Pedagogisk planering. Teknik i grundsärskolan, år 7-9 Arbetsområde staden

Relevanta dokument
använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Pedagogisk planering

Teknik. Syfte. Kurskod: SGRTEK7 Verksamhetspoäng: 150 TEKNIK 62 SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Pedagogisk planering. NO och Teknik i grundsärskolan. Åk 1-6, 7-9. Arbetsområde: NTA- kretsar kring el. Annika Lundin Tierps Kommun

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Glasögonbågar

Teknik Tekniska lösningar v.17-v.18

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk 8- VT/ 13 Grimstaskolan

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

ÖVNING SKAPA EN UPPFINNING SOM STÖDJER PERSONER MED EN FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÅR 1-3

Kursplanen i ämnet teknik

Mariann Kuusivuori NT-utvecklare i Huddinge kommun

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk6-vt 13 Grimstaskolan

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik

använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer.

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk 9- VT 13 Grimstaskolan

Göteborg 5 december Teknik

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Trafiksignalsystem

Teknik Granbergsskolan 7-

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016

VARFÖR TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR TEKNIK I SKOLAN?

Pedagogisk planering till klassuppgifterna, rikstävling Teknikåttan 2018

En produkts livscykel

Pedagogisk planering till klassuppgifterna Teknikåttan 2019

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Kursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan Förankring Lgr11

Lektion 1 PRESENTATION AV MIG OCH DIG VARFÖR HAR VI SLÖJD? VEM BESTÄMMER VAD VI SKA GÖRA? REGLER OCH SÄKERHET

Slöjdens arbetsprocesser - Orientering i slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering.

Ett arbetsområde i Teknik. Vi kommer att arbeta med teknik v. 37, 38, 39 och 40.

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik

LPP i teknik. Varför läser vi teknik Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen?

Kursplanen i ämnet slöjd

Snilleblixtarna och LGR 11 TEKNIK

Projekt uppgift åk: 9 vt 2012

Kursplanen i ämnet bild

Marie Svensson och Camilla Sjöberg

Extramaterial till Spektrum Teknik

Kursplanen i ämnet hem- och konsumentkunskap

Centralt innehåll. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. I årskurs 1 3. I årskurs 4 6

Tekniska produkter och system Teknisk problemlösning och kommunikation

Röda tråden. Tekniska lösningar. Förslag på Hur. Förslag på Hur. Förslag på Hur. Centralt innehåll. Åk4 Åk 5 Åk 6

Här kommer vi ha hjälp av våra lektioner gällande byggnadsmaterial, tryck och dragkrafter, balkformer och hållfasthet.

Förslag på kunskapskrav och förmågor

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll

Vetenskap och Teknologi 9686 Koppling till Lgr11

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Bedömningsstöd till Tummen upp! Teknik kartläggning åk 3

Programmera och hitta buggarna. Se video

Programmering är för alla - en värderingsövning

Undersök vad som är programmerat. Lektionen handlar om den digitala tekniken i elevernas närmiljö. Undersök vad som är programmerat

Läsåret 2011/2012. Utvärderingsdatum Maj 2012

Riktlinjer för VFU verksamhetsförlagd utbildning

Teknik. Teknik. Uppfinningar - utvecklingsprocessen. Arbetshäfte. Namn på gruppmedlemmarna: Klass 7E

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING TEKNIK ÅK 8

Programmering är för alla en värderingsövning

använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer.

Kretsar kring el årskurs 4-6

Snilleblixtarna och LGR11 HALLSTA

Kursplanen i ämnet matematik

Kursplanen i ämnet engelska

Kort om kursplanen i teknik

Pedagogisk planering. NO i grundsärskolan. Åk 1-6, 7-9. Arbetsområde: kemiförsök. Annika Lundin Tierps Kommun

Maria Svensson Linköpings universitet, FontD. Cetis

Förankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013

Kursplanen i ämnet modersmål

Flaxande fjärilen Frida

Projektmaterial. Hellidens folkhögskola

Syftet med undervisningen i slöjd är att eleverna ges utvecklar sin förmåga att:

Individuell utvecklingsplan HT Namn. Myrans Heldagsskola

LPP att bygga och konstruera

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Kursplanen i ämnet teckenspråk för hörande

Tummen upp! Teknik åk 3

Mål att sträva mot: Arbetets utförande: Praktiskt arbete att bygga en robot. Skriva loggbok över vad ni gör.

Undersök vad som är programmerat

Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt fristående förskolor i Ängelholms kommun

Teknik Arabyskolan. PEDAGOGISK PLANERING LGR-11. Trafik.

Härliga hörselskydden Hilma

Övning: hitta buggarna

Trassliga trådspelet Troja

Krypande kaninen Karin

Centralt innehåll. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker. Slöjdens arbetsprocesser. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

Undersökningar av tekniska lösningar

Ekonomi och konsumtion - Vad olika matvaror kostar. Prisjämförelser mellan matvaror. Miljö och livsstil, ekonomi och konsumtion

Kursplanen i ämnet svenska

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Att orientera i den närliggande natur- och utemiljön med hjälp av kartor, såväl med som utan digitala verktyg. Kartors uppbyggnad och symboler.

Smidiga stegsnurraren Sonja

Titel: Själv eller tillsammans? Författare: Fehmi Duraku Nyckelord: studieplaner, eget arbete, grupparbete, barnperspektiv, pedagogperspektiv.

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

Häftiga hästskolampan Hanna

Tisdag 50 Onsdag 50 Fredag 90

Riktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning

Syfte ämnesspecifika förmågor som eleverna ska utveckla genom undervisningen.

Lilla lyckohjulet Lina

Beställningsuppdraget i Åk9 - ett samarbete mellan skola och förskola

Bilbygget i 8A och 8C, VT17

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö

Lektions uppgift: Teknik & miljö

Transkript:

Pedagogisk planering Teknik i grundsärskolan, år 7-9 Arbetsområde staden

Här nedan får du hjälp att planera ett arbetsområde om staden. Genom att bygga och konstruera på lektionerna arbetar eleverna mot kursplanens långsiktiga mål. De utvecklar bland annat kunskaper om hållfasta och stabila konstruktioner och om hur man kan hantera redskap och teknisk utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. 2

Planering Planeringen är gjord av Petra Filipsson, som undervisar i år 7 9 i teknik på en grundsärskola i Laholm. Det centrala innehållet Läraren börjar med att välja ut vilka delar i det centrala innehållet som eleverna ska få arbeta med under arbetsområdet staden. Hon väljer ut följande punkter: Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda. Material som används i hållfasta och stabila konstruktioner, samt deras egenskaper. Egna konstruktioner med tillämpningar av principer för hållfasta och stabila strukturer. Dokumentation med förklarande ord och begrepp till exempel i form av enkla skisser, bilder och med fysiska modeller. Användning av redskap och teknisk utrustning för kommunikation och informationssökning. Hur de används på ett ändamålsenligt och säkert sätt. Tekniska system i hemmet och samhället. Några delar i systemen och hur de samverkar. Ord, begrepp och symboler inom arbetsområdet för att till exempel samtala om teknik och utvärdera arbetsprocesser. Förmågorna i målen Till arbetsområdet staden har läraren bestämt att eleverna ska få utveckla alla fem förmågorna i de långsiktiga målen. De två första förmågorna beskriver hon tillsammans i planeringen. Det gör hon eftersom förmågan till jämförelse och reflektion hänger så nära samman med förmågan att identifiera behov och utarbeta lösningar på tekniska problem. Förmåga 1 Genom undervisningen ska eleverna få möjlighet att utveckla förmågan att jämföra och refl ektera över tekniska lösningar i vardagen utifrån ändamålsenlighet och funktion. Förmåga 2 Genom undervisningen ska eleverna få möjlighet att identifi era problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar. Läraren konkretiserar de här målen: jämföra och reflektera över vad som behövs för att byggnader ska vara starka och stabila och vilka material som man använder då utarbeta en skiss och utforma en modell av en konstruktion som visar vilka delar som ingår och vad det är som gör den stark och stabil. 3

Läraren beskriver hur de kommer att arbeta för eleverna. tillverka enkla modeller i olika material undersöka vad som gör att en konstruktion håller och inte går sönder observera byggnader, material och olika konstruktioner i närheten av skolan prata om, jämföra och fundera över olika byggnader här i närheten söka information på bland annat internet bygga och konstruera olika saker, till exempel byggnader. Förmåga 3 Genom undervisningen ska eleverna få möjlighet att hantera redskap och teknisk utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. använda verktyg på ett säkert och ändamålsenligt sätt när hon eller han utformar egna modeller söka information på internet på ett ändamålsenligt sätt. Läraren beskriver hur de kommer att arbeta för eleverna. använda olika verktyg undersöka olika verktyg för att se hur de är konstruerade och vilka faror som finns med dem diskutera vilka verktyg som man kan använda när man utformar modeller diskutera och använda ord som hör till när man hanterar verktyg diskutera vilka sidor på internet som är gjorda för att ge information. Förmåga 4 Genom undervisningens ska eleverna få möjlighet att värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö. värdera fördelar och nackdelar med olika boendeformer urskilja några delar i avloppssystemet och vilken funktion de har. 4

Läraren beskriver hur de kommer att arbeta för eleverna. undersöka hur man bygger och bor på olika platser i Sverige. undersöka olika sätt att bygga hus på. läsa om minst ett tekniskt system som finns runt omkring oss. göra ett studiebesök för att studera avloppssystemet. Förmåga 5 Genom undervisningen ska eleverna få möjlighet att använda ämnesspecifi ka ord, begrepp, symboler. använda relevanta ord för att beskriva arbetsprocessen, hur modellen är konstruerad och vad den är avsedd för använda relevanta ord för att beskriva vilka material som används i starka och stabila konstruktioner i vardagen. Läraren beskriver hur de kommer att arbeta för eleverna. prata om och arbeta med olika verktyg, byggtekniker och material leta efter och prata om olika symboler runtomkring oss och på studiebesöket. Bedömning av arbetsområdet i teknik I det här arbetsområdet dokumenterade läraren fortlöpande vad eleverna gjorde. Under arbetet med staden fotograferade läraren vad eleverna byggde och konstruerade. Fotografierna satte hon in i deras pärmar. Ibland bad hon eleverna göra något speciellt under lektionerna, utan att tala om att det var ett bedömningstillfälle. Då kunde hon se och anteckna vad eleverna lärt sig hittills och vad de behövde arbeta mer med. Mot slutet bedömde läraren de tre elevernas kunskaper genom att låta dem göra en digital presentation ihop. Den var både en del av bedömningen och dokumentationen. Hon formulerade då några frågeställningar som eleverna fick besvara tillsammans direkt på datorn. Den presentation som eleverna gjorde hade läraren därefter möjlighet att använda som ett bildspel på utvecklingssamtal och föräldramöten. Mot slutet av arbetsområdet gick läraren igenom målen i den skriftliga planeringen med varje elev. För att visa eleven vad hon eller han har lärt sig använde hon sig av en överstrykningspenna. Med den strök hon över vad eleven kunde. Då blev det tydligt för eleven att hon eller han hade utvecklat de förmågor som beskrivits i målen i den planering som de fick ta del av i början av projektet. Då har läraren också möjlighet att visa för eleven vad hon eller han skulle kunna utveckla vidare. 5