StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:2 Arbetstillfällen, förvärvsarbete och pendling [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Jonas Berkow, 021-39 14 96 StatistikInfo produceras av Konsult och Service på uppdrag av Stadsledningskontoret inom ramen för avtalet om kommungemensam basstatistik.
Sammanfattning Antalet arbetstillfällen i Västerås uppgick till drygt 69 000 i slutet av år 2012. De näringsgrenar i Västerås som sysselsätter flest är vård och omsorg samt tillverkning och utvinning. Dessa näringsgrenar svarar tillsammans för ungefär en tredjedel av arbetstillfällena i Västerås. Under 2000-talet har antalet arbetstillfällen i Västerås ökat med drygt 8 000, vilket motsvarar en ökning på 13,7 procent. Av alla arbetstillfällen i Västerås är en femtedel belägna innanför Cityringen. Av de personer som bor i Västerås var närmare 66 000 förvärvsarbetande år 2012. Den övervägande delen av de förvärvsarbetande är i åldrarna 20-64 år. Av männen i åldersgruppen 20-64 år var det 78,5 procent som förvärvsarbetade år 2012 medan motsvarande andel bland kvinnorna var 73,8 procent. Sett över tid har både arbetspendlingen till Västerås och arbetspendlingen från Västerås ökat. Sedan år 2000 har inpendlingen ökat med 25 procent och utpendlingen med 45 procent. År 2012 var det drygt 13 700 personer som arbetspendlade till Västerås från annan kommun (inpendlare) och 10 650 personer som arbetspendlade från Västerås till annan kommun (utpendlare). Det största utpendlingslänet för västeråsare är Stockholm. Fyra av de fem största inpendlingskommunerna ligger i sin tur i Västmanlands län. Det är fler män än kvinnor som arbetspendlar. År 2012 var 61 procent av utpendlarna och 60 procent av inpendlarna män. Utpendlare 2012 Sysselsättning 2012 Arbetspendling 2012 Antal Andel (%) Arbetstillfällen 69 006 varav män 36 448 53 % varav kvinnor 32 558 47 % Förvärvsarbetande västeråsare 65 924 varav män 34 776 54 % varav kvinnor 31 158 46 % Förvärvsfrekvens bland västeråsarna Män 78,5 % Kvinnor 73,8 % Antal Andel (%) Inpendlare 13 732 varav män 8 198 60 % varav kvinnor 5 534 40 % Pendlar från... Västmanlands län 7 355 54 % Övriga Sverige 6 377 46 % Utpendlare 10 650 varav män 6 516 61 % varav kvinnor 4 134 39 % Pendlar till... Västmanlands län 2 876 27 % Övriga Sverige 7 643 72 % utomlands 131 1 % 2
Inledning I Västerås stads strategiska plan är ett av målen att Västerås ska ha ett blomstrande näringsliv. En indikator som ska följas för att se att vi är på väg åt rätt håll inom detta område är bland annat förvärvsfrekvensen bland kommuninvånarna. Under de senaste decennierna har andelen av de förvärvsarbetande västeråsarna som pendlar till arbete i annan kommun ökat. Det är således inte bara arbetsmarknaden och sysselsättningsutvecklingen i Västerås kommun som påverkar västeråsarnas förvärvsarbete och därmed förvärvsfrekvens utan även möjligheten och förutsättningarna att arbeta utanför kommunens gränser. Med utgångpunkt från ovanstående består detta Statistik-Info av tre delar: sysselsättning/ arbetstillfällen i Västerås, förvärvsarbete bland västeråsarna samt arbetspendling till och från Västerås. Utvecklingen över tid samt jämförelser med övriga större kommuner i riket ingår också. Som underlag till rapporten har Statistiska Centralbyråns registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) använts. Den senast tillgängliga statistiken avser år 2012. Definitioner Förvärvsarbetande/ sysselsatt Förvärvsfrekvens Utpendlare Inpendlare Pendlingsnetto Enligt Statistiska Centralbyråns registerbaserade arbetsmarknadsstatistik räknas en person som förvärvsarbetande eller sysselsatt, vilka används som synonyma begrepp, om personen arbetat minst en timma per vecka under november månad respektive år. Förvärvsfrekvensen beskriver hur stor andel av en befolkning som förvärvsarbetar. Vanligen beräknas förvärvsfrekvensen för åldersgruppen 20-64 år. Person som är bosatt i Västerås kommun, men som förvärvsarbetar i en annan kommun Person som har sin arbetsplats i Västerås kommun, men som är bosatt i en annan kommun Antal inpendlare minus antal utpendlare 3
1. Arbetstillfällen i Västerås I detta avsnitt redovisas uppgifter om sysselsättningen i Västerås vad gäller antalet arbetstillfällen. Med arbetstillfällen avses antal sysselsätta personer som har sin arbetsplats i Västerås. 1 I texten nedan är begreppet sysselsatta liktydigt med antalet arbetstillfällen. Utvecklingen av antalet arbetstillfällen Antalet arbetstillfällen i Västerås ökade till drygt 69 000 i slutet av år 2012. Totalt sett har antalet arbetstillfällen i Västerås ökat med 13,7 procent under 2000-talet, vilket motsvarar en ökning om 8 000 arbetstillfällen. Ökningstakten under perioden har emellertid inte varit jämn utan sysselsättningen har sjunkit under vissa år för att sedan åter öka. Av de sysselsatta i Västerås år 2012 var 36 448 män och 32 558 kvinnor. Antalet sysselsatta kvinnor har med några undantag ökat under hela perioden år 2000-2012. Antalet sysselsatta män var däremot i princip oförändrat under början av 2000-talet för att därefter öka relativt kraftigt under de senaste åren. Antalet sysselsatta män har ökat med 11,5 procent under perioden 2000-2012, medan antalet sysselsatta kvinnor har ökat med 16,3 procent. Figur 1 Antal sysselsatta män och kvinnor (16 år eller äldre), Västerås år 2000-2012 Antal personer 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 Män Kvinnor 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 1 Denna grupp benämns vanligen förvärvsarbetande dagbefolkning 4
När sysselsättningen för män respektive kvinnor redovisas som en indexerad utveckling framträder tydligare skillnaden mellan männens och kvinnornas utveckling under tidsperioden år 2000-2012. Figur 2 Indexerad utveckling av sysselsatta män och kvinnor (16 år eller äldre), Västerås år 2000-2012. År 2000 = 100. Observera att skalan i diagrammet är bruten. Index Män Kvinnor 120 115 110 105 100 95 90 85 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Sysselsatta i Västerås jämfört med andra större kommuner Som nämnts tidigare ökade antalet sysselsatta i Västerås med 13,7 procent under perioden 2000-2012. Det är en något bättre utveckling än i riket där motsvarande ökning var 12,4 procent men en förhållandevis måttlig ökning i jämförelse med andra större kommuner 2. Den genomsnittliga sysselsättningsökningen för större kommuner var 16,8 procent under perioden 2000-2012. I Huddinge och Lund var sysselsättningsökningen nära 22 procent. Bland de större kommunerna är det endast Borås och Norrköping som haft en sämre utveckling än Västerås under perioden. Figur 3 Sysselsättningsökning (%) under perioden 2000-2012, större svenska kommuner Ökning (%) 25 20 15 10 Större kommuner totalt Riket totalt 5 0 2 Med större kommuner avses här kommuner med fler än 100 000 invånare, undantaget de tre storstäderna, men inklusive Eskilstuna. (Totalt 12 kommuner.) 5
I det korta perspektivet (år 2011-2012) var däremot sysselsättningsutvecklingen i Västerås något högre än både genomsnittet för större kommuner och riket. År 2012 ökade antalet sysselsatta i Västerås med 1,8 procent jämfört med år 2011. Genomsnittet för större svenska kommuner låg på 1,6 procent och i riket totalt var motsvarande ökning 1,4 procent. Figur 4 Sysselsättningsökning (%) år 2011-2012, större svenska kommuner Ökning (%) 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 Större kommuner Riket totalt 0,5 0,0 Näringsgrenar i Västerås Västerås är sedan länge en stad som dominerats av industriell verksamhet. Tidigare har också tillverkning och utvinning varit den näringsgren som sysselsatt flest i Västerås. År 2012 har vård och omsorg gått om som den näringsgren som sysselsätter flest i Västerås, tätt följd av tillverkning och utvinning. Dessa näringsgrenar hade år 2012 runt 11 000 sysselsatta vardera och svarade tillsammans för ungefär en tredjedel av alla arbetstillfällen i Västerås. Andra stora näringsgrenar är handel och företagstjänster som vardera stod för ungefär 13 procent av arbetstillfällena. Figur 5 Sysselsättningstillfällena fördelade efter näringsgren för kvinnor respektive män, Västerås år 2012. (Sorterade i fallande ordning efter näringsgrenens storlek totalt i Västerås) Kvinnor Män Vård och omsorg Tillverkning och utvinning Handel Företagstjänster Utbildning Byggverksamhet Transport Civila myndigheter Personliga och kulturella tjänster mm Information och kommunikation Hotell och restaurang Fastighetsverksamhet Energi och miljö Kreditinstitut Jordbruk, skogsbruk och fiske 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 Antal 6
Den största näringsgrenen, vård och omsorg, svarar för drygt 11 400 sysselsättningstillfällen i Västerås. Vård och omsorg har den högsta kvinnodominansen med 84 procent kvinnor och endast 16 procent män. Den näst största näringsgrenen är tillverkning och utvinning med 11 250 arbetstillfällen fördelade på 76 procent män och 24 procent kvinnor. Den mest mansdominerade näringsgrenen är byggverksamhet som sysselsätter drygt 4 700 personer av vilka drygt nio av tio är män. Andra stora näringsgrenar är handel och företagstjänster som är betydligt mer könsutjämnande. Av de 9 100 anställda inom handel är 56 procent män och 44 procent kvinnor. Drygt 8 800 personer arbetar inom företagstjänster (58 procent män och 42 procent kvinnor). Näringsgrenen hotell och restaurang sysselsätter drygt 1 800 personer och har en helt jämn könsfördelning. Sektorfördelning I Västerås är 75 procent av arbetstillfällena inom offentlig förvaltning och 25 procent inom näringslivet. Av de större jämförbara kommunerna är det endast Helsingborg som har en högre andel sysselsatta inom näringslivet. Umeå, Huddinge och Lund har i sin tur 40 procent eller mer av arbetstillfällena inom offentlig förvaltning. För Umeå och Lund beror det på en relativt hög andel sysselsatta inom statlig förvaltning medan Huddinge har en hög andel sysselsatta inom landstinget. Figur 6 Andel sysselsatta inom offentlig förvaltning respektive näringslivet, större svenska kommuner år 2012. (Sorterade i fallande ordning efter andelen sysselsatta inom näringslivet) Helsingborg Västerås Norrköping Linköping Borås Jönköping Eskilstuna Örebro Uppsala Umeå Huddinge Lund Näringslivet Offentlig förvaltning 0% 20% 40% 60% 80% 100% 7
Största arbetsplatsområdena i Västerås Centrala Västerås (innanför Cityringen) är en av de största arbetsplatserna i Västerås. I detta relativt sett mindre område arbetade nära 14 900 personer år 2012, vilket innebär att en av fem sysselsatta i Västerås arbetar i centrala Västerås. I omedelbar anslutning till City finns Kopparlunden med 2 700 sysselsatta, Munkängen med närmare 1 500 sysselsatta och Kristiansborgsområdet med bland annat högskolan med 1 360 sysselsatta. Andra större arbetsplatser lite längre från centrala Västerås är Lasarettområdet med närmare 5 100 sysselsatta samt Finnslätten/Lunda med 5 100 och Stenby/Tunbytorp med 4 400 arbetstillfällen. En förteckning över Västerås största arbetsplatsområden återfinns som bilaga. 8
2. Västeråsare i förvärvsarbete I detta avsnitt redovisas antalet västeråsare i arbete och förvärvsfrekvensen i Västerås. Det vill säga uppgifterna i detta avsnitt avser personer som är folkbokförda i Västerås oavsett var de har sin arbetsplats. 3 Antal förvärvsarbetande västeråsare Antalet västeråsare med förvärvsarbete ökade med drygt 1 100 personer mellan år 2011 och år 2012, vilket motsvarar en ökning med 1,8 procent. Totalt var närmare 66 000 västeråsare förvärvsarbetande år 2012. Av dessa var 53 procent män och 47 procent kvinnor. Sedan år 1994 har antalet förvärvsarbetande västeråsare ökat med drygt 24 procent. Figur 7 Antal förvärvsarbetande västeråsare (16 år och äldre) efter kön, år 1994-2012 Antal personer Män Kvinnor 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0-94 -95-96 -97-98 -99-00 -01-02 -03-04 -05-06 -07-08 -09-10 -11-12 Den övervägande delen av de förvärvsarbetande västeråsarna är i åldrarna 20-64 år. Närmare 95 procent befinner sig i denna åldersgrupp. Den största ökningen av antalet förvärvsarbetande mellan år 2011 och 2012 är i åldersgruppen 25-34 år. Figur 8 Antal förvärvsarbetande efter kön och ålder, Västerås år 2011-2012 Män Förändring Kvinnor Förändring Totalt Förändring Ålder 2011 2012 2011-2012 2011 2012 2011-2012 2011 2012 2011-2012 16-17 år 35 36 1 44 61 17 79 97 18 18-19 år 594 510-84 593 591-2 1 187 1 101-86 20-24 år 2 995 3 058 63 2 679 2 907 228 5 674 5 965 291 25-34 år 6 826 7 081 255 5 881 6 124 243 12 707 13 205 498 35-44 år 8 352 8 237-115 7 618 7 493-125 15 970 15 730-240 45-54 år 7 946 8 154 208 7 304 7 536 232 15 250 15 692 442 55-64 år 6 043 6 063 20 5 678 5 550-128 11 721 11 613-108 65- år 1 438 1 625 187 758 896 138 2 196 2 521 325 Totalt 34 229 34 776 547 30 555 31 158 603 64 784 65 924 1 140 20-64 år 32 162 32 595 433 29 160 29 610 450 61 322 62 205 883 3 Denna grupp benämns vanligen förvärvsarbetande nattbefolkning 9
Förvärvsfrekvensen i Västerås Förvärvsfrekvensen i Västerås ökade med totalt 0,25 procentenheter mellan år 2011 och 2012 för åldersgruppen 20-64 år. För männen var ökningen 0,2 procentenheter och för kvinnorna 0,3 procentenheter. Männens förvärvsfrekvens i åldern 20-64 år var 78,5 procent och kvinnornas 73,8 procent. Jämfört med år 1993 har männens förvärvsfrekvens ökat med drygt 7 procentenheter medan kvinnornas ökning är drygt 4 procentenheter. År 1993 var också skillnaden mellan männens och kvinnornas förvärvsfrekvens som minst (1,4 procentenheter) och 2000 var den som störst (6,4 procentenheter). År 2012 var männens förvärvsfrekvenser 4,7 procentenheter större än kvinnornas förvärvsfrekvenser. Figur 9 Förvärvsfrekvens för kvinnor och män (20-64 år), Västerås år 1993-2012 (Bruten skala) 80% 78% 76% 74% 72% 70% 68% 66% 64% 62% 60% Kvinnor Män -93-94 -95-96 -97-98 -99-00 -01-02 -03-04 -05-06 -07-08 -09-10 -11-12 I riket var förvärvsfrekvensen år 2012 för personer 20-64 år nästan 1 procentenhet högre än i Västerås. Förvärvsfrekvensen för kvinnorna i riket har under alla år sedan år 1993 överstigit förvärvsfrekvensen för kvinnor i Västerås. Skillnaden har dock minskat de senaste åren. Männen i Västerås har haft en förvärvsfrekvens som legat obetydligt lägre än förvärvsfrekvensen i riket. År 2007 var den till och med högre i Västerås. År 2012 uppgick männens förvärvsfrekvens till 78,5 procent i både riket och i Västerås. Figur 10 Förvärvsfrekvenser (%) för kvinnor (20-64 år), Västerås och riket år 1993-2012 (Bruten skala) 78% 76% 74% 72% 70% 68% 66% 64% Riket Västerås 62% -93-94 -95-96 -97-98 -99-00 -01-02 -03-04 -05-06 -07-08 -09-10 -11-12 10
Figur 11 Förvärvsfrekvenser (%) för män (20-64 år), Västerås och riket år 1993-2012 (Bruten skala) 82% 80% 78% 76% 74% 72% 70% 68% Riket Västerås 66% -93-94 -95-96 -97-98 -99-00 -01-02 -03-04 -05-06 -07-08 -09-10 -11-12 Bland rikets större kommuner (kommuner med fler än 100 000 invånare och undantaget de tre storstäderna), hade Jönköping den högsta förvärvsfrekvensen för män år 2012. Den högsta förvärvsfrekvensen för kvinnorna återfanns i Sundsvall följt av Jönköping. Västerås hamnade på femte plats för den manliga förvärvsfrekvensen bland dessa kommuner och på sjunde plats för kvinnorna. Största skillnaden mellan mäns och kvinnors förvärvsfrekvens noterades i Västerås med 4,7 procentenheter. I Eskilstuna respektive Norrköping var skillnaden nästan lika stor då männens förvärvsfrekvens var 4,3 procentenheter större än kvinnornas. I Lund skiljde det endast en procentenhet mellan mäns och kvinnors förvärvsfrekvens. Figur 12 Förvärvsfrekvens (20-64 år) för större kommuner, år 2012 Män Kvinnor Jönköping Sundsvall Borås Huddinge Västerås Gävle Örebro Umeå Norrköping Uppsala Eskilstuna Linköping Helsingborg Lund 0 20 40 60 80 100 Not: Sorterat i fallande ordning efter männens förvärvsfrekvens 11
3. Arbetspendling till och från Västerås Arbetspendling är idag vanligt, inte minst i Mälardalen där det under flera år pågått olika satsningar för att underlätta resandet och pendlingen i regionen. De personer som pendlar in till ett arbete i Västerås kan i viss mån betraktas som potentiella inflyttare, medan utpendlarna kan riskera att flytta från Västerås närmare sin arbetsplats. Hur infrastrukturen i regionen och därmed förutsättningarna för pendling fungerar har därför stor betydelse för människors val att börja pendla i framtiden. I det här avsnittet redovisas omfattningen och utvecklingen av den arbetspendling som sker till och från Västerås. Det är endast pendling förknippad med arbete, det vill säga arbetspendling, som redovisas i statistiken. Pendlare definieras därmed som förvärvsarbetande vars arbetsställe är registrerat i en annan kommun än bostaden. Det innebär att de som bor utanför Västerås kommun och som studerar på Mälardalens högskola i Västerås eller på någon av stadens gymnasieskolor, inte ingår i redovisningen. Pendlingens omfattning och utveckling Antalet arbetspendlare har under de senaste decennierna ökat. För Västerås del har både inpendlingen till Västerås och utpendlingen från Västerås ökat trendmässigt även om antalen kan ha minskat under enstaka år. Sedan år 2003 har inpendlingen varit stadigt stigande, vilket indikerar Västerås starka ställning som regionalt arbetsmarknadscentrum. Utpendlingen ökade i sin tur konstant mellan 1993 och 2008 för att därefter avta något. Inpendlingen till Västerås har varit större än utpendlingen under många år. Skillnaden har i ett längre tidsperspektiv dock minskat något. Detta eftersom inpendlingen ökat med totalt 25 procent sedan år 2000 medan utpendlingen har ökat med hela 45 procent. Totalt hade Västerås cirka 3 080 fler inpendlare än utpendlare år 2012. Antalet personer som arbetspendlade till Västerås var 13 732 medan 10 650 arbetspendlade i motsatt riktning. Figur 13 Pendling till och från Västerås samt pendlingsnetto, år 1985-2012 Antal personer 16 000 Pendlingsnetto Antal inpendlare Antal utpendlare 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 År År 2012 hade närmare en dryg sjättedel (16,5 procent) av de förvärvsarbetande västeråsarna sin arbetsplats i annan kommun än Västerås och räknas därmed som utpendlare. 12
Arbetspendlingens betydelse för västeråsarnas förvärvsarbete har också ökat med åren. År 1985 var 7 procent av de förvärvsarbetande västeråsarna utpendlare. Andelen har ökat med drygt 9 procentenheter under perioden 1985-2012. Figur 14 Andel utpendlare bland de förvärvsarbetande västeråsarna, 1985, 1990, 1995, 2000-2012 Andel (%) 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 1985 1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 En jämförelse mellan kommuner som invånarmässigt eller geografiskt liknar Västerås kan göra det lättare att relatera till de data som presenterats nedan. Uppsala och Eskilstuna skiljer sig något från Västerås sett till invånarantalet, men de två städernas geografiska förhållande till Stockholm gör ändå att en jämförelse kan vara befogad. Uppsala ligger närmare Stockholm än Västerås (cirka 7 mil respektive 11,5 mil) och med tåg till Stockholms central går det cirka 15 minuter fortare från Uppsala till Stockholms central än från Västerås till Stockholms central. Örebro, Norrköping och Linköping har snarlika invånarantal som Västerås, men ligger å andra sidan längre från Stockholm. När andelen utpendlare jämförs mellan ovan nämnda kommuner utmärker sig Uppsala med en något större andel utpendlare vilket förmodligen beror på den geografiska närheten till Stockholm. Andelen utpendlare i Västerås är ungefär i nivå med Eskilstuna, Linköping och Örebro. Norrköping har en något större andel som pendlar till arbete i annan kommun. Figur 15 Andel utpendlare bland kommunens förvärvsarbetande, jämförelse mellan några större kommuner, år 2012 Andel utpendlare Förändring i %-enheter mellan åren år 2012 2006-2012 1996-2012 Uppsala 22,5% +0,2% +1,4% Eskilstuna 17,0% +2,2% +6,6% Linköping 15,1% +1,1% +3,4% Norrköping 18,6% +1,7% +8,3% Örebro 16,3% +1,2% +3,2% Västerås 16,2% +0,8% +5,9% 13
Varifrån och vart pendlingen sker År 2012 hade 69 006 personer sin arbetsplats i Västerås. Av dessa var det cirka 20 procent som pendlade från en annan kommun till Västerås för att arbeta. Bland de som pendlade till Västerås bodde något fler i länet jämfört med antalet bosatta utanför länsgränsen. Figur 16 Förvärvsarbetande med arbetsplats i Västerås kommun efter boendeort, år 2012 9,2% 10,7% Bor och arbetar i Västerås Inpendlare från länet Inpendlare från övriga Sverige 80,1% År 2012 var 65 924 västeråsare förvärvsarbetande. Av dessa var det nästan 84 procent som arbetade i Västerås. De som pendlade utgjorde således cirka 16 procent, av vilka de flesta pendlade till kommun utanför Västmanland. Runt ett hundratal västeråsare hade sin arbetsplats i utlandet, vilket motsvarade 0,2 procent av samtliga utpendlare. Figur 17 Förvärvsarbetande västeråsare efter var de har sin arbetsplats, år 2012 0,2% 4,4% 11,6% Andel västeråsare som har arbete i Västerås Utpendlare inom Västmanlands län Utpendlare till övriga Sverige 83,8% Utpendlare till utlandet I figur 18 visas in- och utpendlingsströmmarna till och från Västerås år 2012. Totalt var det nästan 55 300 personer som både bodde och arbetade i Västerås år 2012. Av de 10 650 utpendlande västeråsarna var det 27 procent som arbetade i annan kommun i Västmanlands län och 73 procent som arbetade utanför länsgränsen. Förutom de som både bor och arbetar i Västerås, var det ytterligare 13 732 personer som hade sin arbetsplats i Västerås. Av dessa var ungefär 55 procent bosatta i övriga Västmanlands län och resterande 45 procent var bosatta utanför Västmanlands län. 14
Figur 18 In- och utpendling till och från Västerås kommun, år 2012 Västmanlands län Västerås kommun 7 355 2 876 6 377 7 774 55 274 Kommungräns Länsgräns Till vilka län och kommuner pendlar västeråsarna? Den relativa närheten till Stockholm med dess större arbetsmarknad, gör att Stockholm är det största utpendlingslänet för västeråsare. År 2012 arbetspendlade 3 654 västeråsare till ett arbete i Stockholms län. Detta motsvarar drygt en tredjedel av de utpendlande västeråsarna. Något färre västeråsare pendlar till arbete i övriga Västmanlands län. Av utpendlarna år 2012 var det 27 procent som arbetade i annan kommun i Västmanland. Till Södermanlands län och Uppsala län pendlade i sin tur ungefär elva procent vardera av utpendlarna. Figur 19 Utpendlingen från Västerås till Stockholms län respektive Stockholms kommun, år 1994-2012 Antal personer Till Stockholms län Till Stockholms kommun 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Av de västeråsare som pendlade till Stockholms län hade 60 procent sin arbetsplats i Stockholms kommun. Detta innebär att Stockholm även är den kommun som flest västeråsare arbetspendlar till. Topp fem, när det gäller utpendlingskommuner för västeråsare är i fallande ordning Stockholm, Eskilstuna, Hallstahammar, Enköping och Sala. Utpendlingens andel till dessa kommuner fördelas så att 21 procent pendlade till Stockholm, 10 procent till Eskilstuna, 15
8 procent till Hallstahammar, 7 procent till Enköping och 5 procent till Sala. I nedanstående figur visas utpendlingen från Västerås till grannkommunerna sett över tid. Figur 20 Utpendling från Västerås till grannkommunerna, år 1996-2012 Antal personer 1 200 1 000 800 600 400 200 Eskilstuna Hallstahammar Sala Enköping Köping Surahammar 0 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Från vilka län och kommuner kommer inpendlarna? När det gäller vilka kommuner inpendlarna till Västerås kommer ifrån, ligger fyra av de fem största inpendlingskommunerna i Västmanlands län. Dessa fem är i fallande ordning Hallstahammar, Sala, Surahammar, Eskilstuna och Köping. Av all inpendling till Västerås år 2012 kom totalt 63 procent från grannkommunerna Hallstahammar, Sala, Surahammar, Eskilstuna, Köping och Enköping. I jämförelse med år 2011 har inpendlingen till Västerås ökat något från alla grannkommuner utom Surahammar. Allra störst inpendling har Västerås från Hallstahammar. År 2012 pendlade 2 100 personer till Västerås från Hallstahammar, vilket motsvarar drygt 15 procent av inpendlarna. Figur 21 Inpendling till Västerås från grannkommunerna, år 1996-2012 Antal personer 2 500 2 000 1 500 1 000 500 Hallstahammar Sala Surahammar Eskilstuna Köping Enköping 0 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 16
Av de som år 2012 pendlade till Västerås för att arbeta bodde ungefär 54 procent i Västmanlands län. Därefter kom inpendlarna i huvudsak från Uppsala län, Södermanlands län, Stockholms län och Örebro län. Inpendlingen av stockholmare till Västerås är något blygsammare än strömmen av västeråsare som pendlar till Stockholm. Av inpendlarna till Västerås år 2012 var drygt 1 300 personer bosatta i Stockholms län, varav drygt hälften bodde i Stockholms kommun. Västerås hade också ett negativt pendlingsnetto gentemot mot Stockholm då det var cirka 2 350 personer fler som pendlade till Stockholm från Västerås än i motsatt riktning. Figur 22 Inpendlingen till Västerås från Stockholms län respektive Stockholms kommun, år 1996-2012 Antal personer Från Stockholms län Från Stockholms kommun 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 17
Vilka är det som pendlar? Det är fler män än kvinnor både bland utpendlarna och bland inpendlarna. Av utpendlarna år 2012 var 61 procent män och 39 procent kvinnor. Bland inpendlarna var 60 procent män och 40 procent kvinnor. Den vanligaste åldersgruppen bland de utpendlande västeråsarna var 35-44 år för män och 25-34 år för kvinnor. Bland inpendlarna till Västerås återfanns störst andel av både kvinnorna och männen i åldersgruppen 45-54 år. Figur 23 Utpendlarna från Västerås efter kön och ålder, år 1996-2012 16-19 år 20-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år Man Kvinna 55-59 år 60-64 år 65- år 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 2000 Antal Figur 24 Inpendlarna från Västerås efter kön och ålder, år 1996-2012 16-19 år 20-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år Man Kvinna 55-59 år 60-64 år 65- år 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 2000 Antal 18
Branscher De branscher som är störst bland de som både bor och arbetar i Västerås är vård och omsorg, följt av tillverkning och utvinning och därefter handel. Bland både utpendlare och inpendlare är däremot tillverkning och utvinning den största branschen. En lika stor andel utpendlare återfinns inom branscherna handel och företagstjänster. Bland inpendlarna arbetar en lika stor andel inom handel och vård och omsorg. Figur 13 De tre största branscherna för inpendlare, utpendlare samt de som både bor och arbetar i kommunen, Västerås år 2012 Bor och arbetar i Västerås Utpendlare Inpendlare Vård och omsorg 17 % Tillverkning och utvinning 16 % Handel 13 % Tillverkning och utvinning 16 % Handel 13 % Företagstjänster 13 % Tillverkning och utvinning 18 % Handel 14 % Vård och omsorg 14 % 19
Bilaga 1. Arbetstillfällen Tabell 1 Antal sysselsatta i Västerås efter kön, år 2000-2012 År Män Kvinnor Totalt 2000 32 681 27 992 60 673 2001 32 241 28 615 60 856 2002 32 791 29 202 61 993 2003 32 200 28 446 60 646 2004 32 693 29 145 61 838 2005 32 344 29 258 61 602 2006 32 863 29 961 62 824 2007 33 865 30 469 64 334 2008 34 062 30 826 64 888 2009 33 117 30 440 63 557 2010 34 416 31 268 65 684 2011 35 826 31 962 67 788 2012 36 448 32 558 69 006 Tabell 2 Utveckling av antalet sysselsatta i större svenska kommuner 1) år 2000-2012 Kommunerna redovisas i regional ordning. Antal Ökning 2000-2012 Ökning 2011-2012 Kommun År 2000 År 2012 Antal Procent Antal Procent Huddinge 35 906 43 947 8 041 22,4 % 618 1,4 % Uppsala 82 343 96 523 14 180 17,2 % 2 811 3,0 % Eskilstuna 36 579 42 425 5 846 16,0 % 223 0,5 % Linköping 66 202 75 732 9 530 14,4 % 1 404 1,9 % Norrköping 54 363 60 557 6 194 11,4 % 553 0,9 % Jönköping 57 746 68 294 10 548 18,3 % 673 1,0 % Lund 55 269 67 330 12 061 21,8 % 577 0,9 % Helsingborg 55 876 66 163 10 287 18,4 % 1 254 1,9 % Borås 48 173 54 744 6 571 13,6 % 645 1,2 % Örebro 59 241 71 447 12 206 20,6 % 963 1,4 % Västerås 60 673 69 006 8 333 13,7 % 1 218 1,8 % Umeå 51 576 61 196 9 620 18,7 % 1 376 2,3 % Större kommuner totalt 628 041 733 412 105 376 16,8 % 11 697 1,6 % Riket totalt 4 062 965 4 567 500 504 535 12,4 % 61 900 1,4 % 1) Med större svenska kommuner avses kommuner med fler än 100 000 invånare, undantaget de tre storstäderna, men inklusive Eskilstuna 20
Tabell 3 Sysselsatta efter näringsgren och kön i Västerås år 2012 Antal Andel (%) Könsfördelning (%) inom näringsgrenen Näringsgren Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Jordbruk, skogsbruk och fiske 448 183 631 1,2 0,6 0,9 71 29 100 Tillverkning och utvinning 8 509 2 740 11 249 23,3 8,4 16,3 76 24 100 Energi och miljö 646 234 880 1,8 0,7 1,3 73 27 100 Byggverksamhet 4 310 409 4 719 11,8 1,3 6,8 91 9 100 Handel 5 137 3 962 9 099 14,1 12,2 13,2 56 44 100 Transport 2 796 817 3 613 7,7 2,5 5,2 77 23 100 Hotell och restauranger 917 901 1 818 2,5 2,8 2,6 50 50 100 Information och kommunikation Kreditinstitut och försäkringsbolag 1 464 578 2 042 4,0 1,8 3,0 72 28 100 333 376 709 0,9 1,2 1,0 47 53 100 Fastighetsverksamhet 584 396 980 1,6 1,2 1,4 60 40 100 Företagstjänster 5 148 3 667 8 815 14,1 11,3 12,8 58 42 100 Civila myndigheter och försvaret 1 409 2 096 3 505 3,9 6,4 5,1 40 60 100 Utbildning 1 597 4 971 6 568 4,4 15,3 9,5 24 76 100 Vård och omsorg 1 881 9 535 11 416 5,2 29,3 16,5 16 84 100 Personliga och kulturella tjänster m m 1 068 1 439 2 507 2,9 4,4 3,6 43 57 100 Okänd bransch 201 254 455 0,6 0,8 0,7 44 56 100 Samtliga näringsgrenar 36 448 32 558 69 006 100 100 100 53 47 100 Tabell 4 Andel (%) av de sysselsatta som arbetar inom respektive näringsgren, större kommuner 1) år 2012 Högsta och lägsta andelen per näringsgren har markerats (grönt=kommunen med högst andel, rött=kommunen med lägst andel) Tillverkning och utvinning Handel Näringsgren Offentlig förvaltning och försvar Byggverksamhet Företagstjänster Utbildning Vård och omsorg; sociala tjänster Övriga näringsgrenar Summa Huddinge 5,5 9,8 16,7 8,1 4,7 15,2 25,1 14,9 100 Uppsala 6,0 7,2 10,5 13,9 6,6 14,8 20,3 20,7 100 Eskilstuna 15,6 6,8 11,3 10,3 5,6 10,7 19,8 19,9 100 Linköping 12,8 5,9 9,9 13,4 5,7 12,7 17,3 22,3 100 Norrköping 10,3 8,1 13,7 13,0 6,3 10,4 16,0 22,2 100 Jönköping 12,8 5,9 14,1 9,7 6,9 9,7 18,6 22,2 100 Lund 7,6 3,7 12,6 16,7 5,5 15,4 20,2 18,3 100 Helsingborg 9,7 6,1 17,5 14,4 4,9 8,0 14,2 25,1 100 Borås 10,4 6,5 17,6 13,5 4,4 9,8 18,7 19,1 100 Örebro 8,9 6,8 13,8 10,5 7,8 11,5 19,3 21,3 100 Västerås 16,3 6,8 13,2 12,8 5,1 9,5 16,5 19,8 100 Umeå 9,5 6,4 9,8 9,7 5,8 15,8 20,9 22,0 100 1) Med större kommuner avses kommuner med fler än 100 000 invånare, undantaget de tre storstäderna, men inklusive Eskilstuna 21
Tabell 5 Större arbetsplatsområden i Västerås, år 2012 Arbetsplatsområde Antal sysselsatta Innanför cityringen 14 873 Finnslätten/Lunda 5 090 Lasarettsområdet 5 074 Stenby/Tunbytorp 4 403 Västra Hamnen/Hacksta 4 303 Finnslätten 3 411 Kopparlunden 2 728 Hälla/Branthovda ind omr 2 312 Bäckby industriområde 1 843 Hacksta industriområde 1 801 Ängsgärdet/Kungsängen 1 739 Erikslunds industriområde 1 735 Munkängen 1 471 Kristiansborg 1 358 Södra Vallby/Wenströmska 1 354 22
Bilaga 2. Förvärvsarbete Tabell 6 Förvärvsfrekvens för kvinnor och män (20-64 år), Västerås och riket år 1993-2012 Västerås Riket År Kvinnor Män Kvinnor Män 1993 69,7% 71,1% 71,8% 71,1% 1994 68,6% 71,8% 70,9% 72,8% 1995 68,6% 73,2% 70,6% 74,1% 1996 67,9% 73,3% 70,3% 73,8% 1997 66,7% 72,8% 69,4% 73,8% 1998 68,1% 74,3% 71,1% 75,4% 1999 69,1% 75,1% 71,6% 76,2% 2000 70,2% 76,6% 72,7% 77,7% 2001 71,3% 76,8% 73,8% 77,7% 2002 71,5% 76,9% 73,9% 77,7% 2003 70,4% 76,3% 73,1% 77,9% 2004 71,2% 76,8% 73,8% 77,0% 2005 71,1% 76,2% 73,7% 77,7% 2006 72,2% 74,8% 77,5% 77,5% 2007 73,4% 79,1% 75,8% 78,6% 2008 73,5% 78,9% 75,4% 79,9% 2009 71,3% 75,8% 73,1% 76,2% 2010 72,7% 77,0% 74,5% 77,3% 2011 73,5% 78,3% 75,0% 78,5% 2012 73,8% 78,5% 75,6% 78,5% Tabell 7 Förvärvsfrekvens (20-64 år) för större kommuner 1) år 2012. Sorterat i fallande ordning efter kvinnornas förvärvsfrekvens. Kvinnor Män Jönköping 77,7% 81,7% Huddinge 75,8% 78,5% Borås 75,4% 79,3% Umeå 74,7% 76,7% Örebro 74,2% 77,0% Västerås 73,8% 78,5% Uppsala 73,2% 74,8% Norrköping 71,8% 76,1% Linköping 71,4% 73,9% Eskilstuna 70,1% 74,4% Helsingborg 69,8% 73,4% Lund 67,0% 68,0% 1) Med större kommuner avses kommuner med fler än 100 000 invånare, undantaget de tre storstäderna, men inklusive Eskilstuna 23
Bilaga 3. Pendling Tabell 8 Inpendling, utpendling och nettopendling, Västerås år 1985-2012 År Antal inpendlare Antal utpendlare Pendlingsnetto 1985 7 363 4 276 3 087 1986 7 487 4 601 2 886 1987 8 139 4 787 3 352 1988 8 739 5 141 3 598 1989 8 954 5 410 3 544 1990 8 398 5 178 3 220 1991 9 633 5 434 4 199 1992 8 755 5 205 3 550 1993 8 269 4 932 3 337 1994 8 758 5 201 3 557 1995 9 142 5 477 3 665 1996 9 688 5 420 4 268 1997 8 981 5 638 3 343 1998 10 331 6 287 4 044 1999 10 165 6 972 3 193 2000 10 965 7 365 3 600 2001 10 198 7 475 2 723 2002 10 881 7 767 3 114 2003 10 374 7 934 2 440 2004 10 876 8 406 2 470 2005 10 936 8 927 2 009 2006 11 205 9 371 1 834 2007 11 592 9 983 1 609 2008 11 873 10 159 1 714 2009 12 065 9 925 2 140 2010 12 948 10 259 2 689 2011 13 273 10 269 3 004 2012 13 732 10 650 3 082 1) Pendlingsnetto = Antal inpendlare minus antal utpendlare 24
Tabell 9 De största utpendlingskommunerna och utpendlingslänen för arbetspendlande västeråsare, år 2012 Utpendling från Västerås till Män Antal Kvinnor Båda könen Kommun Stockholm 1 408 812 2 220 Eskilstuna 561 483 1 044 Hallstahammar 441 418 859 Enköping 401 311 712 Sala 303 270 573 Köping 322 250 572 Surahammar 261 174 435 Solna 281 135 416 Uppsala 203 124 327 Örebro 179 99 278 Fagersta 118 75 193 Göteborg 96 60 156 Sundbyberg 84 39 123 Arboga 78 41 119 Sigtuna 81 26 107 Sollentuna 77 24 101 Järfälla 63 25 88 Malmö 52 24 76 Upplands-Bro 55 16 71 Huddinge 43 26 69 Övriga kommuner 1 330 650 1 980 Län Stockholms län 2 426 1 228 3 654 Västmanlands län 1 602 1 274 2 876 Södermanlands län 662 526 1 188 Uppsala län 672 494 1 166 Örebro län 208 125 333 Övriga län 867 435 1 302 Totalt 6 516 4 134 10 650 varav till utlandet 79 52 131 25
Tabell 10 De största inpendlingskommunerna och inpendlingslänen för personer som arbetspendlar till Västerås, år 2012 Inpendling till Västerås från Män Antal Kvinnor Båda könen Kommun Hallstahammar 1 192 907 2 099 Sala 1 017 804 1 821 Surahammar 831 634 1 465 Eskilstuna 723 429 1 152 Köping 589 511 1 100 Enköping 518 488 1 006 Stockholm 425 237 662 Uppsala 267 142 409 Örebro 187 101 288 Arboga 149 117 266 Fagersta 96 112 208 Kungsör 10 8 85 193 Heby 89 48 137 Skinnskatteberg 65 54 119 Strängnäs 81 30 111 Göteborg 78 31 109 Avesta 51 51 102 Håbo 54 36 90 Norberg 39 45 84 Solna 51 26 77 Övriga kommuner 1 588 646 2 234 Län Västmanlands län 4 086 3 269 7 355 Uppsala län 952 724 1 676 Södermanlands län 876 494 1 370 Stockholms län 905 403 1 308 Örebro län 274 138 412 Övriga län 1 105 506 1 611 Totalt 8 198 5 534 13 732 26
Tabell 11 In- och utpendlare (16-74 år) efter kön och ålder, Västerås år 2012 Antal Utpendlare Inpendlare Bor och arbetar i Västerås Män Kvinnor Totalt: Män Kvinnor Totalt: Män Kvinnor Totalt 16-19 år 78 73 151 106 120 226 468 579 1 047 20-24 år 507 471 978 693 570 1 263 2 551 2 436 4 987 25-34 år 1 438 1 060 2 498 1 597 1 133 2 730 5 643 5 064 10 707 35-44 år 1 688 995 2 683 1 966 1 300 3 248 6 549 6 498 13 047 45-54 år 1 557 881 2 438 1 972 1 312 3 284 6 599 6 655 13 254 55-59 år 577 311 888 843 544 1 387 2 641 2 661 5 302 60-64 år 448 263 711 718 440 1 158 2 397 2 315 4 712 65-74 år 223 80 303 321 115 436 1 402 816 2 218 Totalt 6 516 4 134 10 650 8 198 5 534 13 732 28 250 27 024 55 274 Andel (%) Utpendlare Inpendlare Bor och arbetar i Västerås Män Kvinnor Totalt: Män Kvinnor Totalt: Män Kvinnor Totalt 16-19 år 1,2% 1,8% 1,4% 1,3% 2,2% 1,6% 1,7% 2,1% 1,9% 20-24 år 7,8% 11,4% 9,2% 8,5% 10,3% 9,2% 9,0% 9,0% 9,0% 25-34 år 22,1% 25,6% 23,5% 19,5% 20,5% 19,9% 20,0% 18,7% 19,4% 35-44 år 25,9% 24,1% 25,2% 23,8% 23,5% 23,7% 23,2% 24,0% 23,6% 45-54 år 23,9% 21,3% 22,9% 24,1% 23,7% 23,9% 23,4% 24,6% 24,0% 55-59 år 8,9% 7,5% 8,3% 10,3% 9,8% 10,1% 9,3% 9,8% 9,6% 60-64 år 6,9% 6,4% 6,7% 8,8% 8,0% 8,4% 8,5% 8,6% 8,5% 65-74 år 3,4% 1,9% 2,8% 3,9% 2,1% 3,2% 5,0% 3,0% 4,0% Totalt 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 27
Tabell 12 In- och utpendlare samt de som bor och arbetar i kommunen (16-74 år) efter i vilken näringsgren de arbetar, Västerås år 2012 Näringsgren Jordbruk, skogsbruk och fiske Bor och arbetar i Västerås Antal Andel (%) Utpendlare Inpendlare Bor och arbetar i Västerås Utpendlare Inpendlare 482 60 149 0,9% 0,6% 1,1% Tillverkning och utvinning 8 790 1 691 2 459 15,9% 15,9% 17,9% Energi och miljö 691 149 189 1,3% 1,4% 1,4% Byggverksamhet 3 523 680 1 196 6,4% 6,4% 8,7% Handel 7 162 1 490 1 937 13,0% 13,3% 14,1% Transport 2 854 550 759 5,2% 5,2% 5,5% Hotell och restauranger 1 632 303 186 3,0% 2,9% 1,4% Information och kommunikation Kreditinstitut och försäkringsbolag 1 557 632 516 2,8% 5,9% 3,8% 538 290 171 1,0% 2,7% 1,3% Fastighetsverksamhet 811 145 169 1,5% 1,4% 1,2% Företagstjänster 6 952 1 357 1 863 12,6% 12,7% 13,6% Civila myndigheter och försvaret 2 615 968 890 4,7% 9,1% 6,5% Utbildning 5 719 810 849 10,4% 7,6% 6,2% Vård och omsorg 9 526 1 146 1 890 17,2% 10,8% 13,8% Personliga och kulturella tjänster 12056 433 451 3,7% 4,1% 3,3% Okänd bransch 397 17 58 0,7% 0,2% 0,4% Samtliga näringsgrenar 55 274 10 650 13 732 100% 100% 100% Källa: Statistiska centralbyrån (SCB), Registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) 28