Hjärtsvikt. Information om hjärtsvikt och egenvård.

Hjärtsvikt. Information om hjärtsvikt och egenvård. 1

Patientinformation om hjärtsvikt och egenvård. Du har av din läkare fått veta att du har diagnosen hjärtsvikt. Det är ett tillstånd där hjärtats pumpförmåga är nedsatt. Hjärtat orkar inte pumpa runt den mängd blod som behövs, för att ge kroppens olika delar tillräckligt med syre och näring. Det blir en obalans mellan tillgång och efterfrågan, det vill säga mellan vad hjärtat orkar pumpa och vad kroppen kräver. Orsaken till detta kan vara hjärtinfarkt, kärlkramp, högt blodtryck, klaffel, hjärtmuskelsjukdom eller hög alkoholkonsumtion m m. I vissa fall kan man inte säkert säga vad hjärtmuskelförsvagningen beror på. Omkring 250.000 personer i Sverige beräknas leva med symptom på hjärtsvikt. Sjukdomen är vanligast hos äldre. Kom ihåg att de läkemedel du har fått utskrivna av din läkare på sikt kan hjälpa ditt hjärta att återta en del av sin ursprungliga kraft. Var därför noggrann med att följa den medicinering som läkaren föreskrivit. Skulle du uppleva obehag/biverkningar av din läkemedelsbehandling är det viktigt att du kontaktar din läkare. Läkaren har då möjlighet att skriva ut ett annat läkemedel med motsvarande effekt. Läkemedelsbehandlingen är en viktig del i behandlingen av hjärtsvikt. 2

3

4 Egenvård av sjukdomen. Det är viktigt för dig att lära känna igen de olika besvär som kan uppträda vid hjärtsvikt. Detta för att du lättare ska veta vilka åtgärder du själv kan vidta. TRÖTTHET Trötthet beror på att kroppens organ och muskler inte får tillräckligt med blod och syre. Orkeslösheten leder ofta till inaktivitet och gör att musklerna försvagas ytterligare. Koncentrationssvårigheter och försämrat minne kan också förekomma. Tröttheten kan variera från dag till dag. Prioritera det som känns roligt och viktigt. Lyssna på kroppens signaler vid olika aktiviteter. Det är viktigt att du rör på dig regelbundet. Promenader kan rekommenderas. Fråga din läkare om det finns någon träning du kan delta i. ANDFÅDDHET Andfåddhet uppträder särskilt vid ansträngning och i liggande ställning p g a att vätska stockar sig i lungorna. Andfåddhet kan vara kombinerad med rethosta och oro. Stanna och vila några minuter vid andnöd under ansträngning. Höjd huvudända med extra kudde eller sängbens-

förhöjare kan minska andnöd nattetid och underlätta sömnen. Drick mindre och/eller öka den vätskedrivande medicinen enligt ordination. Torr rethosta kan ibland vara en biverkan av vissa mediciner mot hjärtsvikt. Diskutera med din läkare då det finns möjlighet att prova annat preparat som inte har denna biverkan. VÄTSKEANSAMLING Vätskeansamling ger hos uppegående personer svullnad av fötter, vrister och ben. Det visar sig som en grop som blir kvar på benet när du trycker fingret mot vristen. Svullnad av lever och tarmar kan ge en känsla av uppspändhet i buken och illamående. Vätskeansamling leder till ökad kroppsvikt och snabba viktförändringar. Vätskeintaget bör begränsas till ca 1,5 liter per dygn. Kom ihåg att även flytande kost räknas in i vätskeintaget. Det är mycket viktigt att du väger dig regelbundet. Kontrollera gärna vikten varje morgon och skriv upp resultatet. Lägg upp fötterna på ett stöd när du sitter. Stödstrumpor rekommenderas. En distriktssköterska eller sjukgymnast kan hjälpa till med utprovningen. Undvik vanliga strumpor med hård resårkant. 5

YRSEL Yrsel kan ha många olika orsaker. När man reser sig eller står upp och yrsel uppträder beror det oftast på lågt blodtryck. Detta kan vara en effekt av hjärtsvikten, men även av att läkemedlen man tar ger en blodtryckssänkning. Nyttan med läkemedlen är dock stor och man ska inte sluta med något preparat utan att ha kontaktat sin läkare. Undvik hastiga lägesändringar. Sitt en stund på sängkanten och trampa gärna också med fötterna innan du reser dig upp. NEDSATT APTIT Nedsatt aptit, illamående och försämrat näringsupptag i tarmarna kan ge undernäring med viktnedgång. Ät små och tätare måltider. Ibland kan extra näringsdrycker rekommenderas. En dietist kan ge ytterligare råd och även skriva ut näringsdrycker. TÖRST Törst och muntorrhet är vanliga problem för personer med hjärtsvikt. Törsten beror både på de vätskedrivande läkemedlen och på hjärtsjukdomen. 6 Undvik kraftigt saltad och kryddad mat. Det finns tabletter, tuggummi och salivspray receptfritt på

apotek, som lindrar din törst. Att suga på isbitar eller frusna bär brukar också vara bra. Drick någon klunk vatten istället för ett helt glas. Pressa citron i vattnet. Det stimulerar den egna salivavsöndringen. Söt dryck släcker törsten sämre än sur eller besk. Observera att mineralvatten innehåller salt. Vid muntorrhet kan det vara bättre med ljumma drycker. Var noggrann med tandhygienen då risken för karies ökar. VÄTSKEINTAG Tänk på att inte dricka mer än 1,5 liter per dygn om du har tendens att samla på dig vätska. Kom ihåg att även flytande kost räknas in i detta. Mät vid ett tillfälle all dryck under ett dygn för att få en uppfattning om hur stort ditt vätskeintag är. Vid stark värme, svettning eller diarrésjukdom kan vätskeförlusterna öka dramatiskt. Det är då viktigt att du tillfälligt ökar vätskeintaget. URININKONTINENS Urininkontinens är vanligt på grund av behandling med vätskedrivande medel. Hjälpmedel finns att få kostnadsfritt efter kontakt med distriktsköterska. Anpassa dina aktiviteter efter intaget av vätskedrivande medicin. Det går oftast bra att förskjuta en dos eller göra ett tillfälligt uppehåll när den praktiska situationen inte medger täta toalettbesök. Du bör i samråd med din läkare lära dig hur du kan dosera medicinen 7

8 utifrån din kroppsvikt och hur du mår. Ibland kan man klara sig med att använda vätskedrivande medicin endast vid behov. Totaldosen av vätskedrivande bör hållas så låg som möjligt. VIKTKONTROLL Utgå från din normalvikt när du mår bra. Det är mycket viktigt att du väger dig regelbundet. Om du får ökade besvär av din hjärtsvikt bör du väga dig dagligen. Snabb viktuppgång är oftast ett tecken på att vätska ansamlats i kroppen. PSYKOSOCIAL SITUATION Ängslan, oro och nedstämdhet är vanliga känslor i samband med hjärtsvikt. Osäkerhet om den egna förmågan kan leda till social isolering och ensamhet. Dessa känslor är vanliga och normala. Försök att bevara sociala aktiviteter och relationer till släkt och vänner. Fokusera på möjligheter och inte på begränsningar. Det är viktigt att anhöriga får ta del av informationen om din sjukdom för att bättre kunna vara ett stöd. Möjlighet finns att få färdtjänst eller tillstånd för handikapparkering. Hjärt- och lungsjukas förening finns att tillgå för råd och stöd. Ibland kan stämningshöjande eller antidepressiv medicinering vara till hjälp.

HUD Vätskedrivande medicin kan ge torr och skör hud. Smörj huden med mjukgörande kräm. Ibland kan klådstillande läkemedel behövas. SÖMN Störd sömn är vanligt vid hjärtsvikt och kan ha många olika orsaker. Undvik långa sovstunder under dagen och öka den fysiska aktiviteten. Ha svalt i rummet. Höjd huvudända minskar belastningen på hjärtat och därmed andnöden. Anpassad säng med höj- och sänkbar huvudända kan fås via distriktsarbetsterapeut. 9

10 Livsstilsförändring. RÖKSTOPP Rökstopp rekommenderas starkt. Nikotin ger kärlsammandragning och ökar därmed motståndet för hjärtat. Kolmonoxid i röken tar syrets plats i blodet och den redan från början nedsatta syretillgången blir ytterligare försämrad. Tobaksrök har även andra skadliga effekter på blodkärlen, vilket leder till ökad åderförkalkning och risk för blodproppsbildning. Det finns hjälp att få för att lyckas med att sluta röka. En möjlighet är att prova ett nikotinersättningsmedel (t ex plåster) under en övergångsperiod. Diskutera gärna med din läkare eller sjuksköterska hur just du ska gå tillväga för att lyckas med att sluta röka. BEGRÄNSAT ALKOHOLINTAG Stort intag av alkohol bör undvikas då hjärtats pumpförmåga kan försämras. Alkohol kan också bidra till vissa hjärtrytmrubbningar. I måttliga mängder brukar alkohol dock tolereras väl hos de flesta patienter med hjärtsvikt. KOSTFÖRÄNDRING Vid övervikt eller höga blodfetter bör lättprodukter användas. Undvik särskilt det fett som finns i mejerivaror och i charkuteriprodukter. Svår hjärtsvikt kan orsaka problem med kraftig viktnedgång. Extra näringsrik kost behövs då. I övriga fall re-

kommenderas normal kost. Undvik stora måltider, vilket ger en extra belastning på hjärtat. Salt binder vätska i kroppen och ökar också törsten. Vid lätt till måttlig hjärtsvikt behövs i allmänhet ingen stor förändring av mängden salt i kosten. Undvik dock att vanemässigt salta extra på maten. Använd gärna Seltin istället för vanligt salt i matlagningen. VACCINATION Du bör ta influensavaccin årligen. Det finns också vaccination mot lunginflammation. 11

Fysisk aktivitet. Tidigare har man ansett att fysisk aktivitet inte är lämplig vid hjärtsvikt. Idag vet man att fysisk aktivitet är ett viktigt komplement till den medicinska behandlingen. Man bör emellertid anpassa aktiviteten efter dagsformen. AKUT SKEDE I akut skede på sjukhus är det mest vila som gäller. Höjd huvudände och sänkt fotände kan underlätta din andning. Om du är i behov av höj- och sänkbart sängryggstöd vid hemgång kan detta ordnas genom kontakt med sjukgymnasten på avdelningen eller arbetsterapeuten i hemsjukvården. Sjukgymnasten kan instruera dig i andningsgymnastik samt trampövningar för fötterna och benen. Det är viktigt att du så fort ditt tillstånd tillåter kommer upp ur sängen och t ex sitter i en fåtölj en stund. Detta för att förebygga komplikationer som lunginflammation och blodproppar, vilket det finns en ökad risk för vid långvarigt sängläge. Om du har problem med svullna ben p g a vätskeansamling kan du få ett par stödstrumpor utprovade. De första fyra veckorna, efter att du har fått din diagnos och läkemedel, bör du undvika tyngre fysisk ansträngning. Kroppen behöver tid att återhämta sig, så stegra graden av fysisk ansträngning successivt och lyssna på hur kroppen reagerar på ansträngning. 12

STABILT SKEDE Det är viktigt med fysisk träning/aktivitet vid hjärtsvikt. Du riskerar annars att tappa muskelmassa och ytterligare försämra din arbetsförmåga. Fysisk träning är således ett viktigt komplement till medicinerna. Vid hjärtsvikt kan man oftast inte träna upp den skadade hjärtmuskeln, men musklerna i övrigt blir mer uthålliga eftersom syre och näring i blodet utnyttjas mer effektivt. Du märker effekten genom att din arbetsförmåga ökar och du mår allmänt sett bättre. Du bör emellertid anpassa din fysiska aktivitet efter dagsformen. När det tar emot i bröstet ska du inte pressa dig ytterligare, detta stressar bara hjärtat. Lämplig motion är promenader, trädgårdsarbete och bassängträning. Du kan också träna hemma exempelvis genom att cykla på motionscykel eller träna musklerna med gummiband. Huvudsaken är att du trivs med din träning och att du utför den i ditt eget tempo. 13

ATT TÄNKA PÅ VID FYSISK ANSTRÄNGNING Värm upp innan du anstränger dig så att du inte rusar igång. Vid en mjukstart hinner hjärtat och musklerna med bättre och du blir mindre andfådd. Varva ned efter ansträngning så att du inte tvärstannar. Då hinner hjärtat och blodcirkulationen varva ned. Det är tungt för hjärtat att arbeta med stora eller flera muskelgrupper samtidigt. Om du istället jobbar bara med armarna eller benen blir det lättare. Det är även tungt för hjärtat med statiskt muskelarbete, d v s tunga lyft och liknande. Vid träning med en liten muskelgrupp i taget kan det svida rejält i muskeln av mjölksyra. Detta är inte farligt så länge det inte tar emot i bröstet. När du känner att det tar emot i bröstet ska du inte pressa på utan istället dra ner på tempot eller vila en stund. Sträva efter att lära dig mer om vad hjärtsvikt är och hur kroppen reagerar vid hjärtsvikt. Kunskaper om hjärtsvikt ger en bättre förståelse för hur din kropp reagerar t ex vid fysisk ansträngning samt hur du ska hantera situationen på bästa sätt. 14

15

Läkemedelsrådet i Region Skåne. Läkemedelsrådet i Region Skåne utvärderar och rekommenderar vilka läkemedel som ska användas inom sjukvården i Skåne. I rådet sitter några av Skånes mest erfarna läkare, apotekare och sjuksköterskor. För mer information: www.skane.se/lakemedelsradet Läkemedelsrådet i Region Skåne, februari 2010. Läkemedelsrådet, Region Skåne, 291 89 Kristianstad. Tel 040-675 30 00. E-post: lakemedelsradet@skane.se 16