Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Relevanta dokument
Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Bidrar en övergång till bio-baserad ekonomi till klimatanpassningen?

Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013

Kunskap om markkolsbidrag har betydelse för beräkning av biomassatillgång och växthuseffekt

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.

Bioenergi Sveriges största energislag!

Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk?

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Biogas som värdeskapare

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv

Biogasproduktion från vall på marginalmark

Klimat och klimatgaser. Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen

Konsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH

Klimatsmart utfodring Kol i mark och vegetation sänka eller utsläpp?

Klimatsmart utfodring Kol - sänka/källa i foderodlingen? Christel Cederberg, SIK Greppa Norrköping 17/1 2011

Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden?

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Räkna med vallen i växtföljden

Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat

Olika uppfattningar om torv och

Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart utfodring Kol i mark och vegetation sänka eller utsläpp?

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

Regional Carbon Budgets

100 % förnybart 2050.!?

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

RÄCKER SKOGEN TILL FÖRGASNING? 20 oktober 2010 Jan Wintzell Pöyry Management Consulting AB

Lösningar på klimatfrågan - värderingar och försanthållanden

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Lignin i pulverpannor

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN.

Country report: Sweden

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det?

Hur påverkar vår köttkonsumtion klimatet? idag och i framtiden

Hållbara biodrivmedel

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

Minskad klimatbelastning för cement genom elektrifiering av tillverkningsprocessen

Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen

Vad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Kan låg klimatpåverkan och högt välbefinnande gå hand i hand?

Självuppvärmning. Med vår kompetensbredd och unika expertis skapar vi nytta för många

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Det våras för CCS? Klimatarbete och det globala perspektivet. Filip Johnsson, Chalmers NEPP:s halvtidskonferens,

Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars Thomas Sterner Nationalekonomi

Jordbrukets utsläpp och trender

Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON

Biogasens möjligheter i Skåne. Desirée Grahn Verksamhetsledare, Biogas Syd Landskrona,

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa

11 Ekologisk produktion

Enerwoods. Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul)

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv.

Mejeriproduktionens miljöpåverkan. Johanna Berlin

Ekologiskt vs konventionellt jordbruk en onödig konflikt

Tanktransportdagen april 2019 Lars Lind

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Varför ett nytt energisystem?

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg

Fartygsbränslens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv

Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018

Projektets omfattning

Konsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål. Carina Borgström Hansson

Växthusgasernas kemi och biologi

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion

Senaste nytt om biobränslen och miljöbilar. Östersund Juni 2009

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Barley yellow dwarf virus and forecasting BYDV using suction traps

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers

11 Ekologisk produktion

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

BECCS in Nordic Countries The Nordic Countries have excellent condition for Bio-CCS. Anders Lyngfelt

Biogasens samhällsnyttor i en cirkulär ekonomi

Minskade CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning vilka är utmaningarna?

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Avtryck i miljön från den svenska livsmedelskonsumtionen

Klimatanpassning bland stora företag

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

275 participants 11 keynotes 145 orals/papers 30 posters

Koldioxidavskiljning ur rökgaser Filip Johnsson Department of Space, Earth and Environment, Division of Energy Technology Sweden

Klimatåtgärders påverkan på utsläpp av luftföroreningar. John Munthe,

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet

The ICA perspective on labelling with focus on organic food. Anna Karin Lindberg

Framtidens hållbara mat hur ska vi välja?

Mänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag

SSABs väg till fossilfrihet

En skara utmaningar:

Transkript:

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Hur mycket nytt (reaktivt) kväve tål planeten?

Humanities safe operational space 3 Rockström et al. 2009. Planetary Boundaries: Exploring the operational space for humanity, Nature 461, 472-475 ICoMST 2011, Ghent, Belgium

Antropogen (människoskapad) produktion av reaktivt kväve: Omfattning och trender Människans produktion av reaktivt kväve: Naturligt intervall Industriell fixering av luftkväve, N 2, i den s.k. Haber Bosch processen: CH 4 + 2 H 2 O CO 2 + 4 H 2 N 2 + 3 H 2 2 NH 3 Biologisk fixering av luftkväve, N 2, av olika baljväxter (bönor, klöver, etc) Inkluderar NO x bildad från luftkväve, N 2,i förbränningsprocesser > 1200 o C (utgör större delen), samt mobilisering av det kväve i som finns fossila bränslen (1 2%).

Enkla kväveindikatorer för svensk spannmålsodling

Mineral N fertiliser input in Swedish cereal production 2001 2009 Source: Swedish statistics on yields and mineral fertiliser use (SCB, Jordbruksverket)

Mineral N efficiency in Swedish cereal production 2001 2009 Source: Swedish statistics on yield and mineral fertiliser use (SCB, Jordbruksverket)

Kvävegödsling till höstvete med olika N giva, kg N/ha förfrukter Pre crop oats Yield w wheat, kg/ha Pre crop w rapeseed Yield w wheat, kg/ha 0 4 590 5 829 40 6 541 7 902 80 7 717 9 247 120 8 528 9 865 160 8 996 10 228 200 9 167 10 380 240 9 468 10 534 SSO 560, 2001 2002. Medeltal av 5 försök (Skåne) med kvävegödsling till höstvete efter havre och höstraps

Mineral N efficiency in w wheat with oats and rapeseed as pre crop Based on results from: SSO 560, 2001 2002. Medeltal av 5 försök (Skåne) med kvävegödsling till höstvete efter havre och höstraps

Mera biobränsle på åkermark.. leder till förändrad markanvändning (Land Use Change, LUC).. hur kvantifiera detta miljömässigt?

Feedstock carbon credit for biofuels vs carbon emissions from LUC Growing feedstock for biofuel remove CO2 from atmosphere Growing feedstock for biofuel means a carbon cost (ΔC stock and loss C seq) By excluding LUC emissions, analyses of biofuels are one sided because they used only the carbon benefits of using land but not the carbon costs by diverting land from its existing use (Searchinger et al 2008)

Use of U.S Cropland for biofuels increases GHGs through emissions from LUC Life cycle emissions, no LUC g CO2e/MJ fuel ILUCemission, g CO2e/MJ fuel (30 yrs amort) Total emissions, g CO2e/MJ fuel Gasoline 92 92 Ethanol from corn, US Ethanol from corn+iluc Ethanol from biomass Ethanol from biomass+iluc Change in net GHGs relative gasoline 73 73 20% 73 104 177 +93% 28 28 70% 28 111 138 +50% Searchinger et al. Science 319:1238 1240

Effects of US Maize Ethanol on Global Land Use and GHG emissions: Estimating Market mediated Responses Life cycle emissions, no LUC g CO2e/MJ fuel Gasoline 94 96 Maize ethanol 65 Maize ethanol +ILUC (30 yrs a Food neutral Maize ethanol + ILUC Maize ethanol + ILUC(20 yrs a) ILUCemission, g CO2e/MJ fuel Total emissions, g CO2e/MJ fuel Change in net GHGs relative gasoline 65 27 92 +/ 0 65 38 103 +8 % 65 40 105 +10 % Hertel et al. 2010. BioScience 60(3):223 231

Vilken potential kan bioenergi ha då? exempel av C Azar, Fysisk Resursteori, Chalmers

Potential role of biomass Plantations: Assume a massive expansion of high yielding plantations (10 million hectares per year) 10 ton dry matter (appr. 200 GJ/ha/year)

Absolute scale is enormous Biomass plantations 1960 Mha 507 Mha Sweden 45 Mha Russia 1708 Mha 500 Mha of energy plantations? 957 Mha 317 Mha 1787 Mha 3031 Mha 769 Mha

Comparison with current trends National Brazilian soybeans: 1 Mha/year (2000 2007) US Corn : 1.5 Mha/year (2003 2008) Global Soybeans 3 Mha/year (2000 2007) Cereals: 3 Mha/year (2000 2008)

Potential role of biomass Plantations: Assume a massive expansion of high yielding plantations (10 million hectares per year) 10 ton dry matter (appr. 200 GJ/ha/year) > 2 EJ/year Residues: 0.5 EJ/year Total after hundred years of expansion 250 EJ/year

Avslutande kommentarer Kväveanvändning hotspot nu och i framtiden när vi pratar matens miljöpåverkan Markanvändning hotspot mera biobränsle, mera köttkonsumtion driver LUC koldioxidutsläpp, biodiversitetsförluster?