System 1 :Implicita systemet. System 2: Explicita systemet

Från novis till expert med kreativiteten som framgångsinstrument Lars Björklund Linköpings universitet Att minnas eller att känna igen : Vad sa han, vad gjorde han, hur smakade det? Vad hette hon? Två minnes- och inlärningssystem Det undermedvetna och det medvetna systemet Att känna igen eller att kunna identifiera något Implicita och det Explicita systemen (Björklund,Stolpe,Evans) System 1 och System 2 (Kahneman) Reflexiva (X) och det Reflektiva (C) systemen (Lieberman) System 1 :Implicita systemet System 2: Explicita systemet Stor kapacitet Snabb/långsam skrivning, ej raderbart Hållbart (dock ej för Parkinsson) Lagrar kontext och utfall (somatisk markör) Aktivt hela livet från noll till slutet Automatisk bedömning Automatiskt agerande Sparar sinnesintryck: beröring, lukt smak, ljud, bilder m.m Språk, motorik, procedurer, kreativitet Stor kapacitet Snabb skrivning, raderbart Långsam läsning Volatilt, skador, ålder Själv modifierande! Åldersberoende 3 30 70 Klarar ej komplexa situationer pga arbetsminnets begränsningar

Att känna igen, känna familjelikhet, recognition Här har jag varit förut Den här doften minns jag Åh jag minns den här melodin Henne har jag mött tidigare Det känns hemvant Usch jag gillar inte den karln Den här soffan ska vi köpa Oj nu blev han arg Åh du förstår inte, jag tar om det Nu är bullen färdiggräddad Den här tjuren är ett praktexemplar Texten är så tydlig Efter 40 år:-så trevligt, är hon här.. Men vad heter hon? Eller glömma Att komma ihåg något viktigt Att bedöma skönhet (Petter Johansson 2005)

Kan man lära sig att se? - Att fokusera och försöka se det komplexa

Att vara uppmärksam,hjälper det? Men Experter då? Ingemar Stenmark: -Hä går int å förklar för den som int begrip -Konstigt, ju mer jag tränar, ju mer tur får jag Wayne Gretzky: -Man åker bara dit pucken kommer att vara Avhandling Från novis till expert: Förtrogenhetskunskap ur ett kognitivt och didaktiskt perspektiv Syfte: att förstå beprövad erfarenhet och expertis Forskningsansats: integrerande forskningsöversikt Metod: Teorigenerering på empirisk grund Publikation: Monografi+konferenspapper Mång/ tvärvetenskapligt Novis expertstudier ( Dreyfus) Tyst kunskap (tacit knowing Polanyi) Psykologi: Dual systems Neurofysiologi: Avbildande, fmri,pet Neuromedicin: Minnesskador Idrottspsykologi Didaktisk litteratur

Experters egenskaper De ser mer och urskiljer bättre vad som är relevant/viktigt i en komplex situation Experters egenskaper De ser mer och urskiljer bättre vad som är relevant/viktigt i en komplex situation De har en mer utvecklad och säkrare bedömningsförmåga, även för helhet Experters egenskaper De ser mer och urskiljer bättre vad som är relevant/viktigt i en komplex situation De har en mer utvecklad och säkrare bedömningsförmåga, även för helhet De gör bättre val, och senare i processen Experters egenskaper De ser mer och urskiljer bättre vad som är relevant/viktigt i en komplex situation De har en mer utvecklad och säkrare bedömningsförmåga, även för helhet De gör bättre val, och senare i processen De agerar snabbare och mer flexibelt Experters egenskaper De ser mer och urskiljer bättre vad som är relevant/viktigt i en komplex situation De har en mer utvecklad och säkrare bedömningsförmåga, även för helhet De gör bättre val, och senare i processen De agerar snabbare och mer flexibelt De löser problem på ett mer direkt sätt Experters egenskaper De ser mer och urskiljer bättre vad som är relevant/viktigt i en komplex situation De har en mer utvecklad och säkrare bedömningsförmåga, även för helhet De gör bättre val, och senare i processen De agerar snabbare och mer flexibelt De löser problem på ett mer direkt sätt De kan inte berätta om vad de kan, eller hur de gör!

Experters egenskaper De ser mer och urskiljer bättre vad som är relevant/viktigt i en komplex situation De har en mer utvecklad och säkrare bedömningsförmåga, även för helhet De gör bättre val, och senare i processen De agerar snabbare och mer flexibelt De löser problem på ett mer direkt sätt De kan inte berätta om vad de kan, eller hur de gör! Deras kunskap är tyst, tacit Hypotes: hos den blivande experten sker en uppbyggnad av en databas av erfarna situationer som lagrats med utfall = resultat i det implicita minnessystemet. i detta multimodala minne lagras bilder, sekvenser, lukt, smak, känsel, ljud. beroende på situationens komplexitet kan detta ta upp till 10 år ger en förmåga att se, urskilja det väsentliga, att bedöma automatiskt och att agera snabbt och automatiskt! Homo sapiens: Att tänka eller inte tänka. Då arbetsminnet inte är inblandat kan experten hantera komplicerade situationer utan att drabbas av overload eller uttrötthet Då denna kunskap inte är deklarerbar och dold även för experten själv blir den tyst, hon har svårt att förklara Implicita minnen är långvariga och gör experten rigid Press, stress och bedömning kan slå av detta system!!!!

Facit Privat!

I svampskogen ( med biologiläraren ;) Hur vet vi vart vi ska titta? Det primära synsystemet Vidvinkelseende kopplat till de implicita systemen Hur implicita minnen styr vår perception Det sekundära synsystemet ( 1998 ) (e.g. Chun & Jiang, 1999; Chun & Nakayama, 2000; Maljkovic & Nakayama, 2000) 48

Att se det som är relevant Vi har upprört en gärdsmyg! Gärdsmyg Implicit minne Explicit minne (e.g. Damasio, 1994; Dreyfus & Dreyfus, 1986; Evans, 2008; Logan, 1988; Milner & Goodale, 2008; Norman et al., 2007; Polanyi, 1967) 49 Stolpe 2011 50 Människans dubbla kognitiva system Människans dubbla kognitiva system MEMORY DECLARATIVE NONDECLARATIVE FACTS EVENTS PROCEDURAL PRIMING SKILLS PERCEPTUAL HABITS LEARNING SIMPLE NONASSOCIATIVE CLASSICAL LEARNING CONDITIONING EMOTIONAL SKELETAL RESPONSES RESPONSES MEDIAL TEMPORAL LOBE STRIATIUM AMYGDALA DIENCEPHALON NEOCORTEX CEREBELLUM Hotfulla, negativa implicita minnen: Amygdala

Positiva eller repetetiva implicita minnen: Basala ganglierna Att minnas det som lyckades "Hä löns int förklar för den som int begrip. De e bar å åk "Jag vet ingenting om tur, bara att ju mer jag tränar desto mer tur har jag!" Dual memory system model Arbetsminne Explicit memory Working memory system Deklarerbar, verbaliserbar kunskap: fakta, händelser, regler och normer. Kortvarigt, självmodifierande Aktivt från 3 30-70 år (Evans, 2008; Squire, 2004; Lieberman, et al., 2002) 60

Det explicita systemet Dual memory system model Arbetsminne Working memory Egenskaper Begränsad kapacitet (4-7) Cognitive overload Är vårt Medvetandet! Kontrollerat logiskt agerande Analytiskt, detaljbaserat Långsamt ( Marois & Ivanoff, 2005; Renkl & Atkinson, 2003; Ross, 1969; Sweller & Chandler, 1991) 61 Explicit memory system Deklarerbar, verbaliserbar kunskap: fakta, händelser, regler och normer. Kortvarigt,självmodifierande Aktivt från 3 30-70 år Långsamt,klarar ej komplexa situationer Implicit memory system Icke deklarativ, tyst kunskap. Undermedvetet Snabb mönsterigenkänning Ej raderbart Aktivt :hela livet Utfallsmärkta minnen Hanterar snabba komplexa situationer 62 Tyst eller dold kunskap The tacit dimension (Polanyi 1965) Tacit knowing, personal knowledge. We can know more than we can tell Inlärning av ord (>17år), bilder, ljud Förminskad reaktionstid Subliminal perception, att lära omedvetet Implicit och explicit lärande I Sverige: Bo Göranzon, Bertil Rolf, S-E Liedman i Norge Johannesson. Hjärnforskning ger mer evidens Avbildande mättekniker fmri, PET m.m. Djurförsök Olycksfall, sjukdomar Hippocampus/ Cortex = Explicita minnessystemet Amygdala/Basala Ganglierna= Implicit systemet HUR NOVISEN BLIR EXPERT 1986 utges boken Mind over Machine. Novice Advanced beginner Competent Proficient ( den skicklige) Expert Hubert Dreyfus Steg i utvecklingen mot expertis Novis. Nybörjare som, eftersom de inte har någon erfarenhet av de situationer som de är förväntade att handla i, måste lita på regler för att vägleda sina handlingar. Att följa regler har dock sina begränsningar. Inga regler kan hjälpa en novis att välja vilken uppgift som är mest relevant i en verklig situation eller när man bör göra undantag.

Den skicklige boxaren börjar sin attack, inte genom att använda regler för var hans egen och motståndarens kroppar befinner sig i förhållande till varandra utan Det är när hans upplevelse av den totala visuella bilden framför honom och hans upplevelse av den egna kroppens situation matchar minnet av en tidigare liknande situation som framgångsrikt ledde till seger som han attackerar. -Vänstern jabbar och sen slår högern till när den vill Experten förlitar sig inte längre på någon analytisk princip (regler, riktlinjer) för att förstå en situation och vidta en lämplig åtgärd. En expert exempelvis en sjuksköterska, med sin stora erfarenhetsbakgrund, har en intuitiv uppfattning av en situation och riktar in sig på rätt del av problemet utan onödiga övervägande av en massa ofruktsamma möjligheter. Källa: Benner och Tannner (1987). Denna intuitiva förmåga att känna igen ett mönster utan att behöva dela upp dem i enskilda faktorer kallar Dreyfus för holistisk mönsterigenkänning ("holistic similarity recognition" ). Den praktiska expertis vi alla uppvisar kräver ofta snabb reaktion och omedelbara beslut. Exempel på detta beteende enligt Dreyfus: Intuition är resultatet av ett djupt engagemang och upplevelse av likhet och får inte tolkas som irrationalitet, gissningar eller någon övernaturlig inspiration. Den är en förmåga vi alla har att hantera vardagens återkommande problem på ett intelligent och effektivt sätt.

Men den bild vi ger av en fulländad, allt behärskande, expert kan få oss att tro att experten aldrig tänker medvetet och ändå alltid gör rätt. Men vad händer när vi börjar tänka medvetet? Det är naturligtvis inte sant, även om handlingarna i många fall är automatiska och oreflekterade stannar experten om tid finns eller situationen är kritisk upp och tänker. Eller känner stress.. Susanne Kallur i EM utan att tänka medvetet Tyst kunskap Förmågan ligger lagrad i ickedeklarativa implicita minnen. Den blir därför dold eller tyst. Experten har svårt att berätta om detaljer, kriterier eller hur bedömningen har gjorts vilket förklarar problemet att skapa expertsystem

Den implicita mönsterbaserade kunskapen innebär att Det blir en tyst eller dold kunskap Vi känner intuition och gut feeling. Vi ökar förmågan att se komplexa mönster och sekventiella samband Vi får en holistisk bedömningsförmåga Experten känner igen vad som avviker från det rätta, mycket lättare än hon kan beskriva hur det rätta ska se ut. (Schön, 1987) Vi agerar snabbt och automatiskt, Flow och hamnar in the zone Det frigörs kognitiva resurser till översikt, reflektion och planering Nackdelar och problem med Implicit kunskap Omedveten kompetens, är det här svårt? Irrationalitet, Bias och omedvetna attityder Rasism, Stereotyping, fixedness. Videovåld, dataspel tränar implicita systemet! Svårt att undervisa om! Preparation Incubation Enlightment Verification Den skapande processen Den skapande processen Exp:Preparation Imp:Incubation Imp:Enlightment Exp:Verification G Wallas (1945) The Art of Thought G Wallas (1945) The Art of Thought

Betydelse för skapande verksamhet, design och innovation Förmåga att känna igen problem och återanvända gamla erfarenheter leder till forward reasoning Betydelse för skapande verksamhet, design och innovation Förmåga att känna igen problem och återanvända gamla erfarenheter leder till forward reasoning Förmåga att se vad som är relevant, värdefullt, intressant Betydelse för skapande verksamhet, design och innovation Betydelse för skapande verksamhet, design och innovation Förmåga att känna igen problem och återanvända gamla erfarenheter leder till forward reasoning Förmåga att se vad som är relevant, värdefullt, intressant Inkubation, implicit bearbetning av mönster. Förmåga att känna igen problem och återanvända gamla erfarenheter leder till forward reasoning Förmåga att se vad som är relevant, värdefullt, intressant Inkubation, implicit bearbetning av mönster. Att miljön blir viktig, att få misslyckas och ta risker Betydelse för skapande verksamhet, design och innovation Förmåga att känna igen problem och återanvända gamla erfarenheter leder till forward reasoning Förmåga att se vad som är relevant, värdefullt, intressant Inkubation, implicit bearbetning av mönster. Att miljön blir viktig, att få misslyckas och ta risker Vikten av uppövande av teknik och närhet till material och verktyg. Betydelse för skapande verksamhet, design och innovation Förmåga att känna igen problem och återanvända gamla erfarenheter leder till forward reasoning Förmåga att se vad som är relevant, värdefullt, intressant Inkubation, implicit bearbetning av mönster. Att miljön blir viktig, att få misslyckas och ta risker Vikten av uppövande av teknik och närhet till material och verktyg. Handledarens roll för bedömning och överföring av tyst kunskap

Hvordan skaper vi kreativitet Sansbasert opplevelser; se, kjenn, lukte, lytte, smake = praktisere! Herme, imitere, kopiere, bygg en bibliotek! Vurdere, reflektere, kvalitetsmärk minnen! Risikere, pröve, försöke, experimentere! Utforske, vride och vende på problemen! Hur lär vi ut detta Skapa undervisningssituationer med många sinnen inblandade: se, lyssna, känn, smaka, lukta etc Bygg ett upplevelsebibliotek av många specifika situationer Ge återkoppling så att minnen får en somatisk markör Skapa en inlärnings, och examinationsmiljö som inte orsakar stress Skapa engagemang it has to hurt! Implicita minnen och mönsterigenkänning av tidigare erfarna situationer och kontexter innebär att: Att se det som inte syns Vi lär oss saker vi inte är medvetna om Vi kan mer än vi kan berätta om (Polanyi) Vi känner igen situationer, magkänsla och intuition. Vi bedömer, tar beslut och agerar automatiskt Vår problemlösningsprocess förändras (forward) Vi lär oss att se och urskilja vad som är relevant Vi har svårt att förklara hur och varför Vi har utvecklat expertis (Dreyfus) 94 undervisning Lärarens sätt att observera Här ser ni, där bladet lämnar stråt, en hårtuss, ser ni? Mycket typiskt för Pipröret eller Calamagrostis arundinacea. Implicita minnessystemet Explicita minnessystemet Här ser ni, där bladet lämnar stråt, en hårtuss, ser ni? Mycket typiskt för Pipröret eller Calamagrostis arundinacea. Här ser ni, där bladet lämnar stråt, en hårtuss, ser ni? Mycket typiskt för Pipröret eller Calamagrostis arundinacea. Implicita minnessystemet Explicita minnessystemet Piprör Calamagrostis arundinacea (e.g. Dreyfus & Dreyfus, 1986; Evans, 2008; Milner & Goodale, 2008; Norman et al., 2007; Sweller & Chandler, 1991) 95 (e.g. Chun & Nakayama, 2000; Dreyfus & Dreyfus, 1986; Evans, 2008; Logan, 1988; Milner & Goodale, 2008; Norman et al., 2007; Polanyi, 1967) 96

Automatiskt agerande Undervisning Växtligheten talar om för er var ni ska sätta fötterna / / Man ser var det är fuktigt. Växtligheten talar om för er var ni ska sätta fötterna / / Man ser var det är fuktigt.? 97 (e.g. Chun & Nakayama, 2000; Dreyfus & Dreyfus, 1986; Evans, 2008; Logan, 1988; Milner & Goodale, 2008; Norman et al., 2007; Polanyi, 1967) 98 Från stimulated recall I: Hur vet Du var Du kan gå eller inte? Eric: Och lyssnar man här då så kä[nner] hör man hur vattnet sipprar mellan dom här mossflaken, [ ] eller vitmossan då. Och man kan alltså se på växtligheten var nånstans man kan gå och inte gå. [...] Eric: Eric: Men det är lite så här trial and error, man får känna sig fram och sen ser man, av erfarenhet vet man då, att där kan man inte gå för där sjunker man ner, för det syns. Ja. 99 Lärarens intuitiva förmåga (e.g. Damasio, 1994; Dreyfus & Dreyfus, 1986; Evans, 2008; Logan, 1988; Milner & Goodale, 2008; Norman et al., 2007; Polanyi, 1967) 100 Stolpe Björklund 2011 101 Biologistudenters minnen av en exkursion efter sex månader : Int: Vad gör han här? Student: Ja Ja man fick ju, om man tog på den där lilla gröna tror jag, den där mörkgröna, så fick man ju små på fingrarna, som jag antar är väl nåt den sprider sig med. Fick man då. Så det var ju en karaktär för den mossan, tror jag, som man kunde känna igen den på. [ ] Int: Mossan, kommer du ihåg vad den hette? Student: Nej.

Igenkänning, men 103 Student: Jag är inte heller riktigt säker. Int: Jag vet att han har pratat lite innan, det är en liten stenkulle, eller bumling här som det växer saker på. Student: Mm, jomen det var på dom där bumlingarna som dom där orkidésläktingen växte på. Int: Men du kommer inte ihåg vad den hette? Student: Nä jag gör faktiskt inte det. Int: Känner du igen det [S: Ja jag gör ju det] knärot. Student: Knärot, ja det känner jag igen. 104 Men ibland:identifiering/ recall! Student: Var det franslevermossa? Int: Ja, det kommer du ihåg. Student: Ja den har vi sett många gånger. Den är verkligen som en ödlefot. Vi påstår att: Identifiering (Recall) kräver dels en igenkänning av frågan/ fenomenet i det implicita minnessystemet men också en deklarerbar etikett i det explicita systemet, där det senare har mycket kortare varaktighet ( 1-3 år) Igenkänning (Recognition) kräver bara ett implicit minne, som i sig är mycket långlivat, troligen hela livet. Implikationer för hur frågor formuleras 105 106 BEPRÖVAD ERFARENHET En människas förmåga att observera, att se, förbättras och förfinas av det hon tidigare har upplevt. Detta är en automatisk process som utnyttjar sensoriska mönster lagrade i det implicita minnessystemet. Tack för mig Epost: LasseB@synvillan.net Avhandlingen finns på www.synvillan.net

Diskussionsfrågor Stress och pressande provsituationer slår av det implicita expertsystemet : språkglosor, matteprocedurer och annat som har automatiserats försvinner och förmågan att se och känna igen problem minskar: Hur kan Du som lärare ta hänsyn till detta när Du mäter elevens kunskaper? Eller ska Du det? En erfaren lärare kan bedöma en elevs prestationer genom att undermedvetet jämföra med allt hon har tidigare har upplevt och därmed få en mer komplett bedömning av färdigheter och förmågor hos en elev. Känner Du att Du får göra den sortens helhetsbedömningar i din skola, eller måste allting motiveras analytiskt och objektivt? Det är stor skillnad på livslängden mellan implicita och explicita minnen. De implicita, som måste testas genom att man får se exempel på svar ( multiple choice), varar mycket länge medan explicita minnen kan vara helt borta eller förvanskade redan efter ett halvt år. Vad betyder det för din undervisning och testning av kunskap? En äldre, erfaren lärare, har tack vare sina implicita mönsterminnen en förmåga att se och tolka elevers beteende och även agera automatiskt. Hur kan en skola se till att den kunskapen inte försvinner när den läraren så småningom trappar ner och pensioneras?