BOKEN ETT AVSLUTAT KAPITEL?

Boken ett avslutat kapitel? BOKEN ETT AVSLUTAT KAPITEL? RUDOLF ANTONI There is no frigate like a book to take us lands away Nor any coursers like a page of prancing poetry This traverse may the poorest take without oppress of toll; How frugal is the chariot that bears a human soul Emily Dickinson N är de första böckerna skrevs var syftet till en början inte att de skulle spridas utan att de skulle bevaras. De äldsta egyptiska skrifterna har man funnit i gravar där ingen haft tillgång till dem på tusentals år. Sånger och berättelser spreds ursprungligen muntligt och så även idéer, nyheter och kunskap. Boken gav dessa berättelser och tankegångar ökad livskraft och sett ur ett historiskt perspektiv har mången gång ett enda skrivet verk påverkat hur vi ser på vår omvärld idag samt hur denna värld faktiskt ser ut. Det är svårt att tänka sig en värld utan Homeros Iliaden och Odyssén och Marx Das Kapital, utan Freuds Die Traumdeutung (drömtydningen) och Harriet Beecher Stowes Uncle Toms Cabin. Listan över skrivna verk som på ett eller annat sätt har förändrat världen kan göras oändlig. Med detta i åtanke kan det verka självklart att boken skulle inneha en särskild plats bland övriga former av medierad kommunikation. Trots detta har bokens död proklamerats många gånger i historien. Bara under de senaste decennierna har i tur och ordning televisionen, videon, dataspelet och Internet beskrivits som bokläsningens dödgrävare. Men boken verkar leva vidare. Även om medierna hopar sig kring oss och vår livsstil kräver en allt snabbare konsumtion av både nöjen och information finner boken sin plats. Se bara till den uppståndelse Naomi Klein väckt på senare år med boken No Logo och Michael Moore med Stupid White Men. Människor kommenterar och kritiserar sin samtid och väljer alltså boken som forum för sina åsikter. Samtidigt är det uppenbart att andra medier faktiskt har kommit att konkurrera med boken om både vår tid och vårt intresse. Det finns därför trots allt anledning att följa bokläsningens förändring över tid. Det finns också betydelsefulla nya tendenser inom bokutgivningen i Sverige. De senaste åren har förlagen kommit att satsa på att snabbt producera framgångsrika böcker i billiga pocketutgåvor. Samtidigt har dessa pocketböcker tagit ett rejält steg bort ifrån sin traditionella roll. Från sin tunga trygga plats på bokhandelns eller bibliotekets hyllor har den nya pocketboken flyttat till snabbkonsumtionens absoluta frontlinje. Pocketböcker köps nu- 215

Rudolf Antoni mera på språng på tågstationer och flygplatser, i livsmedelsbutiker och pressbyråer. Kanske är detta ett naturligt skede i bokens utveckling, eller så är det helt enkelt en nödvändighet med tanke på konkurrensen. Man kan inte göra boken snabbare att läsa, men man kan göra den snabbare att köpa. Ytterligare en viktig förändring för boken och dess läsare kom att gälla vid årsskiftet 2001-2002. Bokmomsen sänktes och således även priset på böcker. Undersökningar har visat att bokpriset i genomsnitt var 13 procent lägre 2002 än året dessförinnan. (se SCB 2003) Boken har alltså under de senaste åren genomgått en ordentlig ansiktslyftning och blivit lättare, snabbare och billigare. Men vem är det som läser böcker idag och i vilken utsträckning? Har de senaste årens förändringar på bokmarknaden påverkat våra vanor eller håller boken på att förpassas till det förflutna som ett historiskt fenomen som en gång hade makten att förändra världen? Figur 1 Bokläsningsfrekvens 1988-2002 70% 60% 50% 40% 30% Aldrig Sporadiskt Ofta 20% 10% 0% 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Kommentar: Frågan ställd Hur ofta har Du under de senaste 12 månaderna läst någon bok? Kategorin Aldrig består av de som svarat Ingen gång, kategorin Sporadiskt består av de som svarat Någon gång under de senaste 12 månaderna, Någon gång i månaden eller något av alternativen däremellan. Kategorin Ofta består av de som svarat Någon gång i veckan eller Flera gånger i veckan. Långsiktstrenden Nästan alla svenskar läser böcker något så när regelbundet. Under de senaste 15 åren har det dock skett en förskjutning mellan de som säger sig läsa ofta (någon eller flera gånger per vecka) och de som säger sig läsa mer sporadiskt (någon gång per år men mer sällan än någon gång per vecka). Detta innebär att de som säger sig läsa böcker gör det mer frekvent 2002 än 1988. Ett sätt att tolka detta är att bokläsningen har funnit sin väg till nya grupper. Den främsta ökningen av bokläsningen har skett under de senaste åren. Med andra ord har bokläsning blivit ett 216

Boken ett avslutat kapitel? vardagsnöje för en allt större del av befolkningen i takt med pocketböckernas ökade tillgänglighet. Någon direkt effekt av bokmomsen under 2002 står dock inte att finna, men det är egentligen för tidigt att vänta sig en sådan. Den ökade bokläsningen sker gradvis och börjar två år innan momsen på böcker sänktes. Det bör dock noteras att motsvarande ökning av bokläsningen de senaste åren inte står att finna i Mediebarometern, där den totala bokläsningen en genomsnittlig dag legat stabil runt 38 procent sedan 1997. (Carlsson et al. 2002) Det finns ändå en grupp som i huvudsak ligger utanför bokmarknaden de som inte läst någon bok under det gånga året. År 2002 uppgick de till 14 procent. Att ungefär en sjundedel inte läser böcker är ett fenomen som sträcker sig bakåt i tiden till slutet av 1980-talet. Under årens gång har andelen icke-läsare något år varit färre och något år fler. Den högsta andelen av befolkningen som sagt sig aldrig läsa någon bok uppmättes 1996. Kvinnorna läser mest hela tiden Skillnaden mellan mäns och kvinnors bokläsande är traditionellt stor. Med detta menas att kvinnor läser böcker i större utsträckning än män. Bland både män och kvinnor har dock de sporadiska läsarna under perioden 1988-2002 i viss utsträckning övergått till att läsa oftare. För männen innebär detta en ökning i andelen som läser ofta från 21 till 28 procent. Bland kvinnorna innebär motsvarande förändring en ökning på 14 procentenheter från 1988. År 2002 är hälften av kvinnorna frekventa bokläsare medan en knapp tredjedel av männen är det. (se figur 2) Figur 2 Bokläsningsfrekvens fördelat på kön 1989-2002 (procent) Läser ofta Icke-läsare 50 40 30 20 10 50 40 30 20 10 Män Kvinnor 0 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2002 0 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2002 Kommentar: Se fi gur 1. Andelen icke-läsare har både bland män och kvinnor varierat en del från år till år, men utan att uppvisa några tydliga tendenser. De senaste åren verkar dock andelen icke-läsare vara på stadig nedgång bland kvinnor. Även med indelning efter kön ser 217

Rudolf Antoni vi samma tendens som för befolkningen som helhet, att bokläsningsfrekvensen ökar bland de som tidigare läst mer sporadiskt. Bokläsandets åldersspridning Något förenklat kan man säga att det är bland de yngsta som det finns flest bokläsare och att de sedan minskar i antal med åldern. Även om tendensen finns blir ändå den samlade bilden missvisande. Trots att det bland de yngsta finns flest ickeläsare betyder detta inte att övriga är flitiga bokläsare, utan de som är 15-19 år är istället sporadiska bokläsare, något som troligen speglar användning av skolböcker. I det breda åldersintervallet 20-69 år är andelen läsare i stort sett på samma nivå: ungefär 40 procent läser ofta böcker och strax under 50 procent läser sporadiskt 2002. Det är i den äldsta åldersgruppen (70-85) de flesta som aldrig läser några böcker återfinns. Alltså är det de äldsta och de yngsta som särskiljer sig ifrån mängden när det gäller bokläsningsvanor. Högutbildade läsare och lågutbildade icke-läsare Utbildningsnivå har stor påverkan på i vilken utsträckning vi läser böcker. Resultatet är självklart och speglar snarast det faktum att det som vi kallar högre utbildning i praktiken handlar om att ha läst mer läroböcker och kurslitteratur. Det är de lågutbildade som läst och som läser minst och de högutbildade som läser mest. År 2002 var det en dryg fjärdedel av de lågutbildade som uppgav att de aldrig läser böcker och knappt 30 procent som sade sig läsa ofta. Av de med medelhög utbildning var det 12 procent som aldrig läser och 36 procent som läser ofta. Att bokläsningen är en del av de högutbildades vanor kan även utläsas av att det i denna grupp endast är 4 procent som aldrig läser böcker och att 54 procent läser ofta. Figur 3 Andel frekventa bokläsare bland låg- och högutbildade 1988-2002 (procent) 70 60 50 40 30 Lågutbildade ofta Högutbildade ofta 20 10 0 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Kommentar: Se fi gur 1. 218

Boken ett avslutat kapitel? Skillnaden mellan låg- och högutbildades läsning är ett mönster som utan större avvikelser finns alla undersökta år, alltså tillbaka i tiden till 1988. Förhållandet mellan lågutbildades och högutbildades bokläsning är för 2002 i stort sett identiskt med vad det var 1988 med den skillnaden att andelen sporadiska läsare har minskat bland de lågutbildade. Således är det i denna grupp både fler icke-läsare och fler som läser ofta 2002 än det var 1988. Bland de högutbildade är det efter en gradvis ökning under 2000-talets första par år mer än hälften som ofta läser böcker (se figur 3). Som tidigare konstaterats är det stora skillnader på bokläsningen bland män och kvinnor. I tabell 1 nedan blir denna skillnad ännu tydligare då man även ser till utbildningsnivå. Det man kanske framför allt bör uppmärksamma är dock att skillnaderna är större beroende på utbildningsnivå än de är beroende på kön. Med andra ord är det större skillnad på bokläsning mellan högutbildade män och lågutbildade män, än det är mellan lågutbildade män och lågutbildade kvinnor. Tabell 1 Bokläsning bland hög- och lågutbildade kvinnor och män 1988 och 2002 (procent) 1988 2002 Män Kvinnor Differens Män Kvinnor Differens Lågutbildad 14 27-13 19 37-18 Högutbildad 43 55-12 45 63-18 Differens -29-28 -26-26 Kommentar: Andel frekventa bokläsare, dvs. som läser minst en gång per vecka. Högutbildade kvinnor läser i mycket hög utsträckning och lågutbildade män läser lite. Det är dessutom skillnader som har ökat under de senaste femton åren. Med andra ord har andelen frekventa bokläsare ökat mer bland lågutbildade kvinnor än den har bland lågutbildade män. Klyftan mellan hög- och lågutbildades bokläsning är således i stort sett densamma 1988 och 2002, medan klyftan mellan män och kvinnor har ökat något. Klassmönstren ligger fast För de flesta kulturvanor finns det klara skillnader mellan de resursstarka och resurssvaga grupperna i samhället. Detta gäller även då man ser till bokläsning. Genom att låta respondenterna själva kategorisera sin familjetyp kan man urskilja grupperingar av familjeklasser och därigenom synliggöra sådana skillnader. De skillnader som snabbt kan urskiljas är främst de mellan å ena sidan arbetarfamiljer och å andra sidan tjänstemanna-, företagar- och akademikerfamiljer. Den högsta andelen icke- 219

Rudolf Antoni läsare finns bland personer i arbetarfamiljer (21 procent 2002). Det lägsta antalet icke-läsare, vilket 2002 var endast 2 procent, återfinns bland de som anser sig tillhöra akademiker- eller högre tjänstemannafamiljer. Det är alltså stora skillnader mellan arbetare och den läsande eliten i samhället. Men i samtliga klasser återfinns en stor grupp sporadiska bokläsare, som ligger någonstans mellan 40 och 54 procent 2002. Skillnaden ligger alltså i andelen icke-läsare och i andelen som läser ofta. Den högsta läsfrekvensen har akademiker/högre tjänstemän där 58 procent ofta läser en bok 2002. Figur 4 Bokläsning i olika samhällsklasser 1988-2002 (procent) 70 60 50 40 30 20 Akademiker och högre tjänstemän Tjänstemän Egen företagare Arbetare 10 0 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2001 2002 Kommentar: Se fi gur 1. Samhällsklass avser svarspersonernas subjektiva bedömning av familjeklass (se vidare texten). Skillnaden mellan arbetar- och akademikerfamiljer har sin bakgrund både i skilda kulturvanor och i skilda yrkesroller. Den senare gruppen torde ha sin starkare lästradition genom såväl utbildning som yrke. Den tidigare nämnda trenden som visade på ett ökat bokläsande är inte lika tydlig i samtliga familjeklasser. När det gäller den ökade benägenheten att läsa böcker framträder en stigande skala från arbetare till egenföretagare till tjänstemän och slutligen till akademiker och högre tjänstemän. Andelen som ofta läser böcker har bland akademiker och högre tjänstemän ökat med 14 procentenheter under perioden 1988-2002, med 15 procentenheter bland tjänstemännen, med 11 procentenheter bland egenföretagarna och med endast 5 procentenheter bland arbetarfamiljerna. Även om det de senaste åren skett en nedgång har andelen icke-läsare tidvis ökat bland arbetare. Detta sker således medan samhället som helhet med åren läser mer böcker och oftare. På samma sätt som vi i det föregående avsnittet kunde se hur utbildning och kön båda inverkade på den enskildes läsvanor är det tydligt att kön och subjektiv familjeklass samspelar (tabell 3). De som läser mest är kvinnliga högre tjänstemän/akademiker och de som läser minst är manliga arbetare. Även här kan vi se tendenser 220

Boken ett avslutat kapitel? till ett något förändrat mönster över tid. Resultatet skiljer sig något mot analysen av samspelet mellan utbildning och kön, där det visade sig att skillnaden mellan män och kvinnor ökade medan utbildningsskillnaderna var i stort sett desamma. I förhållandet mellan kön och familjeklass ökar både köns- och klasskillnaderna i bokläsningen. Den högsta andelen regelbundna läsare finns bland kvinnliga akademiker 2002 68 procent, i jämförelse med 17 procent bland manliga arbetare. Skillnaden mellan de två grupperna har dessutom ökat med 15 procentenheter (från 36 till 51 procentenheter) mellan 1988 och 2002. Anledningen till att den ökade skillnaden är så liten mellan män och kvinnor ur arbetarklassen har antagligen att göra med att skillnaderna redan var ganska stora 1988. Det som sedan skett är inte främst att arbetarkvinnor minskat sin läsning utan snarare att bokläsningen har vuxit sig enormt stor bland kvinnor som anser sig tillhöra högre tjänstemanna-/ akademikerhem 2002 Tabell 2 Bokläsning bland arbetare och högre tjänstemän/akademiker fördelat på kön 1988 och 2002 (procent) 1988 2002 Män Kvinnor Differens Män Kvinnor Differens Arbetare 14 32-17 17 39-22 H. tj / akad. 38 50-12 46 68-22 Differens -24-18 -29-29 Kommentar: Andel frekventa bokläsare, dvs. som läser minst en gång per vecka. Sammanslaget visar utvecklingen under de senaste femton åren att både klass och utbildningsnivå är avgörande för i vilken utsträckning vi läser böcker. Men könsaspekten är i detta sammanhang oerhört viktig. Det är tydligt att framförallt en grupp människor halkar allt längre efter när det gäller bokläsning lågutbildade män ur arbetarklassen. Tillgångens betydelse Det finns ett tydligt mönster för i hur stor utsträckning man läser böcker i förhållande till den typ av område man bor i. Generellt kan sägas att ju större boendeort desto mer frekvent bokläsning. I storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö finns den största andelen som ofta läser böcker (45 procent 2002), samt den lägsta andelen icke-läsare tillsammans med boende i stad eller större tätort (13 procent 2002). Samtidigt återfinns den lägsta andelen som ofta läser böcker på den rena landsbygden och i mindre tätort (31 respektive 34 procent 2002) och där finns även 221

Rudolf Antoni den högsta andelen icke-läsare (21 respektive 18 procent 2002). Från ren landsbygd och mindre tätort till stad eller större tätort och till storstadsområdena följer bokläsandet en gradvis stigande skala. Figur 5 Bokläsning i stad och på landsbygd 2002 (procent) Ofta Aldrig Stockholm, Göteborg, Malmö Stad eller större tätort Mindre tätort Ren landsbygd 0 10 20 30 40 50 Under de senaste tolv åren (1991-2002) har dock storstadsområdena stått för den minsta ökningen av de som läser ofta ( 3 procentenheter) och den enda egentliga ökningen av icke-läsare (från 5 till 13 procent). I övriga typer av boendeområden har andelen icke-läsare minskat samt andelen som ofta läser böcker ökat med 6 till 8 procentenheter. Den kraftigaste minskningen av icke-läsare sedan 1991 har dessutom skett på den rena landsbygden (5 procentenheter) vilket leder till att skillnaden i bokläsning mellan storstad och landsbygd har minskat år 2002 även om den fortfarande är markant. Någon direkt effekt av pocketböckernas ökade tillgänglighet med nya försäljningsställen, vilket främst är ett urbant fenomen, syns således ännu inte till. (se figur 5) Förändringar i storstadsbornas läsvanor är dock någonting vi kan förvänta oss de närmast kommande åren. En logisk utveckling vore ökad bokläsning i urbaniserade områden, men det återstår att se. Bokslut Än en gång kan vi andas ut. Boken har inte bara klarat sig helskinnad genom 1990- talets medieboom utan är dessutom på frammarsch. Tro det eller ej, men vi svenskar läser mer idag än vi gjorde för tolv år sedan. Detta borde egentligen firas, men det finns en mörkare sida av sanningen. Emily Dickinsons ord må ringa vackert; att alla har samma möjligheter att ta del av litteraturens fantastiska värld, men verkligheten ser inte riktigt ut så. Det finns stora skillnader när det gäller bokläsning beroende på var man bor, hur pass utbildad man är samt vilken samhällsklass man tillhör. Det finns även en stor skara män i samhället som överhuvudtaget aldrig får för sig att vända ett par sidor i en bok. Den svenska elitläsaren är en högutbildad kvinna i 45-årsåldern boende i akademiker- eller högre tjänstemannafamilj i Stockholm, Göteborg eller Malmö. Känner du dig träffad av denna beskrivning är det sannolikt att du, utöver den bok du har 222

Boken ett avslutat kapitel? i händerna för tillfället, brukar läsa en eller ett par böcker per vecka. För varje faktor som förändras i ovanstående beskrivning minskar dock sannolikheten att du är en frekvent bokläsare. Den stora förloraren när det gäller bokläsning är således en lågutbildad man ur arbetarklassen som är över 70 år gammal och bor på landsbygden. Känner du dig träffad av denna beskrivning får jag lov att gratulera. Det faktum att du läser denna bok gör dig väldigt ovanlig rent statistiskt sett. Det finns även andra undersökningssätt som visar på att bokutgivningen genremässigt gynnar kvinnor mer än män, och då framförallt när det gäller arbetare och lågutbildade. (se Antoni, 2003) Detta kan vara ett område värt att studera ytterligare framöver. De senaste årens förändringar på bokmarknaden samt den sänkta bokmomsen gör sig till viss del påmind i den svenska läsfrekvensen 2002. Den främsta ökningen av bokläsning har ju skett under de senaste åren, från 2000 och framåt, vilket torde innebära att bokens ansiktslyftning har varit en framgång. Anledningen till den något tveksamma tonen är att detta inte på något sätt är ett storstadsfenomen. Detta trots att det främst är där pocketboken har hittat sina nya försäljningsställen. Nej, bokläsningen har ökat överlag, överallt, för oss alla. Det är alltså främst satsningen på billiga pocketutgåvor som hittills positivt har påverkat våra läsvanor och inte att dessa böcker säljs på nya ställen. Att den sänkta bokmomsen dessutom har gjort det billigare att köpa böcker kommer förmodligen ge utslag på läsfrekvensen inom ett par år. Än så länge uteblir dock effekten av denna förändring. Visst läser vi mer nu, men det stora lyftet för bokläsningen inträffade vid millennieskiftet, alltså innan momsen sänktes och har därefter gradvis ökat för varje år. Referenser Antoni, Rudolf (2003) Läsa och bläddra Resultat kring bok- och veckotidningsläsning från SOM-undersökningen 1986-2002. Opublicerad rapport. SOM-institutet, Göteborgs universitet Carlsson, Ulla; Weibull, Lennart; Facht, Ulrika; Hellingwerf, Karin. (2002) Bokläsning i den digitala tidsådern Resultat från Mediebarometern 1979-2001. Nordicom, Göteborgs universitet SCB-rapport nr 2 av 6 (2003) Effekter av sänkt mervärdesskatt på böcker och tidskrifter underlag till bokpriskommissionen. 223