring i fosforöverskott 1 8 6 4 2 Kg P/ha Första balans Senaste balans Förändring 2 4-1,6*** 1,4*** 6,1** 2,2 ** 6 8 Växtodling Mjölk Gris Kött

Uppskalning av effekter 21-21 Areal ansluten till Greppa Näringen Beräknade effekter på gårdar som har minst två balanser och 4 rådgivningar 41% 27% Räknat med hälften så stor effekt på gårdar som fått 1-3 besök 32% Total areal: 73 ha Antaget samma effekt på de gårdar som fått 4 rådgivningar

Förändring i överskott av fosfor Förändring i överskott av fosfor på gårdar som har: fosforklass IV-V ett överskott större än i balansen. Minskning på gårdar med två parvis jämförda balanser Antaget samma minskning på gårdar som fått 4 rådgivningsbesök Antaget hälften av effekten på gårdar som fått 1-3 rådgivningsbesök 69 ton 182 ton 59 ton Totalt ca 31 ton fosfor

Minskad årlig utlakning av kväve 21-21 Kategori gårdar Antal Grödfördelning stallgödsel Ändrad bearbetning vallbrott Ändrad fånggrödeareal Ändrad gödslingsintensitet Totalt kg/ha Växtodling 919,1,12,6 -,9 -,62 Mjölk 145 -,2 -,71 -,8-1,3-2,28 Gris 186 -,3,17,57-1, -,55

Beräknad förändring av utlakning av kväve Beräkningar gjorda för: växtodlingsgårdar mjölkgårdar grisgårdar Minskning på gårdar med två parvis jämförda balanser Antaget samma minskning på gårdar som fått 4 rådgivningsbesök Antaget hälften av effekten på gårdar som fått 1-3 rådgivningsbesök 383 ton 257 ton 147 ton Totalt ca 79 ton kväve

Kvävebalans olika regioner 14 N (-16,***) Mellan (-16,2***) Kväveöverskott (kg/ha) 12 1 8 6 4 V (-9,4***) NV (-8,***) SÖ (-8,6***) Ö (-7,3*) y = 88,391x + 37,382 R 2 =,8871 Halland (-2,1) Blekinge (-4,) SV (-6,1***) 2,,2,4,6,8 1, 1,2 Djurtäthet (de/ha)

Kvävebalans på växtodlingsgårdar - vid senaste balansen Kg N per ha 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Lägre givor Lägre skördar Högre överskott Kväve in Kväve ut Kvävebalans Höga givor Höga skördar Låga överskott Nordväst (Norra) Västra Mellan Östra Sydvästra Sydöstra Halland Blekinge Ändring under 4 år -3,2 1,6-6,5** -2,9-4,6-5,*** -3,9-7,1,2 Antal gårdar 73 8 22 39 47 244 115 31 15

2 15 1 5-5 -1-15 -2 Ändrad kvävebalans på växtodlingsgårdar Västra Mellan Östra Sydvästra Sydöstra Halland Blekinge N-fixering Animalier Foder Mineralgödsel Org. gödsel Strömedel Vegetabilier Norra Nordväst kg N per ha

Fosforbalans på växtodlingsgårdar P-Al-klass 3 4 3 4 4 4 4 4 4 4 2 1 kg P per ha -1-2 -3-4 Nordväst (Norra) Västra Mellan Östra Sydvästra Sydöstra Halland Blekinge -5-6 -7 Ändring -8-2,3* -,8-2,2** -,6-3,4** -,6 -,1-4,5-5,6 * Signifikans

Kaliumbalans på växtodlingsgårdar 3 25 K-Al-klass 3 2 3 3 2 3 3 3 3 2 kg K per ha 15 1 5-5 -1-15 Nordväst (Norra) Västra * Signifikant ändring Mellan Östra Sydvästra Sydöstra Halland Blekinge Ändring,2-9,7-4,1*,9 3,3 1,4 2,3 9,9 4,5

Kvävebalans på mjölkgårdar 25 Kväve in Kväve ut Kvävebalans 2 15 1 Kg N per ha 5 Antal gårdar 585 1 16 21 168 66 35 9 3 Alla Nordväst Norra Västra Mellan Östra Sydöstra Halland Blekinge

kg N per ha 16 15 14 13 12 11 1 Kvävebalans på mjölkgårdar - ändring på ca 5 år justerat för ändrad djurtäthet o grödor Västra Nordvästra Östra N-län,9 1, 1,1 1,2 1,3 Alla K Djurtäthet (de/ha) SÖ Mellan Norra Ändring justerat efter djurtäthet och grödsammansättning Alla - 12,9*** Västra - 7,4 Nordvästra - 11,8* Östra - 1,7 Norra - 14,7*** Mellan - 17,8*** Halland - 5,6 Blekinge - 1,7

Ändrad kvävebalans på mjölkgårdar 2 15 1 kg N per ha 5-5 -1 Alla Nordväst Norra Mellan Östra Sydöstra Halland Blekinge -15-2 -25 N-fixering Foder Org. gödsel Vegetabilier Animalier Mineralgödsel Strömedel

Ammoniakavgång pga stallgödsel kg NH3-avgång per de (kg/de) 4 35 3 25 2 15 1 5 Alla Nordväst Norra Västra Mellan Östra Sydöstra Halland Blekinge Bete Spridning Lagring stall Alla Nordväst Norra Västra Mellan Östra Sydöstra Halland Blekinge Flytgödsel 42% 4% 59% 49% 35% 53% 21% 77% 68% Fastgödsel 5% 57% 34% 42% 57% 37% 65% 17% 24% Djupströbädd 8% 3% 7% 9% 8% 1% 14% 6% 8%

Ammoniakavgång pga stallgödsel Ammoniakavgång (kg N per de) 4 35 3 25 2 15 1 5 Sydöstra 1 Sydöstra 2 Halland 1 Halland 2 Bete Spridning Lagring Stall Flytgödsel 22% 21% -1% 72% 77% 5% Fastgödsel 68% 65% -3% 23% 17% -6% Djupströbädd 1% 14% 4% 5% 6% 1%

Kvävebalans på grisgårdar - ändring på ca 5 år justerat för ändrad djurtäthet o grödor Kväveöverskott kg/ha 12 1 8 6 4 2 Mellan Östra Alla,7,75,8,85,9,95 1, Djurtäthet (de/ha) Sydöstra Ändring justerat efter djurtäthet och grödsammansättning Alla - 18,7*** Östra - 23,9 ten Mellan - 2,* Sydöstra - 26,8*

Fosforbalans på grisgårdar Fosforbalans kg/ha 16 14 12 1 8 6 4 2 Östra Mellan Alla -2,7,75,8,85,9,95 1, -4 Djurtäthet (de/ha) Ändring Alla - 6,3*** Östra - 7,4 ten Mellan - 1,6*** Sydöstra - 6,4* Sydöstra

kg P per ha 4 2-2 -4-6 -8-1 -12-14 Ändrad P-balans på grisgårdar Alla Mellan Östra Sydöstra Vegetabilier Strömedel Org. gödsel Mineralgödsel Foder Animalier