0 Lägre skatter större jämlikhet 2009 Lägre skatter större jämlikhet 1
Innehåll medarbetare 1 Vd har ordet sid 3 2 Sammanfattning sid 4 3 Inledning och bakgrund sid 5 4 FÖRMÖGENHETSFÖRDELNINGEN sid 7 5 VEM ÄR FÖRMÖGEN I SVERIGE? sid 10 5:1 Skatternas effekter sid 12 5:2 Fastigheter och förmögenhet sid 14 5:3 Förmögenhet och inkomst en närmare titt sid 15 Arvid Malm, Chefekonom 6 analys och slutsatser sid 11 7 APPENDIX: ATT MÄTA FÖRMÖGENHET sid 18 7 KÄLLOR sid 18 8 Detta är skattebetalarna sid 19 Henrik RS Olsson, Utredare Helena Olsson, Nationalekonom Rapporter som belyser skatt från olika håll Lägre skatter större jämlikhet är den sjunde i en serie rapporter om skatterna och samhället som Skattebetalarnas Förening ger ut. Antina-Maria Hessel, Presschef på Skattebetalarnas Förening Nina Ämting, Original och repro på Done AB Postadress: Box 3319, 103 66 Stockholm, besöksadress: Kammakargatan 22, 8 tr, tel: 08-613 17 00, fax: 08-613 17 60, e-post: info@skattebetalarna.se, hemsida: www.skattebetalarna.se, ansvarig utgivare: Robert Gidehag, rapportförfattare: Svend Dahl, redaktör: Antina-Maria Hessel, art director: Tina Engvall, repro: Done, tryck: Wassberg+Skotte Tryckeri AB, omslagsillustration: Pia Koskela, ISBN: 978-91-86654-50-4 2 Lägre skatter större jämlikhet 2009
Vd har ordet Det är svårt att jobba sig rik Idag finns det fler skäl än den berömda svenska avundsjukan till att fundera över grannens konsumtion. För stora grupper är det problematiskt att skaka fram 30 000 för en oväntad utgift. Låt oss ta ett exempel: familjen Andersson, i ett radhusområde i en av tillväxtregionernas förorter. Han banktjänsteman på mellannivå och hon lärarinna på mellanstadiet. Precis som alla andra lägger de varje månad en stor del av inkomsten på räntor, amorteringar, mat och andra ganska basala utgifter. Det är vad de flestas löner efter skatt räcker till i Sverige. Så ser det oftast ut i den svenska medelklassen. Men i oktober, lagom till höstens och vinterns mörker, köper familjen en hemmabio som installeras i radhuset. När inte filmtittandet räcker för att pigga upp i den slaskiga årstiden åker Anderssons till Thailand i två veckor. Allt som allt en konsumtionsutgift på över 100 000 kronor. Hur går detta till, undrar många. Kanske framförallt alla de med liknande inkomster som ändå inte har denna möjlighet. För en ekonom är detta ganska spännande i ett lite större perspektiv. Inkomststatistiken talar sitt tydliga språk, de flestas inkomster ligger inom ett snävt intervall. Vi skall inte ha råd att göra som familjen Andersson ovan. Endast en mycket liten elit kan ur sin löpande ekonomi finansiera en resa för en hel familj till Thailand och en hemmabio. Ändå ser vi dagligen bevis på motsatsen. Utanför mitt fönster rullar stora stadsjeepar, hemmabio blir allt vanligare och allt som oftast är det släckt 1 hos grannarna i min bostadsrättsförening när familjerna åkt utomlands. Enkelt uttryckt, konsumtionen tycks ha kopplats loss från inkomsterna på ett helt nytt sätt. Men det sker bara för delar av befolkningen, för andra inte. Därför ökar också skillnaden i konsumtionsstandard mellan människor mycket snabbare än i inkomst. Det som beskrivs ovan är en av de mest problematiska bitarna i den svenska välfärdsmodellen och som det talas tyst om. Den svenska inkomstfördelningen är i ständig fokus för utjämningsdebatten och på detta område har också utjämningen gått mycket långt. Nästan ingen kan på allvar påverka sin ekonomi med lönekarriär. Men vad gäller förmögenheter ser bilden helt annorlunda ut. För det första, ytterst få har en förmögenhet att tala om. För stora grupper är det problematiskt att skaka fram 30 000 för en oväntad utgift. Detta är naturligtvis en allvarlig brist i den svenska tryggheten. För det andra är de förmögenheter som trots allt finns extremt ojämnt fördelade, även i ett internationellt perspektiv. För det tredje uppkommer de slumpmässigt, inte sällan av tursamma bostadsaffärer (vilket är förklaringen till familjens Anderssons excesser ovan). Dessa tre egenskaper hos den svenska förmögenhetsfördelningen hänger intimt samman med den utjämningspolitik, främst via skattesystemet, som i decennier har gett Sverige världens jämnaste inkomstfördelning. Sambandet mellan inkomst, egen ansträngning, och förmögenhet har nästan helt kopplats ur. Är det verkligen en rimlig politik för rättvisa? Robert Gidehag vd för Skattebetalarna 2009 Lägre skatter större jämlikhet 3
2 Sammanfattning Utjämnade inkomster ojämna förmögenheter Det är svårt att bli rik på hederligt arbete i Sverige, för att citera näringsminister Maud Olofsson. I den här rapporten pekar vi på både dagens situation och de bakomliggande orsakerna. Vi visar för det första att den jämna inkomstfördelningen i Sverige jämfört med andra länder är associerad med en ojämn förmögenhetsfördelning. Vi visar också att mer än fyra av tio förmögna hushåll där medlemmarna är i arbetsför ålder tjänade mindre än genomsnittshushållet i Sverige i arbetsinkomst. Till sist visar vi att kopplingen mellan förmögenhet och fastighetsvärden är betydligt starkare än kopplingen mellan arbetsinkomst och förmögenhet i samma grupp. Det beror troligtvis helt enkelt på att den som vill spara ihop en lite större summa måste hitta andra vägar än arbete, såsom att spekulera i aktier, lotterier eller fastigheter. Med ett konkret exempel går vi igenom hur lägre skatter i praktiken kan leda till att fler kan bilda en förmögenhet genom vanligt arbete. Det är naturligtvis inget fel med att spara i aktier eller att bli rik på fastigheter. Men när det upplevs som svårt att få ihop ett eget sparkapital genom arbete så riskerar ekonomin att snedvridas. Allt för mycket energi läggs på finans- och bostadsmarknaden och alltför lite på hederligt arbete. Genom att sänka de mycket höga skatterna på arbete kan vi råda bot på det problemet. 4 Lägre skatter större jämlikhet 2009
Inkomstfördelningen 3 Att Sverige har en internationellt sett jämn inkomstfördelning känner de flesta till. Som tabellen nedan visar har Sverige och Danmark världens lägsta inkomstspridning: Tabell 1: Inkomstojämlikhet Sammanfattningsmått från 2000-talets mitt (OECD, 2009) Inledning och bakgrund Ginikoefficient Interdecilratio P90/P10 Interdecilratio P50/P10 Nivå Rang Nivå Rang Nivå Rang Danmark 0,23 1 2,72 1 1,75 3 Sverige 0,23 2 2,79 2 1,72 1 Luxemburg 0,26 3 3,25 8 1,86 10 Österrike 0,27 4 3,27 10 1,82 7 Belgien 0,27 9 3,43 14 1,97 14 Tjeckien 0,27 5 3,20 5 1,74 2 Finland 0,27 7 3,21 6 1,86 11 Nederländerna 0,27 8 3,23 7 1,86 12 Slovakien 0,27 5 3,26 9 1,86 13 Frankrike 0,28 13 3,39 13 1,82 8 Island 0,28 12 3,10 4 1,76 4 Norge 0,28 11 2,83 3 1,77 5 Schweiz 0,28 10 3,29 11 1,83 9 Ungern 0,29 14 3,36 12 1,78 6 Australien 0,30 16 3,95 15 2,09 18 Tyskland 0,30 15 3,98 16 2,08 17 Korea 0,31 17 4,73 24 2,50 27 OECD-genomsnitt 0,31.. 4,16.. 2,09.. Kanada 0,32 18 4,12 17 2,14 20 Grekland 0,32 21 4,39 21 2,18 21 Japan 0,32 20 4,77 25 2,43 26 Spanien 0,32 19 4,59 23 2,32 23 Irland 0,33 22 4,41 22 2,29 22 Nya Zeeland 0,34 23 4,27 19 2,06 16 Storbritannien 0,34 23 4,21 18 1,99 15 Italien 0,35 25 4,31 20 2,11 19 Polen 0,37 26 5,63 26 2,42 25 USA 0,38 27 5,91 27 2,69 29 Portugal 0,42 28 6,05 28 2,35 24 Turkiet 0,43 29 6,49 29 2,67 28 Mexico 0,47 30 8,53 30 2,86 30 Källa: OECD (2009) 2009 Lägre skatter större jämlikhet 5
3 Inledning och bakgrund Tabell 2. Totala inkomster för hela befolkningen över 18 år. Decil Decilgränser, kronor (avser bruttoinkomst) Motsvarar månadsinkomst brutto 1 1 82 400 1 6 867 kr 1 6 058 kr Motsvarar nettoinkomst/mån (ca*) 2 82 401 126 000 6 868 10 500 kr 6 059 8 827 kr 3 126 001 166 900 10 501 13 908 kr 8 827 11 255 kr 4 166 901 203 100 13 909 16 925 kr 11256 13 405 kr 5 203 101 236 400 16 926 19 700 kr 13 406 15 380 kr 6 236 401 273 300 19 701 22 775 kr 15 381 17 571 kr 7 273 301 313 000 22 776 26 083 kr 17 572 19 887 kr 8 313 001 363 600 26 084 30 300 kr 19 888 22 765 kr 9 363 601 455 600 30 301 37 967 kr 22 766 26 808 kr 10 455 601 37 968 kr 26 808 kr Decil Decilgränser, kronor (avser bruttoinkomst) *Antar genomsnittlig kommunal- och landstingsskatt Motsvarar nettoinkomst/mån (ca) Motsvarar nettoinkomst/mån (ca) Källa: Riksdagens utredningstjänst (2009) och egna beräkningar Att den rikaste tiondelen av Sverige börjar vid 38 000 kronor i månaden i inkomst, samtidigt som medianen ligger på cirka 19 700 kronor i månaden bekräftar bilden av att inkomstfördelningen är mycket sammanpressad. Vad betyder Ginikoefficient? Ginikoefficienten är ett statistiskt mått på spridning som utvecklades av den italienske statistikern Corrado Gini. Ginikoefficienten varierar mellan 0 och 1. Enkelt uttryckt betyder ett värde på 0 total jämlikhet, medan ett värde på 1 motsvarar maximal spridning. Att Sverige har en Ginikoefficient på 0,23 betyder med andra ord att svenska inkomster är mer jämnt fördelade än inkomsterna i Kanada, där Ginikoefficienten är 0,32. Ibland uttrycks Ginikoefficienten som ett Giniindex. Då har helt enkelt Ginikoefficienten multiplicerats med 100 för att förbättra läsbarheten. Hur ser då den jämna inkomstfördelningen ut i praktiken? I tabell 2 visar vi hur inkomsterna fördelar sig i Sverige för alla invånare över 18 år. Observera att vi först vid den femte till sjätte decilen börjar vi komma in på totalinkomster som motsvarar genomsnittslönen för en heltidsarbetande undersköterska eller fritidspedagog. 6 Lägre skatter större jämlikhet 2009
4 Förmögenhetsfördelningen Att förmögenhetsfördelningen är betydligt mer ojämn än inkomstfördelningen är enkelt att konstatera. I tabell 3 visar vi fördelningen av förmögenhet för Sveriges befolkning. Tabell 3. Fördelning av nettoförmögenhet i Sverige år 2007 (1000-tals kr) Decil Netto förmögenhet i intervallet Reala tillgångar Finansiella tillgångar Samtliga tillgångar Skulder 1 < -84 169 34 203 504-301 2-84 0 70 16 87 116-29 3 0 0 0 0 0 0 0 4 0 20 20 13 33 24 9 5 20 68 54 43 98 58 40 6 68 207 194 99 293 166 127 7 207 475 466 155 621 291 330 8 475 905 785 226 1 011 339 672 9 905 1 760 1 243 380 1 624 354 1 269 10 1 760 < 3 228 1 388 4 617 502 4 114 Nettoförmögenhet Källa: SCB/HEK (2008) Det är tydligt att spridningen är betydligt större vad gäller förmögenhet, jämfört med inkomstfördelningen. Det gäller även i den övre halvan av fördelningen. Medianpersonen i Sverige har med andra ord en medianförmögenhet på cirka 70 000 kronor, medan den tiondel som tjänar mest har över 4 miljoner kronor i nettoförmögenhet. Vad som är mindre känt är att Sveriges fördelning av förmögenhet är ovanligt ojämn jämfört med i många andra länder. Enligt den internationella Luxembourg Wealth Survey, där rikedomsfördelningen i sex olika europeiska länder och USA jämförs, är Sverige det undersökta land där förmögenheterna är mest ojämlikt fördelade i stort, d.v.s. Sverige har den högsta ginikoefficienten för förmögenhet. 2009 Lägre skatter större jämlikhet 7
4 Förmögenhetsfördelningen Figur 1. Gini-index över förmögenhetsfördelning (Högre = Större koncentration) Sverige USA (SCF 2001) USA (PSID 2001) Tyskland Canada Finland Storbritannien Italien 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Källa: Sierminska, Brandolini och Smeeding (2006) Bara USA ligger dessutom högre än Sverige när det gäller andelen av den samlade förmögenheten som ägs av den rikaste procenten bland hushållen. Figur 2. De förmögnaste 1 procent av hushållens andel av den samlade förmögenheten USA (SCF 2001) USA (PSID 2001) Sverige Canada Tyskland Finland Italien Storbritannien 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% Källa: Sierminska, Brandolini och Smeeding (2006) Sverige är också det land i undersökningen där störst andel av hushållen är nettoskuldsatta, det vill säga att hushållets tillgångar är mindre än dess skulder. 8 Lägre skatter större jämlikhet 2009
4 Förmögenhetsfördelningen Figur 3. Andel av hushållen med negativ nettoförmögenhet Sverige Canada USA (SCF 2001) USA (PSID 2001) Finland Storbritannien Tyskland Italien 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% Källa: Sierminska, Brandolini och Smeeding (2006) LWS visar också att Sverige är det undersökta land där mediannettoförmögenheten är lägst. I den fördelningspolitiska debatten har länge inkomsternas fördelning länge debatterats hårdast. Vi tycker att förmögenheternas fördelning borde diskuteras mycket mer. Inte minst som det mycket väl kan finnas ett samband mellan liten spridning i inkomster och stor spridning i förmögenheter. 2009 Lägre skatter större jämlikhet 9
5 Vem är förmögen i Sverige? Sverige har alltså relativt ojämlikt fördelad förmögenhet. Men hur ser då de förmögna i Sverige ut? Svaret kan även det vara överraskande. Att fyra av tio förmögna hushåll tjänar mindre än snittinkomsten i Sverige är till exempel knappast uppenbart. I det här avsnittet av rapporten studerar vi alltså de förmögna. Med det menar vi de svenska hushåll som hade en beskattningsbar förmögenhet innan förmögenhetsskatten avskaffades. Det är naturligtvis inte det enda sättet att studera förmögenheter. I avsnitt 2 använde vi oss till exempel av SCB-underökningen HINK (numera HEK). Men att studera enbart de med en beskattningsbar förmögenhet ger oss ändå en bra bild av den del av befolkningen som i något avseende kan sägas vara förmögen. Totalt rör det sig om ungefär 300 000 hushåll, en knapp tiondel av alla hushåll i landet. Vad menas med beskattningsbar förmögenhet? När vi talar om hushåll med beskattningsbar förmögenhet menar vi de hushåll som fick betala förmögenhetsskatt år 2006, det sista år som förmögenhetsskatten togs ut. I praktiken betydde det en förmögenhet större än 1,5 miljoner kronor för enskilda och större än 3 miljoner kronor sammanlagt för gifta par. 10 Lägre skatter större jämlikhet 2009
5 Vem är förmögen i Sverige? Det överraskar nog ingen att förmögna hushåll har högre inkomster i genomsnitt än snitthushållet. Figur 4 visar hur medelinkomsten utvecklat sig under åren 1996 till och med 2006. Diagrammet är uppdelat på två grupper: samtliga hushåll 18 till 64 år och förmögna hushåll i samma åldersgrupp. Med förmögna hushåll avses de hushåll som haft en beskattningsbar förmögenhet. 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 Samtliga hushåll Förmögna hushåll 200 000 100 000 0 1996 1998 2000 2002 2004 2006 Källa: SCB (2009) Som väntat ser vi här ett samband mellan inkomst och beskattningsbar förmögenhet. Det genomsnittliga förmögna hushållet har högre inkomster än snittet för samtliga hushåll. Men genomsnittsinkomsten berättar inte hela historien. Den påverkas lätt kraftigt av enskilda extrema värden. Personer med stora inkomster snedvrider lätt bilden. För att komma runt det problemet kan vi till exempel titta på hur många av de förmögna hushållen som tjänade mer pengar på arbete än genomsnittshushållet. Resultatet här är betydligt mer förvånande. En majoritet av de förmögna tjänar visserligen bättre än genomsnittet. Men övervikten är relativt liten, bara knappt 10 procent. Fyra av tio bland de förmögna har med andra ord lägre arbetsinkomster än snitthushållet i Sverige. Frågan är därför hur många av de förmögna som arbetade ihop sina förmögenheter. 2009 Lägre skatter större jämlikhet 11
5 Vem är förmögen i Sverige? Figur 5. Andel av de förmögna hushållen som tjänat bättre respektive sämre än medianhushållet de senaste tio åren 40,1% Arb.ink. i decil 1-5 Arb.ink. i decil 6-10 59,9% Källa: LINDA (2009) 5.1 Skatternas effekter Vad är det då i praktiken som gör att förmögenhet blivit så pass frikopplat från inkomst? I Sveriges fall har flera teorier förts fram, men att Sveriges höga marginalskatter spelar roll finns det mycket som pekar på. I praktiken innebär höga marginalskatter just att hushållen får mindre marginaler. Mindre marginaler betyder mindre sparande i hushållen, och en mindre buffert. Det är i regel just den bufferten som blir grundplåten i en förmögenhet som jobbas ihop (Cagetti, 2003). När marginalskatterna når så pass höga nivåer som femtioprocentig inkomstskatt (plus löneskatter) avskräcker dessutom skatten många med lite högre inkomster (32 000 i månaden och uppåt) från att jobba fler timmar eller kräva högre lön. Istället blir ledighet och längre semester eller andra skattefria förmåner bra alternativ till löneökningar. 12 Lägre skatter större jämlikhet 2009
5 Vem är förmögen i Sverige? Tabell 4. Hushållens nettosparande i Sverige och OECD som andel av disponibel inkomst 1960 69 1970 79 1980 89 1990 97 Sverige 6,1% 4,0% 1,1% 5,4% OECD 9,7% 12,1% 11,2% 9,8% OECD Europa 12,0% 13,6% 11,6% 10,9% Källa: Henrekson (2005) Istället för att hantera osäkerhet genom ett eget hushållssparande blir hushållen dessutom betydligt mer beroende av de offentliga transfererings- och bidragssystemen. När sparandet blir en svårare väg att gå är det inte märkligt att sambandet mellan arbetsinkomster och förmögenhet försvagas. Skulle det då i praktiken vara möjligt för en vanlig löntagare som tjänade lite bättre att spara sig förmögen? Om vi använder en löntagare med 34 000 i månadslön som exempel betalar han eller hon i dag ungefär 20 000 kronor i inkomstskatt och löneskatter varje månad. Tabell 5. Förmögenhetsbildning i praktiken ett enkelt exempel År (årets slut) Scenario 1 sparande 5000 kronor Scenario 2 sparande 0 kronor i månaden i månaden 1 61 680 0 2 125 087 0 3 190 269 0 13 951 398 0 14 1 039 717 0 Om skatterna vore ungefär 5 000 kronor lägre i månaden som exempel, skulle det med fyra procents genomsnittlig avkastning ta ungefär 14 år att spara sig till miljonär, förutsatt att löntagaren i vårt exempel lade undan den sänkta skatten, utan något annat sparande. Att spara sig förmögen är med andra ord långt ifrån någon omöjlighet, särskilt inte om skatten sänks. Det blir naturligtvis ännu enklare om det finns något annat sparutrymme än det som ges av skattesänkningar. 5 000 kronor lägre skatt i månaden kan låta mycket. Men bara sedan år 2006 har personen i vårt exempel fått över 3 200 kronor lägre skatt varje månad. Att definitionen av den som är förmögen i skattehänseende historiskt ungefär motsvarat förmågan att köpa en etta i Stockholm kontant är sedan en separat diskussion. 1 Med förmögen avses här en miljon i tillgångar. 2009 Lägre skatter större jämlikhet 13
5 Vem är förmögen i Sverige? 5.2 Fastigheter och förmögenhet Ett tecken på att spekulation i kapitaltillgångar, exempelvis fastigheter, är en bättre väg till rikedom än arbete är att kopplingen mellan förmögenhet och taxeringsvärden är betydligt starkare än kopplingen mellan arbetsinkomster och förmögenhet. Som vi visat tidigare i denna rapport tjänar något över 40 procent av de förmögna hushållen sämre än det genomsnittliga hushållet i Sverige. Figur 6. Andel av de förmögna hushållen som har högre respektive lägre taxeringsvärde för fastighet än medianhushållet 16% Tax.värde i decil 1-5 Tax.värde i decil 6-10 84% Källa: LINDA (2009) Samtidigt har hela 84 procent av de förmögna hushållen ett taxeringsvärde som är högre än genomsnittet i Sverige. Att associationen mellan taxeringsvärden och förmögenhet är betydligt starkare än kopplingen mellan arbetsinkomster och förmögenhet är inget slutgiltigt bevis för att arbete inte är vägen till rikedom. Men vi får ändå en fingervisning om att höga arbetsinkomster knappast är en förutsättning för att bli förmögen. Åtminstone inte så länge man äger ett värdefullt hus 14 Lägre skatter större jämlikhet 2009
5 Vem är förmögen i Sverige? 5.3 Förmögenhet och inkomst en närmare titt Att mer än fyra av tio förmögna hushåll i arbetsför ålder tjänar mindre än snitthushållet berättar naturligtvis inte hela historien. Här nedanför studerar vi därför hushållens arbetsinkomster och förmögenhet mer ingående, med hjälp av inkomstoch förmögenhetsmatriser. Tabell 6. Sambandet mellan arbetsinkomst och beskattningsbar förmögenhet år 2006, för hushåll med beskattningsbar förmögenhet Beskattningsbar förmögenhet (fbesk) Arbets- Dec 1 Dec 2 Dec 3 Dec 4 Dec 5 Dec 6 Dec 7 Dec 8 Dec 9 Dec 10 inkomst Dec 1 12,2 14,5 17,2 10,4 6,1 7,4 8,7 6,6 7,5 12,9 CARBHL) Dec 2 9,2 11,7 11,5 6,6 5,5 6,4 6,1 5,7 6,9 8,6 Dec 3 11,5 11,1 9,9 6,4 5,5 5,5 6,2 5,9 4,5 6,8 Dec 4 11,7 9,3 10,3 6,1 5,9 5,1 3,5 3,3 4,9 3,2 Dec 5 16 16,5 11,9 8,2 5,9 5,1 5,6 4,1 6 3,8 Dec 6 13,5 12,1 11,6 9,6 7 5,8 7,2 7,4 6 5 Dec 7 7,9 6,9 8,6 8,3 8,1 7,7 6,5 7,8 6,2 5,1 Dec 8 6,4 6,1 7,2 9,7 9,8 9 7,2 8,3 5,7 5 Dec 9 5,3 6 5,2 10 13,6 12,3 12,7 14,2 11,1 9,3 Dec 10 6,3 5,8 6,7 24,7 32,8 35,7 36,2 36,7 41,3 40,3 Källa: LINDA Tabell 6 illustrerar sambandet mellan arbetsinkomst och förmögenhet år 2006. Av tabellen kan vi till exempel utläsa att 12,2 procent av den tiondel av de förmögna hushållen som har de lägsta arbetsinkomsterna också tillhör den lägsta förmögenhetsdecilen, samtidigt som 40,3 procent av den tiondel hushåll som har de högsta inkomsterna också tillhör de tio procenten som har störst beskattningsbar förmögenhet. Som framgår av en snabb blick på matrisen är sambandet mellan vilken decil ett hushåll hör till i inkomstfördelningen respektive vilken decil ett hushåll hör till i förmögenhetsfördelningen stark bara i de absolut högsta inkomstklasserna. Efter det klingar relationen mellan arbetsinkomst och förmögenhet snabbt av. Inte ens i den tiondel som tjänar mest av de förmögna ligger en majoritet i den högsta förmögenhetsklassen. Riktar vi blicken utanför den tiondel som har högst inkomster blir alltså relationen mellan förmögenhet och arbetsinkomst mycket svag. Vad beror det då på att så pass många förmögna hushåll där medlemmarna är i arbetsför ålder har inkomster under genomsnittet för hela befolkningen i arbetsför ålder? En möjlig förklaring är att de förmögnas inkomster tidigare varit högre, men att de nu lever på kapitalinkomster. Även om det nog är svårt att leva på ett kapital på en och en halv till två miljoner kronor kan det vara möjligt för vissa att åtminstone trappa ner när det finns pengar på banken. Ett sätt att undersöka effekten av tidigare inkomster är att jämföra de förmögnas ackumulerade inkomster de senaste tio åren med hela befolkningens inkomster. Som tidigare jämför vi bara personer i arbetsför ålder. I matrisen nedan ser vi resultatet: 2009 Lägre skatter större jämlikhet 15
5 Vem är förmögen i Sverige? Tabell 7. Sambandet mellan ackumulerad arbetsinkomst och beskattningsbar förmögenhet år 2006, för hushåll med beskattningsbar förmögenhet Beskattningsbar förmögenhet (fbesk) Arbets- Dec 1 Dec 2 Dec 3 Dec 4 Dec 5 Dec 6 Dec 7 Dec 8 Dec 9 Dec 10 inkomst Dec 1 8,3 10,6 13,4 5 2,8 3 3,2 3,4 2,9 6,5 CARBHL) Dec 2 13,4 11,1 11,6 4,7 2,5 2,8 3,1 3,1 3,8 4,2 Dec 3 12,5 11,3 9,8 3,6 3,1 4,6 2,7 2,9 2,8 3,7 Dec 4 15,7 15,3 11,7 6,6 3,2 3,6 4,8 4,2 4,4 4,1 Dec 5 12,4 12,6 13,3 9,7 4,1 5,3 5,1 3,9 5 2,9 Dec 6 12,3 11,1 10,7 8,5 7,2 5,7 6 7,1 4,6 5,1 Dec 7 6,6 9 7,2 8,3 8,1 7,5 7 7,2 6,7 6,3 Dec 8 6 6,8 7,1 8,2 7,9 10,8 8,3 6,4 8,3 7,1 Dec 9 6,1 4,9 6,4 15,1 18,1 16,2 15,5 17,1 11,5 11 Dec 10 6,8 7,2 8,8 30,3 43 40,5 44,3 44,6 50,2 49,2 Källa: LINDA Bland de förmögna finns det som matrisen visar återigen ett relativt starkt samband mellan inkomster och förmögenhet i den högsta inkomstdecilen, även vad gäller ackumulerad inkomst. Men bortsett från de förmögna som tjänar absolut bäst är sambandet fortfarande svagt mellan arbetsinkomst och förmögenhet bland en mycket stor del av befolkningen med beskattningsbar förmögenhet. 16 Lägre skatter större jämlikhet 2009
Analys och slutsatser 6 Analys och slutsatser Som vi har sett har Sverige internationellt sett ojämnt fördelade förmögenheter och mycket jämnt fördelade inkomster. Dessutom är det tydligt att en mycket stor andel av de förmögna har normala inkomster, eller rent av inkomster under genomsnittet för alla hushåll. Fyra av tio av de förmögna hushållen tjänar sämre än snitthushållet i Sverige. Vi anser att det är tydligt att det inte finns någon motsättning mellan jämnt fördelade inkomster och ojämnt fördelad förmögenhet. Tvärtom kan det vara så att jämnt fördelade inkomster och höga marginalskatter gör så att färre har råd att spara. När fler stängs ute från sparande blir förmögenhetsbilden mer ojämn. Den traditionella svenska reaktionen på ojämlikhet har varit att beskatta de rika extra hårt. Som ett resultat har Sverige ganska få verkligt rika, både när det kommer till inkomster och förmögenheter. När vi talar om de förmögna i rapporten går trots allt gränsen ungefär vid kostnaden för en enrumslägenhet i Stockholm, inte vid prislappen för en egen privatjet. Därför blir också extraskatter på höginkomsttagare och förmögna i Sverige mest till symbolhandlingar. Värnskatt och förmögenhetsskatt drog tillsammans in några promille av offentliga sektorns skatteintäkter. Att beskatta förmögenhet i Sverige handlar i praktiken om att försämra för dem man tycker har för mycket, inte om att dra in pengar till offentlig verksamhet. Ojämlikheten i den svenska förmögenhetsbilden beror alltså inte på att de rika har så pass mycket den beror på att människor med vanliga inkomster har så pass lite. Och det problemet råder vi knappast bot på med hjälp av ännu högre skatter. Förutom att ojämlikheten ökas så snedvrids dessutom människors ansträngningar av dagens situation. Det blir mer attraktivt att satsa på olika former av spekulation, snarare än på sin karriär. Det är inget fel med att satsa på till exempel fastigheter eller aktier. Men Sverige skulle kunna tjäna på att göra det möjligt för fler att lägga undan en större del av sin arbetsinkomst. En rapport från Swedbank (2009) visar att en dryg tredjedel av alla vuxna svenskar inte har något sparkapital överhuvudtaget, eller som mest 10 000 kronor. Samma rapport visar också att ambitionerna att spara är större än vad de flesta anser sig ha råd att lägga undan. 2 Det är problematiskt med tanke på att många istället måste låna pengar för tillfälliga oförutsedda utgifter, och riskerar att hamna i skuldfällor. Sverige beskattar låga inkomster relativt högt i jämförelse med många andra länder. Om exempelvis grundavdraget höjdes, skulle en del av denna problematik kunna lösas. På andra sidan av förmögenhetsfördelningen skulle det gå att lägga undan mer pengar om skatten på högre inkomster sänktes. Den statliga inkomstskatten, inklusive den så kallade värnskatten, gör idag att många välutbildade får ganska små marginaler. Dessutom tjänar de mer på att öka sin ledighet snarare än att jobba extra eller satsa på karriären. Därför är sänkta inkomstskatter viktigt både för att hushållen ska få bättre buffertar och större vardagstrygghet och för att Sverige ska få en mindre snedvriden och mer jämn fördelning av förmögenheterna. 2 Så sparar svenskarna IV, Swedbank, Institutet för privatekonomi, mars 2009. 2009 Lägre skatter större jämlikhet 17
7 Appendix Att mäta förmögenhet Förmögenheter är betydligt svårare att mäta än inkomster. I huvudsak finns två metoder: registerstatistik och intervjuundersökningar. Båda har föroch nackdelar. Registerstatistiken finns i dagsläget bara att tillgå från tidigare år eftersom förmögenhetsskatten har avskaffats. Registerstatistiken omfattar också bara beskattningsbar förmögenhet och inkluderar således inte tillgångar som inte har varit beskattningsbara, såsom O-listade aktier, guld med mera. Förmögenhetsvärdet kan också avvika från marknadsvärdet, vilket är fallet med exempelvis bostadsrätter. Intervjubaserad statistik kan fånga detta men det finns inga garantier för att svaren är ärliga och urvalet blir ofta för litet eftersom de största förmögenheterna ägs av ett fåtal. Statistiken omfattar inte pensionsrätter eftersom dessa inte är direkt registrerade på individen. Skulle pensionsrätterna räknas in skulle för mögenhetsfördelningen bli jämnare än vad den officiella statistiken ger vid handen. Det är dock inte självklart att dessa borde räknas. Dels är det en förmögenhet som hushållen saknar direkt tillgång till, dels finns ett visst mått av politisk osäkerhet när det gäller pensionerna. Värt att framhålla är att förmögenhetsfördelningen varierar med konjunkturen. Under perioder av god börstillväxt ökar spridningen, för att minska i sämre tider. Detta beror på att den finansiella förmögenheten är koncentrerad till ett relativt litet antal hushåll. Källor Cagetti, Marco, Wealth Accumulation over the Life Cycle and Precautionary Savings, Journal of Business & Economic Statistics, Vol. 21, 2003 Henrekson, Entrepreneurship, A Weak Link in the Welfare State, Industrial and corporate change, (2005) Riksdagens utredningstjänst (RUT), Dnr 2009:1216, (2009) Sierminska, Eva, Brandolini, Andrea and Smeeding, Timothy M, Comparing Wealth Distribution Across Rich Countries, First Results from the Luxembourg Wealth Study, augusti 2006 Statistiska Centralbyrån, Hushållens Ekonomi 2007, december 2008 Swedbank, Så sparar svenskarna IV, Institutet för privatekonomi, mars 2009 Egna uttag ur databasen LINDA/SCB 18 Lägre skatter större jämlikhet 2009
8 Detta är Skattebetalarna Skattebetalarnas Förening är en ideell och partipolitiskt oberoende organisation med hundratusen medlemmar, som verkar för god hushållning med skattemedel, låga och synliga skatter samt rättssäkerhet för skattskyldiga. Skatterna är ditt livs största utgift och investering. Men får du valuta för dina skattepengar? Skattebetalarnas Förening är din röst, och ditt stöd, för att sprida kunskap och skapa opinion i frågor om skatt. Vi har en intensiv dialog med politiker, medier och andra opinionsbildare. Vi utreder och kartlägger hur stat, kommuner och landsting kan bli effektivare. Vi granskar slöseri och ifrågasätter. Och vi lyfter fram exempel på hur välfärdsfrågorna kan lösas på nya sätt. Vi arbetar också för att öka rätts säkerheten på skatteområdet. Som medlem får du skattetips, tillgång till skatterådgivning, åtta nummer av tidningen Sunt Förnuft, nyhetsbrev, bokrabatter och förmånliga erbjudanden om privatvårds- och sakförsäkringar. Dessutom har du möjlighet att teckna vår Skatteprocessgaranti. Då vi arbetar utan vinstintresse går eventuellt överskott tillbaka in i verksamheten. Välkommen som medlem! Läs mer på www.skattebetalarna.se 2009 Lägre skatter större jämlikhet 19
Det är svårt att bli rik på hederligt arbete i Sverige, för att citera näringsminister Maud Olofsson. I den här rapporten pekar vi på både dagens situation och de bakomliggande orsakerna. Vi visar för det första att den jämna inkomstfördelningen i Sverige jämfört med andra länder är associerad med en ojämn förmögenhetsfördelning. Vi visar också att mer än fyra av tio förmögna hushåll där medlemmarna är i arbetsför ålder tjänade mindre än genomsnittshushållet i Sverige i arbetsinkomst. Till sist visar vi att kopplingen mellan förmögenhet och fastighetsvärden är betydligt starkare än kopplingen mellan arbetsinkomst och förmögenhet i samma grupp. Det beror troligtvis helt enkelt på att den som vill spara ihop en lite större summa måste hitta andra vägar än arbete, såsom att spekulera i aktier, lotterier eller fastigheter. Med ett konkret exempel går vi igenom hur lägre skatter i praktiken kan leda till att fler kan bilda sig en förmögenhet genom vanligt arbete. Det är naturligtvis inget fel med att spara i aktier eller att bli rik på fastigheter. Men när det upplevs som svårt att få ihop ett eget sparkapital genom arbete så riskerar ekonomin att snedvridas. Allt för mycket energi läggs på finans- och bostadsmarknaden och alltför lite på hederligt arbete. Genom att sänka de mycket höga skatterna på arbete kan vi råda bot på det problemet. www.skattebetalarna.se